Utmaningar och möjligheter

6.3.1 “det är möjligt men svårt, tidsmässigt och planeringsmässigt och

personalmässigt”

De utmaningar som informanterna presenterat har både likheter och skillnader. Det som anses vara en utmaning för en informant är inte en utmaning för nästa. Vi ville undersöka dessa olika perspektiv och under arbetet med empirin kunde vi identifiera de olika utmaningar som ställs framför lärarna.

En av de likheter vi lyckats identifiera är utmaningen om drivkraft, här berättar Mauri:

Mauri: Har man så lite tid så krävs det att någon driver det.

Även Ludvig visar på att han upplever en liknande problematik:

Ludvig: Det är väl det mycket mynnar ut i om man inte har en person som är brinnande och driver frågan så står det ofta väldigt still.

Här berättar de båda informanterna att det behövs en drivande person i arbetslaget för att fullfölja arbetet med en digital verksamhet då det behövs en motivation till arbetet. En annan

32

utmaning som presenteras av informanterna är utmaningen mellan lärare i fritidshemmet och vårdnadshavarna, där de upplever att de ibland kan ha skilda åsikter.

Felicia menar att:

Felicia: Och sen det här med skärmtid och föräldrar som har sina åsikter.

Här förklarar Felicia sin upplevelse om att det är skärmtiden som ligger bakom vårdnadshavares åsikter om att minska användandet av digitala verktyg på fritidshemmet.

Även Linn tar ett likartat perspektiv:

Linn: En del föräldrar vill ju begränsa, en del vill ju inte att man sitter med dem överhuvudtaget de har ju vissa bestämda dagar hemma och känner att de vill inte att de sitter med det här.

Här delar Linn sin upplevelse av att vårdnadshavare tycker att eleverna redan har så mycket skärmtid hemma och då ifrågasätter vårdnadshavarna användningen av digitala verktyg på fritidshemmet. Vi tolkar att Felicia och Linn upplever att vårdnadshavarna har en negativ syn på det digitala användandet i verksamheten. Här kan vi tolka att utmaningen kan vara en kommunikationsbrist mellan lärare och vårdnadshavare. Utmaningen ligger i att lärarna behöver redogöra för vårdnadshavarna att de bedriver en pedagogisk och lärorik skärmtid till eleverna som skiljer sig från hemmet. Även tidsbrist och personalbrist är en utmaning som informanterna upplevt.

Nedan beskriver Mauri och Felicia:

Mauri: Ja så att det är möjligt men svårt, tidsmässigt och planeringsmässigt och personalmässigt. Felicia Jag tänkte häromdagen att förr så hade man ju tid att sitta med sociala bråk.. asså om det hade varit en konflikt så kunde man ju sitta med det här barnet[...] nu är det helt andra arbetsuppgifter som ska utföras och så nerdragning, nerdragning, nerdragning jag får färre kollegor och större barngrupper.

33

Här belyser informanterna att arbetet med en digital verksamhet kopplas till att det inte finns tillräckligt med tid och att ju färre kollegor de har ju mindre arbete blir det till planering och utförande. Vi tolkar det som att det kan bli konsekvenser för fritidshemmet då det påverkar hur verksamheten bedrivs. Tidsbrist är också någonting som Ludvig tog upp och förklarar vad följden blir av tidsbrist för fritidshemslärare.

Ludvig: att man skulle haft tiden kanske mer än vad man ska ha kunskapen för jag tror att hade man haft mer tid så hade fler kunnat ta till sig kunskapen.

Tolkningen av Ludvigs utsaga är att hans upplevelse av en bristande digital kompetens inte handlar om kunskap utan Ludvigs upplevelse utmynnar i att lärare inte ges tiden och den tiden de får är för kort för att ta till sig kunskapen om det digitala.

Sammanfattningsvis har vi identifierat ett mönster av utmaningar där motivation, vårdnadshavare, personalbrist och tidsbrist var bärande faktorer hos våra informanter. Varför lärarna upplever dessa faktorer som utmaningar kan tolkas olika. En tolkning är att det handlar om att informanternas upplevelse av utmaningar är individuella utifrån deras personliga erfarenheter. En annan tolkning är att det ligger i att dessa lärare arbetar på samma skola och delar därför upplevelser med varandra

