I denna del tolkar vi vår insamlade empiri i relation till tidigare forskning för att besvara syfte och de frågeställningar som examensarbetet grundas på. Vi kommer ha en samlad diskussion där alla våra frågeställningar ingår under samma rubrik och där diskuterar vi lärarnas olika nivåer av digital kompetens, hur lärarna resonerar kring en digital verksamhet utifrån elevernas behov och de krav som ställs på lärarna. Vi kommer även lyfta vår metoddiskussion samt ge förslag på vad vi anser är intressant att ta med i vidare forskning.
7.1 Lärares upplevelse av begreppet digital kompetens och
resonemang kring en digital verksamhet
Skolverket (2018) har presenterat digital kompetens som ett begrepp med olika innebörd och sammankopplar begreppet med att ha ett kritiskt förhållningssätt, förmågan att använda digitala verktyg och medier samt förstå hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. Inom skolväsendet handlar det inte enbart om att lärare ska inneha den kunskapen utan de ska också kunna delge eleverna den kunskapen. Under intervjuerna fann vi att lärarna uppfattade begreppet likt det som Skolverket presenterar och samtliga informanter upplever begreppet brett och tolkningsbart. Lärarna uppfattade deras egen digitala kompetens på olika nivåer av hög eller låg kompetens vilket speglar deras undervisningspraktik. Falloon (2020) menar att användningen av digitala verktyg i undervisningen beror på lärarnas digitala kompetens och inte deras intresse. Vi såg ett samband mellan intresse och digital kompetens, de informanter med hög digital kompetens hade också ett intresse av digitalisering och de med låg digital kompetens ett mindre intresse. Persellis (2014) forskning tyder på att det är lärares attityd och motivation som driver arbetet. Det vår empiri visade var ett samband mellan både den nivån som lärare anses ha av digital kompetens och det intresse som driver lärarna vilket visade sig ha en påverkan på användningen av digitala verktyg i verksamheten. Men kan det vara så enkelt att det enbart handlar om intresse och digital kompetens?
37
fritidshemmet som kan bidra till lärarnas svårigheter att driva en digital verksamhet. Läroplanens krav som ställs på lärarna är att de ska bedriva en digital verksamhet som gynnar elevernas förhållningssätt till digitaliseringen (Skolverket, 2019). Det som visade sig genom vår empiri var däremot att lärarnas pedagogiska kunskap kan påverka upplägget av en digital verksamhet. Lärarna kan se andra behov hos eleverna vilket gör att de väljer bort arbetet med en digital verksamhet för att tillfredsställa de behoven. Detta kopplas bra till Veronicas upplevelse av elevernas behov på fritidshemmet “Vi använder ingenting på fritids kan jag säga, jag vet att vi ska göra det men vi asså våra barn behöver leka de är så mycket på skärmar hemma”. Det kan också handla om att lärarna inte besitter en tillräcklig pedagogisk kunskap om hur de ska använda de digitala verktygen för att gynna elevernas behov. Vad som visar sig här är att det inte behöver vara intresse eller digital kompetens som driver arbetet med digitala verktyg i fritidshemmet. Istället kan det bero på läroplanens vaga formuleringar och det sättet som varje lärare tolkar dem. Lärarnas pedagogiska kunskap kan också påverka upplägget av en digital verksamhet då elevernas behov av att bildas inom digital kompetens inte ses som mer relevant än elevernas andra behov. Detta gör att det inte enbart handlar om intresse och digital kompetens utan att lärarnas pedagogiska kunskap i relation till deras teknologiska kunskap också är en avgörande faktor för upplägget i den digitala verksamheten.
