Sammanfattningsvis har syftet med studien varit att utifrån forskning i socialt arbete undersöka betydelsen av kollegialt stöd i socialarbetares psykosociala arbetsmiljö.
Inledningsvis behandlade vi vår första frågeställning där vi ville undersöka innebörden av kollegialt stöd och i forskningen som vi samlat in fann vi att det finns olika former av kollegialt stöd som delas in i två huvudsakliga kategorier: socio-emotionellt och operativt. Det socio-emotionella handlar om stöttning och det operativa om ett mer instrumentellt stöd som kollegor kan ge varandra i exempelvis utbyte av information och stöd i arbetsuppgifter. Dock poängteras av forskare att båda dessa olika typer av stöd grundar sig i emotionell tillgivenhet mellan kollegor (Sevidy et al. 2020;Ducharme & Martin 2000). Kollegialt stöd handlar alltså till stor del om att etablera stöttande relationer mellan kollegor och genom detta skapas ett socialt samspel och samband. De sociala sambanden, de relationella faktorerna och relationer som kollegialitet innebär och dess
användning som faktor i ett förebyggande arbete med riskhantering föreligger i spänning med det instrumentella perspektivet och dess tekniska och fysiska
verktyg som verkar för att eliminera och minimera risker (Webb 2006;
Christensen et al. 2005). Vårt syfte var att se till kollegialt stöd och det relationella arbetets betydelse i socialarbetares psykosociala miljö och det visade sig att det instrumentella perspektivet saknar en beskrivning av betydelsen av ett
förebyggande relationellt arbete och därmed måste det relationella arbetet separeras från det instrumentella arbetet.
Därefter gick vi vidare i att undersöka vår andra frågeställning där vi i forskning i socialt arbete ville undersöka vilka faktorer som som krävs för att etablera ett bra kollegialt stöd och arbete. I resultatet hittade vi ett antal sociala faktorer som bör finnas för att etablera en välfungerande arbetsgrupp i det sociala arbetets
psykosociala arbetsmiljöer. Dessa sociala faktorer inkluderade att skapa ett starkt kollektiv genom gemensamma normer och värderingar, sammanhållning,
samarbete, solidaritet och god kommunikation mellan medlemmar i arbetsgruppen (Saksvik et al. 2013; Fatout & Rose 1995). Christensen et al. (2005) hjälpte oss genom teorin om organisationskultur att förstå hur sammanhållning och
gemenskap tillkommer genom informella normer i organisationer (Christensen et al. 2005).
Det visade sig även att det fanns en del organisatoriska faktorer som skapar en god psykosocial arbetsmiljö och dessa faktorer är organisationens och chefers ansvar att möjliggöra för att kunna skapa en tillåtande och öppen arbetsmiljö (Welander et al. 2017; Slattery & Goodman 2009). Forskningen visade även att det kollegiala stödet kontra stödet från organisation, ledning och chefer kunde tillhandahålla ett annat typ av stöd för socialarbetare (Kim & Hopkins 2015; Hamama 2012b).
Ur ett instrumentellt perspektiv kunde vi följaktligen utröna att de organisatoriska faktorerna och formella organisationsstrukturer till stor del möjliggör en tillåtande psykosocial arbetsmiljö där det ges förutsättningar till att de sociala faktorerna kan skapas och och därmed det kollegiala stödet etableras. Ledarskapet visar sig vara en slags huvudman med ansvar för att etablera en god psykosocial
arbetsmiljö samt stödja socialarbetare och i sin tur även verka för att skapa och stärka det kollegiala stödet.
Det tycks finnas en balansvåg mellan betydelsen av ett kollegialt stöd och stöd från ledning och organisation i socialarbetares psykosociala arbetsmiljö. Forskningen menar att stödet från ledning, chefer och organisation i vissa avseenden kan tillhandahålla ett bredare stöd i form av både instrumentellt stöd samt emotionellt stöd men forskningen tyder ändå på att det kollegiala och relationella stödet är lika betydelsefullt.
Kollegialitet är speciellt betydande vid tillfällen då organisationers struktur sviker eller motarbetar enskilda socialarbetare men organisationen är i sin tur viktig för att skapa god organisationsutformning och tydliga strukturer i arbetet.
Vi utröner att forskningen vi behandlat verkar överens om att det emotionella och relationella stödet som främst kollegor bidrar med och det instrumentella stödet som ledning och organisation kan tillhandahålla är viktigt och måste samexistera för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö i det sociala arbetets organisationer. Främjandet av ett relationellt arbete menar vi bör ge goda förutsättningar till kollegialitet och dess positiva verkningar för socialarbetare i psykosociala arbetsmiljöer.
