5.1 Ikon som orienteringsbild
Det kan vara svårt för de yngsta i målgruppen att associera en ikon med tidigare erfarenheter, då de lär sig läsa vid den åldern. Trots att barn verkar ha en personlig uppfattning av hur bilder bör gestaltas, har engagemanget från föräldrar och lärare stor betydelse för hur barn tolkar bilder generellt. Detta eftersom barn vänder sig till någon som kan förklara vad en illustration föreställer. För de äldre kan det i stället innebära att samma illustration inte känns utmanande nog. Ikoner kan vidare användas som referenser för att orientera sig, då barn söker ett sätt att identifiera sig med vad de observerar i bild. Barn som vuxna har olika erfarenheter, vilket leder till att en bild inte kan formas efter vad varje individuell lockas av. I bästa mån kan ikoner formas
objektivt efter vad barn gemensamt kan lockas av. Pettersson hade flera intressanta teorier för hur ikoner kan se ut, med fokus på barns generella tycke i färg och form. Teorin behövde appliceras i en utprovning för att se om ikonerna kan användas i orienteringssyfte. Från utprovningen och intervjun kom insikten att barn behöver
generellt fler specifika frågor för att få ut en detaljerad åsikt. Sedan för att barn ska vilja orientera sig genom ikoner, bör det läggas större vikt i hur intresserade barn är i böcker. Slutsatsen är att barns strävan av att hitta en särskild bok ökar deras intresse av att orientera sig. Gärna med något vägledande som möjligtvis ikoner. Men det finns ingen tydlig slutsats för hur ikonerna bör se ut. Detta eftersom
problematiken låg i att forma ikoner som tilltalar yngre och äldre barn. Valet blev till slut att tilltala yngre delen av målgruppen. Barns
intresse för böcker kan ligga i en tidig självständighet i läsning. Om de förstår tidigt att en bild innehåller information, kan denna förståelse underlätta vid läsning av ikoner. De lär sig att ”läsa av” en bild samtidigt som de letar efter en bok som lär de vidare att läsa.
Slutsatsen är att Pettersson teori om att barn föredrar tydliga och enkla bilder med kontrastrika och klara färger kan stämma. Men detta kan tolkas som att dessa bilder bör illustreras för just skönlitterära verk. Denna teori kan däremot vara till en fördel när ikoner utformas i orienteringssyfte. Sedan vad barn läser av kan bero på flera olika faktorer. Som tidigare nämnt får de delvis en viss lära och uppväxt av ett samhälle och umgänge i skolan. Vilket gör att barn till viss del tänker och tycker på liknande sätt. Detta kan examensarbetet dra nytta av. Eftersom intervjun visade på ett resultat, kunde ett mönster skapas för hur ikonerna kan se ut. Konsekvensen blir då att dessa ikoner möjligtvis inte tolkas på samma sätt som hos andra skolor. Men genom en tydlig sammankoppling med tillhörande text, kan det underlätta orienteringen för barn. Svårigheten kan istället ligga när man skapar ikoner. Det vill säga, skapa en bild kan formas så nära som ett barn föreställer sig samma bild. En kan ta som ett exempel om
det står Hund och Katt som en ikon på en bokhylla. Dessa djur
kommer inte se ut som ett barn föreställer sig. Däremot kan barn, som illustratören, dra från gemensamma preferenser. Sedan därifrån få en förståelse för vad som är karaktäristiskt för just en hund och en katt.
5.2 Tidigare och blivande skyltning
Genom att observera den tidigare skyltningen kunde examensarbetet skapa ett förslag på förändring. Men arbetets framgång skedde på grund av att den tidigare skyltningen hade ”luckor” i deras bilder. Luckor som kan bero på tidigare avsaknad av kunskap och resurser från Stadsbibliotekets sida. Dessa öppningar kunde bestå av svag koppling mellan bild och text. Som bäst kunde en koppling ske när en företeelse började på samma bokstav (bokstaven R föreställde en Räv). Det är möjligt att barn lärt sig att varje bokstav representerar ett objekt som börjar på samma bokstav. Men det finns en misstanke att det kunde ske misstolkningar av att en räv representerade bokstaven ”R”. Med andra ord, kunde barn missförstå att sorteringen handlade enbart om rävar i den hyllan bilden satt på. Den tidigare orienteringen var baserad på en sortering efter författarens efternamn. Detta för att underlätta för personalen att sortera böcker. Jag anser att ändringen till temasortering av böckerna kan lämpa sig bättre efter hur barn tänker. Det vill säga mer ”bokstavligt” efter vad de ser på bilder. Detta för att undvika de svårigheter som kunde uppstå tidigare med bokstaven R. Något som kunde vara ett fortsatt dilemma inför den nya skyltningen.
