Vårt syfte med innehållsanalysen av olika svenska historieläromedel var att undersöka hur läroböckerna förhåller sig till utomeuropeiska historieberättelser när de framställer första världskriget. Inför undersökningen skapade vi ett antal frågor som vi utgick från när vi undersökte sex olika läroböcker riktade mot historieundervisning i årskurserna 7–9. Vi delade upp det i två delundersökningar, en kvantitativ och en kvalitativ, för att få svar på våra frågor. Vi valde sex läroböcker från olika tidsperioder inom ramen för läroplanerna Lpo94 och Lgr11 för att undersöka om det skedde någon förändring av innehållet i dem. Undersökningsprocessen inleddes med att vi gjorde den kvantitativa innehållsanalysen vilken fokuserade på kvantiteten av utomeuropeisk historia i de olika läroböckerna. Vidare undersökte vi kvalitativa aspekterna av innehållet där vi både undersökte innehållet ur ett funktionellt perspektiv, där vi analyserade vad som förmedlades och hur det förmedlas i böckerna, samt ur ett strukturellt perspektiv där vi tittade på varför innehållet kan se ut som det gör och vilka yttre styrningar som påverkat innehållet som exempelvis olika läroplaner. Därefter gjorde vi en sammanställd jämförelse mellan läroböckerna och skrev sedan ihop en slutsats utifrån resultatet.
Vi har kommit fram till att böckerna utgivna under Lpo94 har haft en bristande bild när det gäller inkluderingen av utomeuropeiska länder i framställningen av första världskriget. I alla böckerna som är utgivna under tiden som Lpo94 rådde finns det knappt någon inkludering av utomeuropeiska länder. I läroböckerna så nämns bara utomeuropeiska länder vid namn men inte någon mer förklaring kring deras roll i kriget. Nyare läroböcker som är utgivna samtidigt som Lgr11 rådde i den svenska skolan har en mer mångfacetterad bild kring första världskriget då de inkluderar och beskriver varför utomeuropeiska länder hade en avgörande roll i kriget. När vi analyserat hur det strukturella perspektivet påverkat innehållet i läroböckerna kan vi se att samtidigt som läroplanernas innehåll har förändrats har även läroböckernas innehåll förändrats. Som modellen kring in- och utrikespolitiken visar finns den många faktorer, inre och yttre som påverkar läroböckernas utformning och det kan därför vara svårt att fastställa att det är just läroplanerna som påverkar förändringen i framställningen av utomeuropeiska historia. Faktorerna har en relation till varandra och påverkar varandra när det gäller läroböckernas utformning och tillkomst (Ammert, 2009, 296–297). Läroplanerna är en av de yttre styrande faktorerna kring hur läroböckernas innehåll ser ut och då kan anses ha bidragit till att denna förändring skett inom läroböckernas innehåll (Ammert, 2009, 295). När
43
läroplanerna förändrats över tid har också innehållet kring utomeuropeisk historia förändrats, i läroböckerna författade under Lgr11 har inkluderingen av utomeuropeiska länder blivit mer synlig. I Lgr11 är det mer tydligt vad man ska undervisa om och vikten av att inkludera utomeuropeisk historia har stärkts mer i Lgr11 än vad det var i Lpo94. Det står till exempel i Lgr11 att man ska få kunskap om historiska berättelser i skilda delar världen (Lgr11, 2011, 200). Det är lite mer otydligt vad man ska ha med i historien i Lpo94. Direktiven i Lpo94 som är mest tydliga är att man ska undervisa om viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige och Norden samt kunna jämföra med andra länder (Lpo94 1995, 29). Det som blir otydlig är vad som menas men andra länder. Ett annat mål är att eleverna ska vara medveten om att historiska händelser och förhållande kan betraktas på olika sätt. Vilka olika sätt och vilka perspektiv presenteras inte och detta är väldigt otydligt och tolkningsbart för lärare och författare. Detta kan ha bidragit till att de tidigare läroböckerna inte har en inkludering av utomeuropeiska länder.
