Uppsala Universitet
Institutionen för informatik och media
Kandidatuppsats i Informationssystem/Systemvetenskap Hösten 2016
Open source och öppen utveckling
En studie om vilken roll som en större öppenhet, med betoning på användning av open source, kan ha inom ramen för ICT4D-projekt
Författare: Linnea Larsson och Ulrika Eklund Handledare: Sofia Bryntse
Abstract
Date: 31st of January 2017
Title: Open source and open development: A study concerning what role a greater openness, with emphasis on using open source, can have in the context of ICT4D projects.
Authors: Linnea Larsson (930616) and Ulrika Eklund (910110)
Purpose: The purpose of the study is partly to identify and describe the conditions that are necessary for ICT4D projects using open source software to become successful, but also to identify what possibilities and difficulties come with a greater openness. The result of this study can be used as guidance when planning and executing ICT4D projects.
Method/Material: The study applies a qualitative method with an abductive approach. The material of the study was collected by interviewing five people, who are working within the field of ICT4D.
Main Results: The conditions, that are required for open source based ICT4D projects to be successful, mainly focus on the importance of a wide competence, local ownership, simplicity, more collaboration and a higher degree of awareness. Further the conclusion can be drawn that the free nature of open source can imply larger possibilities to local adjustment, the spread of initiatives, and collaboration between participants. It can also lead to a reduction of government-controlled information. Open development, meaning increased participation with the intended users, collaboration between organizations, and a larger transparency in the development process, can have a positive influence on the sustainability and scalability of a project. The difficulties that a greater openness can imply mainly focus on the dependency that can arise between different parties, but also the omission of the local context and the costs that can occur when developing with open source.
Number of pages: 61
Level: Bachelor thesis in Information Systems/System Science, 15 credits Department: Department of informatics and media
University: Uppsala University Period: Autumn 2016
Tutor: Sofia Bryntse
Keywords: ICT4D, open source, transparency, participation, collaboration, open development, openness, sustainability, scalability, project
Sammanfattning
Datum: 31 januari 2017
Titel: Open source och öppen utveckling: En studie om vilken roll som en större öppenhet, med betoning på användning av open source, kan ha inom ramen för ICT4D-projekt.
Författare: Linnea Larsson (930616) och Ulrika Eklund (910110)
Syfte: Syftet med studien är att dels identifiera och beskriva de förutsättningar som krävs för att ICT4D-projekt som använder open source-mjukvara ska bli framgångsrika, men också de möjligheter och svårigheter som en större öppenhet kan innebära. Undersökningen av detta kan fungera som vägledning vid planering och utförande av ICT4D-projekt.
Metod: Valet av metod är en kvalitativ innehållsanalys där en abduktiv ansats har använts.
Studiens material har samlats in med hjälp av fem intervjuer med personer verksamma inom området ICT4D.
Resultat: De förutsättningar som krävs för att open source-baserade ICT4D-projekt ska bli framgångsrika kretsar i huvudsak kring vikten av en bred kompetens, lokalt ägarskap, enkelhet, större samarbete och god medvetenhet. Vidare kan slutsatsen dras att den fria karaktären av open source kan innebära större möjligheter till lokal anpassning, spridning av initiativ samt ökat samarbete mellan olika aktörer. Den kan också leda till minskning av toppstyrd information. Öppen utveckling, i form av ökat deltagande hos slutanvändare, samarbete mellan organisationer och en större transparens i utvecklingsprocessen, kan ha en positiv påverkan på hållbarheten och skalbarheten av projekt. De svårigheter som en större öppenhet kan innebära kretsar dels kring det beroende som uppstår mellan olika parter, men också förbiseendet av den lokala kontexten och de kostnader som kan uppstå vid utveckling av open source.
Antal sidor: 61
Nivå: Kandidatuppsats i Informationssystem/Systemvetenskap, 15 hp Institution: Institutionen för informatik och media
Universitet: Uppsala Universitet Period: Hösten 2016
Handledare: Sofia Bryntse
Nyckelord: ICT4D, open source, transparens, deltagande, samarbete, öppen utveckling, öppenhet, hållbarhet, skalbarhet, projekt
Innehållsförteckning
Abstract
Sammanfattning
1. Inledning 5
1.1 Problemformulering 7
1.2 Syfte och Frågeställning 8
1.3 Avgränsning 9
1.4 Disposition 10
2. Bakgrund 11
2.1 Den digitala klyftan 11
2.2 ICT4D 12
2.2.1 ICT 12
2.2.2 Uppkomsten av ICT4D 13
2.2.3 Tidigare insatser och lärdomar 13
2.2.4 ICT4D 2.0 14
2.3 Open source 14
2.4 FrontlineSMS 16
2.5 Ushahidi 17
2.5.1 Våldet efter valet i Kenya 2007 17
2.5.2 Sexuella trakasserier i Kairo 18
2.5.3 Jordbävningen på Haiti 2010 18
3. Metod 20
3.1 Forskningsansats 20
3.2 Undersökningsmetod 20
3.3 Datainsamling 21
3.4 Urvalsstrategi 22
3.5 Intervjuförfarande 23
3.5.1 Operationalisering 23
3.6 Dataanalys 24
3.7 Val av teori 25
3.8 Validitet och Reliabilitet 26
4. Teori 27
4.1 ICT4D och hållbarhet 27
4.2 Öppen utveckling 28
4.2.1 Den öppna modellen 29
4.3 Principer för digital utveckling 31
4.3.1 Princip 4: Utveckla för hållbarhet 31
4.3.2 Princip 6: Använd öppna standarder, öppen data, open source och öppen innovation 32
4.3.3 Princip 9: Samarbete 33
5. Empiri 35
5.1 Kompetens 35
5.1.1 Teknisk kompetens 35
5.1.2 Lokal kompetens 36
5.2 Lokalt ägarskap 36
5.3 Enkelhet 37
5.4 Samarbete 38
5.5 Medvetenhet 40
5.6 Sammanfattning av empiri 41
6. Analys 42
6.1 Kompetens 42
6.2 Lokalt ägarskap 43
6.3 Enkelhet 45
6.4 Samarbete 46
6.5 Medvetenhet 47
7. Slutsats och Diskussion 49
7.1 Slutsats 49
7.2 Diskussion 52
7.3 Vidare forskning 53
8. Källförteckning 54
Bilaga 1 59
Intervjuguide 1 59
Bilaga 2 60
Intervjuguide 2 60
5
1. Inledning
et inledande kapitlet ämnar till att ge en introduktion till ämnet följt av studiens problemformulering samt presentation av syfte, frågeställning, avgränsning och disposition.
Året är 2005. Rebecca Chiao står vid en busshållplats i Kairo - dit hon flyttat året innan för att arbeta inom en lokal ideell organisation, som arbetar med att tackla problemet med den utbredda förekomsten av sexuella trakasserier i staden. Vid busshållplatsen blir Rebecca själv ett offer för trakasserier och de människor som står runtomkring henne varken säger eller gör någonting (Smith et al., 2014). Senare skulle det visa sig att händelsen vid busshållplatsen inte skulle komma att bli sista gången som Rebecca blir utsatt för sexuella trakasserier på Kairos gator. Fem år senare inträffar ännu en händelse, som med hennes vänners och kollegors egna upplevelser bidrar till att Rebecca startar projektet HarassMap (Warner, 2013). Rebecca hade sedan tidigare blivit introducerad för två open source-plattformar, som i kombination gör det möjligt att information som skickas via sms kan kategoriseras och visualiseras med hjälp av en heatmap1. Rebecca såg kombinationen som ett kraftfullt verktyg i kampen för att öka allmänhetens medvetenhet om förekomsten av problemet med sexuella trakasserier. För HarassMap innebar kombinationen att människor via sin mobiltelefon kunde skicka in rapporter om inträffade händelser som därefter kunde visas på en karta på internet (Smith et al., 2014). Rapporterna kunde sedan användas för att öka förståelsen för problemets omfattning och dessutom förändra människors uppfattning kring anledningar och ursäkter för sexuella trakasserier (Harassmap, 2015).
ICT4D-projektet HarassMap illustrerar hur ett socialt problem kan tacklas med hjälp av större öppenhet vid användandet av informations- och kommunikationsteknologi i utvecklingsinsatser. Öppenhet kännetecknas dels av friheten att, utan restriktioner, ha tillgång till information och kunskap, men även av att aktiviteter och arbetssätt bygger på samarbete och större deltagande (Peters et al., 2008).
1 Heatmap är en representation av data i form av en karta eller diagram i vilken datavärden representeras som färger (Oxford Dictionaries, 2017).
D
6
Öppen utveckling är en teori som har växt fram ur den samhällsförändring som skett i samband med den pågående digitala revolutionen när det gäller information och kommunikation och belyser hur större samarbete, deltagande och transparens kan bidra till positiv förändring (World Bank, 2016; Smith et al., 2014). Den nya infrastrukturen för kommunikation, men också de sänkta kostnaderna för teknologi, har gjort att människor numera har en större möjlighet att delta, interagera och samarbeta i aktiviteter som kan leda till social produktion. Samtidigt har den ökade användningen av open source-mjukvara haft en enorm påverkan på den globala mjukvaruindustrin, där dess underliggande idé om användarens frihet har lämnat ett bidrag till teorin om öppen utveckling i form av moral och kultur (Smith et al., 2014).
Utvecklade länder har till skillnad från utvecklingsländer, dock haft betydligt bättre möjligheter att dra nytta av utvecklingen av teknologi och framväxten av den nya typen av informationsnätverk. Detta har bidragit till ett utanförskap hos utvecklingsländer i frågan om tillgång till och användning av digital teknologi - ett utanförskap som ofta benämns som den digitala klyftan (Doong & Ho, 2012).
Som ett försök till att minska klyftan och förbättra livskvaliteten för människor i utvecklingsländer har organisationer, stater och privata aktörer under de senaste två decennierna investerat i olika typer av utvecklingsprojekt där informationsteknologi använts som verktyg (Zheng et al., 2015). Tillsammans med otaliga forskningsartiklar inom en rad discipliner och tillvägagångssätt både vad gäller teori och praktik utgör projekten området ICT4D, som står för Information and Communication Technology for Development och vars relevans och storlek har blivit alltmer märkbar under det senaste decenniet (Bon et al., 2014). En teori inom området är den tidigare nämnda teorin om öppen utveckling, som kretsar kring hur olika former av öppenhet, däribland en användning av open source- mjukvara, kan leda till utveckling (Smith et al., 2014).
7
1.1 Problemformulering
Många av de tidigare utvecklingsinsatser som gjorts inom ICT4D har präglats av målsättningar och metoder som utformats utifrån en västerländsk kontext2, samtidigt som det inte funnits en tillräckligt stor dialog med slutanvändare och andra tänkbara intressenter där de kan uttrycka sina behov och synpunkter (Bon et al., 2014). Detta har resulterat i brister vad gäller hållbarheten av projekt och har bidragit till en obalans mellan teknologin och dess potentiella nytta, vilket enligt flera forskare har lett till att en stor andel av de projekt som implementerats har misslyckats (Heeks, 2009; Bon et al., 2014; Waugaman, 2016).
Kunskapen om de socioekonomiska utmaningar, däribland bristen på infrastruktur och utbildning, som ICT4D ställs inför och hur dessa problem ska angripas har dock ökat. På senare år har forskare och beslutsfattare fått allt större insikt i betydelsen av att inte ha en syn på utsatta människor som passiva konsumenter, utan istället som aktiva producenter och innovatörer (Heeks, 2009). Parallellt med detta har FN:s utvecklingsprogram tagit fram nya globala mål med syftet att bekämpa fattigdom, lösa klimatkrisen samt minska orättvisor och ojämlikheter. Detta har bidragit till att nya principer och angreppssätt inom området ICT4D har växt fram (UNDP, 2015). En av principerna lyfter fram vikten av att insatser bör präglas av större öppenhet med hjälp av bland annat open source, crowdsourcing3, fria utbildningsresurser och en större insyn i myndigheters data och arbetsprocesser (Waugaman, 2016). En aspekt av den öppenhet som principen nämner är användningen av mjukvara baserad på open source i utvecklingsprojekt och är något, som till följd av dess fria karaktär, anses utmana det inåtvända och teknologi-fokuserade synsättet som tidigare ofta förekom inom ICT4D (Heeks, 2009).
Ett framgångsrikt ICT4D-projekt anses ha en hög hållbarhet och skalbarhet, vilket innebär att projekten kan drivas utan finansiellt stöd från givare samt modifieras med tiden för att kunna vidareutvecklas. På senare år har användningen av open source inom internationell utveckling ökat och bidragit till en rad framgångsrika projekt som även inspirerat människor till att påbörja liknande initiativ i utvecklingsländer (Heeks, 2009; Smith, 2011).
2 Kontext beskriver det sammanhang eller den omgivning där en viss typ av omständigheter råder (Nationalencyklopedin, 2017).
3 Crowdsourcing beskriver den metod där grupper av människor engageras i att uppfylla ett gemensamt mål eller lösa ett problem och vars möjligheter och popularitet har expanderat i samband med Web 2.0 (Nations, 2015).
8
Mot bakgrund av de utmaningar som tidigare insatser ställts inför i frågan om hållbarhet och skalbarhet samt teorin om hur öppen utveckling kan framkalla positiv förändring är det av intresse för studien att se hur teorin, med betoning på användning av open source, kan sammankopplas med ICT4D. Under de litteratursökningar som skett kring användningen av open source och öppen utveckling i relation till ICT4D står det klart att de förutsättningar som krävs för att open source ska bidra till en större hållbarhet och skalbarhet inte är helt uppenbara. För att kunna identifiera och beskriva dessa förutsättningar ämnar därför studien att dels undersöka och syntetisera det som redan finns beskrivet i litteraturen men också att, med hjälp av intervjuer, sammanställa erfarenheter från människor som är verksamma inom området. Samma tillvägagångssätt kommer också att användas för att få en större förståelse för vilka möjligheter och svårigheter som en öppen utveckling, med avseende på större samarbete, deltagande och transparens, kan innebära för utvecklingsinsatser inom ICT4D.
1.2 Syfte och Frågeställning
Syftet med studien är att dels identifiera och beskriva de förutsättningar som krävs för att de ICT4D-projekt som använder open source-mjukvara ska bli framgångsrika. Studien syftar också till att skapa förståelse för de möjligheter och svårigheter som en större öppenhet kan innebära. Redogörelsen för dessa förutsättningar kan komma att ha stor betydelse för planeringen av ICT4D-projekt, där beskrivningen av förutsättningarna kan verka som en vägledning för hur projekt ska planeras och bedrivas i syfte att nå en större hållbarhet och skalbarhet. Beskrivningen av de möjligheter och svårigheter som en större öppenhet kan innebära, bidrar också till en ökad förståelse för den eventuella nytta som användning av open source och en större öppenhet kan generera - både för organisationer och de människor som ett projekt är tänkt att gynna. Syftet har därmed lett fram till följande frågeställningar:
Vilka förutsättningar krävs för att ICT4D-projekt som är baserade på open source ska bli framgångsrika?