Stadsbibliotekets nya lista var preliminär, men vars teman var organiserade efter bokstavsordning. Vid detta läge behövde jag strukturera upp dessa teman istället efter genre (se sida 48). Detta för att se om teman kunde påminna om varandra innehållsmässigt, som mellan Djur och Hund och Katt. På detta sätt kunde visuella skillnader illustreras i ikonerna, i ett försök att separera liknande teman åt. Med hjälp av abstraktionsform, färg och form skapades kontinuitet. Även få en koppling i varje ikon till angivet tema. Men för att detta skulle funka som en lösning för barn, krävdes en tematisk ordning på böckerna och inte alfabetisk efter författare. Antalet teman kan vara svårt för både barn och vuxna att minnas och försöka lära sig. Min studie har däremot fokuserat på att barn ska minnas en ikon i taget. För när barnet väl självständigt letar efter en bok, ska ikonen ge barnet en generell överblick på böckernas samlade tema. Men om ikonerna blir för många, kan en lösning vara att placera liknande teman i
samma hylla. Sedan om Stadsbiblioteket använder sig av bättre kvalité i utskrifterna höjer det läsvärdet hos ikonerna ytterligare. Om de väljer att använda sig av min lösning.
5.3 Inför och under utprovning
Det utprovningen visade var att barnen kan ha valt den ikon som var tydligast oberoende av detaljnivå. Om detaljnivån hade varit mer bestämd, hade det nog sannolikt kommit fram ett skarpare resultat. Som att antalet detaljer i tredje nivån i Rymden och Jorden kunde ha varit mer balanserade. Nu har istället Rymden nästan samma antal detaljer genom alla tre nivåer. Följden av detta kan vara att en nivå valdes för att den var tydligast framställd för barnet. Innehållet hos ikonerna kunde även vara otydliga. I Vänskap kunde det till exempel vara oklart om två barn som ler räcker för att beskriva vänskap. En lösning var att ett barn håller om med en arm runt ett annat barn. Ungar kan då ha lättare för att identifiera sig med innehållet i ikonen. Denna identifiering i bilder som barn gör, applicerades även i Rymden. Det vill säga, att just ett barn tittar in i ett teleskop. Men detta
ändrades till en meteorit, för att undvika många detaljer och för att rymdfenomen kan upplevas utan teleskop. Meteoriten kunde däremot ha formats mer till en stenformad stjärna i tredje abstraktionsnivån. Formen kan på detta sätt underlätta för barn att se kopplingen. Men samtidigt öka detaljerna i nivåerna. Vidare till temat Djur så kunde björnens olika sorter variera från färg till färg. Vilket kunde ge olika dilemman. En svartbjörn skulle innebära att ansiktsuttrycket
försvinner med bakgrunden och behöver illustreras om till vitt. Dessutom var svart ett utav de sista ”färger” som intresserade barn enligt paletten. En fördel hade varit att silhuetten av björnen hade synts från långt håll. Till skillnad från om björnen hade illustreras om till vit bakgrund med svart konturlinje. I tidigare stycke nämndes att en räv kunde representera bokstaven R. Samtidigt så har den nya skyltningen fått en björn som representera temat Djur. Hade däremot ett eller två djur lagts till, hade det kunnat visa på en mångfald. Detta så att inte samma missförstånd sker, att barn tror att det handlar endast om björnar.
De ikoner som testades på utprovningen berättar att barn i sådant brett åldersspann kan behöva den första abstraktionsnivån. Mestadels för att den andra nivån var ointressant för barn på grund av flera faktorer. Som att nivån inte var tydligt framställd eller innehållet var inte relevant. Den tredje abstraktionsformen var däremot mest omtyckt av erfarna barn i Stadsbiblioteket. Det vill säga, barn som letade
självständigt efter böcker och läste dem själva. Till skillnad från att få dem valda och/eller upplästa av en vuxen, som kunde ske hos den yngre barngruppen. Problematiken låg hur ikoner kunde formas för att tilltala både erfarna och oerfarna barn. Detta löstes genom att fokusera på att få de ovana att förstå. Med syftet att orientera barn med enkla, färgstarka och stora ikoner. Det som kan ske är att erfarna barn kan förstå innehållet och koppla det med tillhörande text. Men med nackdelen att de kan tappa intresset och tycka ikonerna är ”barnsligt” gjorda. Men prioriteringen ligger fortfarande i att ikoner ska kunna
kopplas till angivet tema och inte misstolkas när erfarna barn letar efter böcker. Då syftet med examensarbetet var att få hela målgruppen att förstå innehållet hos bilderna. Detta med nackdelen att ikonerna möjligtvis inte har lika mycket läsvärde för erfarna barn som för oerfarna barn.
5.4 Gestaltningsförslag
De flesta barnen valde den första abstraktionsnivån, när ikonen innehöll ett djur eller människa som ler. Skulle första
abstraktionsformen och den fokala färgpaletten tillämpas i några ytterligare exemplar av ikonen, skulle de förslagsvis kunna se ut som följande ikoner:
Dinosaurier Kryp
God Natt Hund och Katt