Ikoner för barn
- Om användandet av ikoner som skyltning på Stadsbibliotekets barnavdelning
Sandra Rivas
Examensarbete 15 hp i Informationsdesign, inriktning Informativ Illustration Examinator: Anna-Lena Carlsson
Handledare: Mattias Meldert,
Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola
Ikoner för barn
- Om användandet av ikoner som skyltning på Stadsbibliotekets barnavdelning
Abstract
The City Library has a problem getting children interested in reading. Futhermore, there are no clear signs to aid children to navigate themselves to books targeted to their age group. To solve this problem, this thesis aims to design signs that is both illustrative and informative.
Of the images that were tested during the research, I would assume that children in such a wide age range requires the simplest level of abstraction from testing the three testing icons, since the second level of abstraction was not interesting enough for the kids. The third, near-photorealistic level was most liked by the children who were in the city library more often and looked for books themselves.
Sammanfattning
Stadsbiblioteket har ett problem med att få barn intresserade av läsning. Dessutom, finns det inga tydliga tecken på att hjälpa barn att navigera sig till de böcker som är riktade till deras åldersgrupp. För att lösa detta problem, syftar denna uppsats att utforma tecken som är både illustrativa och informativa.
Av de bilder som testades på utprovningen, utgick jag ifrån att barn i en sådan brett ålderspann behöver den enkla abstraktionsnivån från de tre utprovningsikonerna, då den andra abstraktionsnivån var
ointressant för barnen. Den tredje, nästintill fotorealistiska
abstraktionsformen, var mest omtyckt av de barn som var läskunniga och ofta sökt efter böcker på egen hand i Stadsbiblioteket.
Innehållsförteckning
Abstract/Sammanfattning ... sida 2 Innehållsförteckning...sida 3 Förord ... sida 4 1. Inledning ... sida 5 1.1 Bakgrundsbeskrivning 6 1.2 Problembeskrivning 6 1.3 Målgruppsbeskrivning 6 1.4 Syfte 7 1.5 Frågeställningar 7 1.6 Avgränsningar 7 2. Teori ... sida 92.1 Läslighet, läsbarhet och läsvärde 9
2.2 Ikon och symbol 10
2.3 Barn 11
2.4 Färg 12
2.5 Källkritik 14
3. Metod & Arbetsgång ... sida 15
3.1 Observation 15
3.2 Intervjuer 16
3.3 De fem ikoner som valdes 18
3.4 Abstraktionsnivåerna 22
3.5 Ikonerna inför utprovningen 23
3.6 Utprovningen 27
3.7 Metodkritik 28
3.8 Urvalskritik 28
4. Resultat ... sida 30
4.1 Resultat från litteraturstudier 30
4.2 Resultat av intervjun med Margareta Modin 31
4.3 Resultat från Trollungarna 31
4.4 Frågeställningar besvaras 32
5. Slutsats & Diskussion ... sida 33
5.1 Ikon som orienteringsbild 33
5.2 Tidigare och blivande skyltning 34
5.3 Inför och under utprovningen 35
5.4 Gestaltningsförslag 37
6. Förslag till fortsatt forskning ... sida 38
7. Käll- och litteraturförteckning ... sida 39 Bilagor ... sida 41
Bilaga 1 – Intervjun med Maria Norqvist 41
Bilaga 2 – Intervjun med Margareta Modin 42
Bilaga 3 – Intervjun med Trollungarna 44
Bilaga 4 – Förslag till teman 47
Förord
Jag vill först och främst tacka min handledare Mattias Meldert för all hjälp under arbetets gång. Han har haft ett fantastiskt sätt att reda ut och sätta struktur på mina tankar.
Jag vill även tacka samordnare Magdalena Söderqvist, Maria Norqvist och Margareta Modin på Stadsbiblioteket som ställde upp och besvarade mina frågor samt gav mig inblick i hur biblioteket var strukturerat och hur det skulle komma att förändras.
Ett stort tack till studenterna Emilia Liu och Sophia Fredriksson, för att de med glädje delade med sig av sina erfarenheter som informationsdesigner och hur jag skulle hålla motivationen uppe och bemöta examensarbetets björnfällor. Även vännen Ruth Sundarnathan, satt med mig in till det sista.
Sist men inte minst ett stort tack till Trollungarna på
Radermarchergatans förskola i Eskilstuna för att de delade mig sig av sina tankar och tycken vid utprovningen.
1 Inledning
På Stadsbiblioteket i Eskilstuna kan man låna allt från böcker, talböcker, ljudböcker, musik, tv-spel och spelfilmer. Det finns även möjlighet att läsa dagstidningar, tidskrifter, uppslagsböcker, låna datorer för internet eller ordbehandling (www.eskilstuna.se, 2011).
Med all denna valmöjlighet, har jag valt att fokusera på hur just barn orienterar sig i Stadsbibliotekets barnavdelning. I min rapport kommer jag att beskriva hur jag har använt mig av teorier och tillämpat dem i praktiken under intervjuer och utprovningar, för att sedan reflektera och dra slutsatser av vad barn lockas av i bilder samt hur barn ska kunna hitta till önskad bok när de väl letar på barnavdelningen i Eskilstunas Stadsbibliotek.
Yvonne Eriksson (www.ur.se, 2011) anser att det finns både för och nackdelar med att kommunicera genom bild. Inom
bildkommunikation är fördelarna att bilden kan likna och avbilda något från vår verklighet. I många fall behöver man heller inte förstå ett ord om en bild gestaltar det. Nackdelarna är att bilden inte kan tala om en handling, utan bara visa upp något. För att bilden ska ha stor genomslagskraft krävs det även att bilden är särskilt anpassad efter en specifik målgrupp.
Eriksson menar att informationsdesignens stora utmaning är att underlätta för människor att orientera sig. Det är en process hur en bild kan anpassas för att locka och intressera just barn och på så sätt förenkla ett flöde när de ska hitta till önskad bok bland hyllorna på barnavdelningen i Eskilstunas Stadsbibliotek (www.ur.se, 2011).
1.1 Bakgrundsbeskrivning
Eskilstunas Stadsbibliotek ville använda sig av ett nytt
sorteringssystem bland barnböckerna på deras barnavdelning. Tidigare hade de delat in böckerna efter bokstavsordning, men då detta sätt inte motiverade barnen särskilt mycket att leta efter böcker de är
intresserade av, delade de upp böckerna efter tema. Till detta behövde de ett förslag på hur illustrationer kan visa den nya uppdelningen av böcker, och framförallt locka barnen till läsning. Illustrationerna var till för att först betraktas när barnen orienterar sig och sammankopplas till ett tema för att därmed kunna hitta till önskad bok i
ämneskategorin.
1.2 Problembeskrivning
När barn börjar lära sig läsa och ska förstå sina första ord, används oftast bilder som barnet kan koppla ordet till. Vanligtvis behöver man motivera barnet genom att göra anpassningar så att barnet ska
intressera sig mer för att läsa, speciellt om de ska leta efter böcker på egen hand och vill hitta till boken snabbt.
Stadsbiblioteket har två problem; dels är böckerna sorterade på ett sätt som inte motiverar och lockar barnen till läsning, dels finns det ingen tydlig skyltning för hur böckerna är sorterade. Till det kan det behövas illustrationer som både lockar barn och informerar barn om vart böckerna ligger placerade. De frågetecken som ska suddas ut i den här rapporten är hur bilder kan illustreras för att locka barn mellan 2-7 år till läsning när de orienterar sig bland bilderböcker i Eskilstunas Stadsbibliotek.
1.3 Målgruppsbeskrivning
Barn mellan 2-7 år är en väldigt bred målgrupp att anpassa
illustrationer till. Deras utveckling kan vara allt från att lära sig de första orden till att börja reflektera och förstå kopplingar mellan en illustrerad bild och sin egen uppfattning av samma bild. Förutom åldern, kan alltså tolkningen vara olika beroende på hur illustrationen är utformad och även vad barn hunnit se för illustrationer tidigare. 1.3.1 Målgruppsanalys
Piaget (1968:13, 23, 48, 74) urskiljer fyra olika stadier hos barns mentala utveckling, som kan underlätta att gruppera en varierad målgrupp med sina olika förutsättningar;
• Sensori-motorisk period (0-2 år) • För-operationell period (2-6 år)
• Konkreta tankeoperationernas period (7-12 år)
Barn i den för-operationella perioden utgår gärna från dem själva och uppfattar bilden antingen väldigt bra eller väldigt dåligt och har svårt att urskilja mellan den inre upplevelsen av fantasi och den yttre upplevelsen av verklighet (Noble, 1975, refererat från Pettersson, 1981:49). Barn har lättare att relatera till illustrationer som innerhåller barn, då det kan göra det lättare för dem att sätta sig in i miljön och tillvaron i illustrationen.
