Slutsats och diskussion

6.1 Slutsatser och diskussion

I detta sista kapitel kommer jag sammanfattningsvis att diskutera kring de skillnader och likheter som finns mellan de två läroböckerna. De slutsatserna drar jag är att den svenska läroboken skiljer sig och liknar från den rumänska läroboken ur ett innehållsligt-, språkligt-, kommunikationsperspektiv samt ur ett process- och produktperspektiv. På så sätt vill jag ge en allmän bild av hur kultur används i texterna ur ett didaktiskt perspektiv och hur den kommunikativförmågan karakteriserar övningarna i de två läroböckerna. Det märks att i båda läromedlen grupperas alla texterna i tre kategorier: verklighetsanknutna texter, faktatexter och texter som lyfter fram den interkulturella aspekten. Alla dessa texter väljs och presenteras ur ett didaktiskt perspektiv så att eleverna har möjlighet att få en omfattande bild av den italienska värld och kulturen.

I den rumänska läroboken finns också en kategori till, t ex den som gäller de skönlitterära texterna, medan i den svenska läroboken saknar denna kategori helt och hållet. Texter som knyts till interkulturella aspekten saknar i Adesso 2 medan i Limba italiana, åk 2 syftar de på den vänskapen som finns mellan rumäner och italienare. I Adesso 2 dominerar de verklighetsanknutna texterna i utformning av färdiga dialoger som kopplas till den italienska verkligheten och levnadssättet. Dessa dialoger knyts till den kommunikativa aspekten eftersom de syftar på talträning av modersmålet i meningsfulla sammanhang. Färdiga dialoger finns inte i den rumänska läroboken, utan de ersätts av autentiska texter som kopplas till italienska ungdomars verklighet, dvs till deras vardagsliv, levnadssätt och tänkesätt. I Limba italiana, åk 2, öppnar dessa texter, som är tagna ur tidningar eller från italienskt nät, nya vägar för diskussion, reflektion och tolkning ur ett kommunikationsperspektiv. Eleverna får möjlighet att fördjupa sina kunskaper kring aspekter som gäller den italienska världen.

Det visar sig att även de faktatexterna har en stor relevans i läroböckernas sammanhang. Det som knyts samman båda läroböckerna är att faktatexterna ger information om italienarnas levnadssätt, traditioner och seder samt om Italiens geografi och estetiska kultur. Faktatexterna liknar innehållsligt, men de skiljer sig ur det produkt- och processperspektivet som kännetecknar uttryckssättet.

Strukturellt sett följs alla faktatexterna av innehållsfrågor som syftar på muntligt återberättande av textinnehållet i båda läroböckerna. Dessutom får eleverna möjlighet att ta dessa texter som utgångspunkt för utveckling av andra färdigheter som läsning och textförståelse samt skrivträning. Det visar sig att i den rumänska läroboken är teman mer komplexa och därmed är texterna mer innehållsrika och intressanta. Därför är innehållsfrågorna mer språkutvecklade och syftar inte bara på muntligt och skriftligt berättande, utan också på diskussion och reflektion kring olika aspekter som gäller italiensk kultur ur ett varför och hur perspektiv. Enligt min uppfattning definieras texterna mer ur ett processperspektiv än ur ett produktperspektiv.

I den svenska läroboken, Adesso 2, förhåller sig faktatexterna till en mer konkret dimension så att de inte relateras till ett processperspektiv, utan till ett traditionellt produktperspektiv som bara syftar på bearbetande av information med hjälp av enkla innehållsfrågor. Eftersom texterna ses som en bärare av en kommunikativ avsikt tas de som utgångspunkt för utveckling av färdigheter som läsning, tal och skrivträning. I den rumänska läroboken riktas en stor uppmärksamhet även till ordkunskap och ordinlärning eftersom efter varje text finns det en del ”Per meglio capire” som syftar på förklaring av ord och uttryck på målspråket. Denna del ger eleverna en bra grund till förståelse av textinnehållet samt en bra grund till ett framtida bruk av målspråket i målspråklandet. Det visar sig att extensiv läsning av faktatexter är en prioritet i båda läroböckerna. I Adesso 2 finns inga avancerade förklaringar av ord på målspråket, utan faktatexterna följs av italienska nyckelord som har motsvarighet på svenska. Vikt läggs bara på enkel förståelse av textinnehållet ur ett produktperspektiv.

Sett ur ett språkligt perspektiv byggs texterna på ett ganska enkelt sätt i det svenska läromedlet jämför med det rumänska läromedlet där textinnehållet byggs med hjälp av et mer avancerat språk. Här ingår en stor variation av ord och uttryck, flera komplicerade grammatiska former och en mer utvecklad syntax och ordföljd.

I båda läroböckerna finns det interaktiva talövningar och produktiva tal- och skrivövningar. I Adesso 2 betraktas de färdiga dialogerna som talövningar medan i Limba italiana, åk 2, finns inga dialoger, utan övningar som satsar på diskussioner och samtal på kring olika teman. De färdiga dialogerna från Adesso 2 utgör också underlag för elevernas nya fria dialoger vilket

innebär att eleverna bör använda sig av sina tidigare ordkunskaper och grammatikkunskaper samt fantasi för att skapa något nytt och kreativt. En del av de interaktiva och produktiva talövningarna från Adesso 2 syftar på träning av grammatiska kunskaper, t ex på träning av modus och tempus av oregelbundna och regelbundna verbformer, adjektiv och substantiv. I Limba italiana, åk 2, syftar övningarna inte på träning av grammatiska kunskaper, utan på diskussioner och samtalsövningar kring olika teman. Innehållsligt byggs talövningarna kring de teman som presenteras i varje kapitel. I den rumänska läroboken kopplas talövningarna till olika teman, t ex till Italiens musik, teater, konst, miljön, geografi samt till elevernas egen verklighet.

I den svenska läroboken är talövningarna kopplade till teman, som t ex att resa, semestrar, på restaurang, att bo, att arbeta, utflykter, hos doktorn, men inte till elevernas egen verklighet eller till ungdomar levnadssätt i allmänhet. Ur ett innehållsperspektiv täcker dessa teman olika aspekter av den italienska världen och kulturen i båda läroböckerna. I den rumänska läroboken, Limba italiana, åk 2, har eleverna möjlighet att ta del av information som angår italienska ungdomars levnadssätt och tänkesätt vilket innebär att eleverna själva får möjlighet att därmed reflektera över sin egen verklighet, seder, och liv.

I båda läroböckerna byggs de produktiva talövningarna på muntliga berättanden och beskrivningar. Återberättande av textinnehåll med hjälp av innehållsfrågor och nyckelord är en vanlig produktiv talövning i båda läroböckerna. Det som skiljer sådana övningar är att de gäller texter för extensiv läsning i Adesso 2, medan i Limba italiana, åk 2, syftar innehållsfrågorna på texter valda för intensiv läsning. I båda läroböckerna satsar de muntliga beskrivningarna på person-, föremål-, natur-, stads, och bildbeskrivning.

I Adesso 2 satsar de muntliga berättelserna på träning av grammatiska kunskaper. Alla interaktiva och produktiva talövningarna från Limba italiana, åk 2, skiljer sig från övningarna från Adesso 2 eftersom de föregås av en teoretisk del ”Comunicare ” som består av information, tekniska detaljer och speciella ord och uttryck som ligger till grund för genomförandet av övningarna. En sådan del finns inte i Adesso 2 vilket betyder att läraren har en viktig roll i hur eleverna ska vägledas och hjälpas med genomförandet av övningarna.

Båda läroböckerna skiljer sig angående de produktiva skrivövningarna. I den svenska läroboken finns inte så många skrivövningar jämfört med den rumänska läroboken i vilken stor vikt läggs på en sådan typ av övningar. De få skrivövningar som finns i Adesso 2 satsar på berättelser som inriktar sig på träning av olika grammatiska former eller på enkla beskrivningar av elevernas egen stad eller hus. Däremot har skrivövningarna en stor relevans i Limba italiana, åk 2, och de syftar på skrivträning av formella och personliga brev, på person- och föremålbeskrivningar samt på geografiska beskrivningar. Till följd av det märks det att Limba italiana, åk 2, ligger på en mer avancerad nivå jämfört med Adesso 2.

Det visar sig att i den rumänska läroboken läggs stor vikt på ett processperspektiv som ger möjlighet till eleverna att inte bara träna på färdigheter, utan också på att uttrycka egna åsikter och kunna bemöta andras. I Limba italiana, åk 2, används kommunikation som både undervisningsprincip och som undervisningsmål. I den rumänska läroboken skapas det många möjligheter för en kommunikation som berör elevernas värld här och nu. I Adesso 2 dominerar mest färdighetsövningar som syftar på ett framtida bruk av målspråket i målspråklandet och dominerar följaktligen en kommunikation som undervisningsmål. Det finns stora skillnader mellan de två läroböckerna även när det gäller instruktionerna .I Limba italiana, åk 2, står instruktionerna på italienska, medan i Adesso 2 står alla instruktionerna och förklaringarna på svenska. Jag vill betona att detta är en viktig utgångspunkt för hur eleverna bör redan från början möta den italienska världen.

Min slutsats är att även om de två läromedlen skiljer sig och liknar från varandra på vissa viktiga punkter leder de ändå till samma mål, dvs till inlärning av italienska utifrån två olika perspektiv. Sett ur ett helhetsperspektiv ger båda två läromedlen en riktig bild av hur italienska undervisas i två olika länder som har olika undervisningssätt och undervisningsperspektiv.

6.2 Förslag till vidare forskning

Som vidare forskning hade det varit intressant att undersöka även grammatikens roll i undervisningen i italienska för att ta reda på om man arbetar med grammatik som process,

som produkt eller som färdighet och för att ta reda på hur dessa arbetssätt återspeglas i läromedlen. Det hade också varit intressant att undersöka hur läromedlen används i klassrummen och därmed att intervjua svenska och rumänska lärare i italienska för att se hur de tolkar kulturinnehållet i de olika typer av texterna och hur de arbetar med kommunikation utifrån de olika typerna av övningar. Därefter hade jag tagit intervjuerna som utgångspunkt för att göra en jämförelseanalys mellan två olika arbetssätt och synsätt på undervisningen i italienska.

Lika intressant hade varit att intervjua svenska lärare i italienska för att ta reda på deras synpunkter angående den rumänska läroboken i italienska och tvärtom, nämligen att ta reda på vad de rumänska lärarna tror om den svenska läroboken i italienska. Jag hade varit intresserad av att undersöka även rumänska och svenska elevers förhållande till de två läromedlen i italienska samt hur eleverna uppfattar dem. Dessutom anser jag att det skulle vara bra om forskning kring läromedelsanalys intensifieras så att det skulle inriktas mer uppmärksamhet kring analys som gäller jämförelser mellan svenska och utländska läroböcker. Denna typ av analys skulle gälla inte bara språkläromedel utan också läromedel i andra ämnen.

Litteraturförteckning

1. Ajmer, Karin. (2001). Interaktivitet i samtal. Ferm, Rolf &Malmberg, Per. (red.) (2001)

Språkboken. En antologi om språkundervisning och språkinlärning, Stockholm: Myndighet för skolutveckling.

2. Ericsson, Eie. (1989). Undervisa i språk. Språkdidaktik och språkmetodik, Lund: Studentlitteratur

3. Eriksson, R.&Jacobsson, A. (2001). Språket för livet . Stockholm:Liber AB

4. Ferm, R.&Malmberg. Per. (red.) (2001). Språkboken. En antologi om språkundervisning

och språkinlärning. Stockholm: Myndighet för skolutveckling

5. Forsman, Liselott. (2002). ”Att utveckla medvetenhet om mångfald och respekt för olikhet i engelks-klassrummet- i Finland ” Tornberg, U. (red.) (2006) Mångkulturella aspekter på

språkundervisningens kommunikativa praktiker- En konferensrapport. Rapporter från Pedagogiska institutionen, Örebro Universitet

6. Gagnestam, Eva. (2006). ”Kultur i språkundervisningen i en mångkulturell värld. ”

Tornberg, U.(red.) (2006). Mångkulturella aspekter på språkundervisningens kommunikativa

7.Hellspong, Lennart. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund:Studentlitteratur 8. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningmetoder och språklig utforming. Uppsala: Kunskapsföretaget AB

9. Malmberg, Per. (2001). Språksynen i dagens kursplaner. Ferm, R.& Malmberg, P.(red.) (2001) Språkboken. En antologi om språkundervisning och språkinlärning, Stockholm :Myndighet för skolutveckling

10. Malmberg, Per. et al.(red.) (2000)- I huvudet på en elev. Projektet STRIMS –Strategier vid inlärning av moderna språk

11. Merriam, Sharan.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund:Studentlitteratur 11. Skolverkets rapport, 284 (2006). Läromedlens roll i undervisningen

13. Tornberg, U. (2005). Språkdidaktik. Malmö:Gleerups

14. Tornberg, Urika. (2000). Om språkundervisning i mellanrummet- och talet om

”kommunikation” och ”kultur”i kursplaner och läromedel från 1962 till 2000. Acta UniversitatisUpsaliensis. Uppsala Studies in Education 92

Läroböcker:

Gallicchio-Bornebusch, Marta & Rydén, Kerstin B. (2004) Adesso 2. Stockholm:Liber AB Manea-Busuioc, Mihaela & Neagu, Daniela. (2005). Limba italiana. Manual pentru clasa a-

10-a. Bucuresti:Logos

Digitala referenser:

Skolverket (2000) Kursplaner (2000) och betygskriterier för moderna språk för gymnasium. Tillgänglig på << http:// www3. skolverket. se . Hämtat 2010.02.14

M.E.C. Consiliul National pentru Curriculum (2004). Programa scolara pentru clasa a-X-a (2004). Ciclul inferior al liceului, Limba italiana. Tillgänglig på. www.edu.ro. Hämtat 2010.02.14