Gemensamt hos alla informanter var att tidsbrist är en utmaning när det gäller digitala verktyg i fritidshemmet. Ludvigs upplevelse om att man inte har tiden att ta till sig kunskap, Felicias utsaga om att det blir större barngrupper och mindre personal samt att vårdnadshavarnas åsikt utmanar lärarna i sin planering kring den digitala verksamheten. Mishra och Koehler (2006) förklarar att tidsbrist kan vara en bidragande orsak till att lärare idag inte får möjlighet att utveckla den teknologiska kunskapen. Detta menar Mishra och Koehler (2006) kan vara en problematik och att lärares möjlighet att utveckla ett samband mellan pedagogisk kunskap, ämneskunskap och teknologisk kunskap i relation till de krav som står på dem kan försvåras då tiden inte finns där för lärare. Utgångspunkten i Mishra och Koehlers (2006) TPACK modell handlar om att sambandet mellan alla tre kunskaper behöver integreras med varandra för att lärare ska kunna bedriva en meningsfull undervisning. Vi uppfattar detta som att informanternas upplevelse kring tidsbristen ligger i linje med Mishra och Koehlers tankar om problematiken kring tidsbrist.

34

6.3.2 “Eleverna kan få vara de som glänser”

När vi ställde frågan om de möjligheter informanterna såg med användningen av digitala verktyg samlades många tankar om hur möjligheterna ges till eleverna men också hur möjligheterna ser ut för arbetet på fritidshemmen och mellan lärarna. Vi ville belysa lärarnas spontana tankar kring möjligheterna som kopplas till digitalisering. Många av informanterna ansåg att eleverna redan är kompetensbärare inom det digitala och flera informanterna lyfte detta som en stor möjlighet. Veronicas tankar om möjligheterna med digitalisering på fritidshemmet:

Veronica: Men utmaningen då är väl att barnen då är långt före asså, långt före mig. Det är också en möjlighet, asså det är också en tillgång.

Håkan uttryckte liknande tankar:

Håkan: Nä för då blir det ju ett lärande där också så att de kan hjälpa oss vuxna och andra barn liksom det är ett jättebra lärande också.

Felicia belyste även:

Felicia: Ja, absolut. Det, det är alltså, just att det här att eleverna kan få vara de som glänser de kan ju rätt så mycket mer är många av oss, mig bland annat om sina saker och sin värld så att det är ju många gånger de som får visa och de som får vara stjärnorna.

Informanternas tankar om vad de möjligheter en digital verksamhet bidrar med landar i elevernas kunskap och hur den kunskapen ska bevaras, dels för att lära sig själva och andra elever men även för att ge eleverna ett tillfälle att lära ut sina kunskaper till lärarna på fritidshemmet. Veronica uttrycker att möjligheten för eleverna är stora men att utmaningen ligger hos henne själv då eleverna har mer kunskap än henne.

Håkan betonar vikten av lärandet, att när eleverna är kompetensbärare får de möjlighet att lära varandra och vuxna vilket Håkan upplever som positivt för elevernas egna lärande. Felicia gav en tanke om att det är elevernas arena och att det är denna kunskap om digitala verktyg där de glänser och tar plats. Hennes tankegångar rör sig runt att eleverna ska ges tillfälle att vara stjärnorna i deras liv. Möjligheten som presenteras genom Felicias utsaga är att digitala verktyg ger eleverna en plats i lärandet och en möjlighet i deras egen utveckling. Fritidshemslärarna talar

35

om hur eleverna som kompetensbärare blir en tillgång och ett tillvägagångssätt som gynnar elevernas lärande. I relation till Mishra och Koehlers TPACK modell belyser fritidshemslärarna en pedagogisk kunskap då de tar vara på elevernas existerande kunskap om digitala verktyg och utvecklar den genom att se deras kunskap som ett lärande.

I citaten ovan har informanterna lagt tyngd vid att eleverna är de som får ta plats i lärandet och att de ser det som en tillgång. Nedan kommer vi presentera en tolkning ur Linn och Cissis livsvärldar där lärarperspektivet tar plats och förklarar deras utveckling och den möjlighet de ser med ett samarbete.

Linn: Jag saknar nog kompetensen men där har jag ju dig som är några år yngre som kan ge mig detta så att man vill ju men jag är, vi kompletterar varandra.

Cissi: Ja vi kompletterar varandra.

Med fokus på samarbetet mellan två lärare i fritidshem blir möjligheten att de kompletterar varandra. Linn beskrev även i intervjun att jobba med digitala verktyg utesluter varken det ena eller det andra där hon även betonar att andra kompetenser än digital kompetens är viktigt att besitta för ett livslångt lärande. Genom att komplettera varandra lär sig Linn och Cissi av varandra och att se möjligheten i samarbetet är för dessa informanter viktigt då det bidrar till deras digitala kompetens. Genom att tolka detta utifrån TPACK så får Linn och Cissi kunskaper av varandra som utökar deras samband mellan pedagogisk kunskap, ämneskunskap och teknisk kunskap vilket Mishra och Koehlers modell TPACK syftar på.

36