I dagens läroplan (Skolverket 2011) finns inga riktlinjer kring hur läraren ska arbeta och lägga upp sin undervisning. Eftersom läroplanen är fri att tolka, och att det inte står tydligt kring hur lärarna ska undervisa, kan lärarna välja upplägg själva om de ska använda läxor eller inte. De flesta läroböcker i matematik är kopplade till dagens läroplan, dock står det ingenstans i varken läroplan eller styrdokument att läxan ska finnas.
6.1 Slutsats
Vi anser att läxan har blivit en del av skolans kultur och blivit ett redskap och verktyg i elevernas lärande och skolgång. Vidare tror vi att läxan är en del av en dold läroplan och att den eventuellt fungerar rutinmässigt hos vissa lärare, samt att de förväntar sig att eleverna har ett bra förhållningssätt gentemot läxorna. Bryter eleverna mot attityden till läxan blir det ett icke önskat beteende av skolans oskrivna regler om läxan. Precis som läraren Daniel och forskaren Hellsten (1997) menar att läxan är en del av skolan och har länge varit men den finns inte med i styrdokumenten. Därför ser vi att läxan blir en del av en dold läroplan då läxan “nästan inte nämns i väsentlig pedagogisk litteratur och att den, när den behandlas, inte problematiseras men värderas högt. En tolkning av detta förhållande är att läxan i offentlig diskurs framträder som en symbol eller ritual snarare än som en arbetsmetod” (ibid., s. 205). Om det är fallet handlar det inte om att eleverna ska lära sig något genom läxan, utan enbart att följa skolans arbetssätt. Vi undrar om lärare möjligtvis följer den dolda läroplanen som innebär att läxan bör vara en del av elevernas skolkultur. Vilket kan innebära att läraren indirekt inte gör valet av att arbeta med läxa själv.
Att läxan används som en rutin ser vi hos tre av de intervjuade lärarna, och deras läxor är oftast läromedelsstyrda. Vi kan dra slutsatserna, utifrån tidigare forskning, våra intervjuer och våra erfarenheter, att läxans största syfte är att repetera kunskap och färdigheter som arbetats med i skolan. Läxan fungerar även som en överblick för eleverna för att se vad de lärt sig under veckan. Vi tolkar det som att läxan kan ha influerats av det behavioristiska synsättet eftersom det är genom träning och förstärkning som eleverna lär sig och därav utvecklar ett önskat beteende inom matematiken. Vi ser att läxan följs upp i skolan hos tre av lärarna då de
39
har genomgång tillsammans med eleverna vilket blir ett steg mot att arbeta sociokulturellt. Dock anser vi att det hade kunnat göras mer för att eleverna ska få ut så mycket som möjligt av läxan, som de gjort utanför skoltid.
Någonting vi fastnade för var när läraren Anna berättade att hon inte vågar ta bort läxan för att till exempel prova det på en klass eftersom hon tänker att det eventuellt kommer missgynna dem, vilket hon inte vet. Vi märker under intervjuerna att läxan har en stor betydelse då lärarna känner att de inte hade kunnat plocka bort den. Mikael säger dock att han hade kunnat göra det men att det inte hade gynnat elevernas lärande. Således ser vi att elevernas lärande värderas högt genom att läxan ses som ett verktyg för färdighetsträning men att de svaga eleverna kan missgynnas av den. Grundtanken med läxan, enligt forskning, kan anses vara god eftersom den kan gynna elevernas lärande och påverka att de lär sig ta ansvar. Vi vill lyfta våra tankar kring om det påverkar de svaga eleverna om de inte kan genomföra läxan på egen hand. De kan då missgynnas eftersom de inte inhämtar tillräcklig kunskapsmängd för att klara det komplexa samhället vi lever i. Dessa elever får oftast lättare uppgifter, som tidigare nämnts av lärare från intervjuerna, och därför får de inte en fördjupad förståelse för ämnet och har svårare att sätta kunskaperna i nya situationer som de möter i sin vardag.