Flera av våra informanter antyder att eleverna är kunskapsbärare när det gäller digitala verktyg och såg detta som en tillgång i elevernas lärande. Eleverna växer upp i ett digitaliserat samhälle, är då undervisningen på fritidshemmet kring digitala verktyg verkligen elevernas behov om de redan är kunskapsbärare? Den forskning som Buckingham (2015) och Martinez (2019) gjort visar att elever har ett stort behov av ett kritiskt förhållningssätt till internet och digitalisering. Skolverket (2018) har i sin kunskapsöversikt visat att det kan uppstå en konsekvens i lärarnas arbete med digitaliseringen på fritidshemmet, att tiden det tar för lärare att lära sig de digitala verktygen och medier tar tid de skulle lagt på den sociala relationen mellan lärare och elev. Behöver eleverna lära sig om någonting de redan bemästrar? Är då undervisningen på fritidshemmet grundat i elevernas behov eller i de krav som ställs på lärarna. Samtliga informanter resonerade kring att det behov som eleverna hade gällande digital kompetens låg i det kritiska förhållningssättet. Kan lärare genom sin pedagogiska kunskap lära eleverna om ett kritiskt förhållningssätt till digitalisering utan att implementera ytterligare digital undervisning som tar tid för lärarna att bemästra? Även om flertalet informanter resonerade positivt till
38
digitaliseringen på fritidshemmet tolkar vi att lärarna upplevde en viss press på att utveckla den digitala verksamheten på fritidshemmet. De tolkningsbara krav som ställs på lärarna utifrån läroplanens riktlinjer kan ses som en press då de får tolka men ändå ska erbjuda eleverna en digital undervisning. Marklund (2020) har i sin forskning tolkat kollegor och vårdnadshavare som kritiska mot elevernas användning av digitala verktyg. Handlar det då om att lärarna vill motbevisa den kritiken genom att ge eleverna en hållbar digital verksamhet? Eller kommer pressen från samhället som sätter krav på lärarna, att alla människor är i behov av digital kompetens som EU lagt fram som en av sina åtta nyckelkompetenser? Vart den pressen egentligen kommer från det vet vi inte men det vi har sett är att lärare har delade meningar om den digitala verksamheten som ska bedrivas på fritidshemmet. Det tål att tänkas på om digitaliseringen på fritidshemmet är där för att tillfredsställa elevernas behov av digital kompetens eller samhällets behov av kompetensbärande elever.
7.2 Metoddiskussion
Vår studie hade utgångspunkt i en kvalitativ ansats vilket passade vår studie bättre än en kvantitativ ansats då vårt syfte var att få lärarnas upplevelser kring digital kompetens och deras resonemang. Vi valde semistrukturerade intervjuer för att få mer öppna och personliga svar. En av nackdelarna med semistrukturerade enligt Alvehus (2013) kan vara att informanterna inte är bekväma eller svarar ärligt. Informanterna utvecklade svaren väl vilket vi anser som ett tecken av att de var bekväma. Fördelen med denna metod är att informanterna får utveckla och fördjupa sig i sina svar, nackdelen är att vi inte kan sätta svaren i relation till praktiken och kan därför inte generalisera (Bryman, 2018). Det medförde en nackdel för oss i transkriberingen då flera av svaren blev en lång utläggning och de kunde ibland blanda skola och fritidshem vilket vi såg som en utmaning i kodningen av empirin att kunna skilja på verksamheterna. Med tanke på den rådande pandemin var vi tvungna att utföra intervjuerna digitalt på Zoom. Det fungerade i stora drag bra, men internetuppkopplingen försvann ibland och det förstörde vårt flyt i samtalet. Vi hade gärna gjort intervjuerna på plats för att få bättre flyt och den sociala interaktionen. Urvalet i vår studie utgick från lärare på en skola, vi kunde ha utökat vårt urval och intervjuat lärare på fler skolor för att få fler perspektiv. Utifrån det har vi haft en tanke att det hade varit intressant att ha fokusgrupp på den skolan vi valde i stället för intervjuer då lärarna hade haft möjlighet att diskutera med varandra då de hade olika upplevelser. Genom fokusgrupper menar Alvehus
39
(2013) att det inte är bara vilka attityder som framkommer utan hur dessa attityder formas under social interaktion. Men det vi tar med oss av intervjuerna var att vi fick många intressanta svar och att digitalisering på fritidshem råder delade meningar om beroende på vilken erfarenhet du har kring ämnet.
7.3 Fortsatt forskning
Utifrån tidigare forskning och vår egen studie kan vi se att flera av utmaningarna ligger hos lärarnas eget intresse och tidsbrist. Lärarna upplever att det inte finns den tiden eller intresse att utveckla kunskapen inom det digitala. I fortsatt forskning hade det varit intressant att se hur organisationen ställer sig till detta och hur organisationen ser på en digital verksamhet. Flera av informanterna i vår studie uttrycker att eleverna redan kan bemästra digitala verktyg därmed hade det varit intressant att undersöka vilka kunskaper eleverna redan kan bemästra och se vilka behov eleverna egentligen har. Även forskning om styrdokument hade varit intressant då detta kan ställas i relation till lärarnas måsten i undervisningen på fritidshemmet.
40