Frågeställning: Vilken kvalitet, styrkor och svagheter håller skadeförebyggande åtgärdsförslag i miljökonsekvensbeskrivningar i jämförande fallstudie?
Kvalitén för det undersökta materialet var övervägande bra jämfört mot de tre forskningsrapporter som visat på stora brister för åtgärdsprocessen i Grekland och England. (Androulidakis., & Karakassis, 2006) (Mohamed, 2009) (Tinker, 2003) är de rapporter som jag hänvisar till i följande text. Det var tydlighet i beskrivningarna och det var väldokumenterade åtgärdsförslag. Flertalet av de miljöpåverkade områdena som hade betydande miljöpåverkan hade en bra beskrivning på åtgärdsförslag. Resultatet har visat att det är övervägande liknande åtgärdsförslag som framförts, vare sig de är av bättre eller sämre karaktär. Detta kan tolkas som att det finns en samstämdhet i hur åtgärder ska föreslås för sådana här projekt och att det är tydligt och självklart för vilka typer av åtgärder som bör föreslås för att undvika, minska en viss typ av miljöpåverkan.
Det fanns däremot en stor brist för de rödlistade arterna, där åtgärder beskrevs väldigt diffust eller uteblev helt. Dessa var dessutom inte alls dokumenterade i det ena projektet. Bristerna väcker därmed frågor gällande om MKB-regleringen är tillräckligt stark för att åtgärder sätts in där de behövs för att motverka betydande miljöpåverkan. Frågan, om hur valet görs för vad som är en betydande miljöpåverkan, dyker också upp även om det står utanför det som undersöks i föreliggande rapport. Nämnda brister var även typiska för det som forskningsrapporterna i England och Grekland visat på, nämligen avsaknad av åtgärder, otydlighet för Hur, Var och När åtgärder ska implementeras, samt olikheter i bedömningen. Utifrån de resultaten kan en tydligare reglering med krav på tydlighet och konsekvens i att alltid sätta in åtgärder där de behövs krävas, för att komma tillrätta med problemen. Balanseringsprincipen, med tydliga riktlinjer för just, När, Var och Hur åtgärder ska sättas in, är ett förslag till en sådan lösning. Vad som dock nämndes innan, var det övervägande få av dessa brister i föreliggande undersökning. Därmed anser jag resultatet i föreliggande undersökning som positivt
gällande tydligheten och omfattningen av de föreslagna åtgärderna för betydande miljöpåverkan.
Otydlighet gick dock att finna för om åtgärderna bara var ett förslag eller om de skulle bli reella. Även detta var ett stort problem i de forskningsrapporter jag hänvisat till. (Androulidakis., & Karakassis, 2006) (Mohamed, 2009) (Tinker, 2003) Eftersom det inte framgår vilka åtgärder som kommer att förverkligas, går det heller inte att förutsäga hur projektet kommer att påverka miljön. Detta gör att det plötsligt blir väldigt diffust i en MKB med tanke på den annars så omfattande beskrivningen kring alla miljökonsekvenser i en MKB. Vi vet vad som sker om en åtgärd blir av eller om den inte blir av, då miljökonsekvenserna beskrivs väl. Men vad får det för betydelse om vi inte vet vad som blir resultatet. Det är trots allt bara förslag på åtgärder som ges i miljökonsekvensbeskrivningarna. Här framkommer en stor brist för åtgärder i MKB-regleringen. Det brister när det inte framgår vilka av åtgärderna som ska förverkligas. Detta gör att det hela faller platt och man kan fråga sig hur vi ens ska kunna veta om projekten sammantaget kommer att medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt (Mohamed, 2009) var just denna stegvisa försämringen i MKB-processen även ett problem i hennes rapport. Även i de två andra rapporterna var just denna otydlighet väldigt vanligt förekommande och en stor brist. (Androulidakis., & Karakassis, 2006) (Tinker, 2003)
Miljöproblem är komplexa och svåra att tyda. Den Tyska Balanseringsprincipen, vilket också nämnts tidigare, har en väldigt tydlig regel kring vad som ska åtgärdas. Det som förstörs ska ges igen, vilket görs på olika sätt efter ett system. Dessutom är dessa åtgärder ett krav och inte bara förslag. (Stadsbyggnadskontoret i Helsingborg, Lund och Malmö, 2003) Om MKB-processen innefattade krav på åtgärder istället för bara förslag på åtgärder, skulle det vara en någorlunda försäkran om att åtgärder sätts in där de behövs. En MKB skulle troligen bli effektivare ur miljösynpunkt och det skulle bli tydligt och klart vilken miljöpåverkan projektet skulle antas medföra.
Vad som däremot visat sig väldigt positivt överraskande i föreliggande undersökning, jämfört mot resultaten från de tre nämnda forskningsrapporterna, är att Mitchells åtgärdshierarki använts väldigt väl. Föreliggande undersökning visade på ett gott resultat vad gäller att förebygga och undvika miljöpåverkan i första hand. Enligt de tre andra studierna kom denna åtgärd väldigt långt ner och användes sällan. Det var vanligast att minska och reparera skada för de åtgärder som undersökts i alla tre forskningsrapporter. (Androulidakis., & Karakassis, 2006)
(Mohamed, 2009) (Tinker, 2003) Att föreliggande undersökning visat på så gott resultat gällande att följa Mitchells åtgärdshierarki är ett väldigt gott betyg. Miljökonsekvensbeskrivningar i föreliggande undersökning verkar ha lyckats bra med både identifiering och implementering av skadeförebyggande åtgärder i tidigt skede, vilket är väldigt bra för att undvika negativ miljöpåverkan från ett projekt.
Därmed återstår det bara att förbättra den allvarliga bristen i föreliggande undersökning och skapa tydlighet gällande om åtgärderna ska bli reella eller ej. Annars har vi ett tandlöst MKB-förfarande som bara beskriver olika scenarier där det varken går att utläsa vilken miljöpåverkan projektet kommer att medföra eller som garanterar att åtgärder sätts in där de behövs för att undvika, minska betydande miljöpåverkan.
Referenser
Tryckta
Boverket (1997). Boken om MKB - Del 1, Att arbeta med MKB för projekt. Karlshamn: Lagerblads Tryckeri
Denk, T. (2002). Komparativ metod – Förståelse genom jämförelse. Lund: Studentlitteratur
Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Hedlund, A., & Kjellander, C. (2007). MKB introduktion till
miljökonsekvensbeskrivning. Malmö: Studentlitteratur
Hörnberg Lindgren, C. (2005). Miljökonsekvensbedömningar som rättsligt verktyg för
hållbar utveckling. Umeå: Juridiska institutionen vid Umeå universitet
Miljöbalken (1998:808)
Nationalencyklopedin. (1993). Höganäs: Bra Böcker
Wallentinus, H. G. (2007). MKB – Perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning. Poland: Studentlitteratur
Yin, R. K. (1994). Case study research – Design and Methods. Second edition. California: Sage Publications, Inc.
Rapporter
Androulidakis, I., & Karakassis, I. 2006. Evaluating of the EIA system performance in
Greece, using quality indicators. Environmental Assessment Review. Crete:
University of Crete
34
Mohamed, N.L. 2009. Identifying the “weakest” link: A study on impact prediction
using air quality components in environmental impact assessment. Norwich:
University of East Anglia, School of Environmental Sciences.
Stadsbyggnadskontoret i Helsingborg, Lund och Malmö (2003)
Balanseringsprincipen - Tillämpad i fysisk samhällsplanering
Tinker, L. 2003. ”Mitigation is the heart of the Environmental impact assessment
process” (Wood, 2003), But is the English EIA system effective at ensuring that mitigation measures are put in place? An assessment, using EISs from five counties.
Norwich: University of East Anglia, School of Environmental Sciences.
Elektroniska
Landskrona kommun (2000) MKB-riktlinjer med tillämpningsanvisningar för
Landskrona kommun.
http://www2.landskrona.se/kommun/miljo/mkb/download/Mkb.pdf (2010-10-06)
MKB-centrum SLU (2007) Betydande miljöpåverkan – positiv eller negativ?
http://www.slu.se/PageFiles/57328/Tolkningar/BMP.pdf (2010-11-17)
Svenska Kraftnät (2009) MKB för Hagby-Danderyd
http://www.svk.se/Global/03_Projekt/Pdf/Stockholms_Strom/MKB forstudier/MKB_HaDa_jan2010webb.pdf (2010-10-12)
Svenska kraftnät (2010) Miljökonsekvensbeskrivning-Sydvästlänken
http://www.svk.se/Global/03_Projekt/Pdf/SydVastlanken/MKB_Barkeryd-Hurva_Slutversion_2010-04-14_Webb_Kapitel-1_Sammanf-Inneh-mm.pdf