“[...] väldigt mycket varför vi arbetar enligt Lgr11 och förmågor är ju snarare för att de ska få handlingskompetens, inte bara renodlad kunskap, utan att de ska kunna använda den och då känner jag att läxan är ju ett ganska bra sånt experiment kan man säga, där de tar det de lär sig i skolan och så får de klara av det på egen hand, hur tar du an uppgifterna utan se exakt hur du ska göra, utan du ser bara uppgiften och den påminner dig om nånting som du arbetade med tidigare. Jag tycker att det är ganska tydligt exempel på den typen av handlingskompetensutveckling som vi är ute efter.” (Daniel)
Precis som Daniel beskriver ska eleverna enligt dagens läroplan (Skolverket 2011) kunna använda sina förmågor inom matematik och inte enbart skapa renodlade kunskaper. Eleverna måste kunna använda sin kunskap som de lär sig i skolan och sedan kunna applicera dem i situationer som de befinner sig i.
40
6.2 Diskussion
I vår framtida yrkesroll som lärare kommer det troligtvis att vara svårt för oss att plocka bort läxan helt från elevernas undervisning. Dels beror det på att eleverna behöver färdighetsträning för att utveckla och befästa den kunskap som de arbetat med under lektionstid i interaktion med andra, och även för att de ska träna på att ta ansvar för deras egen inlärning. Vi ser att det är viktigt att tänka på uppföljningen av läxan för att leda eleverna fram i deras kunskapsutveckling. Dock kan vi som nyexaminerade lärare omarbeta läxan på ett sådant sätt att eleverna får en uppgift som de ska utföra utanför skoldagen. Sedan tar de med sig sin uppgift och delar sina erfarenheter i interaktion med klasskamraterna för att befästa kunskaperna. Ett annat alternativ är att eleverna gör en läxa hemma och att de sedan tillsammans med läraren och övriga klasskamrater har en tydlig uppföljning i skolan. Eleverna kan då arbeta i interaktion med andra och, där igenom, lära sig av varandra, vilket gör att de arbetar ur ett sociokulturellt perspektiv med matematikläxan. Vidare tror vi som lärare att det är viktig att i undervisningen arbeta med elevernas närmsta proximala utvecklingszon, som innebär att eleverna utvecklar sina kunskaper utifrån vart de befinner sig. Utvecklingen sker effektivast i interaktion med andra klasskamrater och läraren, vilket medför att eleven lotsas in i rätt riktning för att utveckla de kunskaper som den redan besitter. Elever som anses behöva lite större utmaning och kan arbeta med samma läxa, vilket gör att de kan diskutera läxan tillsammans och se olika lösningar på samma uppgift. För de elever som anses vara svagare innebär det kanske att det ska finnas ett extra stöd i form av att individanpassa läxan för att inte påverka deras självkänsla på ett negativt sätt.
Eftersom läroplanen kan tolkas på olika sätt kan den enskilda läraren använda sig av läxan än idag. Vi anser dock att matematikläxan inte bara ska gå på rutin utan det ska finnas goda anledningar till varför eleverna behöver den. Därmed anser vi att läxan enbart bör vara en liten del av skolans kultur, jämfört med hur det är idag då den har en tämligen stor betydelse i skolan. Vi vill avsluta med att ännu en gång lyfta läraren Mikaels kommentar: “Läxan finns faktiskt inte med i styrdokumenten därför behöver man ju inte ha läxa om man inte vill. Det är upp till läraren själv”. Men är det en chimär?
41
6.3 Förslag på vidare forskning
Om vi ser vidare hade vi tyckt att det hade varit otroligt intressant om mer forskning gjordes kring läxor, och speciellt då om matematikläxor eftersom det är vårt fördjupningsämne. Det hade kunnat genomföras forskning kring elevernas perspektiv kring matematikläxan med följande frågeställningar:
Hur ser matematikläxorna ut ur elevernas perspektiv?
Stämmer elevernas syn på matematikläxor överens med vad lärarna anser?
Vi hade även tyck det var intressant att få veta mer kring hur och om läxor påverkar elevernas lärande i matematik. Här kan följande frågeställningar användas:
Har matematikläxorna någon påverkan på elevernas lärande i matematik?
Hur arbetar lärare med elever med dyskalkyli när det kommer till matematikläxor?
42