Utredningsresultatet från checklistan

I första kolumnen är frågan formulerad. I de resterande kolumnerna anges vardera miljökonsekvensbeskrivning där svaret på frågan tecknas. Bedömningen är uppdelad i tre kategorier: Komplett betecknas med ett +

Tillräckligt betecknas med ett = Otillräckligt betecknas med ett –

Under vardera kolumn utreds och beskrivs resultatet från checklistan.

Åtgärdsförslag MKB 1 a MKB 1 b MKB 2 a MKB 2 b MKB 2 c MKB 2 d

1, Anges skälen för valet av ett visst slag av åtgärder och beskrivs andra tillgängliga

åtgärder? (Boverket, 1997, Bilaga 4)

- - -

Vad åtgärderna ska ha för verkan beskrivs för samtliga. Däremot är det ingen av miljökonsekvensbeskrivningarna som beskriver alternativ till åtgärderna eller varför man valt gällande åtgärder. Förutom i ett fall där det föreslås åtgärder för schaktning, som ett alternativ till styrd borrning, om det skulle behövas (MKB 2c). Men vilka dessa schaktningsåtgärder skulle vara beskrivs inte.

Åtgärdsförslag MKB 1 a MKB 1 b MKB 2 a MKB 2 b MKB 2 c MKB 2 d 2, Beskrivs betydelsen av eventuella

förändringar, som återstår efter det att åtgärder har vidtagits? (Boverket, 1997, Bilaga 4)

+ = + + + +

Betydelsen av förändringar som återstår efter att åtgärder vidtagits beskrivs i samtliga miljökonsekvensbeskrivningar. Undantagsvis för en diffus beskrivning på hur en rödlistad art ska skyddas i MKB 1b. Det går inte att avgöra hur det kommer att bli för denna när åtgärden inte är tydlig.

Om åtgärderna blir av kan man utläsa vilka konsekvenserna blir, på naturmiljön, för båda projekten. Vi vet även vilka miljökonsekvenser som projekten medför om inte åtgärderna blir av. Vilka miljökonsekvenser som de två projekten kommer medföra går inte att avgöra förrän man vet vilka åtgärder som kommer att förvekligas. Dessvärre vet vi bara att åtgärder i form av kabelsträckans anpassning blir av.

Åtgärdsförslag MKB 1 a MKB 1 b MKB 2 a MKB 2 b MKB 2 c MKB 2 d 3, Anges om både ändring av projektets

lokalisering och utförande, återställande

återbruk och sedvanliga reduktionsåtgärder har övervägts? (Boverket, 1997, Bilaga 4)

+ + + = + +

I samtliga miljökonsekvensbeskrivningarna, förutom MKB 2b, har det föreslagits både arbetsmetodsåtgärder och åtgärder som med hjälp av att sträckanpassning minskar, förebygger och undviker miljöpåverkan. Åtgärder som läker och reparerar skada föreslås endast för intrång i ängs och betesmark, MKB 2c, MKB 2d. Åtgärder som efter avslutad drift återställer värdena har inte nämnts i någon MKB.

Hänsyn, till viss skillnad, bör tas till att några miljökonsekvensbeskrivningar har mindre miljöpåverkan. MKB 2b har minst miljöpåverkan och därmed färre områden att åtgärda. Vad som än en gång framgår, av föreliggande undersökning, är att det är liknande åtgärder som föreslås för de påverkade områdena i miljökonsekvensbeskrivningarna. Åtgärdsförslag MKB 1 a MKB 1 b MKB 2 a MKB 2 b MKB 2 c MKB 2 d 4, Anges klart i vilken utsträckning

åtgärderna kommer att bli effektiva?

(Boverket, 1997, Bilaga 4)

= - = = = =

Samtliga miljökonsekvensbeskrivningar är både tydliga och mindre tydliga för hur effektiva åtgärderna kommer att bli. En avvikelse är en diffus beskrivning på hur en rödlistad art ska skyddas i MKB 1b. Det finns ingen möjlighet att veta dess effektivitet för arten.

Åtgärder som undviker påverkan helt, exempelvis styrd borrning eller anpassad sträcka som undviker fällning av träd eller intrång på ängsmarker. Där blir det tydligt hur effektiv åtgärden blir. Däremot är det svårt att veta i vilken utsträckning minskade markanspråk, i form av arbetsmetodsåtgärder, kommer att blir effektiva.

Åtgärdsförslag MKB 1 a MKB 1 b MKB 2 a MKB 2 b MKB 2 c MKB 2 d 5, Har möjligheten till förebyggande

åtgärder beskrivits vid alla betydelsefulla konsekvenser. (Landskrona kommun, 2000, bilaga 6)

- - = = - =

6, Har alla återstående eller obearbetade effekter angetts och förklaringar lämnas till varför de inte åtgärdas? (Landskrona kommun, 2000, bilaga 6)

- - = = - =

Sammantaget har åtgärder föreslagits för de flesta miljökonsekvenser som lyfts fram i samtliga miljökonsekvensbeskrivningar. Däremot utelämnas förslag till åtgärder, främst gällande rödlistade arter i MKB 1a och MKB 1b. Varför dessa inte blivit åtgärdade framgår inte. I MKB 2c utelämnas en liten påverkan på ädellövskog från åtgärder. Även detta sker utan förklaring.

