På vems villkor och förutsättningar är leken fri?
Det grundläggande villkoret för den fria leken är att barnen bestämmer lekreglerna själva. En förutsättning är att den vuxne är delaktig i leken. Villkoret för den vuxne är då att underkasta sig barnens lekregler. Ytterligare ett villkor för den vuxne är att ha kunskap om lek för att kunna gå in i leken. De måste förstå sig på dubbelheten i tolkningsmöjligheterna, kunna förstå att det är på låtsas. Detta är en förutsättning för att pedagogen ska kunna utveckla leken och bli en god lekkamrat. Barnen måste ha tid och utrymme för att kunna leka fritt. Vidare måste de ha möjlighet att hinna leka färdigt och inte bli avbrutna. Förutsättningen är att pedagogerna är tillåtande kring lek. Där av ska inte den planerade verksamheten vara så pass styrd att den hindrar barnens fria lek på något sätt.
Vad innbär fri lek?
Pedagogerna har olika uppfattningar om fri lek. Tolkar vi tidigare forskning, historisk bakgrund och teoretisk förankring finns där inget entydigt svar på vad fri lek innebär. Knutsdotter Olofsson (1996) definierar fri lek vara då barnen bestämer lekreglerna och de vuxna underkastar sig barnens lekregler. Tolkar vi Vygotskijs (2006) teori ser vi kopplingar till fri lek då barnen får leka och skapa utifrån sin egen fantasi.
Pedagogerna har olika uppfattningar om fri lek. Fyra av dem anser att det är när leken inte är vuxnestyrd samtidigt som de tycker att de vuxnas delaktighet är betydande. En annan pedagog anser att det är bra att styra den fria leken. Ytterligare en pedagog anser att fri lek har med fantasi att göra, när barnen får leka utifrån sin fantasi. En annan uppfattning var att fri lek är allt utöver det pedagogiska.
Vilka uppfattningar har pedagoger om hinder för den fria leken?
Fyra pedagoger uppfattar att det inte finns hinder för den fria leken. En annan pedagog ser förskolans verksamhet och kommunikationsförmågan hos barnen som hinder. Två andra pedagoger ser tiden som ett hinder då de uppfattar att barnen ibland inte hinner leka färdigt. Hinder utifrån tidigare forskning skulle kunna vara ordningsregler och kaosångest hos pedagogerna. Även den styrda verksamheten skulle kunna vara hindrande för den fria leken.
Undersökningen vi gjort har tillfört oss utveckling som blivande förskollärare. Tidigare forskning och vår egen forskning om den fria lekens betydelse i förskolan har bidragit till bredare uppfattningar om vad den fria leken innebär. Vidare ett tydliggörande för oss då vi känner att denna forskning gett oss ett bredare perspektiv som vi tror leder till att vi ute i verksamheten bland annat kommer att vara mer observanta. Både gentemot barnens fria lek men även den planerade verksamheten. Vi har haft egna tankar och uppfattningar kring det valda ämnet och att sedan få undersöka om dessa stämmer överns med verkligheten har varit mycket utvecklande för oss rent tankemässigt. Ett sådant exempel är att vi båda har haft uppfattningen att den fria leken var betydligt mer styrd från pedagogernas sida. Det visade sig dock att det i så fall är själva verksamheten som styr mer eller mindre. Detta har gett oss tankar om ändringar i verksamheten. Ska det tydligt stå i Lpfö 98 om den fria leken? Eller ska det kanske stå att pedagogerna ska vara uppmärksamma mot ”för mycket” planerade aktiviteter? Vidare utveckling av forskning skulle kunna vara att undersöka varför verksamheten består av så mycket planerade aktiviteter? En tanke vi fått är om detta har något att göra med att ett av förskolans uppdrag är att forma individer som ska passa in i vårt samhälle? Detta skulle kunna kopplas till de planerade samlingarna då pedagogerna oftast tar upp saker de vill att barnen ska ta del av och lära sig.