När det gäller det funktionella analytiska perspektivet har vi sett en stor skillnad rent innehållsmässigt i läroböckerna i inkluderingen av utomeuropeiska länder. Innehållet har skiftat från tidsperioderna böckerna är utgivna, böckerna utgivna i den tidigare tidsperioden har haft ett glest innehåll när det gäller utomeuropeiska länder i framställningen av utomeuropeisk historia. Innehållet kring utomeuropeiska länderna har varit konstaterande och inte förklarande vilket har gjort att böckerna från den tidigare tidsperioden ofta bara nämnt utomeuropeiska länder men inte förklarat deras inblandning i första världskriget. När vi kommer till läroböckerna Utkik och Prio som är utgivna 2013 och 2014 syns det en skillnad i framställningssättet av utomeuropeiska länder. I dessa böckerna utvecklar och förklarar man varför utomeuropeiska länder hade en avgörande roll i första världskriget. Hierarkin och värderingen av länderna syns mindre i dessa böcker men man berättar fortfarande utifrån ett europeiskt perspektiv när man redogör för första världskriget. Vi kan inte dra någon vidare slutsats kring hierarkin mellan utomeuropeiska och europeiska länderna, men värderingarna för de betydande aktörerna för första världskriget är uteslutande europeiska. Alltså europeiska länder värderas som en avgörande aktör i första världskriget medan utomeuropeiska länder värderas som mindre avgörande för första världskriget och beskrivs nästan bara i förhållande till Europa.
Sammanfattningsvis är vår slutsats av denna undersökning att senare läroböcker inkluderar utomeuropeiska länder mer innehållsmässigt än vad tidigare böckerna gör i sin framställning
44
av första världskriget. Vi har kommit fram till att utomeuropeiska berättelser har en tendens att hamna i bakgrunden och att europeiska länder har en mer avgörande roll för kriget än vad utomeuropeiska länder har. Vi kan inte vara helt säkra på om detta har att göra med läroplanerna som en strukturell påverkan på läroböckerna eller om det är andra strukturella styrningar. Då det är svårt att fastställa i vilken grad olika strukturella faktorer påverkar lärobokens innehåll (Ammert, 2009, 295–296).
För vår studie undersökte vi hur olika historieläroböcker inkluderat utomeuropeiska länders historia. Vårt resultat av detta som diskuteras här är framtaget genom vår kvantitativa analys som lagt grunden och som sedan utvecklats genom den kvalitativa analysen. Den kvantitativa analysen fungerade också som ett sätt att bekräfta och generalisera resultatet från den kvantitativa analysen. Till exempel visar resultatet att resultatet i den kvantitativa analysen av läroboken Utkik 7–9 visar hur författarna valt att ha ett större utrymme för det Osmanska riket roll genom krigets redogörelse, medan andra länder som Algeriet, Kuwait, Palestina eller Libanon varit mer begränsat benämnda i läroboken. Sedan bekräftas detta med resultatet av den kvalitativa analysen där resultatet visar detsamma. Dock så kan resultatet anses inte kunna vara helt generaliserbart då flera omständigheter spelar in i bilden. Resultatet kan vara svår att generalisera då vi studerat tidigare forskning som menar på att du får olika resultat beroende på vilken händelse du studerar. Nordgrens (2011) undersökning visar på att det finns skillnad i inkluderingen av utomeuropeiska länders inkludering när det gäller olika historiska perioder. Vårt val av tidsperiod har en tendens att ha en tydligare europeisk vinkling menar Nordgren, medan till exempel forntiden har en tendens att inkludera utomeuropeiskt perspektiv mer (Nordgren, 2011, 142).
