Slutsats och Diskussion

det avslutande kapitlet kommer det att ges svar på studiens frågeställningar och syfte där de slutsatser som dras är utarbetade från studiens resultat och analys. Kapitlets diskussionsdel består av författarnas egna reflektioner kring både ämnet och det genomförda arbetet samt ett avslutande avsnitt där förslag på vidare forskning ges.

7.1 Slutsats

Vilka förutsättningar krävs för att ICT4D-projekt som är baserade på open source ska bli framgångsrika?

Inom ramen för denna studie har fem huvudsakliga teman kunnat identifieras där respektive tema beskriver olika typer av förutsättningar för att ICT4D-projekt där open source används ska kunna tillföra ett långsiktigt värde. Förutsättningarna för att dessa typer av projekt ska bli framgångsrika kretsar kring frågor om kompetens, lokalt ägarskap, enkelhet, samarbete samt medvetenhet.

Bristen på kompetens är en av de utmaningar som hållbarheten och skalbarheten av projekt ställs inför. En begränsad tillgång till teknisk kompetens kan leda till att open source-mjukvaran inte kan anpassas optimalt efter projektets syfte, då en modifiering troligtvis kan komma att kräva goda programmeringskunskaper. För att ICT4D-projekt ska kunna utvecklas och fortsätta att drivas utan stöd från givare krävs det även tillgång till underhåll och support av system, vilket återigen åskådliggör behovet av teknisk kunskap. Frågan om god kompetens kretsar även kring en god förståelse för de människor som ska dra nytta av teknologin, för att på bästa möjliga sätt kunna anpassa mjukvaran efter behovet.

För att projektet ska vara bättre anpassat efter behovet är det även viktigt att slutanvändarna ses som ägare av projektet och att de tillåts vara delaktiga i de besluts som tas under utvecklingsprocessen. Utvecklingen av projekt bör därför genomsyras av inställningen att det är hos användarna som makten över projektet ligger.

I

50

Initiativtagare bör också sträva efter enkelhet under planeringen av projekt, genom att använda sig av lösningar som redan finns tillgängliga. Detta för att dels undvika slöseri av resurser som hade använts till användaranalyser och systemutveckling, men också för att det ger möjlighet att vidareutveckla existerande projekt som därmed kan bli mer hållbara och skalbara.

För att initiativ ska ha bättre möjlighet att spridas bör också organisationer anta ett mer samarbetsinriktat arbetssätt, där organisationer stödjer varandra genom utbyten av idéer och råd. Detta kan leda till att utmaningar såsom bristande kompetens kan tacklas, med hjälp av en ansvarsfördelning mellan organisationer med varierande typer av resurser.

Till sist bör utvecklingsprocessen präglas av ett realistiskt synsätt vad gäller teknologins roll i utvecklingsinsatser inom ICT4D. Medvetenhet som förutsättning kretsar även kring att beslutet om en användning av open source bör ske utifrån olika typer av utvärderingar. Dessa innefattar dels de slutgiltiga kostnader som kan komma att uppstå till följd av underhåll och support men också omfattningen av mjukvarans omgivande community, där omfattningen kan ha en avgörande roll för just underhåll och mjukvarans kvalitet.

Det bör dock poängteras att alla ovan nämnda faktorer är starkt kopplade till varandra, vilket innebär att graden av ett projekts hållbarhet och skalbarhet inte är beroende av antalet uppfyllda förutsättningar. Den påverkan som dessa faktorer kan ha på möjligheterna att uppnå större hållbarhet och skalbarhet beror snarare på en kombination av faktorer som är unik för det specifika projektet.

Vilka möjligheter respektive svårigheter kan det finnas med öppen utveckling med avseende på ICT4D-projekt?

De möjligheter som en användning av open source kan medföra kan knytas till dess karaktär av att vara gratis samt fri att både modifiera och vidaredistribuera. Den frihet som detta innebär leder till att organisationer till stor del slipper större utvecklingskostnader och har större möjlighet att ta del av redan tillgängliga lösningar, men även anpassa dessa efter den samhällskontext som projektet ska verka inom. Möjligheten att fritt vidaredistribuera mjukvara gör också att människor kan inspireras av andra framgångsrika projekt och därmed

51

starta egna initiativ på platser där liknande omständigheter råder. Ett av de mer kända exemplen på hur initiativ kan spridas är framgången av de projekt där mjukvaran Ushahidi, i kombination med en annan open source-mjukvara, FrontlineSMS, användes. Framgången har gett upphov till mängder av liknande projekt och nya samarbeten mellan organisationer i olika länder och kontexter runtom i världen. Den fria tillgången till open source-applikationer gör det möjligt för människor att med hjälp av crowdsourcing bidra till att olika processer blir mer transparenta, genom att exempelvis rapportera om missförhållanden som kanske annars inte hade uppmärksammats av media. Denna typ av samarbete och deltagande signalerar om den relation som finns mellan öppenhet och demokrati, till följd av att flödet av information, sett ur ett hierarkiskt perspektiv, inte längre styrs enbart ovanifrån utan även underifrån.

En större involvering av slutanvändare i utvecklingsprocessen av projekt innebär dels att projektet får större möjligheter att uppfylla behovet, men också möjligheter att fortsätta drivas av lokala aktörer efter det att projektets pilotfas har avslutats. Fördelningen av ansvar och kompetens mellan olika organisationer ökar också möjligheterna till att fler initiativ får chansen att utvecklas samtidigt som ett större samarbete, och därmed även mängden åsikter, kan bidra till att kvaliteten, på både mjukvaran och projektet i stort, kan förbättras.

Ett större samarbete mellan organisationer innebär dock att det uppstår ett beroende till andra parter, vilket gör att ansvarsfördelningen också leder till större osäkerhet. Denna typ av beroende uppstår också i situationer när initiativtagare, i fråga om underhåll och support, väljer att förlita sig på den utvecklarcommunity som står bakom en open source-mjukvara.

Osäkerheten i detta ligger i att utveckling av open source till stor del bygger på frivilligt arbete och där det ursprungligen inte finns några avtal mellan organisation och utvecklare.

På samma sätt som det kan finnas en allmän inställning om att teknologi automatiskt innebär utveckling och innovation, kan även synen på öppenhet präglas av viss naivitet. På grund av att open source ofta associeras med något som är gratis, kan det tänkas finnas en risk för att initiativtagare inte reflekterar över de kostnader som kan uppstå till följd av lokal anpassning, underhåll och support. Många av de open source-lösningar som implementeras i utvecklingsländer idag är även anpassade för webben, vilket innebär en viss problematik, då mobiltelefonen fortfarande är det huvudsakliga kommunikationsverktyget i utvecklingsländer. Naiviteten kring öppen utveckling kan därför innebära att öppenheten inte

52

anpassas korrekt efter den lokala kontexten, genom att det exempelvis antas att samma typ av deltagande i informationsnätverk kan ske både i industriländer och i utvecklingsländer.

7.2 Diskussion

Som Heeks (2009) och flera andra forskare beskriver, har de främsta lärdomarna från tidigare insatser inom ICT4D kretsat kring vikten av lokal anpassning samt ökat deltagande hos de människor som projekten ska gynna. Den genomförda studien har genererat en större förståelse för vilken roll som konceptet om öppenhet, parallellt med utvecklingen av teknologi, har i den förändring som skett och som sker av området. Implementeringsprocesser har gått från att till stor del vara toppstyrda och mycket resultatinriktade till att allt mer sträva efter större samarbete och deltagande.

Med hjälp av studiens två frågeställningar har större kunskap genererats om vilka möjligheter och svårigheter som öppen utveckling kan leda till med avseende på ICT4D-projekt, men även de utmaningar som initiativtagare av projekt kan ställas inför vid en en användning av open source. Mer specifikt ger studien en bättre bild av vad som krävs för att dessa typer av projekt ska bli framgångsrika. Under planeringen av arbetet antogs de förhållanden som omger projekt spela en roll för hur open source och ökat samarbete, deltagande och transparens påverkar projekts hållbarhet och skalbarhet. Vid litteraturgenomgången var det däremot svårt att tydligt kunna urskilja vilka de omgivande förhållanden var samt de för- och nackdelar som en större öppenhet kan innebära inom ramen för ICT4D-projekt.

Efter genomförandet av studien kan det också konstateras att öppen utveckling i relation till ICT4D är ett mycket omfattande ämne, där studien endast har berört ytan på en del av de infallsvinklar som går att studera inom ämnet. För att få ett större djup på studien hade ett alternativ varit att avgränsa undersökningen ytterligare, genom en inriktning på ett specifikt område som exempelvis e-hälsa eller användning av open source i förhållande till utbildning.

De reflektioner som gjorts kring arbetet har även kretsat kring hur temat medvetenhet kan tänkas beröra alla de övriga teman som identifierats som förutsättningar för framgången av projekt. Medvetenhet togs ändå ut som ett eget tema i syfte att belysa den naiva inställning som kan utgöra en risk för hållbarheten och skalbarheten av projekt. Det står också klart att

53

många av de förutsättningar som kunnat identifieras inte är specifika för open source-baserade projekt, utan kan till stor del även appliceras på andra typer av utvecklingsinsatser där informations- och kommunikationsteknologi har en central roll.

7.3 Vidare forskning

Ur studien framgår det att den relation som finns mellan givare och lokala aktörer kan komma att ha en avgörande roll för hållbarheten av projekt. Silva (2016) beskriver hur det tenderar att finnas en brist på tillit mellan givarorganisationer och lokala organisationer, vilket kan tänkas innebära ett problem för att insatser i ett senare skede ska kunna drivas på egen hand av lokala aktörer. Det skulle därför vara av intresse att undersöka relationen närmare och analysera på vilka sätt som relationens karaktär påverkar utvecklingsprocessen.

Det skulle också vara intressant att titta närmare på vilken påverkan som en större öppenhet har på relationen. Hur förändras givarens biståndsarbete och hur ska bistånd till ICT4D-projekt riktas, när ICT4D-projekten byggs upp av communitys där det i en del fall kan vara stora mängder av aktörer som deltar?

54