Vilka möjligheter respektive svårigheter kan det finnas med öppen utveckling med avseende på ICT4D-projekt?
9
1.3 Avgränsning
ICT4D är ett mycket omfattande område och för att göra ämnet mer hanterbart att undersöka krävdes någon typ av avgränsning. Studien har därför avgränsats till att undersöka vilken betydelse som öppen utveckling och användning av open source kan ha för hållbarheten och skalbarheten av ICT4D-projekt. Den öppenhet som studien har berört har i huvudsak kretsat kring användning av open source som mjukvara vid implementeringen av ICT4D-projekt, men även vilken roll som ökat samarbete, deltagande och transparens i utvecklingsprocesser kan ha för framgången av projekt.
Studien har antagit ett perspektiv utifrån hur utvecklare och ideella organisationer ser på ICT4D. Anledningen till detta är att det fanns två huvudsakliga hinder för att kunna genomföra undersökningen utifrån ett användarperspektiv. De två hindren utgjordes av studiens tidsbegränsning, men också av otillräckliga resurser till att fysiskt kunna resa till ett utvecklingsland där projekten implementeras. Om undersökningen hade gjorts utifrån ett användarperspektiv hade en kvantitativ metod, som exempelvis en enkät, varit lämplig. På grund av tidsbristen, likväl som studiens inriktning, ansågs dock en kvalitativ metod vara mest lämplig.
Den biståndsorganisation som uppsatsens författare har varit i kontakt med är organisationen SPIDER. Ursprungligen söktes ett flertal biståndsorganisationer, däribland SIDA, men då svar gavs från endast organisationen SPIDER kombinerades svaren från SPIDER med svar från personer som på andra sätt är verksamma inom ICT4D. Anledningen till de uteblivna intervjusvaren hos de övriga biståndsorganisationer som söktes var tidsbrist hos intervjupersonerna.
Slutligen bör det nämnas att studiens källor är utvalda från ett tidsintervall tio år bakåt, med anledning av att området som valts är mycket föränderligt, vilket gjorde att det krävdes uppdaterad information.
10
1.4 Disposition
Uppsatsen kommer att bestå av sju kapitel: inledning, bakgrund, metod, teori, empiri, analys samt slutsats och diskussion.
Uppsatsens inledning börjar med en kort beskrivning av en verklig händelse för att visualisera för läsaren hur processen kan gå till vid utvecklingen av ICT4D-projekt. Därefter presenteras uppsatsens huvudsakliga ämne såväl som problemformulering, syfte, frågeställning samt avgränsning.
Följande del av uppsatsen består av bakgrund; i det här kapitlet får läsaren definitioner av grundläggande begrepp som berör ämnet och som ska skapa en tydligare förståelse när läsaren går vidare till kapitel tre som beskriver uppsatsens metod. Därefter, i uppsatsens fjärde kapitel, teori, kommer studiens teoretiska ramverk att presenteras, som kommer att användas för senare analys av studiens empiri.
I det efterföljande kapitlet, empiri, kommer studiens empiriska data att presenteras. Därefter kommer en grundlig analys genomlysa resultatet tillsammans med de teorier som finns beskrivna i uppsatsens teorikapitel. Avslutningsvis kommer analysen och resultatet diskuteras i en slutsats- och diskussionsdel.
11
2. Bakgrund
tudiens bakgrund ämnar till att ge läsaren en bättre överblick över ämnet och därför kommer centrala begrepp såsom digitala klyftan, ICT4D och open source beskrivas.
Kapitlet innehåller även beskrivningar av tre utvecklingsprojekt där olika typer av open source-plattformar har använts framgångsrikt.
2.1 Den digitala klyftan
Just nu pågår en digital revolution vad gäller information och kommunikation - den största revolutionen som någonsin skett under människans livstid och som bidragit till en förbättring av kvaliteten på både människors liv och samhället i stort (World Bank, 2016; Atkinson et al., 2008). Informations- och kommunikationsteknologi är i de flesta fall en nyckelfaktor bakom dagens innovationer och har lett till utveckling inom områden såsom sjukvård, utbildning, säkerhet och inte minst ekonomi (Atkinson et al., 2008; Doong & Ho, 2012). Den digitala expansionen har dock gynnat de rikare delarna av världen i en högre grad än vad den har i de fattigare och mer utsatta delarna, eftersom de rikare delarna är bättre positionerade för att kunna utnyttja de nya möjligheterna. Det pratas om en digital klyfta, som beskriver den ojämna fördelningen av tillgång, nytta och användning av informations- och kommunikationsteknologi mellan individer, grupper och länder (Vahid, 2008).
Betydelsen av den expansion som skett gällande utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi blir allt större, något som inte enbart beror på teknologiska framsteg. Utbredningen av nätverk och fallande priser på applikationer har också bidragit till den växande roll som informations- och kommunikationsteknologi har för individ och samhälle. Det mobila nätverket har växt till den nivån att 95 procent av jordens befolkning numera nås av 2G-nätverk, samtidigt som antalet mobilabonnemang har gått från att uppgå till 738 miljoner år 2000 till att ha nästintill tiodubblats under de efterföljande 15 åren.
Samtidigt har internet växt i omfång, dock inte i samma hastighet som det mobila 2G- nätverket. I samband med en utvärdering av FN:s Millenniemål (2015) uppgavs 43 procent av jordens befolkning vara uppkopplade till internet. Ökningen av antalet smartphones beror
S
12
dels på att de blivit billigare, men även fått ökad kapacitet och funktioner. Detta har gjort att smartphones förenklat tillgången till internet och tjänster inom en rad olika institutioner, som exempelvis bank, detaljhandel, utbildning och sjukvård (United Nations, 2015).
Den digitala klyftan är särskilt märkbar när det gäller tillgång till och användning av internet.
I utvecklade länder använder 82 % av människorna internet medan andelen internetanvändare i utvecklingsländer endast uppgår till en tredjedel. Den största kontrasten kan återfinnas i LDC-länder4 och i afrikanska länder söder om Sahara, där mindre än 10 % respektive 21 % av befolkningen använder internet. Orsaken till bristen på internettillgång beror bland annat på ett lands grundkapacitet till att bygga den infrastruktur som behövs, kostnader för digitala tjänster och framförallt tillgången till människor som besitter en teknisk kompetens. Trots att tillgången till internet och 2G-nätverk har ökat med åren, särskilt i utvecklingsländer, har också den digitala klyftan ökat mellan rika och fattiga människor (United Nations, 2015).
2.2 ICT4D
ICT4D står för Information and Communication Technology for Development och är den term som används när man pratar om utvecklingsarbete inom informations- och kommunikationsteknologi i utvecklingsländer (Heeks, 2009).
2.2.1 ICT
Termen ICT syftar på teknologi som möjliggör tillgång, distribution och hantering av olika typer av information och exempel på den här typen av teknologi är internet, mobila enheter och datorer. Framväxten av ICT har förändrat hur världen fungerar på så sätt att samhället inte längre domineras av enkelriktad kommunikation via massmedier. Den nya informations- och kommunikationsteknologin har istället bidragit till tvåvägskommunikation och att spridningen av information nu sker både snabbare och globalt (Weibull et al., 2014).
Betydelsen av ICT ligger dock inte i teknologin i sig, utan i hur den kan fungera som ett verktyg för socioekonomisk utveckling, inte minst i utvecklingsländer, där det råder ett utanförskap från den digitala revolutionen (World Bank, 2016).
4 LDC (Least Developed Countries) är ett begrepp som myntades av FN år 2003 och som beskriver de länder som har den lägsta socioekonomiska utvecklingen av alla världens länder (Globalis, 2017).
13
2.2.2 Uppkomsten av ICT4D
Från mitten på 1950-talet fram till 1990-talet, fanns det två huvudsakliga områden där man använde sig av datoranvändning för utveckling. Till en början fungerade myndigheter som den största aktören, där IT främst applicerades på de interna och administrativa funktionerna inom den offentliga sektorn i utvecklingsländer. Under 1980-talet började bland annat multinationella företag få upp ögonen för IT, som då började ses som ett verktyg för ekonomisk tillväxt inom den privata sektorn (Heeks, 2008).
Begreppet ICT4D beskriver hur levnadsstandarden i fattiga och utsatta områden i världen kan utvecklas med hjälp av teknologiska investeringar, där det främst är två händelser som inträffade på 1990-talet som har bidragit till områdets uppkomst (Spider, 2016). I samband med att internet blev tillgängligt för allmänheten ökade intresset för informations- och kommunikationsteknologi och hur den kan användas i utvecklingsländer. Samtidigt började internationell utveckling prioriteras allt högre upp på den politiska agendan i världen, något som ledde fram till sökandet efter konkreta mål och som vid millennieskiftet resulterade i Millenniemålen (Heeks, 2009). Världens ledare kom då överens om åtta mätbara mål som skulle uppnås innan december år 2015 och som syftade till att reducera fattigdom och förbättra jämställdhet, utbildning och hälsa i utsatta delar av världen (UNICEF, 2016).
Utvecklingen av den nya informations- och kommunikationsteknologin på 1990-talet i kombination med de uppsatta målen gjorde att området och initiativet ICT4D växte fram, vilket bidrog till en uppsjö av publikationer, nya organisationer, evenemang och projekt.
Huvudaktörer inom området blev internationella utvecklingsorganisationer och ideella organisationer, där appliceringen av informations- och kommunikationsteknologi i utvecklingsländer främst tog sin utgångspunkt i Millenniemålen (Heeks, 2009).
2.2.3 Tidigare insatser och lärdomar
Merparten av de insatser som gjordes inom ICT4D fram till mitten på 2000-talet bestod av projekt som gick ut på att sätta upp en eller flera internetanslutna datorer på publika platser i de fattigaste områdena på landsbygden i utvecklingsländer. Aktörer inom området hade korta tidsramar och en press på sig att visa upp konkreta resultat. Det föll sig därför naturligt att
14
dessa letade efter snabba och standardiserade lösningar som kunde återskapas och appliceras på många platser. Upprättandet av internetanslutna datorer ansågs vara just en sådan typ av lösning (Heeks, 2009). Förhoppningen var att dessa typer av projekt skulle leda till en utveckling av samhället i fråga om hälsa, jordbruk, politik eller finans, men studier pekar på att den önskade effekt som projekten skulle generera i många fall uteblev. Det uppstod bland annat ekonomiska hinder i form av avgifter för olika typer av transaktioner och tjänster - kostnader som ofta var högre än vad de fattiga byarna var villiga att betala. Bristfällig läskunnighet och otillräcklig utbildning bidrog också till att människor inte till fullo kunde utnyttja den information och kunskap som projekten syftade till att sprida. Behovet av regelbundet underhåll av utrustning och lokaler var också svårt att uppfylla på grund av höga kostnader eller brist på kompetens (Toyama et al., 2007). De lärdomar som dessa problem ledde fram till kretsar kring hållbarhet och hur de projekt som implementeras ska vara skalbara i syfte att tillföra ett långsiktigt värde (Heeks, 2009; Toyama et al., 2007).
2.2.4 ICT4D 2.0
Inom ICT4D kan det urskiljas olika faser där ICT4D 1.0 är den fas, där den främsta metoden som användes fokuserade på tillgången till information med hjälp av internetanslutna datorer i fattiga samhällen och byar. Runt mitten av 2000-talet uppstod dock omvärderingar av tidigare synsätt, prioriteringar och syften, vilket innebar en övergång till den nuvarande fasen ICT4D 2.0 (Heeks, 2009; Foldenauer, 2016). Det nya synsättet präglas av betydelsen av att anpassa insatser efter den informations- och kommunikationsteknologi som redan används av människor och mindre av hur nya innovativa lösningar ska utvecklas och appliceras (Heeks, 2009).
2.3 Open source
Open source är enligt organisationen Open Source Initiative (OSI) en typ av mjukvara där användaren har full tillgång till mjukvarans källkod och kan använda, vidaredistribuera och modifiera koden efter egna syften (Open Source Initiative, 2016). För att en mjukvara ska klassificeras som open source-mjukvara måste den enligt OSI uppfylla tio kriterier. Förutom att mjukvaran ska kunna läsas, modifieras och vidaredistribueras ska den bland annat vara fri
15
från diskriminering av specifika individer, folkgrupper eller verksamhetsområden, anpassningsbar till den teknologi som används och inte begränsa annan mjukvara som distribueras på samma typ av medium (Open Source Initiative, 2016).
Utvecklare inom open source-communityn5 anser att mjukvaruutveckling som levererar en mjukvara med hög kvalitet och som kan användas av både vinstdrivande företag och ideella organisationer bör vara uppbyggd på värderingar som kretsar kring samarbete, gemenskap och frivilligt arbete (Zivtech, 2016). Dessa värderingar och tillvägagångssätt leder till en rad fördelar gentemot patentskyddad mjukvara. En av dessa fördelar är att fel kan upptäckas i en större utsträckning till följd av det stora antalet utvecklare. Det kan även innefatta andra aspekter som bland annat berör bättre anpassning, lägre kostnader samt större tillgång till support (Wilson, 2013).
Möjligheten att modifiera mjukvarans källkod innebär att det blir enklare att anpassa mjukvaran efter egna ändamål och intressen (Wilson, 2013). Exempelvis går det att anpassa språket som används i användargränssnittet till den lokala kontexten och lägga till eller ta bort funktioner. För företag, organisationer och utbildningsinstitutioner kan detta leda till en större effektivitet men även konkurrensfördelar (Wilson, 2013).
Den främsta anledningen till att människor väljer en open source-lösning framför ett patentskyddat alternativ är i många fall den låga kostnaden. Samarbetet mellan den stora mängden utvecklare, som frivilligt lägger sin tid och expertis på projekt, gör att utvecklingskostnader kan hållas låga (Open Source for America, 2013). Det finns dock risk för att det kan tillkomma kostnader i form av utbildning, service och underhåll, vilket gör att den totala kostnaden för användningen i vissa fall inte skiljer sig avsevärt mycket från kostnaden för användning av patentskyddad mjukvara (Sabhlok, 2013).
Friheten i open source innebär bland annat att organisationer inte blir låsta vid att använda patentskyddad mjukvara, där kostnaden för att byta till andra alternativ i många fall är hög.
Leverantörer av patentskyddad mjukvara kan skapa plattformsberoende produkter som inte är kompatibla med konkurrenternas produkter, vilket skapar ett beroende mellan leverantören och användaren. Med open source-mjukvara får användare större kontroll och kan utnyttja
5 Community är ett begrepp som beskriver en grupp av människor som delar samma värderingar eller intressen och kan exempelvis vara en grupp av mjukvaruutvecklare (Mascord, 2013).
16
mjukvaran efter eget intresse, samtidigt som de har enkel tillgång till support tack vare den globala open source-communityn (Sabhlok, 2013).
Exempel på två open source-plattformar är FrontlineSMS och Ushahidi, som har använts framgångsrikt världen över av både privatpersoner och organisationer, med målet att bidra till större integration, insamling av information och social förändring (Leson, 2011; de Simone, 2015; Thornton, 2011). I de två kommande avsnitten i kapitlet kommer de båda plattformarna att beskrivas mer utförligt. Därefter följer tre avsnitt som beskriver olika typer av projekt där FrontlineSMS och Ushahidi har använts.
2.4 FrontlineSMS
FrontlineSMS är en mjukvara baserad på open source och som ofta används för att förenkla insamlingen och spridningen av information med hjälp av mobil teknologi. FrontlineSMS använder sig av grundläggande verktyg såsom datorer och simpla modem, vilka är vanligt förekommande hos många organisationer. Mjukvaran gör det möjligt att skapa en tvåvägskommunikation mellan en dator, som fungerar som huvudpunkt, och mobiltelefoner, vilket bidrar till att skapa strukturerad kommunikation mellan FrontlineSMS-nätverket och deltagare (FrontlineSMS, 2016).
För att använda sig av FrontlineSMS behövs en fungerande dator med ett operativsystem som är uppkopplat mot ett GSM-modem, vilket gör det möjligt att ta emot och skicka textmeddelanden. Det behöver inte finnas en internetuppkoppling för att FrontlineSMS ska fungera, utan endast en uppkoppling till ett 2G-nätverk. Datorn som tar emot textmeddelanden lagrar den insamlade informationen och fungerar samtidigt som en server där informationen organiseras. Trots att mjukvaran är gratis att använda och ladda ner uppstår dock fortfarande en del kostnader vid användandet av FrontlineSMS, vilka är kostnaderna för de textmeddelanden som skickas (FrontlineSMS, 2016).
Syftet med mjukvaran är att möjliggöra en positiv social förändring, genom att minska kommunikationshinder såsom bristfällig infrastruktur. FrontlineSMS har framgångsrikt använts av exempelvis hälsoarbetare i byar på den afrikanska landsbygden i syfte att bibehålla kontakten med sjukhus i större städer (Mahmud et al., 2010).
17
2.5 Ushahidi
Ushahidi är en ideell organisation som utvecklar open source-applikationer och som gör det möjligt att med hjälp av geomapping6 presentera olika typer av information på interaktiva kartor eller tidslinjer. Ushahidi skapades i Kenya 2007 av lokala bloggare och utvecklare i syfte att kartlägga våldet som uppstod efter landets presidentval (Okolloh, 2009).
Plattformen, med samma namn som företaget, är baserad på konceptet om crowdsourcing som ett verktyg för social aktivism och offentligt ansvar, där den kollektivt insamlade informationen bidrar till att händelser kan visualiseras i realtid (Gao et al., 2011).
Ursprungligen var mjukvaran en enkel webbaserad karta som användes för att kategorisera incidenter utifrån information som samlades in med hjälp av textmeddelanden och e-post.
Ofta kombineras Ushahidi med en SMS-gateway, som exempelvis FrontlineSMS, men också med andra kommunikationskanaler såsom appar och sociala medier (Diamond et al., 2012).
Under de år som följt efter att Ushahidi grundades har Ushahidi lanserats i ett flertal versioner och det har skapats tiotusentals interaktiva kartor i över 140 länder. De organisationer som har använt sig av Ushahidi har bland annat inkluderat humanitära och människorättsorganisationer, politiska och miljöaktivister samt mediaföretag (Diamond et al., 2012).
2.5.1 Våldet efter valet i Kenya 2007
Initiativet till Ushahidi togs i efterdyningarna av Kenyas presidentval 2007. Strax efter att valresultatet offentliggjorts utbröt våldsamma protester och upplopp som orsakade ett flertal dödsfall i olika delar av landet. Samtidigt blev demonstranter skjutna av polis, vilket gjorde att våldet eskalerade och som sammantaget bidrog till att mer än 1500 människor miste livet under de två månader som följde efter upploppen (de Simone, 2015). Som ett sätt att samla in mer information om våldet och få ett större grepp om situationen lanserade en grupp av kenyanska bloggare webbsidan Ushahidi. De ansåg att det inte gavs en sanningsenlig bild av händelserna och att situationen var mycket värre än vad som framställdes i de rapporter som kom från regering, polis och media (de Simone, 2015).
6 Geomapping är en visuell redogörelse av det geografiska läget i form av en interaktiv karta (IGI Global, 2016).
18
Ushahidi gjorde det möjligt för invånarna att skapa sig en mer korrekt bild av våldet och de händelser som inträffat (Tavaana, 2016). På webbsidan kunde information om upplopp, våldtäkter och dödsfall samlas och visas på en karta, tack vare de geografiska positioner som angavs av vittnen via SMS eller direkt på webbsidan. Rapporterna som visades var utformade med en titel, beskrivning, geografiska koordinater samt kategori av händelse, vilket gjorde att det enkelt gick att identifiera områden med hög aktivitet och förse ideella organisationer och biståndsarbetare med information om var och vilken hjälp som behövdes (Tavaana, 2016).
2.5.2 Sexuella trakasserier i Kairo
Med målet att skapa opinion mot sexuella trakasserier och övergrepp startades det ideella initiativet HarassMap som med hjälp av metoden crowdsourcing uppmuntrar kvinnor i Kairo att anonymt rapportera om trakasserier, genom att antingen skicka in information via organisationens webbsida, SMS eller sociala medier (Farid, 2015). Informationen kan sedan sammanställas för att visualiseras på en interaktiv karta såsom Google Maps, något som möjliggörs av en kombination av open source-plattformarna FrontlineSMS och Ushahidi (Farid, 2015). FrontlineSMS används för att tolka och sammanställa informationen medan Ushahidi bidrar till att informationen därefter kan visualiseras på kartan (IULJA, 2014).
Informationen från rapporter gör det möjligt att urskilja olika trender och mönster vad gäller exempelvis ålder, klass och klädsel på offer eller förövare, samt de platser där trakasserierna ägt rum (Social Tech Guide, 2014). Volontärer för HarassMap använder också informationen till att, i de områden där incidenter inträffat, engagera och uppmärksamma människor på vad som utgör sexuella trakasserier och övertyga dem till att ta ställning mot problemet (Lee &
Kremeliotis, 2012). Sedan projektet startades år 2010 har Harassmap inspirerat till liknande initiativ i fler än 25 länder (HarassMap, 2015).
2.5.3 Jordbävningen på Haiti 2010
I början av år 2010 inträffade en jordbävning 2.5 mil utanför Haitis huvudstad Port-au-Prince som resulterade i att över 200 000 människor miste livet och miljontals blev hemlösa (Rock, 2014). Det traditionella humanitära biståndet fungerade inte på ett effektivt sätt på grund av
19
att hjälpinsatser förlitade sig på det slutna nätverket av biståndsarbetare och organisationer.
Vad gällde arbetsuppgifter förlitade sig hjälporganisationer helt på grupper inom FN, då det fanns en tro på att experter med stor erfarenhet och kunskap kunde förse organisationerna med tillförlitlig information om situationen och därmed göra organisationen mer effektiv. Det dröjde dock inte länge innan det stod klart att det traditionella synsättet hade stora brister till följd av oförmågan att använda nya teknologiska metoder och källor för information (de Jong et al., 2016).
Projektet Ushahidi-Haiti startades av en grupp volontärer bara några timmar efter jordbävningen, där tusentals textmeddelanden samlades in och skickades till ett rapporteringssystem för att, med hjälp av volontärer, översättas och kategoriseras utifrån behov och geografisk position (de Jong et al., 2016). Informationen om akuta behov kunde visualiseras med hjälp av en interaktiv karta, som gjorde att hjälporganisationer bättre kunde koordinera och effektivisera sina insatser samt utföra analyser baserade på informationen (de Jong et al., 2016).
Ushahidi-Haiti var ett samverkande och öppet initiativ både vad gäller det interna och externa arbetet. Projektet förlitade sig helt på volontärhjälp och hade en öppen struktur på så sätt att vem som helst kunde delta i projektet och erbjuda kunskap, utan att behöva skriva under kontrakt eller andra villkor. Projektet hade inte heller blivit lika framgångsrikt om det inte samverkat med andra aktörer som bidrog med hjälp till översättning, analys och lokalisering av information (de Jong et al., 2016).
20
3. Metod
följande kapitel presenteras den forskningsansats som antagits vid genomförandet av studien följt av undersökningsmetod, datainsamling, urvalsstrategi, intervjuförfarande, dataanalys samt val av teori och validitet av studien.
3.1 Forskningsansats
Studiens arbetsprocess har präglats av både induktiva och deduktiva inslag och därför har studien antagit en abduktiv ansats, som enligt Alvehus (2013) kan ses som en kombination av induktion och deduktion, då ansatsen alternerar mellan empirisk och teoretisk reflektion.
Till följd av att forskningsområdet ICT4D är av mycket omfattande karaktär, var det nödvändigt att arbetet inleddes med en induktiv ansats, i syfte att uppnå ett större djup i studien. Under arbetets framskridande har ansatsen däremot förändrats till att vara av en deduktiv karaktär. Alvehus (2013) anser att dessa två ansatser, i sin rena form, är omöjliga ideal att eftersträva. Vid den deduktiva ansatsen är det svårt att genomföra tolkningen av hypotesen helt oberoende och vid den induktiva ansatsen uppstår det problematik då undersökningen är tänkt att genomföras utan någon tidigare teoretisk förståelse (Alvehus, 2013).
Studiens innehåll och arbetsgång har präglats av både den insamlade teorin och empirin - vilka har anpassats till varandra under arbetets framskridande i syfte att möta studiens frågeställning.
3.2 Undersökningsmetod
Då studien är av explorativ karaktär krävdes det mer eller mindre att insamlingen av empiri utfördes med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod, vilket är en insamlingsteknik för data som kan bestå av ord, bilder eller ljud (Kvale, 2014). Enligt Alvehus (2013) kan en kvalitativ metod kopplas till helhetsvisioner och beskriver samband mellan olika fenomen.
I
21
Metoden har dock inslag av viss komplexitet då olika tolkningar kan uppstå av samma forskningsområde (Alvehus, 2013).
I en kvalitativ metod läggs det stor vikt vid vad forskaren vill ha sagt och till vilken forskning som forskaren vill bidra. Då studiens syfte är att undersöka vilken roll som öppen utveckling och en användning av open source har med avseende på implementationen av ICT4D-projekt, krävdes ett flertal omfattande intervjuer för att få fram ett nyanserat material. En kvalitativ metod ansågs därmed vara mest lämplig i förhållande till syftet.
3.3 Datainsamling
Det material som har använts för studien, i syfte att generera relevant information, består av primär- och sekundärkällor, där primärkällor utgörs av studiens insamlade empiri och sekundärkällor består av tidigare publicerade verk (Rienecker et al., 2014). De huvudsakliga data som används i denna studie har samlats in genom fem intervjuer med personer som har varit delaktiga i olika typer av ICT4D-projekt. För att få ett varierat resultat kommer de personer som valdes ut från olika bakgrunder och organisationer.
Den första intervjun genomfördes helt induktivt och de efterföljande intervjuerna formades utifrån det material som samlades in under den första intervjun. Enligt Oates (2012) kan intervjuer kategoriseras på tre olika sätt och för den aktuella studien har två olika typer av intervjuer använts, semistrukturerade intervjuer och strukturerade intervjuer.
De semistrukturerade intervjuerna var två personliga intervjuer, där en del av frågorna formulerades innan genomförandet av intervjuerna. Stor uppmärksamhet las på de svar som gavs av intervjupersonerna och följdfrågor ställdes vid de tillfällen där otydligheter uppstod.
De semistrukturerade intervjuerna bidrog till att studiens intervjupersoner fick möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter utan att bli avbrutna av ett strikt frågeformulär, vilket enligt Oates (2012) främjar till en välfylld empiri samt en rik och detaljerad analys. De sekundära källorna, såsom forskningsartiklar, har i huvudsak använts i syfte att få en större förståelse för ämnet genom bakgrunds- och teoriavsnittet.
22
För den aktuella studien användes även strukturerade intervjuer, som karaktäriseras av förutbestämda och identiska frågor vid varje intervju. De strukturerade intervjuerna utfördes då några av studiens intervjupersoner befann sig på olika platser och tidszoner i världen och därmed endast gick att nå via e-post. Enligt Oates (2012) är intervjuer via e-post en omdebatterad intervjumetod, där forskaren bör göra grundliga efterforskningar för att veta om personen som tar emot meddelandet är en relevant person att intervjua. De personer som i den aktuella studien har blivit intervjuade via e-post har dock blivit rekommenderade från de två personer som ställt upp på fysiska intervjuer. Till följd av detta ansågs därmed samtliga av studiens intervjupersoner vara kvalificerade.
3.4 Urvalsstrategi
Alvehus (2013) menar att i alla typer av undersökningar, kvalitativa som kvantitativa, sker det ett urval. Författaren menar att vid en intervjustudie sker det ofta ett strategiskt och målmedvetet urval, då det är viktigt att få tag på människor med rätt kompetens som kan svara på de frågor som studien ämnar undersöka. Vid dessa tillfällen kan det dock ske misstag på grund av att forskaren blir för strategiskt inriktad och därmed blind för andra infallsvinklar på problemområdet.
Den första respondenten valdes ut genom ett strategiskt urval med hänsyn till personens kunskap och kännedom kring området ICT4D. Urvalet efter den första intervjun skedde genom ett snöbollsurval, vilket innebär att den första respondenten förmedlade kontakten vidare till nästa respondent som i sin tur förmedlade ytterligare en kontakt (Esaiasson et al., 2012). Den första intervjupersonen valdes baserat på den organisation som respondenten jobbar för, vilket är en biståndsorganisation som stödjer ICT4D-projekt och där personen i fråga är ansvarig för att koordinera projekt. Personen ansågs ha bred kunskap gällande det område som studien undersöker och ansågs därför vara en bra kandidat att göra en djupintervju med. Det var via studiens första respondent som kontakt gavs med respondentens kollega, som av den första respondenten beskrevs som tekniskt kunnig och med kunskap om open source. Detta gjorde personen till en relevant informant för studien.
Via de två första respondenterna förmedlades kontakten sedan vidare till studiens övriga respondenter. Alla intervjupersoner som deltog i studien har starka kopplingar till ICT4D, med titlar som innefattar projekthandläggare, digital kommunikationskonsult inom ICT4D,
23
grundare av en e-tjänst i ett utvecklingsland samt grundare av en ideell organisation vars syfte är att utveckla open source-lösningar i utvecklingsländer.
3.5 Intervjuförfarande
Som tidigare nämnts i kapitlet, var en del av intervjuerna semistrukturerade och följde en intervjuguide som till viss del var producerad och förberedd innan intervjuerna skulle äga rum. Även de strukturerade intervjuerna som gjordes via e-post följde en intervjuguide. De två intervjuguider som användes vid intervjuerna är utformade utifrån uppsatsens problemområde och frågeställning (Esaiasson et al., 2012). I syfte att uppmuntra intervjupersonerna till att berätta om sina erfarenheter av deras arbete inom internationell utveckling är de formulerade frågorna av en öppen karaktär.
De två intervjuer som genomfördes personligen pågick i 30 till 45 minuter. Båda författarna av uppsatsen deltog vid intervjuerna, som spelades in på en mobiltelefon med respondenternas medgivande. Inspelningen av intervjuerna ökade sannolikheten för att den insamlade datan skulle bidra till ett trovärdigt resultat, samt att större vikt kunde läggas på att lyssna på intervjupersonerna och ställa följdfrågor. Det skedde även en viss dialog fram och tillbaka vid de intervjuer som gavs via e-post, i syfte att få ett mer nyanserat material. När samtliga intervjuer var genomförda utfördes transkribering och sammanställning av intervjuerna, där informationen sedan användes för att kunna identifiera gemensamma mönster.
3.5.1 Operationalisering
Syftet med operationalisering är att tydliggöra frågor som teorin grundar sig i genom att undersöka hur de förhåller sig till de teoretiska definitionerna. Det finns dock inga precisa tillvägagångssätt för att lyckas med operationalisering av teoretiska begrepp eller producera empirisk data vid en kvalitativ studie. Med operationalisering omvandlas de teoretiska begreppen till mätbara begrepp, där starka argument kan avgöra kvaliteten av dessa (Esaiasson et al., 2012).
24
Det var utifrån de utvalda teoretiska begreppen som studiens intervjufrågor formulerades.
Utifrån dessa utvecklades en intervjuguide som inkluderade inledande frågor, direkta och indirekta frågor som följdes av uppföljande frågor (Kvale, 2014). Enligt Kvale (2014) är det ett flertal faktorer som intervjuaren bör ha i åtanke vid planeringen av en intervju, inte minst den tematiska och dynamiska karaktären av frågorna. Det är också viktigt för intervjuaren att uppmärksamma de kommande delarna i arbetet som exempelvis analys och rapportering.
Intervjuguiden bör vara uppbyggd av enkla och korta frågor där det sker en naturlig övergång mellan frågorna (Kvale, 2014). De intervjuguider som användes för studien återfinns i bilaga 1 och 2 och består av följande typer av frågor:
• inledande frågor, kan ge en spontan och detaljerad beskrivning.
• direkta frågor, där intervjupersonen delar med sig av sina åsikter.
• indirekta frågor, som indirekt kan ge intervjupersonens åsikter och som kan följas av uppföljningsfrågor för att kunna tolka svaret.
• uppföljningsfrågor, ställs när intervjupersonen behöver utveckla sitt svar.
• sonderande frågor, kan följa ett svar där intervjuaren ber intervjupersonen beskriva ett exempel.
• tystnad, kan användas för att föra intervjun vidare utan en ny fråga.
• tolkande frågor, där intervjuaren använder respondentens svar för att klargöra svaret.
Efter den initiala intervjun, som var av induktiv karaktär och som följde intervjuguide 1, förändrades intervjuguiden. Förändringen skedde till följd av information från den första intervjun, som tillsammans med litteraturgenomgången hjälpte till att formulera uppsatsens syfte och slutliga frågeställningar. Utifrån den information som genererats från den första intervjun kunde sedan mer specifika intervjufrågor formuleras, vilka finns i intervjuguide 2.
3.6 Dataanalys
Med en kvalitativ analysteknik kan, som i den här studiens fall, material från intervjuer kategoriseras och tematiseras (Oates, 2012). Analysen av data har skett i linje med Oates (2012) beskrivning av hur kodning av data är uppdelad i tre olika faser: öppen, axial och selektiv kodning. Analysen av de transkriberade intervjuerna inleddes med att relevanta nyckelord identifierades för att sedan övergå till en mer abstrakt nivå där relationer mellan de
25
identifierade nyckelorden kunde fastställas. Flera nyckelord kunde därmed kategoriseras under en gemensam rubrik, vilket ledde fram till kodningens tredje och sista fas, där fem teman slutligen kunde identifieras. Kodningen av data avslutades med en säkerställning av nyckelordens relevans i förhållande till studiens teoretiska ramverk. Nedan följer en illustration som visar ett urval av nyckelord som kunnat identifieras under kodningen av data.
Storleken på orden illustrerar i vilken grad som nyckelorden har förekommit.
Figur 1. Illustration över nyckelord som förekommit under kodningen av data.
3.7 Val av teori
Syftet med studiens teoretiska ramverk är att diskutera den framställda empirin genom att jämföra det insamlade materialet med etablerade teorier. Studiens ramverk har främst grundats på Smith et al. (2014) och författarnas diskussion om öppen utveckling samt de möjligheter och svårigheter som en större öppenhet kan innebära för internationell utveckling. Det är utifrån teorin om öppen utveckling som studiens slutgiltiga frågeställning har växt fram. Heeks (2009), som är en ofta citerad forskare inom ICT4D och Silva (2016) har varit relevanta källor till information om de tidigare problem som ICT4D-projekt har präglats av, men också lärdomar om hur framtida projekt bör ha sitt fokus på hållbarhet och skalbarhet.
I det teoretiska ramverket ingår även principer för digital utveckling (2016), vilka är nio till antalet och framtagna av ett flertal ideella organisationer som jobbar med utvecklingsarbete i
26
utvecklingsländer. Dessa principer är skapade under sent 2000-tal och är riktlinjer för hur organisationer ska bedriva sitt arbete för att gynna digital utveckling i utvecklingsländer, vilket gör dem relevanta för studien. De tre principer som beskrivs i teorikapitlet uppkom som nyckelord i ett flertal av intervjuerna och ansågs därför vara mest relevanta i förhållande till studiens empiri.
3.8 Validitet och Reliabilitet
Enligt Esaiasson et al. (2012) innebär validiteten av en studie att det finns en god överensstämmelse mellan de teoretiska definitionerna och den empiriska studien, samt att undersökningen mäter det som den avser att mäta. Under studiens gång har validitet varit en central del i insamlingen av data. Den har genomförts med precision och genomsyrat hela studien, vilket enligt Esaiasson et al. (2012) är avgörande för att en studie presenterar en trovärdig slutsats om verkligheten.
Alvehus (2013) beskriver att reliabiliteten syftar på om en studie är möjlig att upprepa med samma forskningsresultat och om studien är pålitlig. Genom att använda de intervjuguider som finns som bilagor i uppsatsen är det möjligt för en annan forskare att genomföra den aktuella studien och uppnå liknande resultat. Studien anses därför ha en hög reliabilitet.
27
4. Teori
följande kapitel kommer studiens teoretiska ramverk att presenteras där valet av teori har baserats på dess relevans till studiens syfte. Det teoretiska ramverket är uppbyggt av teorier på ICT4D och hållbarhet, öppen utveckling samt principer för digital utveckling.
4.1 ICT4D och hållbarhet
Frågan om hållbarhet är avgörande i de diskussioner som förs inom området ICT4D. De utmaningar som fortfarande existerar kretsar kring institutionella, ekonomiska, teknologiska, sociokulturella och miljömässiga aspekter (Silva et al., 2016). I många av de projekt som implementeras i utvecklingsländer är flera olika aktörer involverade, där aktörerna kommer från olika bakgrunder och har olika intressen. Konflikter kan uppstå vid beslutstaganden, då de som är involverade i ett ICT4D-projekt inte alltid strävar mot samma mål. Detta innebär att de relationer som finns mellan aktörer spelar en viktig roll för projektets utfall. Den ekonomiska aspekten av hållbarhet kretsar även den kring relationer mellan olika intressenter och hur det i vissa fall tenderar att finnas en brist på tillit mellan huvudaktörer i ett projekt.
Exempelvis har det i en del fall uppstått situationer där givaren beslutat sig för att inte låta lokala organisationer vara delaktiga i ett projekts finansiering, vilket har gjort att det uppstått en ovilja att samarbeta hos den lokala aktören (Silva et al., 2016). Den teknologiska aspekten betonar vikten av att de teknologiska lösningarna är anpassade efter den kontext de ska implementeras inom, något som också var en av de främsta slutsatser som kunde dras efter att ha utvärderat de typer av projekt som dominerade under ICT4D 1.0 (Silva et al., 2016;
Heeks, 2009). Genom att i design- och utvecklingsprocessen engagera de människor som ska ta del av den potentiella nyttan av ett projekt, minskar risken för missnöjda användare och att syftet med ett projekt inte är relevant i förhållande till den omgivande kontexten (Silva et al., 2016).
I
28
För en lyckad projektimplementation krävs det även att hänsyn tas till den sociokulturella kontexten. Exempelvis kan faktorer såsom kön, ålder och etnisk tillhörighet ha en betydande roll för användningen av informations- och kommunikationsteknologi (Sarajeva, 2015).
Skillnaden i lokala aktörers kulturella bakgrund kan också leda till att konflikter uppstår vid beslutstaganden i implementationsprocessen, något som ökar risken för att användningen av teknologin uteblir. Den miljömässiga aspekten av hållbarhet berör främst vikten av en medvetenhet kring hur olika faktorer påverkar miljön samt implementering av projekt med låg energiförbrukning och användning av återvinningsbar utrustning (Silva et al., 2016).
4.2 Öppen utveckling
Teorin om öppen utveckling är, enligt Smith et al. (2011), en teori som belyser hur nya modeller för engagemang och innovation kan leda till utveckling, genom att dels drivas av användarna själva, men också genom att ha en inriktning på större deltagande och samarbete mellan människor. Enligt Smith et al. (2011) innebär öppenhet att de aktiviteter som sker inom olika informationsnätverk har information som människor har fri tillgång till att läsa och i en del fall även modifiera. En större öppenhet innebär också att fler människor har möjlighet att aktivt delta eller samarbeta i dessa aktiviteter. Smith et al. (2011) beskriver hur samhället alltid har varit uppbyggt på sociala nätverk bestående av exempelvis familjer, städer, institutioner och regeringar, men att nätverkssamhället har förändrats genom att sociala strukturer och aktiviteter numera är centrerade kring digitala informationsnätverk.
Den nya typen av informationsnätverk förändrar sättet som både människor och information kan mobiliseras eller organiseras på. Enligt Smith et al. (2011) innebär förändringen att de nya informationsnätverken generellt sett inte är lika hierarkiska som de föregående, vilket i sin tur kan bidra till en rad fördelar. En av dessa fördelar är framväxten av crowdsourcing, som är ett exempel på hur social produktion sker i verksamhetsområden som tidigare dominerats av experter. Dessa områden kan bland annat innefatta peer reviews av forskningsartiklar, verifikation av olika matematiska bevis, kartläggning av kriser eller valövervakning (Smith et al., 2011).
Idag kan också vem som helst, som har tillgång till internetuppkoppling, publicera material på internet till ingen eller en mycket låg kostnad. Detta har gett upphov till en rad initiativ,
29
där ett exempel är den ideella organisationen Khan Academy7 - grundat av en privatperson som till en början spelade in kurser för utbildningssyfte och publicerade på internet (Smith et al., 2011).
Med den nya typen av informationsnätverk och den snabba utvecklingen av ny teknologi och Web 2.0 menar Smith et al. (2011) också att synen på tillvägagångssätt inom internationell utveckling har börjat förändras. De öppna modellerna för hur och var innovation kan skapas har bland annat bidragit till nya möjligheter för människor att utnyttja den fria distributionen av innehåll samt ökat deltagande i processer som kan leda till social förändring (Smith et al.
2014).
4.2.1 Den öppna modellen
En öppen modell är, enligt Smith et al. (2014), byggd på teknologi samtidigt som den bör ses som ett socialt system av informationsnätverk och aktiviteter. Hur öppet systemet är och hur öppenhet kan leda till förändring kretsar kring tre dimensioner: innehåll, människor och processer. Den första dimensionen speglar den frihet som tar sig uttryck inom open source- rörelsen - friheten att utan restriktioner läsa och modifiera innehåll. Den andra dimensionen beskriver öppenhet i förhållande till människor och fokuserar främst på vem som kan delta eller samarbeta inom modellen. Smith et al. (2014) menar att den andra dimensionen antar en bredare definition av öppenhet än den första dimensionen genom att beskriva hur ett öppet innehåll endast kan ses som öppet om människor verkligen kan använda innehållet.
Dimensionen belyser därför den sociala aspekten av öppna modeller och hur graden av öppenhet också bland annat beror på individens egenskaper och förmågor samt legala strukturer och normer. Den sista och tredje dimensionen beskriver processer, där processers öppenhet kan antas bero av två olika komponenter: transparens och förutsägbarhet. Öppenhet som transparens innebär en större insyn i interna arbetsprocesser som leder till ökade möjligheter till extern kontroll. Enligt Smith et al. (2014) är öppenhet som oförutsägbarhet en form av öppenhet som står i relation till de framtida möjligheter som en öppen modell erbjuder. Smith et al. (2014) beskriver hur interaktiva aktiviteter i modellen sätter igång processer som öppnar upp för framtida och oväntade möjligheter. Möjligheterna står i
7 Khan Academy är en ideell organisation med målet att lära ut kunskap i olika ämnen via youtube-klipp (Khan Academy, 2016).
30
relation till den information som kommer från de som deltar i processerna, vilket Smith et al.
(2014) illustrerar med att beskriva hur öppen data från myndigheter exempelvis kan leda till en rad oförutsedda möjligheter vid användning av datan.
Kombinationen av de tre dimensionerna kan, enligt Smith et al. (2014), utgöra ett mått för graden av öppenhet. Kombinationen ger upphov till en rad öppna modeller som börjar få allt större fäste inom olika samhällsområden. Smith et al. (2014) beskriver samtidigt vikten av att skilja dimensionerna åt, då de tre olika dimensionerna även tillför olika typer av öppenhet. En större frihet vad gäller innehåll kan, enligt Smith et al. (2014), dels leda till ökade möjligheter för anpassning av innehåll till en specifik kontext, men också möjligheten att kunna ge återkoppling till dem som skapat innehållet i syfte att förbättra dess kvalitet. En ökad transparens och ett ökat deltagande i interaktiva aktiviteter kan leda till legitima processer samt innebära en större bredd av olika perspektiv och idéer, som i sin tur kan leda till ökad innovation (Smith et al., 2014).
En kritisk granskning är också av stor betydelse vid valet av en öppen modell för utveckling.
Smith et al. (2014) beskriver hur det historiskt sett funnits en övertro på teknologi och hur teknologi har fått vara den drivande faktorn i utvecklingsinsatser. På samma sätt menar Smith et al. (2014) att betydelsen av öppenhet kan tolkas som ett ideal att sträva efter, men att det är ett misstag att okritiskt se öppenhet som det främsta målet, när fokus bör ligga på det som är viktigast - utveckling. Smith et al., (2014) beskriver också hur det inte finns några garantier för att öppna modeller genererar fler fördelar än de modeller som är mindre öppna. Smith et al., (2014) menar att de potentiella möjligheter som en större öppenhet kan bidra till är starkt beroende av de förutsättningar som finns för att skapa dessa möjligheter. Nedan har en illustration tagits fram som syftar till att tydliggöra de dimensioner som enligt Smith et al.
(2014) kan sägas utgöra en öppen modell.
Figur 2. Egenskapad figur för att illustrera en öppen modell.