Andra faktorer som kan tänkas påverka synen på kollegialitet som relevant i social arbetets organisationer är omgivningens myter.
I det sociala arbetets organisationer har marknads- och ekonomistyrning påverkat organisationsstrukturer och arbetets utformning vilket med effektivitet som målsättning även påverkar hanteringen av risker i det sociala arbetet genom applicering av överfallslarm och annan teknisk och fysisk säkerhetsutrustning. Dock som tidigare nämnt utröner vi att det finns en del andra aktörer i
omgivningen exempelvis Arbetsmiljöverket (2012), Europeiska arbetsmiljöbyrån (2020) och mediala rapporteringar, vars krav och förväntningar om att motverka psykosociala arbetsmiljöbrister genom kollegialitet skulle kunna bidra till att kollegialitet ses som viktigt att implementera i förebyggande riskhantering i det sociala arbetets organisationer. Således hade det vidare varit intressant att diskutera huruvida synen på kollegialitet i socialarbetares psykosociala
arbetsmiljö kan bli en social norm följt av omgivningens normativa förväntningar. I så fall skulle instrumentalitet och de instrumentella verktygen som i nuläget används i riskhanteringen i det sociala arbetet möjligtvis vara en trend som successivt skiftar och kan kompletteras med ett relationellt arbete, där kollegialt stöd kan bära funktion och verktyg som kan användas i ett förebyggande arbete med riskhantering i det sociala arbetets organisationer.
Vidare gick vi in för att behandla frågeställning tre där vi ville undersöka vilken betydelse det kollegiala stödet har för socialarbetares psykosociala arbetsmiljö. Forskningen redovisade att det kollegiala stödets betydelse främst kan kopplas till socialarbetares ökade arbetstrivsel och välmående samt ge positiva effekter på socialarbetares effektivitet och arbetsprestation (Welander et al 2017; Graham et al 2007). Christensen et al. (2005) beskriver ur ett kulturellt perspektiv hur det starka kollektivet, som är en faktor för att skapa kollegialitet, utgör de
institutionella organisationskulturen och är det som binder ihop organisationen. (Christensen et al. 2005). Organisationsmedlemmars gemenskap i normer och värderingar är det som skapar organisationskultur och binder ihop det sociala arbetets organisationer och för att kunna skapa en stark organisationskultur och en stark organisation menar vi att kollegialitet i organisationer bör stärkas.
Kollegialitet och det kollegiala stödet är betydelsefullt i socialarbetares psykosociala arbetsmiljö då det inte bara ger positiva förutsättningar för socialarbetares hälsa och arbetstrivsel men också skapar en positiv och stark organisationskultur där socialarbetare trivs i arbetet och mår väl vilket i sin tur ger gynnande utfall i organisationers effektivitet, resultat och klientarbete.
6.1 Överväganden och vidare forskning
Slutligen hade det varit intressant och gynnsamt för vår studie att använda en intervjumetod. Med intervjuer med praktiskt arbetande socialarbetare hade vi nått större förståelse kring deras egna definition av kollegialt stöd och vad det innebär, vilka faktorer som har betydelse för att skapa det kollegiala stödet samt vad det kollegiala stödet innebär i praktiken och vilken betydelse det har för deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljö. På så sätt hade vi i vår studie kunnat definiera kollegialt stöd utefter socialarbetarnas definition och använt de istället för eller i jämförelse med de generella och bestämda definitionerna i forskning i social arbete. Detta hade möjligtvis tillför mer trovärdighet i vår studie samt gett en större förståelse för nyanser i resultatet och analysen och således varit mindre generaliserande.
Vidare forskning i ämnet skulle således kunna göras med hjälp av andra metoder samt skulle syftet att förstå betydelsen av kollegialt stöd i socialarbetares
psykosociala miljö kunna anläggas i ett annat teoretiskt perspektiv. Exempelvis skulle ett teoretiskt grupperspektiv med mer psykologisk och relationell analys vara intressant att applicera i ämnet då detta skulle kunna generera ytterligare förståelse för betydelsen av det relationella arbetet och kollegiala stödet i socialarbetares psykosociala arbetsmiljö.
7. Referenser
Ahrne, G & Svensson, P (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt (s.17-31) I: Ahrne, G & Svensson, P (red). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber
Arbetsmiljöverket (2020) Hot och våld
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-
vald/. Hämtat: 2020-11-15.
Beck, Ulrich (2000) Risksamhället: på väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos.
Berman, Evan M., Jonathan P West. & Maurice N. JR. Richter (2002). "Workplace Relations: Friendship Patterns and Consequences (According to Managers)", Public administration review, vol. 62, no. 2, pp. 217-30.
Christensen T, Lægreid, PG & Røvik, KA, (2005)
Organisationsteori för offentlig sektor. Stockholm: Liber.