Ytterligare en tanke är om de planerade aktiviteterna är så betydande på grund av att pedagoger känner att de måste visa för föräldrar samt i dokumentation vad som åstadkommits under dagarna. Andra tankar kring vidare forskning är vad barn lär sig i den fria leken? En annan intressant aspekt är om olika pedagogiker främjar eller hindrar den fria leken?
6.1 Metod
Vi kunde komplettera varandra genom att den ena observerade specifika leksituationer medan den andre av oss kunde observera utanför det perspektivet och se hela situationen. Därför anser vi att det var bra att vi använde oss av både ostrukturerade och strukturerade observationsscheman. Vi har inte heller upplevt att den som haft det ostrukturerade skrivit ner oanvända saker utan tvärtom. De har lett till komplettering av det strukturerade schemat. Vi känner även att testintervjuerna gjorde oss säkrare inför de riktigta intervjuerna. I intervjuerna tycker vi att det var en fördel att vara två. Detta eftersom vi kompletterade varandra genom att en av oss kunde ge all sin tid åt intervjupersonen medan den andra av oss kunde koncentrera sig på att spela in samtalen och föra ytterligare anteckningar.
Observationerna visade oss som tidigare nämnts avbrytande av lek vid två tillfällen. Förskolans verksamhet blir som en av pedagogerna nämner ett hinder i sig då de avbrytande vi stött på under observationerna är då lek avbryts för att pedagogerna planerat in samling eller någon annan planerad aktivitet så som gymnastiken. Observationerna visade vid tre tillfällen att barnen blev tillrättavisade. Detta kan diskuteras om det är hinder för fri lek eller inte, vilket vi menar att det är om det till exempel är ett tillrättavisande då pedagogen upplever fara för barnet eller om det är kaosångesten för pedagogen. Ett exempel är då en pojke leker i soffan och blir tillsagd att inte hoppa. Blev pedagogen rädd för att pojken skulle trilla och slå sig eller tyckte hon att det hela gick för vilt till?
Något som vi utifrån vår studie tolkar som betydelsefullt är pedagoger och blivande pedagogers egna kunskaper och uppfattningar om leken. Har man kunskaper om hur värdefull den fria leken är för barn tror vi att detta i sin tur leder till att man är mer
tillåtande och observant kring lek. Vidare tror vi att man som pedagog blir mer uppmärksam på att inte avbryta barnen när de leker. Förhoppningsvis leder detta till att pedagogerna blir observanta mot den styrda verksamheten.
Det är även enligt oss betydelsefullt för professionen att vara en så god lekkamrat som möjligt. Som tidigare nämnts är förutsättningen för detta att ha kunskaper om lek. Att inte ha uppfattningen om att den fria leken är då barnen leker och de vuxna gör något annat, till exempel passar på att planera. Att vara en god lekkamrat innebär dels att ha kunskap om att barn går in i en annan värld när de leker. De är i ett tillstånd som de tycker om att vara i under leken då de själva får bestämma. De förväntar sig ingenting i efterhand det vill säga ingen belöning (Lillemyr, 2001).
Referenser
Asplund, Carlsson, M. & Pramling, Samuelsson, I. (2003). Det lekande lärande
barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2005). Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press.
Davidson, B. & Patel, R. (2009). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Fagerli, O. & Lillemyr, O. F. & Söbstad, F. (2001). Vad är
förskolepedagogik? Lund: Studentlitteratur.
Foucault, Michel (1993). Övervakning och straff: fängelsets födelse. Lund: Arkiv.
Fröbel, Friedrich (1995). Människans fostran. I J. Johansson (red.), Lund: Studentlitteratur.
Györki, I. & Malmström, S. & Sjögren, A. P. (2006). Bonniers svenska ordbok. Norge: Nordbook.
Hulphers, Olof (2008). Lärarens handbook. Denmark: Narayana Press 2008.