1.4 Syfte
Syftet med mitt examensarbete är att barn som kommer till
barnavdelningen i Eskilstunas Stadsbiblioteket ska kunna hitta den bok de letar efter utan större svårigheter. Detta genom att anpassa illustrationer som ska vara kopplade till de olika böckernas
temaindelning och på så sätt kunna främja barns intresse för böcker, genom att de hittar böckerna utan större svårigheter.
1.5 Frågeställningar
Examensarbetet syftar till att ta reda på vilka färger, färgkontraster samt vilka abstraktionsformer eller stiltekniker som barn lockas och intresseras mest av. Dessa frågeställningar har som mål att hjälpa barn som besöker barnavdelningen i Stadsbiblioteket i Eskilstuna att hitta lättare till böcker. Det viktigaste när det ställs frågor gällande examensarbetet, är att frågorna väcker intresse och nyfikenhet. Detta så att den som utövar examensarbetet ska bilda ett fördjupande engagemang som förhoppningsvis kan ge ett resultat som fler kan ha nytta av.
• Vilken stilteknik är bäst lämpad för barn inom målgruppen?
• Vad för slags färger och/eller färgkontraster behöver finnas med för att locka och intressera barnen?
• Hur enkelt eller avancerat kan jag teckna illustrationen för att barn i en viss ålder ska kunna förstå kopplingen mellan temaillustrationen och boken de letar efter?
1.6 Avgränsningar
Mitt arbete kan bidra till att lösa frågan om hur barn kan orientera sig med hjälp av bilder. Det som arbetas fram, alltså hur bilder kan formas efter vad som intresserar barn, kan förhoppningsvis bidra till att lösa
denna fråga eller problem (Booth m.fl. 2004:77). Delar av
examensarbetet begränsas, för att på så sätt bilda skarpare riktlinjer som skapar en fördjupning.
Arbetet kommer först och främst att begränsas till Stadsbiblioteket i Eskilstuna, men kommer ändå att ta del av idéer och diskutera inspiration som kommit från observationer från samma plats. Ingen statistik kommer kunna göras på Stadsbibliotekets besökare av barn, då detta behövde samarbete från Stadsbiblioteket som de varken hade tid eller personal för att bidra med till examensarbetet.
Arbetet begränsas till barnböcker, där arbetet får en specifik målgrupp att skapa anpassade illustrationer till. Om arbetet blir fokuserat till endast barnböcker leder arbetet till att utveckla illustrationer som barnen kan förhålla sig till och orientera sig bland - alltså där illustrationerna kan göra bäst nytta.
Något som inte heller kommer att illustreras är författare som Astrid Lindgren, Elsa Beskow och eventuellt Lennart Helsing, då dessa kan vara lättare att känna igen genom ett fotografi. Kända bokfigurer som till exempel Mumin-trollet, Alfons, Mamma Mu, Pettson och Findus, och Grodan kommer inte heller att illustreras då dessa redan har en specifik bildstil att förhålla sig till.
Vid första besöket i Stadsbiblioteket var det otydligt vart de hade tänkt placera illustrationerna. Jag fick även en tidig förståelse att ytorna där illustrationerna var mellan böckerna var begränsade till måtten 65x65 mm, därför formgavs illustrationerna efter deras tidigare
måttpreferenser. En annan uppfattning på grund av den begränsade ytan, var att bilderna inte kunde innehålla för många detaljer. Därmed behövde de göras enkla och tydliga.
2 Teori
Genom litteraturstudier och tillförlitliga internetkällor kan man hitta viktig information som antingen stödjer eller ifrågasätter frågeställningarna, det vill säga angående hur barn, beroende på utformningen av bilder, ska kunna hitta lättare i barnavdelningen i Eskilstunas Stadsbibliotek. Examensarbetet kommer ta upp delar ur studier och internetkällor som kan framhäva principer inom informationsdesign som läslighet, läsbarhet och läsvärde. Annat som kommer tas upp är de två representationer som ikon och symbol, det vill säga valet mellan dessa för att illustrera till en utprovning. Även barns teoretiska reaktion och tolkningar av färg och färgteorier kommer att tas upp. Samma studier och internetkällor har lagts i metoddelen, då teorierna utprovas och sedan ifrågasätts.
Av den litteratur som hittades fanns många äldre teorier om läslighet, läsbarhet, läsvärde, ikoner och symboler, barns uppfattning av bild och färger. Modernare teori fanns inte att hitta, därför användes teoribitarna aktivt för att sätta en grund för hur barn kan orientera sig på lämpligast sätt i barnavdelningen i Stadsbiblioteket.
2.1 Läslighet, Läsbarhet och Läsvärde
Läslighet, läsbarhet och läsvärde är viktiga delar i examensarbetet. Dessa tre principer funkar som parametrar hur en bilds utformning tolkas av barn som ser bilden. Rune Pettersson i Ord, bild och form menar att bildens rena tekniska kvalité kan göra en bild mer läslig. Läsbarheten hos en bild handlar om läsarens möjlighet att uppfatta och förstå bilden. Läsvärdet hos en bild är detsamma som hur intressant bilden är för läsaren (2003:390-396). Dessa tre principer är något som kan inkluderas i examensarbetet då barn ska kunna se de olika
temabilderna tydligt beroende vart de placeras i Stadsbiblioteket. Även om jag inte fick en tydlig beskrivning av vart bilderna skulle kunna bli placerade utgår jag ifrån att de skulle ersätta den gamla skyltningen, alltså en bild vid respektive temahylla. Barn ska kunna uppfatta vad det föreställer, alltså kunna koppla den egna
uppfattningen av ett objekt eller företeelse till temabilden som har illustrerats. Detta för att kunna hitta till önskad bok. Just bildens läsvärde har däremot störst relevans till examensjobbet, då barn ska kunna lockas av sättet bilderna har blivit illustrerade.
2.2 Ikon och symbol
Som tidigare nämnt kan läslighet, läsbarhet och läsvärde funka som parametrar för hur en bild ska utformas för att kunna tolkas av barn som ser bilden. Det vill säga om ikon eller symbol kan vara den representation som kan förenkla barns orientering i barnavdelningen i Eskilstunas Stadsbibliotek.
Den studien som verkställs i examensarbetet är något som Pettersson kallar för pragmatisk semiotik, vilket omfattar studier av relationen mellan tecknet och den person som tolkar detta tecken (Pettersson, 2003:469). I detta fall fick barns tolkningar av tecken äga rum, även ett urval av tecken fick väljas ut först som ikon, symbol och index.
Bland dessa bildrepresentationer valdes ikon och symbol, då dessa två kan placeras mellan ett abstrakt och fotorealistiskt manér som kan vara möjliga att utforma och anpassa för barn mellan två till sju år. Det fanns även en tredje nämligen index, men var för abstrakt för att kunna tillämpas i arbetet. Detta för att index innebär en indikation av objektet, alltså inte en direkt avbildning av objektet (Pettersson, 2003:272). Valet stod mellan att teckna illustrationerna som ikoner eller symboler. En ikonisk representation handlar om att en
återgivning liknar den företeelse den står för (Pettersson, 2003:268). Alltså att avbildningen liknar det den avbildar, ett träd liknar i bästa mån ett träd (Figur 2, Fast Icon, 2011). En symbolisk representation är ett mer abstrakt sätt att representera verkligheten (Pettersson,
2003:565). En symbol som ska symbolisera ett träd, kan se ut som något annat, så länge det finns en överrenskommelse mellan människor om att symbolen ska betyda ett träd (Figur 3, HME Publications, 2011).
Symboler kan vara opassande att illustrera för att barn ska kunna hitta snabbt till böcker, då det skulle innebära att barn helt enkelt får lära sig att en illustration hör till ett tema, som att till exempel en enkel gul cirkel skulle stå för temat Miljö. Både symboler och ikoner kan
formges efter ett system som barn helt enkelt får lära sig för att förstå tillhörande temaord, men det som skiljer är att ikoner kan gestalta Figur 2. Ikon Figur 3. Symbol
verkligheten mycket närmare än vad symboler kan, då dessa är bara ett abstrakt sätt att formge verkligheten på. Ikoner är därför ett
passande sätt att formge Stadsbibliotekets temaordning på, för att barn ska snabbare kunna koppla bild till tema.
2.3 Barn
En bild kan ha många olika tolkningar och representationer beroende på vem tolkaren är, men för att anpassa examensarbetet efter
målgruppen har teorier om barns tolkningar tagits upp. Först och främst vad barn teoretiskt sätt redan kräver hur en bild ska vara utformad.
Som en förtydligande samt minska förvirring bör ikonerna ha en klar sammankoppling med tillhörande text. Svårigheten ligger i att få en bild att se ut som hur barn redan uppfattar samma objekt eller
företeelse, eftersom det finns en mängd varianter. Yvonne Waern m.fl. (2004:155) i Bild och föreställning definierar fyra typer av bildmanér;
• Fotografiskt manér – Färgfotografi av motivet
• Realistiskt manér – Naturtrogna och exakta återgivning av motivet
• Expressionistiskt manér - tecknarens fria, abstrakta och subjektiva tolkningar av ett motiv
• Serieteckningsmanér – tecknade figurer, satirer, karikatyrer och skämtteckningar.