Ducharme, Lori J. & Martin, Jack K. (2000). "Unrewarding Work, Coworker Support, and Job Satisfaction. A Test of the Buffering Hypothesis", Work and
Occupations: An International Sociological Journal, vol. 27, no. 2, pp. 223-43.
Europeiska Arbetsmiljöbyrån (2020) Psykosociala risker och stress på arbetsplatsen https://osha.europa.eu/sv/themes/psychosocial-risks-and-stress. Hämtat: 2020-11-15.
Fatout, Marian F. & Rose, Steven R. (1995) Task Groups in Social Services. Thousand Oaks: SAGE Publications.
Fejes, A & Thornberg, R (2015) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys (s.16-41) I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ
analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber
Ferres, Natalie, Julia Connell & Anthony Travaglione (2004). "Co-worker trust as a social catalyst for constructive employee attitudes", Journal of Managerial
Psychology, vol. 19, no. 6, pp. 608-622.
Graham, John R.,Jennifer L. Trew, Joseph A. Schmidt, J.A. & Theresa J.B. Kline (2007). "Influences on the Subjective Well-Being (SWB) of Practicing Social Workers", Canadian Social Work, vol. 9, no. 1, pp. 92-105.
Hamama, Liat (2012a) "Differences between Children's Social Workers and Adults' Social Workers on Sense of Burnout, Work Conditions and Organisational Social Support", The British Journal of Social Work, vol. 42, no. 7, pp.
1333-1353.
Hamama, Liat (2012b). "Burnout in Social Workers Treating Children as Related to Demographic Characteristics, Work Environment, and Social Support", Social
work research, vol. 36, no. 2, pp. 113-125.
Jepson Wigg, U (2015) Att analysera livsberättelser (s.238-254) I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber
Johannessen, Asbjørn, Per Arne Tufte & Line Christoffersen (2020) Introduktion
till samhällsvetenskaplig metod. 2: upplagan. Stockholm:Liber
Kim, Haejung & Hopkins, Karen M. (2015). "Child Welfare Workers' Personal Safety Concerns and Organizational Commitment: The Moderating Role of Social Support", Human Services Organizations.Management, Leadership &
Governance, vol. 39, no. 2, pp. 101.
Lindberg, Per & Vingård, Eva. (2012) Den goda arbetsmiljön och dess
indikatorer. Rapport 2012:7, Arbetsmiljöverket.
Lindkvist, Lars, Jørgen F. Bakka, Egil Fivelsdal (2014) Organisationsteori:
Struktur, Kultur, Processer. Stockholm: Liber.
Nelson, Keith R. & Merighi, Joseph R. (2002). "Emotional Dissonance in Medical Social Work Practice", Social work in health care, vol. 36, no. 3, pp. 63-79. Nordesjö, Kettil (2020). "Instrumental, Interpersonal or Holistic: Social Work Managers’ Conceptions of Safety in the Psychosocial Work Environment",
Journal of Social Service Research, vol. 46, no. 6, pp. 789-800.
Saksvik, Per Øystein, Tove Helland Hammer & Kjell Nytrø (2013). "Social Relations at the Collective Level: The Meaning and Measurement of Collective Control in Research on the Psychosocial Work Environment", Nordic Journal of
Working Life Studies, vol. 3, no. 3, pp. 31-46.
Sedivy, Jennifer A., Shauna Rienks, Robin Leake & Amy S. (2020). "Expanding our understanding of the role of peer support in child welfare workforce
retention", Journal of Public Child Welfare, vol. 14, no. 1, pp. 80-100.
Slattery, Suzanne M. & Goodman, Lisa A. (2009). "Secondary Traumatic Stress Among Domestic Violence Advocates: Workplace Risk and Protective Factors", Violence Against Women, vol. 15, no. 11, pp. 1358-1379.
Sloan, Melissa M. (2012). "Unfair Treatment in the Workplace and Worker Well-Being: The Role of Coworker Support in a Service Work Environment",
Work and Occupations, vol. 39, no. 1, pp. 3.
Tang, Yong, Nancy Hooyman & Wing-Tak Chui (2017). “An exploratory study of early professional experiences and job burnout among BSW graduates in China”, Social Work Education, 36:7, 823-836
Webb, Stephen A. (2006) Social Work in a Risk Society: Social and Political
Perspectives. New York: Palgrave macmillan.
Welander, Jonas, Wanja Astavik & Johnny Hellgren (2017). “Stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel hos medarbetare och chefer i socialtjänsten”,
Arbetsmarknad & Arbetsliv, 23:2, s. 8-26
Westlund, I (2015) Hermeneutik (s.71-88) I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber