Lärarnas sätt att arbeta med socioemotionellt arbete utifrån elevbehov, med eleverna och deras perspektiv i fokus, framträder som ett mer elevintegrerat arbetssätt än utifrån de färdiga program som vissa skolor använder. De flesta av lärarna uttrycker ett lyckat resultat i sitt värdegrundsarbete och det hade med mer tid eller vidare studier varit intressant att få observera hur det faktiska arbetet sett ut i klassen och om det motsvarar det som beskrivits av lärarna. Det är viktigt att poängtera att det är lärarnas uppfattningar, attityder och tolkningar av deras arbete som vi i detta material fått tagit del av. Ytterligare intervjuer hade varit intressant då den intervju som gjordes gav mycket material som i sin tur gjorde att enkätsvaren kunde tolkas utifrån nya perspektiv som genererade nya frågor.
Att jobba ämnesstyrt hamnade i denna studie i minoritet men har förmodligen sin förklaring i det ledningsskifte som föranleddes i början av terminen då också ämnet livskunskap plockades bort från schemat. Ledningsperspektivet syns på olika ställen i materialet och tar sig olika uttryck, dels ifråga om varför beslutet att plocka bort livskunskapen från schemat kom till, samt ifråga om hur lärarna ifrån ledningens perspektiv bör jobba med socioemotionellt arbete. Det blev aldrig tydligt om eller hur personalen meddelats om varför ämnet livskunskap tagits bort från schemat. I ett mail från ansvarig rektor uttrycks det önskvärda arbetssättet däremot så här:
”I det dagliga arbetet, som goda förebilder, genom att skapa goda relationer till eleverna. Genom tydlighet och nolltolerans. Med ett förebyggande arbete bla med hjälp av trivsel- och ordningsregler som eleverna själva varit med om att ta fram, genom att både reagera och agera så fort något händer som inte är ok och att även följa upp i efterhand.” – (ansvarig rektor ht 2012)
Mycket av det som står skrivet i citatet kan ses i den beskrivning som läraren i intervjun ger av sitt arbetssätt. Ett arbetssätt som till mångt och mycket verkar ha en positiv påverkan på eleverna utifrån lärarnas perspektiv. Det finns i citatet tydliga delar från läroplanens värdegrund och flera viktiga bitar finns med som lyfts i den litteratur och tidigare forskningen som presenterats i litteraturgenomgången. Läraren i intervjun har ett arbetssätt som är en tydlig beskrivning av hur värdegrunden kan genomsyra verksamheten vilket är något som många av lärarna uttryckt. Frågan är om borttagandet av ämnet kan ses som ett möjligt led i läraryrkets professionssträvan?
Det skulle innebära att vi som pedagoger måste klara av att konkretisera värdegrunden i verksamheten på tillräckligt sätt för att ett dedikerat ämne inte skulle behövas, vilket i och för sig borde vara fullt möjligt. Det kunde däremot ses tendenser i studien till att skolans värdegrund fick en tydligare inramning, gällande innehåll och tillvägagångssätt, när socioemotionella kunskaper var skapade som ett ämne. Risken som uppenbaras, gällande det förebyggande arbetet och dess bortfall, blev därmed tydlig och oroväckande påtaglig.
Frågan är om värdegrunden antingen måste vara konkretiserat i ett ämne eller om den kan genomsyra verksamheten? Utesluter dem varandra eller finns det en möjlighet att ett gemensamt synsätt hos pedagogerna kan genomsyra verksamheten samtidigt som man på dedikerad tid har möjlighet att fördjupa och öva dessa kunskaper? Det borde vara det optimala men samtidigt kräver det både ett genuint intresse och mycket kunskap för lyckas. Har alla lärare den kompetens som krävs blir då frågan?
Något som på ett tydligt sätt visade på denna typ av tankar om värdegrunden var en lärare, som i en enkät, uttryckte tecken på att vilja, men inte kunna ha, livskunskap. Gällande hans lärarkategori, i praktisk/estetiska ämnen, menade läraren på att det för dennes del inte fanns någon möjlighet att ha denna typ av verksamhet. Det blev alltså tydligt att läraren förmodligen ansåg att detta var något som var helt ämnesstyrt. Att det handlade om skolans värdegrund och att man som lärare på olika sätt har möjlighet att förmedla den verkade inte vara ett alternativ i detta fall. Det skulle då kunna tolkas som ett sätt att enbart tänka utifrån det som ämnesstyrda kunskaper vilket då blir begränsande. Om man har det synsättet känns det som att arbetet med värdegrunden verkligen behöver konkretiseras mer i verksamheten.
Det framkom också att lärarna ansåg att ämnen som livskunskap och värdegrundslektioner (EQ) fyller en viktig funktion och att det är något som behövs i samtliga stadium i grundskolan.
Vad som utmärkte sig var högstadielärarnas inställning till det socioemotionella arbetet i klassen där det visade sig vara mer svårarbetat än i de lägre stadierna. Anledningarna visade sig troligtvis vara övningar som inte var anpassade till den aktuella gruppen vilket i sin tur gjorde att eleverna uppfattade det som töntigt och ointressant. Att arbetsmaterial och arbetssätt är anpassat efter gruppen är en självklarhet i de flesta ämnen, speciellt i kärnämnen där det också finns ett omfattande material att som pedagog ta del av vilket kan kännas tryggt. En av anledningarna till att skolor valt att köpa in färdiga koncept och program kan handla just om detta. En osäkerhet eller helt enkelt avsaknad av rätt kompetens för att känna sig trygg att som pedagog ha och styra lektioner med värdegrundsfrågor och övningar. Det färdiga materialet blir ett enkelt sätt att kunna hantera situationen men det kan också bli på bekostnad
av eleverna. Om den djupare kunskapen och kompetensen fattas blir det lätt situationer där eleverna, utifrån ett färdigt material, uppfattar övningar och diskussioner som något som inte knyter an till deras verklighet. Följderna blir därefter och det blir istället en motsatt effekt.
Diskursanalysen gör tydligt sex centrala begrepp som styr lärarnas och läroplanens sätt att tala om värdegrundsuppdraget, Empati, Medvetenhet, Samspel, Skolan som social arena, Individen och Synsätt. Dessa begrepp blir kärnan i hur lärarna tänker och talar om värdegrundsuppdraget i detta material. De begrepp som lyfts är alla väsentliga bitar för ett lyckat arbete med något så viktigt som skolans värdegrund. Begreppen i sig utgör inget lyckat resultat, däremot i rätt pedagogs händer kan de bli ledord för ett fritt och elevanpassat arbetssätt kring dessa viktiga frågor beroende på vilket sätt man som lärare väljer att se på dem.
Det är viktigt att som pedagog vara insatt i barns relationsarbete, ha ett synsätt som sätter elever och deras perspektiv i fokus samt se sin egen roll i denna process. Beroende på hur jag som lärare gör mina olika val och förhåller mig till eleverna kan jag påverka relationsarbetet och det klimat som skapas i klassen. Genom att vara professionell i min roll som lärare, kan det jag gör och uttrycker, bli en resurs och ett verktyg för elevernas socioemotionella arbete. Med den insikten är det lättare att göra mer medvetna val i klassrummet och i mitt vardagliga arbete som pedagog.