Bilder till barn i förskoleålder kräver stora, tydliga, enkla,
sammansatta, plana bilder samt innehåll kontrastrika och klara färger. Deras förmåga att uppfatta innehållet i dessa bilder beror på deras mentala utveckling, erfarenhet och sociala situation (Pettersson, 1981:49). Alltså, kan illustrationer omformas efter ett sätt som kan få ett flertal barn att enklare uppfatta innehållet hos en bild, men de uppfattar fortfarande innehållet olika mycket beroende på deras bakgrund. Bilder kan underlätta barns läsinlärning så länge de inte strider mot tillhörande text och får gärna anknyta till barns erfarenhet och situation, något att kunna identifiera sig med (Pettersson,
1981:61). Det vill säga, bilder behöver ha en anknytning till tillhörande text för att underlättare barns läsinlärning. Då barn har olika bakgrunder, till exempel kan bilderna formges efter barns
intresse för starka färger och tydlighet. Bilder kan inte illustreras på ett sätt som ger en så sann och fullständig avbild av en verklighet
omkring oss, att den ersätter och direkt överför verkligheten och intryck. Illustrationer är subjektiv valda efter illustratörens egna
uppfattningar av hur en bild kan illustreras, vilket resulterar i att bilderna avbildas utefter hur någon annan har gjort en tolkning av en tidigare illustration (Pettersson, 1981:44). Följaktligen, blir ikonerna avbildningar av illustratörens egna uppfattningar. Däremot bör ikonerna följa de inriktningar som har satts (teoretiska och praktiska grunder) för att barn ska enklare orientera sig bland bokhyllorna i Stadsbiblioteket.
2.4 Färg
Färg har en stor betydelse för hur ett barn lockas av en bild. Ena frågeställningen som nämns tidigt i examensarbetet handlar om att ta reda på vilka färger som lockar och intresserar barn mest. Då barn teoretiskt sätt reagerar och uppfattar färgkontraster mest, nämns två varianter av färgkontraster och jämförs för att sedan diskuteras om de är tillämpbara på ikonerna till bibliotekshyllorna.
I skapelsen av illustrationerna inkluderas inte några färgkonstraster, trots att det var tänkt från början. Förklaringen är att inom
färgkontraster finns det sammanfattningsvis två olika varianter, som bägge gör illustrationerna mindre tydliga på grund av att illustrationen kan innehålla flera färger än ett. Vilket gör det svårt att anpassa bakgrunden. Vithetskontrast, handlar om att en färg får en mörkare och högre mättnad om en annan, ljusare färg läggs i bakgrunden (figur 4). Svarthetskontrast är tvärtom, en färg får en ljusare men fortfarande högre mättnad genom att lägga till en mörkare färg i bakgrunden (Pettersson, 1981:58). Bägge färgkontrasterna ger högre mättnad på färgen placerad framför, men ger en illusion av att färgen antingen blir ljusare eller mörkare. Problematiken ligger i när illustrationen
innehåller både mörka och ljusa färger, som till exempel gult och brunt. Vithetskontrasten, den ljusa bakgrunden, gör att illustrationens gula färg inte syns lika tydligt. Samma sak med svarthetskontrasten, försvinner illustrationens bruna färg tillsammans med den mörka bakgrunden. Inkluderas något av dessa färgkontraster i
examensarbetet, skulle det innebära att gå ifrån det Pettersson
förklarar som de kontrastrika, klara kulörerna som barn intresseras av (1981:49).
De färger som inte blandas in av någon nivå av ljushet eller mörkhet, eller blir blandade med en annan färg, är även de tydligaste färgerna för barn. Dessa uppfattar de bättre eftersom färgerna behåller största möjliga mättnad samt är intensiva och rena. Ikonernas grundläggande färger valdes därför efter den fokala färgpaletten (figur 6) i den ordningen som ska intressera barn mest; röd, gul, grön, brun, blå, orange, skär, purpur och sist svart, vit, grå.
Färger behöver inte ge någon ytterligare information, men infinner sig färger kan det öka barns intresse och därmed deras inlärning. För att barn snabbt ska hitta till en bok kan inte symboliska färger användas. En objektiv färg, alltså en färg som påminner om den verkliga färgen på objektet, ger barnen en snabbare koppling av vilket tema ikonen ska representera. En symbolisk färg, alltså en färg som inte alls påminner om objektets verkliga färg, är till för att väcka en känsla eller för att åskådaren ska ifrågasätta färgen på en illustration.
Illustrationer med objektiva, naturtrogna färger är färgsatta på ett sätt som ett objekt eller företeelse förväntas ha (Dorotz & Watson,
2011:7). Vid barns första möte till ett objekt, kan det vara lämpligt att den innehåller den färg som den förväntas ha. Till exempel, om ett barn aldrig sett en nyckelpiga, kan det vara lämpligt att en ikon på en nyckelpiga innehåller färgen rött.
Andra möjliga färgpaletter som Pettersson förklarar som kontrastrika och klara färger kan vara kulörerna från de subtraktiva
primärkulörena och dess blandningar (Johansson, Lundberg och Rydberg, 2008:70). De subtraktiva primärkulörerna och dess
blandningar kan bestå av cyan, magenta, gul, svart samt grön, lila och orangea. Eller Sir Isaac Newtons regnbågsfärger (www.college-optometrists.org, 2012), med ordningsföljd röd, orange, gul, grön, blå, indigo och violett. Den fokala färgpaletten är den som passar allra bäst i beskrivning då paletten innehåller brunt, svart, vitt och grått, som annars inte inkluderas (i samma grad) hos de andra färgpaletterna.
Den fokala färgpaletten är i jämförelse med de andra paletterna mer läsbar och tydlig. De innehåller det omfånget av färger för att barn ska kunna tilltalas av dem på ikonerna.
2.5 Källkritik
Målet är att majoriteten av barn ska tycka att den nya skyltningen över bilderböckernas nya temaordning ska vara lockande och visa barn snabbt hur de kan hitta böcker. Därför har examensarbetet baserats på litteraturstudier om barns förståelse och tolkningar av bilder. Jag har undersökt vad som kan tänkas intressera ett barn, vilket är något som kan vara oerhört personligt. Svar på intervjuer kan också skilja sig mycket åt beroende på vilka frågor som ställs och vilka barn som blir intervjuade. Jag har utgått och tolkat intervjuerna från barns egna åsikter och upplevelser, som kan påpekas, inte kan appliceras på alla barn mellan 2-7 år.
Forskningen kring hur barn förhåller sig till bilder har inte förändrats och många principer gäller fortfarande som från äldre undersökningar som Pettersson (1981) har tagit upp. Dessa undersökningar visar till exempel att barn uppfattar bilder på flera olika sätt, vilket beror på barns mentala utveckling, erfarenhet och sociala situation. Dessa olika uppfattningar gör det väldigt svårt att komma fram till ett bildresultat som passar hela ålderspannet som målgruppen har. Målet är att majoriteten av barn ska tycka den nya skyltningen är intressant, lockande och kunna hitta böcker.
3 Metod och Arbetsgång
Examensarbetet kräver observationer av Stadsbiblioteket och Stadsbibliotekets tidigare skyltning. Den blivande skyltningen tas med då den är viktig för hur teorierna testas. Alltså, genom att testa Stadsbibliotekets blivande skyltning, kan även teorier sättas på prov. De teorier som behöver testas är de nämnda teorierna angående läslighet, läsbarhet och läsvärde och om tanken med att använda ikoner funkar. Andra teorier om vad barn redan anser av utformningen av bilder, ska även utprovas. Detsamma gäller vad den fokala färgpaletten ger barn för reaktioner, inte bara i en utprovning utan även intervju.
3.1 Observation
Observationer av tidigare skyltning behövde äga rum för att
examensarbetet ska få en utgångspunkt för ikonernas utformning. Vid observation kan den tidigare skyltningen ifrågasättas och sättas emot hur läslig, läsbar och hur mycket läsvärde de olika bilderna redan har eller inte har. Likaså färger och om de är utformade efter barns tycke enligt teori. Jag valde alltså att observera den tidigare skyltningen för att få en utgångspunkt för arbetet, alltså att bedöma hur
illustrationerna kan förbättras. 3.1.1 Stadsbiblioteket
En observation av Stadsbibliotekets befintliga skyltning behövdes för att jag skulle få en förståelse för deras problem. Problemet var att en bokstavordning på böckerna, gjorde det svårt för barnen att hitta bland hyllor och lådor. Det var svårt att få en förståelse för detta problem samt hur illustrationerna skulle användas i den nya skyltningen. Detta eftersom Stadsbiblioteket hade påbörjat en omkonstruktion av
barnavdelningen, redan vid första observationen. Det som istället blev bekräftat var att böckerna inte var placerade i bokstavsordning som biblioteket annars brukar ha, på grund av omkonstruktionen.
Stadsbibliotekets önskan är att oavsett hur den tidigare placeringen av böcker såg ut, som inte kunde ses tydligt på grund av
omkonstruktionen, ska illustrationerna som helhet fungera som en ny tydlig skyltning så att barn hittar lättare till böcker. Jag valde alltså att acceptera att det inte gick att se vart problemet låg (om det var
placeringen av hyllorna och/eller den gamla skyltningen) och istället fokusera på att basera ikonernas utformning efter hur illustrationer enligt teori kan se ut samt testa detta på barn.
3.1.2 Tidigare skyltning - Alfabetiskt
Den skyltningen som alltså fanns som gick att observera var den tidigare skyltningen. Dessa illustrationer var tagna och utskrivna från
internet och kunde vara i matta färger och i olika bildstilar, även fotografier kunde förekomma. Alla dessa var däremot objekt vars första bokstav var kopplad till den alfabetiska ordningen som
böckerna var placerade i, det vill säga en hylla som hade böcker vars titel eller författare började på bokstaven ”R” kunde ha en bild som på en Räv.
3.1.3 Blivande skyltning - Tematiskt
För att kunna få en överblick på arbetet krävdes en lista på hur
Stadsbibliotekets blivande skyltning skulle se ut. Dessa teman behövs för att veta vad ikonerna skulle gestalta. Den nya temaordningen som Stadsbiblioteket tänker använda sig av består av ett flertal olika teman, från fasta objekt som Klockan till abstrakta företeelser som Vänskap. De teman som Stadsbiblioteket föreslår är ABC, 123, Klockan, Dinosaurier, Djur (vilda), Drakar och riddare, Döden, Far- och morföräldrar, Familjer, Filosofi, Fordon, Färg och form, God natt, Kroppen (hälsa), Katter och hundar, Kryp, Kusligt, Känslor, Miljö, Pirater (bovar), Pojkar och flickor, Prinsar och prinsessor, Rimböcker, Rymden, Sjukhus, Skola, Sport, Syskon, Utan text, Utryckning
(brand, polis, ambulans), Vardag, Vänskap, Världen, Yrken, Årstider. Av dessa teman görs det ett urval för utprovningen.
3.1.4 Barnens besök
Genom att observera när barn besöker barnavdelningen går det att få en förståelse för hur den tidigare skyltningen används av barn på plats, antingen genom att barn orienterar sig själva eller ber om hjälp av en vuxen. Barn som besöker biblioteket har oftast en eller flera
familjemedlemmar med sig, och kan ta god tid på sig att gå runt hyllor och lådor för att hitta en bok. En del föräldrar eller barn går direkt eller efter en viss tid till personalen för att fråga om en specifik bok, som sedan hämtas personligen av personalen. Förutom att försöka få en förståelse för hur barn orienterar sig, trots omkonstruktionen, gjordes observationen för att bilda tankar och frågor inför en eventuell intervju när ikonerna testas på barn.
3.2 Intervjuer
Teorierna testas genom att intervjua personer som är relevanta för examensarbetet och som kan besvara om teorierna är lämpliga för att fortskrida ikonernas utformning. De som har blivit intervjuade är kommunanställde Maria Norqvist som jobbar ingående med projektet, barn på Radermarchergatans förskola samt bibliotekarien Margareta Modin som arbetar på barnavdelningen. Jag valde att intervjua dessa damer för de antingen är direkt involverade i projektet eller arbetar på barnavdelningen i Stadsbiblioteket.
Till examensarbetet behövdes detaljer över hur barnavdelningen hittills har tänkt att boksorteringen ska se ut. Vilka faktorer som redan finns beskrivna har stor betydelse för hur utformningen av ikonerna bör se ut. Jag valde alltså att intervjua Maria Norkvist för att hon var direkt involverad i omkonstruktionen och för att ge mig en idé för hur Stadsbiblioteket hade tänkt att ikonerna skulle kunna se ut.
Maria är kommunanställd i Eskilstuna och är en av dem som jobbar med böckernas omplacering på Eskilstuna Stadsbiblioteks
barnavdelning. Hon har arbetat med omplaceringen i ungefär ett år och har deltagit i ett antal möten där temaordningen har diskuterats i flera omgångar. Hennes direkta uppgift är alltså hur hyllorna ska placeras på barnavdelningen.
Maria menar att temaordningen är till för att barn ska kunna hitta böckerna. Hon och personalen som arbetar med omplaceringen av böckerna har fått insikt om att böckernas nuvarande placering, som är i bokstavsordning efter författare, är ett väldigt enformigt sätt att placera böckerna på och för barn att orientera sig på. Själva syftet med ombyggnationerna är ju att öka barns intresse för böcker och känna sig trygga när de vistas i barnavdelningen.
Hon berättar att ett speciellt sagorum ska byggas i barnavdelningen, för att lägga in speciella sagoböcker och förenkla orienteringen. Annars kommer de övriga böckerna att kunna placeras i hyllor där barn med lätthet ska kunna orientera sig med en ny slags skyltning (se sidan 43).
3.2.2 Intervju med Margareta Modin
Bibliotekarien Margareta Modin har kunskaper gällande
barnavdelningen, bland annat genom sin kontakt med besökare, men även i sin kompetens vad gäller aktuell litteratur. Frågorna som ställdes var kopplade till hennes uppfattning av bilder och hur barn tolkar dem. Jag valde alltså att intervjua Margareta Modin för att få en förståelse för hur barn har orienterat sig tidigare och vilka
eventuella förväntningar de har på illustrationer idag, framförallt till den nya skyltningen.
Några av de saker hon anser är att man bör fokusera på hur barn tolkar bilden personligen, eventuellt tillsammans med en vuxen som kan delta i tolkningen av illustrationen. Modin påpekar att bilder är ett lättare sätt att förklara något, men inte absolut nödvändigt då det finns vissa företeelser som är för abstrakta att gestalta genom bild. Men skulle man förklara ett nytt ord för ett barn skulle det vara genom bild, och låta barnet ställa frågor om den. När det gäller barns inlärning och hur hon tror att bilder bör vara utformade för barn mellan 2-7 år, skulle de vara så tydligt utformade som möjligt. Ska bilderna ha detaljer så menar Modin att det inte är något problem, så länge barn
kan tyda dem (se sidan 43).
3.2.3 Intervju med Trollungarna
Barn i den för-operationella perioden, utgår gärna från dem själva och får därför frågor ställda efter hur de hittills upplever bibliotek, deras besök och deras åsikter om en eventuell förbättring i förarbetade bilder samt färger för att lättare orientera sig till böcker. Jag
intervjuade alltså barn, i samma ålder som min målgrupp, för att testa litteraturstudierna som var applicerade på ikonerna för den nya skyltningen samt kunna besvara frågeställningarna.
Miljömässigt äger både intervjuerna och utprovningen rum hos Rademachergatans förskola i Eskilstuna, för en direkt kontakt med barnen. Barnen är för unga för att kunna besvara frågorna med text självständigt, därför ställs frågorna muntligt ett barn i taget och på det sättet få ut giltiga svar. Den etiska problematiken, som uppstår vid intervjuer av barn, ligger i att spela in barnens svar som kräver
föräldrarnas samtycke, men enligt läraren är det godkänt att ställa dem muntligt och skriva ner svaren för hand. Frågorna ställs innan barnen får peka ut de bilder som de anser vara mest intressanta. Frågornas syfte är att kunna undersöka hur högt intresset är för bilderböcker, biblioteket och sätta ikonerna i en kontext. Först och främst, läser flickorna om prinsessor. Pojkarna om rymden eller dylikt. Flickorna besöker biblioteket olika mycket, medan pojkarna en del eller sällan. Flickorna föredrar oftast rosa, medan killarna föredrar starka och framförallt många färger. Bland de yngre går både pojkar och flickor på biblioteket sällan men tycker att bildstorleken (på ikonerna) ska vara större. De yngre barnen tycker bilder är viktigt, letar oftast efter böcker på egen hand samt har oftast bestämd boksökning (se sidan 46).
3.3 De fem ikoner som valdes
Pettersson (1981:43) menar att barn kan uppfatta en bild som antingen väldigt bra eller illa. Eller med andra ord att barn kan tycka antingen eller om en bild, troligtvis vid första intryck. Barn kan alltså berätta hur och om ikonerna kan vara till nytta som skyltning. Pettersson specificerar däremot inte vid vilket moment, eller hur detaljerad en bild behöver vara för att barn ska kunna ge uttryck för deras gillande eller ogillande av denna bild (figur 7, www.handydog.com, 2012). Målet är att barn ska uppskatta bilderna. Men vid det momentet som barn uttrycker deras åsikt, kan deras åsikt även bero på om de har sett en bild av samma objekt tidigare. Om bilden hade enkel detaljnivå och det låg i deras smak, kan det hända att de föredrar bilder med likadan detaljnivå. Denna illustration som de har sett tidigare kan alltså ha varit enkelt utformad, ha haft fler detaljer i bild eller ha haft en nästan fotorealistisk utformning i bild Ikonerna presenteras därför för
testgruppen i tre olika detaljnivåer. Detta för att sedan få ett direkt omdöme från målgruppen, vilken detaljnivå som är mest intressant.
Problematiken ligger även i att många av de teman som
Stadsbiblioteket har från nya sorteringen, påminner för mycket om varandra till namnet. Vissa teman kan även vara för abstrakta att kunna illustreras på ett sätt som var enkelt för barn att koppla till deras vardag. Som till exempel temat Känslor kan det bestå av flera olika uttryck. Barn kan troligtvis inte se att bildens helhet betyder temat Känslor, på grund av för många antal uttryck i bild. Det blir för många detaljer i bilden för barn att hålla reda på. Däremot om bara ett uttryck gestaltas, kan barn lättare lära sig att ett enskilt uttryck kan stå för en av de många känslor som finns. Har bilden däremot för få detaljer eller blir för starkt förenklad att den tappar information, finns risken att barn inte förstår alls vad bilden gestaltar.
En sak som bilderna har gemensamt är att alla har en tjock linje som förtydligar ikonen ytterligare och separerar färgytan från den vita bakgrunden. Färgerna appliceras efter vilken kulör i den fokala färgpaletten som är närmast objektets naturliga färg, vilka lades till på alla abstraktionsnivåerna eftersom det är endast detaljrikedomen som ska testas på Trollungarna vid utprovningen.
3.3.1 Skissarbete
När ikonerna väljs ut är de olika teman först sorterade efter bokstavsordning, som Stadsbibliotekets tidigare sortering på
barnavdelningen. Eftersom dessa teman är många, sorteras de på nytt efter genre eller hur de påminner om varandra. Efter att de blir sorterade efter genre, väljs ett eller ett par teman från samma genre. Först och främst väljs ett tema för att representera den genren
utseendemässigt. Sedan väljs ett till från samma genre för att kunna se skillnad på ikoner. Detta för att teman kunde påminna om varandra, till exempel temat Djur och Natur (se sidan 48).
För att barnen på Radermarchergatans förskola ska ge ett omdöme om
ikonernas utseende och funktion, behöver ett skissarbete äga rum. Skisserna är baserade efter enkla idéer, som inkluderar vad som kan vara barns första association till de utvalda ikonerna och deras respektive ord som ikonerna representerar.
De skisser som finns i figur 8 (se sidan 21) med början högst upp från vänster till höger, är skisser som ska presentera temat Jorden, God natt, Pojkar och flickor, Rymden, Pirater, Familj, Döden, Prinsar och prinsessor, Vänskap eller syskon, filosofi, djur, far- och morföräldrar. Från en mängd skisser filtreras dessa ut för att bearbetas som ikoner som senare kunna presenteras för barnen.
De personliga associationer som funnits under skapandet av skisserna har varit enkla. Dessa associationer är troligtvis inte likadana till de barn får när de tänker på ett ord eller ett objekt. Däremot kan dessa första kopplingar till ett ord vara användbara till formgivningen av ikonerna. Företeelser som kan förväntas kan vara ett ansiktsuttryck, gest eller ett objekt som hör till ordet. Som ansiktsuttryck eller gest kan till exempel två personers ögon vara riktade mot varandra. Även hålla händer kan förtydliga en tillhörighet till varandra, inte bara en likhetsprincip av att personerna är placerade intill varandra som kan ses i Familj, Prinsar och Prinsessor samt Vänskap eller Syskon. Objekt som hör till ord, kan tydligast ses på God natt, Pirater och Far- och morföräldrar. Bland dessa skisser lades ett objekt eller företeelser som en måne och stjärnor till temat God Natt för att föra tankarna till kvällen, den delen av dygnet då dessa ses. En problematik är att det kan påminna om temat Rymden, därför får skissen för Rymden ett teleskop. Temat Pirat får en man med krok som hand, ögonskydd och en trekantig hatt för att tillsammans förtydliga att det är en pirat temat Pirater barn ska koppla till. Samma med far- och morföräldrar, läggs yvigt hår eller glest hår samt glasögon till för att förtydliga
Figur 8. Skissarbete
Jorden God Natt Flickor och pojkar
Rymden Pirater Familj
Döden Prinsar och Prinsessor Vänskap, Syskon
3.4 Abstraktionsnivåerna
Ikonernas läslighet och läsbarhet kan testas mer djupgående genom att dela upp varje ikons abstraktionsnivå i tre olika nivåer. Läsligheten, ikonernas tekniska kvalité, är svår att definiera då det är otydligt vart ikonerna kommer att placeras på Stadsbiblioteket. Barn ska däremot kunna uppfatta ikonernas läsbarhet, vad de föreställer. Läsvärdet, hur barn finner det som är intressant information på ikonerna, ska även kunna uppfattas. Jag valde alltså att göra tre olika abstraktionsnivåer för att besvara frågorna vilken stilteknik, vilka färger och framförallt hur enkelt eller avancerat behöver tecknas för att få intressera barn.
Bildinnehåll är oavsett tema, budskap eller innehåll, något som kan uttryckas genom många olika bilder. Men det är nödvändigt att anpassa bildspråket så att svårighetsgraden ökar successivt i
informationsmaterial för olika åldersgrupper (Pettersson, 2003:70). Målgruppens bredd kräver att olika abstraktionsnivåer testas på Trollungarna på Radermarchergatans förskola, för att se om det finns några gemensamma drag i bilderna som skulle kunna tillämpas eller underlätta att skapa anpassade ikoner som lämpar sig för skyltning i barnavdelningen.
Första till tredje abstraktionsnivån är inspirerade av den så kallade expressionistiska maneret, som var alltså illustratörens fria, abstrakta och subjektiva tolkning av ett motiv. Men även det fotografiska maneret, alltså det naturtrogna och relativt exakta återgivning av motivet (Waern, 2004:155). Alltså, även om ikonerna blir mer
fototrogna i tredje abstraktionsnivån, kommer det fortfarande att vara illustratörens tolkning av objektet eller företeelsen.
3.4.1 Första, andra och tredje abstraktionsnivån
Mellan första, andra och tredje abstraktionsnivån, ska de skapa olika reaktioner. Jag valde att göra just tre för att få en tydligare skillnad mellan nivåerna samt att göra det enklare för barnen att välja vid utprovningen av ikonerna. Den första nivån är till för att ikonerna ska uppfattas lätt och snabbt till angivet tema. Detta behöver illustreras på ett sätt som ska kräva minsta möjliga ögonrörelser. Många detaljer i en bild kan skapa fler ögonrörelser och kan minska barns
helhetsförståelse av en ikon (Pettersson, 1981:59). Ikonerna görs därför med så få detaljer som möjligt utan att tappa information. På det sättet minskar antalet fixeringspunkter. Det viktigaste är att inte ta bort för många detaljer och löpa risken att barn inte alls ser vad ikonen föreställer, när de orienterar sig.
Andra abstraktionsnivån går ut på att skapa en blandning mellan den första och den tredje nivån, genom att fortfarande vara förenklad men innehålla fler detaljer. Ikonen behåller de tjocka, svarta konturlinjerna samt samma färger från den fokala färgpaletten. Innehållsmässigt
däremot, tillsätts fler fixeringspunkter eller detaljer. De visar ett steg närmare den mer fotorealistiska nivån av samma ikon.
Den tredje och sista abstraktionsnivån påminner mer om Waerns fotorealistiska manér (2004:155), som skulle kunna anses vara den högsta abstraktionsformen innan ett riktigt fotografi. Detta illustreras alltså efter den egna tolkningen men även tekniken, alltså hur pass avancerat jag kan illustrera vid det momentet som ikonerna skapas.
3.5 Ikonerna inför utprovningen
Inför utprovning togs många tankar och associationer med från litteraturstudier och skissarbetet, då dessa påverkar vilka företeelser som ska tas med till skapandet av ikonerna.
Hittills har bilderna blivit illustrerade som ikoner. Detta eftersom ikoner generellt påminner mer om verkligheten än symboler samt möjliggör att skapa bilder utan för mycket information. Ikonerna formas efter teorier om barns upplevelse av att bilder ska vara stora, enkla, sammansatta och plana bilder. Dessa teorier, om ikoner och barns uppfattning, tas med för att tala till barn i för-operationell ålder och vad de tilltalas av.