Den läromedelsstudie som vi har gjort anser vi kan ha en stor betydelse för vår framtida lärarprofession. Vi vill genom vår undersökning belysa för blivande och verksamma lärare att läroboksförfattarnas framställningar av olika historiska händelser och skildringar i sina läroböcker inte behöver vara, som Ingmarie Danielsson Malmros (2012) uttryckte sig; “den enda sanna berättelsen”. Läroböckernas historieberättelser kan komma att behövas kompletteras eller problematiseras i eller inför undervisningen i klassrummet. Detta kan behövas för att kunna motverka förmedlingen av en vinklad och exkluderande bild av historien. För att undvika detta borde lärare istället, som Danielsson Malmros menar, ställa olika berättelser mot varandra för att skapa en mer mångsidig och meningsfullare historieberättelse (Danielsson Malmros, 2013, 12–15, 36). Vi vill också att andra inom professionen får en
45
förståelse för hur läroböckernas framställningar, historieskildringar och även lärarens undervisning påverkar den bild som eleverna skapar om historia, kultur och samhället både för dåtid och idag.
Likt Jan Löfström ser vi ett tydlig “vi och dom” känsla mellan europeiska och utomeuropeiska länder. Utomeuropeiska länder tenderar att presenteras enbart i relation till europeiska länder. Löfström menar att utomeuropeisk historia blir ett tilläggsperspektiv och detta har vi också sett tydligt i vår undersökning. Det som blir problematiskt att enbart studera första världskriget är att denna händelsen ofta har en mer europeisk vinkling i sin historieframställning än vad forntiden är. Nordgren har undersökt detta och hans undersökning visar att det finns en viss skillnad i vilken epok man undersöker i läroboken. I undersökningen visar det sig att i framställningen av forntiden i läroböcker så får utomeuropeiska länder mer procentuell plats än vad de får i första världskriget.
Vår studie har fokuserat på att analysera historieundervisningens läroböcker och vilket innehåll som läroböckerna framställer kring utomeuropeiskt perspektiv. För fortsatt forskning inom detta område skulle kunna vara givande för professionen genom att utföra en mer empirisk forskningsstudie med intervjuer med lärare och/eller elever som visar hur de upplever inkluderingen av utomeuropeisk historia i undervisningen och att studera hur lärarna hur arbetar med utomeuropeisk historia i sin undervisning. Vidare forskning hade också kunnat vara att jämföra läroböcker från olika länder för att titta på hur landets historiekultur påverkar lärobokens innehåll. I denna undersökningen hade det varit intressant att studera vilken historia som presenteras i olika böcker beroende på vilket land läroboken är producerad i och här undersöks om det olika ut i olika länder när det gäller vilken historia som presentera i läroböcker. Likt Lena Olssons (1986) uttalande kring problematiseringen av etnocentrism menar vi att en undersökning och vidare undersökning likt denna kan leda till att lärarna öppnar upp ögonen och problematisera den etnocentrism de möter i läroböckerna. Detta kan i sin tur leda till att historieundervisningen inkluderar andra kulturer och historier som inte är från europeiska länder.
46
Referensförteckning
Ahrne, Göran & Svensson, Peter. 2011. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber
Ajagán-Lester, Luis. 1999. Text och etnicitet. I: Säfström, Carl-Anders & Östman, Leif (red.) (1999). Textanalys: introduktion till syftesrelaterad kritik. Lund: Studentlitteratur (121–134) Angvik, Magne & Borries, Bodo von (red.) 1997. Youth and history: a comparative
European survey on historical consciousness and political attitudes among adolescents.
Hamburg: Körber-Stiftung
Ammert, Niklas. 2009. Finns då (och) nu (och) sedan?. I: Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2009). Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken. 2, uppl. Lund: Studentlitteratur. (293–309)
Ammert, Niklas 2011a. Om läroböcker och studiet av dem. I: Ammert, Niklas (red.) Att
spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, (25–42)
Ammert, Niklas 2011b. Ett innehåll förmedlas. I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen.
Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (259–278)
Berge, Britt-Marie. 2011. Jämställdhet och kön. I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen.
Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (157–176)
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Danielsson Malmros, Ingmarie. 2012. Det var en gång ett land-: berättelser om svenskhet i
historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar. Diss. Lund: Lunds universitet,
http://portal.research.lu.se/portal/files/5558442/3050954.pdf (Hämtad 2017-12-11)
Gee, James Paul. 1999. An introduction to discourse analysis: theory and method. New York Hobson, John M. 2006. Västerlandets österländska ursprung. Lund: Studentlitteratur
Karlsson, Klas-Göran. 2009. Historia, historiedidaktik och historiekultur - teori och perspektiv I: Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2009). Historien är nu: en
introduktion till historiedidaktiken. 2, uppl. Lund: Studentlitteratur. (25–70)
Karlsson, Klas-Göran. 2014. Historia, historiedidaktik och historiekultur - teori och perspektiv. I: Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2014). Historien är närvarande:
historiedidaktik som teori och tillämpning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Kursplaner för grundskolan. Lpo94. 1994. Stockholm: Utbildningsdepartement
Lorentzen, Svein (2005). Ja, vi elsker ...: skolebøkene som nasjonsbyggere 1814–2000. Oslo Långström, Sture. 1987. Läroböcker och historiemedvetande: Sveriges historia efter 1945 i
några gymnasieläroböcker. I: Norden 6: [historiemedvetandet - teori og praksis].
47
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2016)
[Elektronisk resurs]. 2016. Skolverket, https://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation (Hämtad 2017-11-19)
Löfström, Jan. 2015. Mot interkulturella färdigheter? De utomeuropeiska samhällenas historia i finländska gymnasiets läroplansgrunder, läroböcker och studentexamen.
Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education. 2015:4. (66-85)
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-40561(hämtad 2018-01-05) Nationalencyklopedin, orientalism. http://www.ne.se (hämtad 2018-01-05)
Nordgren, Kenneth. 2011. Interkulturella perspektiv i historieläroböcker I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (139– 156)
Olsson, Lena 1986. Kulturkunskap i förändring: kultursynen i svenska geografiläroböcker
1870–1985. Diss. Göteborg: Universitet.
Reichenberg, Monica & Skjelbred, Daugun. (2010), Critical thinking and causality in history teaching material. I: Helgason, Thorsteinn & Lässing, Simone (red.) Opening the Mind or
Drawing Boundaries?: History Texts in Nordic Schools. (185-205)
https://books.google.se/books?id=QcNZu2EPhBgC&pg=PA6&lpg=PA6&dq=critical+thinki ng+and+causality+in+history+teaching+materials&source=bl&ots=ppVMRsxRV8&sig=2cH m- 6pwLteyQZMxJ1TyaepSU0Q&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjSwOT5jP7XAhVlSZoKHRQ UAQwQ6AEILDAA#v=onepage&q=critical%20thinking%20and%20causality%20in%20his tory%20teaching%20materials&f=false (hämtad 2017-12-03)
Tingsten, Herbert (1969). Gud och fosterlandet: studier i hundra års skolpropaganda. Stockholm: Norstedt
Läroböcker
Almgren, Bengt (2014). Prio. [Stadiebok], Historia. 1. uppl. Stockholm: Sanoma utbildning Hildingson, Lars & Hildingson, Kaj (1997). Levande historia. 7–9, Lärobok. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Hildingson, Lars, Hildingson, Kaj & Husén, Lennart (2001). Levande historia. 7–9, Elevbok. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Hildingson, Lars & Hildingson, Kaj (2013). Levande historia. 7–9, [Stadiebok]. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Ivansson, Elisabeth & Tordai, Mattias (2010). Historia maxi. Ämnesboken. 1. uppl. Stockholm: Liber
Nilsson, Erik, Olofsson, Hans & Uppström, Rolf (2013). Utkik Hi: historia. 7–9. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Sjöbeck, Karin & Melén, Birgitta (1995-). Historia: liv i förändring: [för grundskolans
48