Projekt ett har fler uteblivna åtgärdsförslag än projekt två. Projekt två har väl täckt de uppmärksammade miljökonsekvenserna. Men hur det kommer sig att det är så kan bero på att projekt två, inte berört rödlistade arter alls i miljökonsekvensbeskrivningarna. Frågan till varför dessa inte nämns, måste lämnas öppen av utrymmesskäl i föreliggande uppsats. Eftersom jag inte kan bortse ifrån detta, kan jag inte heller ge mer än tillräckligt i betyg för dessa miljökonsekvensbeskrivningar i checklistan. Åtgärdsförslag MKB 1 a MKB 1 b MKB 2 a MKB 2 b MKB 2 c MKB 2 d 7, Beskrivs negativa konsekvenser av

åtgärderna? (Boverket, 1997, Bilaga 4)

- - = = - -

Ingen beskrivning görs för möjliga negativa konsekvenser som åtgärden kan medföra.

Även om ingen MKB för båda projekten beskriver detta, så finns det få åtgärder som kan antas behöva ha en sådan beskrivning. Eftersom MKB 2a, MKB 2b bara har åtgärder som minskar markanspråk då mindre ytor berörs, så finns ingen negativ

påverkan från själva åtgärden. Däremot arbetsmetodsåtgärder, i form av styrd borrning, tätning med betonitlera kanske bör beskrivas mer ingående för att avgöra om detta i sin tur kan föra med sig negativa effekter på naturmiljön. Miljökonsekvensbeskrivningar från båda projekten har utelämnat en sådan beskrivning.

4.2. Analys och diskussion

Beskrivningen av åtgärdsförslagen i de undersökta miljökonsekvensbeskrivningarna har varit likartade. Likheter finns både för bra och för sämre kvaliteter i dessa. Den enda stora skillnaden låg i att miljökonsekvensbeskrivningarna i projekt 1 hade med rödlistade arter, men att dessa inte berördes i miljökonsekvensbeskrivningarna i projekt 2. De större skillnaderna mellan de två projekten, berodde på bristande åtgärder för att skydda dessa arter, vilket drog ner projekt 1. Även den diffusa åtgärdsbeskrivningen, för den enda rödlistade arten som fått ett åtgärdsförslag, gjorde att frågan om tydlighet blev sämre för denna, MKB 1b. Varför MKB 2 inte berör rödlistade arter vet vi inte.

De likheter som påträffats är följande:

• Samtliga miljökonsekvensbeskrivningar har bra beskrivningar av betydelsen för de förändringar som återstår efter det att åtgärder satts in.

• Liknande åtgärdsalternativ föreslås för de påverkade områdena, där både förebyggande, undvikande och minskade åtgärder föreslagits.

• Alla MKB har följt Mitchells åtgärdshierarki och främst använt förebyggande åtgärder.

• Hur effektiva åtgärderna anses bli beskrivs lika tydligt och otydligt.

• Andra åtgärdsalternativ, än det föreslagna, har utelämnats för samtliga miljökonsekvensbeskrivningar.

• Ingen MKB beskriver möjliga konsekvenser från föreslagna åtgärder.

Det är stora likheter i hur de undersökta åtgärderna i miljökonsekvens-beskrivningarna är beskrivna. Egen kommentar kring detta: Eftersom de flesta åtgärdsförslagen i miljökonsekvensbeskrivningarna är likartade, för samma typ av miljöpåverkan, så kan det vara så att det är vedertagna åtgärder för dessa områden.

Om så är fallet kan det troligen även förklara gemensamma upptäckta brister i föreliggande undersökning. Men detta finns det inga belägg för, utan är ett antagande som jag, författaren, själv gjort. Uteblivna förklaringar eller uteblivna förslag på andra åtgärder var brister som förekommit för samtliga undersökta miljökonsekvensbeskrivningar i föreliggande uppsats. Skillnader och likheter har redan diskuterats i förra kapitlet men det tåls att upprepa att det enligt en utredning i England, visade på stora skillnader för hur väl utformade åtgärder var eller hur olika de implementerades. Dessa skillnader varierade mellan industribranscher, i vilket distrikt de var utförda eller mellan olika typer av miljöområden, naturmiljöer. Dessa olikheter var ett tecken på att MKB-regleringen inte var stark nog för att garantera att åtgärder sattes in där de behövdes. (Tinker, 2003) Det vi har sett är det motsatta resultatet där en övervägande samstämdhet råder mellan de undersökta miljökonsekvensbeskrivningarna. Detta borde anses som positivt, då åtgärds-förslagen inte framstår som godtyckligt utvalda, utan snarare utefter ett bestämt och tydligt system.

I det stora hela är det välbeskrivna åtgärder som föreslås till väl beskrivna miljökonsekvenser. Varför vissa brister finns går det bara att spekulera kring. Bland annat kan man fråga sig varför ingen av miljökonsekvensbeskrivningarna har beskrivit alternativ till åtgärderna. Eller varför samtliga miljökonsekvensbeskrivningar inte beskrivit hur effektiva åtgärderna anses bli, där arbetsmetodsåtgärder sätts in under byggskedet för att minska markanspråk. Är det rent av svårt att bedöma vissa effekter från åtgärder i förväg? Är just likheterna i att alla brister på dessa områden en bekräftelse på att det inte behöver beskrivas? Att de valda åtgärderna är så självklara eller att resterande påverkan, efter att en åtgärd satts in, är så liten att det inte behöver skrivas mer om detta? Detta är möjligt då en avgränsning alltid måste ske någonstans i en MKB, eller så är det otillräcklig information om åtgärderna i båda projekten.

En annan viktig insikt som gjorts är att det inte går att utläsa vilka miljökonsekvenserna kommer att bli från någotdera projektet. Detta även om utförliga beskrivningar gjorts för påverkan och åtgärdsförslagens minskningar av denna påverkan. Inte förrän man vet vilka åtgärder som kommer att bli av, kan man veta den beräknade miljöpåverkan från projektet. I miljökonsekvensbeskrivningarna framgår det bara att kabelsträckans anpassning blir av. De brister som upptäckts i föreliggande undersökning stämmer väl överens med de brister som tre stora

utredningar i England och Grekland upptäckt. Det handlar om att det finns otydligheter kring åtgärdsförslagen. Om dessa åtgärder över huvudtaget bli av eller om de bara är förslag, är ett bekymmer som dyker upp allt för ofta i dessa utredningar. (Androulidakis., & Karakassis, 2006) (Mohamed, 2009) Ett bekymmer som även föreliggande undersökning visat på, som redan diskuterats i förra kapitlet. De går inte att utläsa vilka miljökonsekvenserna blir från en MKB om det inte framgår vilka åtgärdsförslag som kommer att förverkligas. Andra brister, som bland annat framkom i en av utredningarna, var att otydlighet var ett stort återkommande problem. Bristerna bestod i att visa på när, var och hur åtgärder skulle användas vilket gjorde det svårt att tyda. (Mohamed, 2009)

I föreliggande utredning fanns även stora otydligheter gällande främst avsaknad av tydliga åtgärdsförslag för rödlistade arter, vilket var en stor brist. Men annars var det bra tydlighet kring åtgärdsförslagen, förutom i avseendet om åtgärderna är en realitet eller bara förslag, som nämnts innan. I grekland hade en undersökning visat på stora brister gällande tydlighet och dessutom fattades det åtgärdsförslag i 30% av det undersökta materialet. (Androulidakis., & Karakassis, 2006)

Enligt en annan studie visade det sig att åtgärder var den svaga länken i MKB-processens ”hjärta”. Åtgärder fick sämst resultat i alla kategorier, vilket ansågs allvarligt för att poängen med MKB skulle ha någon effekt. Det visade på att det avtog i entusiasm och ansträngningarna längs MKB-processens gång. Något som tyder på en fin dokumentation men sen inget mer för att avvärja den negativa miljöpåverkan. (Mohamed, 2009) Jämförelsevis mot detta har föreliggande undersökning visat på ett gott resultat. Åtgärderna är ordentligt och väl dokumenterade, förutom en viktig avvikelse för rödlistade arter. På så vis är det ett bra resultat i föreliggande undersökning jämförelsevis mot dessa tre undersökningar som nämnts i analysen. Detsamma gäller då föreliggande undersökning även visat på ett gott resultat vad gäller att förebygga och undvika miljöpåverkan i första hand. Enligt de tre andra studierna kom denna åtgärd väldigt långt ner och användes sällan. Det var vanligast att minska och reparera skada för de åtgärder som undersökts i alla tre forskningsrapporter. (Androulidakis., & Karakassis, 2006) (Mohamed, 2009) (Tinker, 2003) Hur det kommer sig att föreliggande undersökning visat på så gott resultat gällande att följa Mitchells åtgärdshierarki och undvika skada i första hand, kan jag inte svara på. Enligt Mitchell (refererad både i Mohamed, 2009 och Tinker, 2003) så fungerade identifiering och implementering av

skadeförebyggande åtgärder dåligt i MKB processen och beskrivningarna var ofta vaga. Den hierarki Mitchell utvecklade var till för att förbättra detta. Miljökonsekvensbeskrivningar i föreliggande undersökning verkar ha lyckats bra med detta. Därmed återstår bara det viktigaste för att det ska vara verkningsfullt hela vägen, att tydligt beskriva om åtgärderna ska bli av eller bara stanna som förslag.