Läroplan för förskola Lpfö 98. Reviderad 2010
Nilsson, Roddy (2008). Foucault en introduction. Lund: Grahns Tryckei.
Olofsson, Knutsdotter, Birgitta (1996). De små mästarna. Om den fria lekens
Olofsson, Knutsdotter, Birgitta (2010) Leka för att lära: Utveckling, kognition och
kultur. I A. Löfdahl (red.), Hungary: Elanders Hungary Kft.
Olofsson, Knutsdotter, Birgitta (1991). Varför leker inte barnen?: en rapport från ett
daghem. Stockholm: HLS.
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som
duskursiv praktik. Malmö: Holmbergs.
Piaget, Jean (2008). Barnets själsliga utveckling. Falun: Scandbook.
Strandberg, Leif (2008). Vygotskij i praktiken. Finland: WS Bookwell.
Trost, Jan (2009). Kvalitativa intervjuer. Sweden: Holmbergs i Malmö AB.
Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande
barnet. Malmö: Lärarutbildningen.
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab.
Vygotskij S, Lev (2006). Fantasi och kreativitet I barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Welén, Therese (2010). Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur. Jensen.
Wood, E. & Attfield, J. (2005). Play, learning and the early childhood curriculum. Great Britain: TJ International Ltd.
Bilaga 1
Intervju frågor
Öppna intervjufrågor; Vad innebär fri lek för dig? Vilken är din roll i leken?
Anser du att där finns några hinder för fri lek?
Specifika frågor
Vi såg att ni inte tillrättavisade de barn som inte ville vara med. Vad anser du om detta? Brukar det vara så?
Kan du koppla det vi fick vara med om idag till fri lek?
Var aktiviteten vi fick se planerad från din sida eller kom det från barnen? Brukar det vara så? Vad tycker du om det?
Bilaga 2
Till pedagoger
Vi är två lärarstudenter som nu går vår avslutande termin på lärarutbildningen. Vi utför en undersökning i samband med vårt examensarbete. Våra nyckelord i arbetes gång är fri- eller styrd lek, förskola och pedagoger. Syftet med vårt arbete är dels att undersöka pedagogers uppfattningar om fri lek. Vi vill genomföra intervjuer med er pedagoger som jobbar tillsammans med barnen och även vara med och observera barngruppen. I arbetes gång kommer vi att använda fingerade namn på personerna, förskolan och liknande. Allting sker under konfidentialitet och anonymitet. När som helst kan man välja att avbryta och inte delta inför, under eller efter intervjuerna. All information kommer enbart att användas till forskningsändamål i vårt examens arbete. Tack på förhand!
Bilaga 3
Till föräldrar
Hej!Vi är två lärarstudenter som skriver examnesarbete om den fria leken. Vi vill vara med och observera barngruppen under olika leksituationer.
Vi har tänkt komma ut vecka________ dag____________tid_____________
Allt vi får ta del av kommer endast att användas i forskningssyfte till vårt examensarbete och inga namn kommer att användas. Allting sker under konfidentialitet och anonymitet. Vi ber er härmed att meddela förskolan och någon pedagog om ni inte vill att era barn ska vara med.
Tack på förhand.
Varma hälsningar
Bilaga 4
Strukturerat obeservationsschema
Datum: _______ Klockslag:_______ Förskola:_______
Leksituation:__________________________________________________________
_____________________________________________________________________ (Antal barn, åldersgrupp, inne/utelek, antal pedagoger, material)
Pedagog startar leken Barn startar leken Pedagog är med i leken Pedagogen är inte med i leken Pedagog avbryter lek
Pedagog tillrättavisar lek Pedagog utvecklar leken Pedagog följer ”lekreglerna Pedagog följer inte “lekreglerna”. Barn bestämmer lekreglerna Pedagog bestämmer lekreglerna
Ostrukturerat observationsschema
Leken: