Vårt syfte med studien var att ta reda på om och då hur elevers attityd förhåller sig till matematik i skolår 2, 4 samt 6. Vi ville även se om vi kunde få en bild av varför den förändras samt på vilket sätt den förändras, om den gör det.
7.1 Metoddiskussion
Vi anser att det är en styrka i vår undersökning att vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder, det vill säga enkäter, intervjuer och observationer. Som Backman (2008) skriver är det viktigt att man får tillräckligt med data och att vi använt oss av alla tre metoder har gjort att vi dels fått ett brett urval men samtidigt kunnat fördjupa de de- lar vi velat få djupare kunskaper om. Vi har även haft fördelen att vi kunnat jämföra resultaten vi fått från de olika metoderna för att då, som Larsen (2009) nämner kunnat se om eleverna och lärarna faktiskt gör och tycker det de svarat att de gör.
Valet av skolorna var inte för att vi trodde att dessa skolor är unika på något sätt utan det var ett bekvämlighetsurval. Vi valde de två skolor som vi tidigare haft kontakt med och som vi var relativt säkra på att de skulle ta emot oss.
I efterhand anser vi att några av de frågor vi haft med på enkäten inte hade så stor re- levans till våra forskningsfrågor som vi hoppats på. Det kan även vara så att någon av frågorna kan ha varit svår för eleverna i skolår 2 att förstå. När vi läste frågorna för ele- verna i skolår 2 kan det därför vara så att vi omedvetet, genom att t.ex. ge förslag på vad som är användbart eller när man kan använda matematik på fritiden, hjälpte eleverna att svara och gjorde att de tolkade frågorna på ett visst sätt. Om vi hade fått göra om under- sökningen hade vi därför använt oss av en pilotundersökning först för att ta reda på om våra frågor var relevanta. Vi hade även ställt den sista ”varför” frågan som en intervju med alla skolår för att få ett djupare svar av eleverna. Vi har även reflekterat över tid- punkten som eleverna fick svara på enkäten. En klass fick svara på enkäten på en fre- dagseftermiddag och ville bara få det överstökat så att de kunde gå på rast.
7.2 Avslutande diskussion
Den slutsats vi dragit med hjälp av teori, enkäter, intervjuer samt observationer är att det sker en förändring i elevers attityd till matematik från skolår 2 till 4 och 6 och att det i väldigt stor grad är åt det negativa hållet den förändras. Vi kan dra slutsatsen att det i
41
relativt stor utsträckning oftast är så att elevernas attityd förändras till det negativa. Re- sultatet vi fick var att vi såg att elever i skolår 2 var mer engagerade och intresserade av matematik på lektionerna. Majoriteten av kommentarerna från skolår 2 var att de tyckte att matematik var roligt. När vi observerade i skolår 4 märkte vi att intresset och enga- gemanget hade minskat och sedan ännu mer i skolår 6. Majoriteten av kommentarerna i skolår 6 var negativt kopplade till matematik. De klagade även på att uppgifterna an- tingen var för lätta eller för svåra. Men vi vill även påpeka att det också finns de elever, som erövrat mer kunskap, som tycker att det blir lättare och roligare. När vi har gjort undersökningen får vi inte glömma att ta hänsyn till den senaste lektionens påverkan på elevers tycke när de svarat.
Utifrån elevsvaren tror vi att elevernas minskade intresse till matematik, i stor ut- sträckning beror på att undervisningen inte är individpassad. Vilket leder till att svårig- heten på uppgifterna antingen blir för svåra eller för lätta. Just svårigheten på uppgifter- na var något som de flesta eleverna påpekade som något negativt. Vårt resultat hade ett stort stöd i litteraturgenomgången vi använt oss av, bland annat Giota (2002), Magne (1998), Pehkonen (2001), SOU (2004) och Tezer och Karasel (2009) har i sin forskning till stora delar kommit fram till samma sak som oss. Vi har därför inte kommit på något nytt utan istället kunnat styrka vår undersökning till den tidigare forskningen. Detta an- ser vi är skrämmande då även Sandahl (1997) kom fram till samma resultat i sin av- handling som utfördes år 1997.
Utöver de tydliga resultaten vi fick fram, tror vi genom att tolka observationerna och enkätsvaren att även elevernas minskade intresse kan ha flera anledningar. Som till ex- empel lärarens flexibilitet och att användandet av matematikboken ökar. Vi upptäckte att på de lektioner där eleverna fick arbeta med annat än matematikboken och tänka mer själva, visade eleverna ett mycket större intresse och engagemang till undervisningen. Det finns tidigare forskning kring hur man ändrar elevers attityd till det positiva. Boaler (2011) är en av dem som gestaltat två fungerande metoder. De bygger i största delen på att elever arbetar med relevanta projekt där de ska diskutera med varandra. Lärarens roll är viktig då denne ska fungera som en handledare och trycka på att varje individ är vik- tig och ”smart” på sitt sätt.
Trots att vi inte kommit på något nytt så finner vi undersökningen intressant och nyt- tig för vårt framtida yrke då vi ser att det ännu inte har skett någon förändring bland elevers attityder till matematik sen år 1997. Något vi i fortsättningen kommer att tänka på är att vara flexibla och att se till elevens egen förmåga till ämnet. Vi måste vara med-
42
vetna om att vi alla är individer som kommer med olika erfarenheter och har olika inlär- ningsmöjligheter.
43
Referenslista:
Ahlberg, Ann & Wallby, Karin (2000). Matematik från början. (1. uppl.) Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Universitet Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahmetbegović, Kemal och Pilav, Faris (2009). Elevers attityd till matematik i skolår 4
till 6. Lärarexamens uppsats. Malmö Högskola, Institutionen för natur, miljö och
samhälle, Malmö
Al Bagdadi, Moner och Fluur, Maria (2007). Grundskoleelevers attityder till matematik.
Lärarexamensuppsats, Malmö Högskola, Institutionen för natur, miljö och samhälle,
Malmö
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Belbase, Shashidhar (2010). Images, anxieties, and attitudes toward mathematics. (Eric Document Reproduction Service No. ED 513587)
Online Available fromERIC: http://www.eric.ed.gov/PDFS/ED513587.pdf
Boaler, Jo. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber Csíkszentmihályi, Mihály (1997). Finna flow: den vardagliga entusiasmens psykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Ejlertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur
Giota, Joanna (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk
Forskning i Sverige,7(4), 279–305.
Gran, Bertil (1998). Matematik på elevens villkor. Lund: Studentlitteratur
Hannula, Markku (2002). Atitude towards mathematics: Emotions, expectations and values. Educational Studies in Mathematics, 49(1), 25-46. Kluwer Academic Publishers: Netherlands.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i Lärarutbildningen.
44
Lundgren, Mikael och Lökholm, Kent (2006). Motivationshöjande samtal i skolan – att
motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.
Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Pehkonen, Erkki (2001). Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i
matematikundervisningen. I Grevholm, B (red.). Matematikdidaktik – ett nordiskt perspektiv, (s. 230-253). Lund: Studentlitteratur.
Samuelsson, Joakim (2009). Metoden påverkar elevens matematiska beredskap. Nämnaren, 36(1), 9-11.
Sandahl, Anita. (1997). Skolmatematiken - kultur eller myt?: mot en bestämning av
matematikens didaktiska identitet. Diss. Linköping : Univ.. Linköping.
Skolverket. (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. (Nationella
kvalitetsgranskningar 2001-2002, rapport nr 221, s19). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011). Föräldrarnas utbildningsnivå betydelsefull. Hämtat 2012.09.06
från:http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290/2.4442/foraldrars utbildningsniva-betydelsefull-1.162582 .
Skolverket (2011). Läroplan för förskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Fritzes.
Statens offentliga utredningar [SOU] (2004). Att lyfta matematiken – intresse, lärande,
kompetens. Stockholm: Fritez
Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Tezer, Murat and Karasel, Nedime (2009). Attitudes of primary school 2nd and 3rd grade students towards mathematcs course Procedia Social and Behavioral Sciences,
(2), 5808-5812. Elsevier Ltd, North Cyprus.
Thorén, Mikaela (2007). Hur bibehålls elevers motivation för matematik i åk 4-6? En
intervjustudie med erfarna lärare. Högskolan i Kalmar.
Wedege, Tine (2002b). "Mathematics - that's what I can't do": Peoples affective and social relationship with mathematics. Literacy and Numeracy Studies: An
International Journal of Education and Training of Adults, 11(2), pp. 63-78.
Wikner, Isabella och Åhlander, Patrik (2009). Elevers inställning till matematikunde
visningen- i relation till lärarens arbetssätt, inställning respektive kompetens. Lär
45