Ikonerna behöver även en färgpalett att utgå ifrån, som den fokala färgpaletten. Paletten valdes från början för att den hade det bäst lämpade färgomfånget för barn. Inom kontrastvärden jämfördes även vit- och svarthetskontrast. I diskussionen om färg (se 2.4 Färg, sidan 12) behandlas frågan om vithetskontrast eller svarthetskontrast kan användas eller inte till ikonerna. En tidig slutsats var att det inte var lämpligt då båda gick ifrån den tydliga, kontrastrika effekten som ikonerna behövde. Däremot, valdes en vit bakgrund till alla ikonerna, för att färgerna på ikonerna blev tydligare än med svart bakgrund. Vid utprovningen av ikonerna, kan även en frågeställning besvaras. Alltså hur pass enkla eller avancerade bilderna behöver vara för att passa in i barnavdelningens bokorientering. Detta löser sig genom att ta in litteraturstudier om olika bildmanér eller abstraktionsformer. 3.5.1 Vänskap
Då informationsintagningen ska ske så snabbt som möjligt, undviks många fixeringspunkter som kan fördröja intagningen. Just vänskap kan vara med flera personer, men bilden gav endast utrymme för två personer. I den preferensbild som används för ikonen finns redan en ljusblå respektive mörkbrun färg på barnens t-shirts, men görs om efter den fokala färgpaletten (se sidan 13). Hudfärgen på barnen får vara kvar då det inte finns någon färg från paletten att utgå ifrån utan att det ser orealistiskt ut. Det är viktigt att färgerna påminner om verkligheten. Om barn har sett ett objekt, till exempel en nyckelpiga, kan det vara lämpligt att ikonen färgsätts med den röda färgen från
fokala färgpaletten (beskrivs även i 2.4 Färg).
En personlig uppfattning är att barns tolkning av vänskap kan vara att ha någon att leka med och att ha roligt med. Denna ömsesidiga närhet illustreras genom att ett barn håller en arm om den andre och att båda barnen ler. Förutom de personliga associationerna som blev till vid skissarbetet, baseras utseendet mycket på den för-operationella perioden, där barn identifierar sig med det som de ser. Detta förtydligande äger rum genom att illustrera att det är barn som ler. Detta kan underlätta informationsintagningen och ikonernas läsvärde, när barn ska orientera sig bland bokhyllorna.
Som det nämns tidigare, påminner många av Stadsbibliotekets nya teman mycket om varandra, det vill säga till utseendet. Temat
Vänskap kan påminna till utseendet om temat Syskon, därför väljs bara Vänskap av de fem ikonerna. Även om det är en intressant
problematik att skilja två temat åt, är det inte examensarbetets syfte. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur barn vill att ikoner ska anpassas till utseendet för att lättare orientera sig bland böcker.
Alltså, hur enkelt eller avancerat behöver illustrationen se ut, för att koppla ikonen till angiven temaindelning. Temaindelningen ska sedan kunna kopplas till boken barn letar efter i barnavdelningen.
3.5.2 Världen
Första tanken av världen är ett fysiskt jordklot. Förskoleläraren till Radermarchergatans Förskola kunde konstatera att när barnen frågar om vart ett land ligger, pekas denna ut på en jordglob från Sverige till det landet barnet frågat om. Barn kan genom skolan tidigt ha bekantat sig med själva jordklotet, trots att det bara är till ytan. Det inkluderas ingen klothållare (som får undervisningsobjektet att snurra), som barn kan ha en koppling till vid första mötet. Trots det, kan ett större läsvärde ske genom att barn har bekantat sig tidigare med en jordglob. Närmsta färgerna i den fokala färgpaletten var valda efter jordens gröna skorpa, och havets blåa nyans.
3.5.3 Rymden
Rymden är ett abstrakt fenomen som kan vara svår att beskriva i en illustration. Men en del av den helheten kan tas med genom att inkludera fåtaliga objekt som kan associeras med temat Rymden. Precis som temat Världen kan inte alla associationerna vara med. I skissarbetet hade objekt eller företeelser som en måne och stjärnor lagts till temat God Natt för att föra tankarna till kvällen. En
problematik var att det kan påminna om temat Rymden, därför fick skissen för Rymden ett teleskop med ett barn som tittar i teleskopet på meteoriter. För att förminska detaljer i ikonen, är meteoriterna de närmsta objekten som barn kan stöta på. Meteoriter är en del av rymden och kan därför vara en relevant avbild.
Vidare till färgen, är den närmsta som kan associeras till en meteorit gul i paletten, trots att dessa himlakroppar kan ha olika färger. Enligt fokala färgpaletten är de ”varma” färgerna som färgen gul, ett utav de populäraste hos barn och används därför till temat Rymden.
3.5.4 Miljö
En miljö kan bestå av väder, årstider, eller vattnets kretslopp genom naturen, men det skulle eventuellt vara för många fixeringspunkter för att barn snabbt ska kunna orientera sig. Trots att barn kan se en helhet i bild (i viss mån) fokuserar de på väldigt få detaljer (Pettersson, 1981:51). Som kan bero på att illustrationen innehåller för många fixeringspunkter. För att behålla barns intresse väljs en blomma, för temat Miljö. Kronbladen på blomman kan vara av en mycket mer valfri kulör, men den röda färgen är den som barn föredrar bäst ur den fokala färgpaletten. Att inkludera den röda färgen kan höja läsvärdet för barn, därför läggs rött till i kronbladen, medan blomkroppen tillsammans med bladet får behålla sin gröna färg.
3.5.5 Djur
Precis som Världsnaturfonden har pandan som representerar deras organisation, väljs en björn för temat Djur (men inte ur
miljöskyddspersektiv). Djuret som avbildas till ikon behöver vara ett som Stadsbiblioteket inte redan har som tema. Djurliv kan även bestå av en omgivning, en miljö. Men för att låta temat Djur skilja sig från temat Miljö, väljs det att bara ha med ett djur - gärna ett som även skiljer sig från katt- och hundtemat.
Från skissarbetet var skissen för djur en björn, för att en björn kan ge en snabb association till temat Djur och kan vara en identifikation till barns ”teddybjörnar”. Detta kan underlätta orienteringen i
barnavdelningen och öka ikonens läsvärde. Den bruna färgen väljs på ikonen efter den vanligare och mest förväntade varianten av en björn, det vill säga brunbjörnen.
1. Vänskap, A. B. C.
2. Världen, A. B. C.
3. Rymden, A. B. C.
4. Miljö, A. B. C.
3.6 Utprovningen
Utprovningens syfte är att testa litteraturstudierna om barns
förväntningar i bild och vad de enligt teori föredrar i färg, men även att få svar på vilken abstraktionsnivå som tilltalar barn mest och vilken nivå de kopplar bäst till temat. Detta för att kunna besvara själva frågeställningen om vilken abstraktionsnivå som barn föredrar för att lättare kunna orientera sig på barnavdelningen i
Stadsbiblioteket. Jag valde alltså att genomföra en utprovning för att testa litteraturstudierna och få ett resultat om ikonerna kan användas som ny skyltning.
När barn har låg motivation ställs större krav på utformningen av både bild och text, därför är det viktigt att ta reda på hur högt barns intresse i läsning ligger och få en bättre förståelse för hur ikoner bör utformas. Därför testas ikonerna hos en testgrupp av barn, i samma ålder som examensarbetets målgrupp, från Radermarchergatans förskola.
Bilderna testas mellan åldrarna fyra och sex år, en flicka och en pojke för respektive år, alltså sammanlagt tre flickor och tre pojkar.
Av fem teman illustreras var och en med tre olika ikoner, eller abstraktionsnivåer. Då de tre olika ikonerna har olika
abstraktionsnivåer, får barnet peka ut vilken ikon som passar bäst ihop med temat och även vilken som de tilltalas av mest.
3.6.1 Inför utprovningen
Utprovningen ska ge ett resultat av hur fotorealistisk eller enkel en bild behöver vara, med andra ord: hur mycket eller mindre detaljer som kunde läggas till eller tas bort för att barn ska kunna koppla ikonen till temat.
Under arbetes gång kunde illustrationerna förändras innehållsmässigt, inte i detaljrikedom. I teorin sätter barn mer fokus på innehållet än hur många detaljer en bild innehåller. Men till utprovningen behöver kopplingen mellan ikonen och temats titel prioriteras, och inte om barn generellt kan uppfatta ikonen.
Fem olika teman valdes för att göras om till ikoner, vilka skiljer sig från varandra. Jag valde just fem ikoner för att de var representativa och fanns bland böckerna i barnavdelningens temaordning. Färgerna till ikoner valdes efter den fokala färgpaletten, speciellt de varma färgerna gul, röd och orange. De objekt som gjordes om till ikoner gjordes så att de innehöll några av de varma färgerna. Om temat krävde att illustrera flera objekt i samma ikon, valdes inte samma eller liknande färg i ikonens båda objekt.
3.7 Metodkritik
Utprovningen kan vara otillräcklig genom att intervjua barn som går i förskola, för att kunna besvara mina frågor. Men av de förskolor i Eskilstuna var Radermarchergatans förskola ett utav de få som var tillgänglig samt täckte de viktigaste åldrarna 4-6. Barn har väldigt olika uppfattningar om vad som tilltalar dem bäst, men i utprovningen med barn mellan 4-6, visade att de har en gemensam uppfattning i vissa delar vilket hjälper till vid utformandet av ikonerna.
Barnen var ofta väldigt rastlösa eller på något sätt obekväma, då vi satt i ett kontorsrum som de inte brukar vistas i, men som vi kunde samtala utan att störas. Då det blev pauser mellan frågorna för att jag skulle kunna anteckna, sjönk deras motivation en aning. Momenten då de skulle peka på vilken ikon de fördrog bäst av tre, gick för snabbt för att barnen faktiskt skulle kunna tänka. De kunde ha valt en ikon för att de troligtvis längtade efter att springa iväg och leka. Genom att bläddra mellan de fem olika teman väldigt långsamt efter varje ikon och ta mig tid att rätta till kanterna, kunde de hinna se bilden och förhoppningsvis tänka ett varv till innan de slutligen valde ut den ikonen som hade den mest intressanta abstraktionsformen.
När diktafon inte användes vid intervjun med förskolebarnen kunde ett möte med barnen kännas trygg men svaren behövde antecknas på plats. Svaren uppmärksammades effektivt, då det allra viktigaste skrevs ned. Att inte använda något slags inspelningsverktyg resulterade i att jag kom med direkta följdfrågor. Det kunde vara tidsbesparande att fråga barnen direkt, än vid användning av diktafon då det hade krävt pappersarbete för att få föräldrars medgivande att spela in intervjun. Detta löstes alltså genom att anteckna deras svar, då detta inte krävde föräldrarnas tillåtelse men lärarnas och barnen.
3.8 Urvalskritik
Att intervjua och testa bilder på barn som går i förskola, kan vara ett sätt för att kunna besvara frågor gällande Stadsbibliotekets
bokindelning. Men att intervjua barn på plats, hade kunnat ge ett mer betydande resultat. Problematiken hade legat i hur effektivt intervjun och utprovningen hade varit, på en plats med människor och ljud som hade kunnat distrahera barnet.
Barn har däremot väldigt olika uppfattningar om vad som tilltalar dem bäst. Det var mycket intressant, på så sätt att det gav en inblick i vad barn är intresserade av mer aktuellt samt att se om de faktiskt kunde koppla ikonen till temat. Trollungarnas olika uppfattningar och intressen skilde sig – det syntes även mellan ålder och kön (se sidan 46). Barnen hade en gemensam uppfattning om att bilder skulle vara större och innehålla deras favoritfärg. Därefter kunde flickorna ha
temat prinsessor och färgen rosa gemensamt, medan killarna hade temat rymden och föredrog starka eller många färger gemensamt. De yngre letade oftast efter böcker mer självständigt än de äldre barnen och kunde även ha en mer bestämd boksökning. Barnen kunde alltså ha gemensamma åsikter, men även olika åsikter när de gick i samma klass.
4 Resultat
I detta kapitel kommer resultatet beskrivas från intervjun med Margareta Modin, barnen från Radermarchergatans Förskola, utprovningen av ikoner med olika abstraktionsnivåer. I resultatet kommer det även beskrivas hur examensarbetets frågeställningar har besvarats om hur enkelt eller avancerat illustrationer behöver tecknas i färg och detaljnivå. Detta för att barn i den
för-operationella åldern ska kunna förstå kopplingen mellan en temaillustration till en bok de letar efter.
Genom att intervjua personal från Stadsbiblioteket, genererades mer information kring barns interaktion och orientering med bilder. Med Modins kunskaper och erfarenheter kunde hon berätta hur förändringar har skett i barns intresse för bilder och även vad som fortfarande lockar dem. Fler vågade böcker och bilder som berör tunga ämnen, menar hon behövs finnas mer utav. Detta för att ge barn en möjlighet att välja böcker som annars kan vara svåra att förklara och även gestalta utan att skrämma dem. Förutom det, ansåg Modin att alla ikoner kunde bilda en berättelse eller ett tema, något som kan bilda kontinuitet och god sammanhängande överblick.
lntevjuerna och utprovningen av ikonerna ägde rum på
Radermarchergatans förskola. Dessa två moment var upplagda så att barnen fick generella frågor som gav svar på deras erfarenheter med böcker och bibliotek. Vid intervjun till exempel, hade det varit en fördel om barn hade fått diskutera ytterligare kring de bilder som de valde ut. De verkade inte förstå frågan och därför kändes de
omotiverade till att svar. Men vid svar utgick de från sig själva. När de blev tillfrågade om hur ikonerna kunde vara tydligare, hade de
däremot en gemensam uppfattning. De ville framförallt att de skulle vara större och innehålla deras favoritfärg. Sedan visade det sig att flickorna hade temat prinsessor gemensamt, medan pojkarna hade rymden. Flickorna besökte biblioteket oftare än pojkarna och gillade färgen rosa, medan pojkarna föredrog starka och många färger. De yngre barnen gick på biblioteket sällan men tyckte fortfarande att bilder var viktigt. De letade böcker oftast själva och hade oftast förbestämd bok innan de kom till biblioteket. De äldre barnen verkade inte intresserade av hur bilder skulle kunna vara mer informativa, snarare hur en bild skulle kunna vara mer tilltalande. Många utav barnen tyckte att det var trist att behöva leta bland ”osorterade” böcker. De flesta tyckte att det i så fall skulle vara en lösning om en illustration visades vid den hyllan som boken finns. Vid denna intervju kunde ett möte med barnen kännas trygg och personlig, med snabba anteckningar under samtalets gång. Svaren kunde
uppmärksammas mer effektivt än om diktafon hade används, då bara det allra viktigaste skrevs ned. Att inte använda något slags
inspelningsverktyg resulterade även i att jag behövde lyssna noggrannare och komma med följdfrågor.
Från utprovningen kunde barnen visa sina åsikter om ikonerna, abstraktionsnivåerna och även se om de kunde koppla bilden till temat. De förstod till exempel att ikonen Vänskap hörde ihop med första ikonen. Det fanns däremot en tydlig skillnad på de barn som hade varit oftare på besök på Stadsbiblioteket, de som letade
självständigt i bilderböcker. Vidare kan det vara en tydlig anledning till att de valde andra eller tredje abstraktionsnivån. Den nivån som valdes mest däremot var första nivån, möjligtvis på grund av ett tydligt och glatt ansiktsuttryck. Följande ikoner som utprovades var de som föredrogs mest. Från vänster valdes vid vänskap nivå ett, jorden nivå två, rymden nivå tre, djur nivå ett och natur nivå ett (se sidan 26).
4.4 Frågeställningar besvaras
Den första frågan skulle besvaras handlade om vilken stilteknik barn föredrog, medan den andra frågan om vad för slags färger som behövdes finnas med för att locka och intressera barn. Den tredje och sista frågeställningen handlade om hur enkelt eller avancerat
illustrationer behöver tecknas. Detta för att barn i den för-operationella åldern ska kunna förstå kopplingen mellan
temaillustrationen till boken de letar efter. Färgkontrasterna som behövde finnas med applicerades på lämpligast sätt från den fokala färgpaletten (Pettersson, 1981). Däremot för att öka färgkontrasten ytterligare användes två olika kulörer per illustration, som inte låg för nära i färgpaletten. Barnen i utprovningen menade att de ville ha många färger i bilder rent generellt. Fler färger kunde inte tillämpas då det ansågs gå ifrån att skapa illustrationer med ett informativt syfte.
Av att döma av resultatet från Trollungarna, var barnens intresse i bildinnehållet större än färgerna som i sin tur var större än ikonernas form. Barnen menade även att bilderna skulle vara större men gavs istället en effekt av dem såg större ut, genom att förminska antal detaljer. Detta var även en lösning mot den begränsade arbetsytan. Vidare fanns det teman där ett genus behövde definieras, som Prinsar och Prinsessor, Pojkar och Flickor, Syskon och Far- och
morföräldrar. Enklast lades färgen rosa på den person som skulle föreställa det kvinnliga könet och blå för det manliga könet. Detta eftersom flickorna föredrog färgen rosa medan det var olika för pojkarna. Detta kan alltså underlätta för barn att identifiera sig med barnen i bilden. En utav frågorna var hur enkelt eller avancerat ikoner behövde illustreras för att barn skulle förstå kopplingen mellan ikon till en boks sortering. Det gick inte att få ut ett tydligt resultat då det var en svårighet att illustrera likadana detaljnivåer (inför
utprovningen). Speciellt ikonen Rymden var svår att illustrera tredje abstraktionsnivån på, då den skulle behöva föreställa en mer detaljerad meteorsten. Det finns inte heller några sätt att dra generella riktlinjer för bildarbete när det gäller barn. De uppfattar bilder olika vilket förändrar bildernas grader av abstraktion och detaljer. Till frågan om
vilken stilteknik som barn föredrar mest, visade utprovningen på ett resultat. Att barnen uttryckte sig efter egna preferenser och kunde därför ha olika åsikter om vad de gillade för detaljnivåer.
5 Slutsats & Diskussion
5.1 Ikon som orienteringsbild
Det kan vara svårt för de yngsta i målgruppen att associera en ikon med tidigare erfarenheter, då de lär sig läsa vid den åldern. Trots att barn verkar ha en personlig uppfattning av hur bilder bör gestaltas, har engagemanget från föräldrar och lärare stor betydelse för hur barn tolkar bilder generellt. Detta eftersom barn vänder sig till någon som kan förklara vad en illustration föreställer. För de äldre kan det i stället innebära att samma illustration inte känns utmanande nog. Ikoner kan vidare användas som referenser för att orientera sig, då barn söker ett sätt att identifiera sig med vad de observerar i bild. Barn som vuxna har olika erfarenheter, vilket leder till att en bild inte kan formas efter vad varje individuell lockas av. I bästa mån kan ikoner formas
objektivt efter vad barn gemensamt kan lockas av. Pettersson hade flera intressanta teorier för hur ikoner kan se ut, med fokus på barns generella tycke i färg och form. Teorin behövde appliceras i en utprovning för att se om ikonerna kan användas i orienteringssyfte. Från utprovningen och intervjun kom insikten att barn behöver
generellt fler specifika frågor för att få ut en detaljerad åsikt. Sedan för att barn ska vilja orientera sig genom ikoner, bör det läggas större vikt i hur intresserade barn är i böcker. Slutsatsen är att barns strävan av att hitta en särskild bok ökar deras intresse av att orientera sig. Gärna med något vägledande som möjligtvis ikoner. Men det finns ingen tydlig slutsats för hur ikonerna bör se ut. Detta eftersom
problematiken låg i att forma ikoner som tilltalar yngre och äldre barn. Valet blev till slut att tilltala yngre delen av målgruppen. Barns
intresse för böcker kan ligga i en tidig självständighet i läsning. Om de förstår tidigt att en bild innehåller information, kan denna förståelse underlätta vid läsning av ikoner. De lär sig att ”läsa av” en bild samtidigt som de letar efter en bok som lär de vidare att läsa.
Slutsatsen är att Pettersson teori om att barn föredrar tydliga och enkla bilder med kontrastrika och klara färger kan stämma. Men detta kan tolkas som att dessa bilder bör illustreras för just skönlitterära verk. Denna teori kan däremot vara till en fördel när ikoner utformas i orienteringssyfte. Sedan vad barn läser av kan bero på flera olika faktorer. Som tidigare nämnt får de delvis en viss lära och uppväxt av ett samhälle och umgänge i skolan. Vilket gör att barn till viss del tänker och tycker på liknande sätt. Detta kan examensarbetet dra nytta av. Eftersom intervjun visade på ett resultat, kunde ett mönster skapas för hur ikonerna kan se ut. Konsekvensen blir då att dessa ikoner möjligtvis inte tolkas på samma sätt som hos andra skolor. Men genom en tydlig sammankoppling med tillhörande text, kan det underlätta orienteringen för barn. Svårigheten kan istället ligga när man skapar ikoner. Det vill säga, skapa en bild kan formas så nära som ett barn föreställer sig samma bild. En kan ta som ett exempel om
det står Hund och Katt som en ikon på en bokhylla. Dessa djur
kommer inte se ut som ett barn föreställer sig. Däremot kan barn, som illustratören, dra från gemensamma preferenser. Sedan därifrån få en förståelse för vad som är karaktäristiskt för just en hund och en katt.
5.2 Tidigare och blivande skyltning
Genom att observera den tidigare skyltningen kunde examensarbetet skapa ett förslag på förändring. Men arbetets framgång skedde på grund av att den tidigare skyltningen hade ”luckor” i deras bilder. Luckor som kan bero på tidigare avsaknad av kunskap och resurser från Stadsbibliotekets sida. Dessa öppningar kunde bestå av svag koppling mellan bild och text. Som bäst kunde en koppling ske när en företeelse började på samma bokstav (bokstaven R föreställde en Räv). Det är möjligt att barn lärt sig att varje bokstav representerar ett objekt som börjar på samma bokstav. Men det finns en misstanke att det kunde ske misstolkningar av att en räv representerade bokstaven ”R”. Med andra ord, kunde barn missförstå att sorteringen handlade enbart om rävar i den hyllan bilden satt på. Den tidigare orienteringen var baserad på en sortering efter författarens efternamn. Detta för att underlätta för personalen att sortera böcker. Jag anser att ändringen till temasortering av böckerna kan lämpa sig bättre efter hur barn tänker. Det vill säga mer ”bokstavligt” efter vad de ser på bilder. Detta för att undvika de svårigheter som kunde uppstå tidigare med bokstaven R. Något som kunde vara ett fortsatt dilemma inför den nya skyltningen.
Stadsbibliotekets nya lista var preliminär, men vars teman var organiserade efter bokstavsordning. Vid detta läge behövde jag strukturera upp dessa teman istället efter genre (se sida 48). Detta för att se om teman kunde påminna om varandra innehållsmässigt, som mellan Djur och Hund och Katt. På detta sätt kunde visuella skillnader illustreras i ikonerna, i ett försök att separera liknande teman åt. Med hjälp av abstraktionsform, färg och form skapades kontinuitet. Även få en koppling i varje ikon till angivet tema. Men för att detta skulle funka som en lösning för barn, krävdes en tematisk ordning på böckerna och inte alfabetisk efter författare. Antalet teman kan vara svårt för både barn och vuxna att minnas och försöka lära sig. Min studie har däremot fokuserat på att barn ska minnas en ikon i taget. För när barnet väl självständigt letar efter en bok, ska ikonen ge barnet en generell överblick på böckernas samlade tema. Men om ikonerna blir för många, kan en lösning vara att placera liknande teman i
samma hylla. Sedan om Stadsbiblioteket använder sig av bättre kvalité i utskrifterna höjer det läsvärdet hos ikonerna ytterligare. Om de väljer att använda sig av min lösning.
5.3 Inför och under utprovning
Det utprovningen visade var att barnen kan ha valt den ikon som var tydligast oberoende av detaljnivå. Om detaljnivån hade varit mer bestämd, hade det nog sannolikt kommit fram ett skarpare resultat. Som att antalet detaljer i tredje nivån i Rymden och Jorden kunde ha varit mer balanserade. Nu har istället Rymden nästan samma antal detaljer genom alla tre nivåer. Följden av detta kan vara att en nivå valdes för att den var tydligast framställd för barnet. Innehållet hos ikonerna kunde även vara otydliga. I Vänskap kunde det till exempel vara oklart om två barn som ler räcker för att beskriva vänskap. En lösning var att ett barn håller om med en arm runt ett annat barn. Ungar kan då ha lättare för att identifiera sig med innehållet i ikonen. Denna identifiering i bilder som barn gör, applicerades även i Rymden. Det vill säga, att just ett barn tittar in i ett teleskop. Men detta
ändrades till en meteorit, för att undvika många detaljer och för att rymdfenomen kan upplevas utan teleskop. Meteoriten kunde däremot ha formats mer till en stenformad stjärna i tredje abstraktionsnivån. Formen kan på detta sätt underlätta för barn att se kopplingen. Men samtidigt öka detaljerna i nivåerna. Vidare till temat Djur så kunde björnens olika sorter variera från färg till färg. Vilket kunde ge olika dilemman. En svartbjörn skulle innebära att ansiktsuttrycket
försvinner med bakgrunden och behöver illustreras om till vitt. Dessutom var svart ett utav de sista ”färger” som intresserade barn enligt paletten. En fördel hade varit att silhuetten av björnen hade synts från långt håll. Till skillnad från om björnen hade illustreras om till vit bakgrund med svart konturlinje. I tidigare stycke nämndes att en räv kunde representera bokstaven R. Samtidigt så har den nya skyltningen fått en björn som representera temat Djur. Hade däremot ett eller två djur lagts till, hade det kunnat visa på en mångfald. Detta så att inte samma missförstånd sker, att barn tror att det handlar endast om björnar.
De ikoner som testades på utprovningen berättar att barn i sådant brett åldersspann kan behöva den första abstraktionsnivån. Mestadels för att den andra nivån var ointressant för barn på grund av flera faktorer. Som att nivån inte var tydligt framställd eller innehållet var inte relevant. Den tredje abstraktionsformen var däremot mest omtyckt av erfarna barn i Stadsbiblioteket. Det vill säga, barn som letade
självständigt efter böcker och läste dem själva. Till skillnad från att få dem valda och/eller upplästa av en vuxen, som kunde ske hos den yngre barngruppen. Problematiken låg hur ikoner kunde formas för att tilltala både erfarna och oerfarna barn. Detta löstes genom att fokusera på att få de ovana att förstå. Med syftet att orientera barn med enkla, färgstarka och stora ikoner. Det som kan ske är att erfarna barn kan förstå innehållet och koppla det med tillhörande text. Men med nackdelen att de kan tappa intresset och tycka ikonerna är ”barnsligt” gjorda. Men prioriteringen ligger fortfarande i att ikoner ska kunna
kopplas till angivet tema och inte misstolkas när erfarna barn letar efter böcker. Då syftet med examensarbetet var att få hela målgruppen att förstå innehållet hos bilderna. Detta med nackdelen att ikonerna möjligtvis inte har lika mycket läsvärde för erfarna barn som för oerfarna barn.
