I slutsats och diskussion kommer vi att föra en diskussion och presentera vårt resultat som vi fick under intervjuerna och observationerna.
7.1 Förslag till förändring hos den studerande verksamheten
Under våra observationer studerade vi tre olika nivågrupperingar som skilde i storlek. I grupp C satt eleverna i ett grupprum runt ett bord, vilket leder till att eleverna inte behöver höja rösten för att höras och de har ögonkontakt med alla sina kamrater, vilket gör att kommunikationsproblem ofta minskar (Dysthe, 1996). Det är lättare att få alla elever engagerade och delaktiga om man arbetar i mindre grupper, men om resurser i skolan saknas för att bilda fler grupper, kan man sitta runt ett större bord för att få en tydligare kommunikation elever emellan och elever och lärare emellan och samtidigt behålla storleken på gruppen. Grupperna A och B som var mer självgående var grupperna även betydligt större än i grupp C. Desto mer självgående en elev är, ju mindre kommunikation behöver eleven med sin omgivning (Dysthe, 2006). Vårt förslag till förändring hos den studerande verksamheten är att grupp A och B fokuserar på att hitta en lösning där eleverna kan sitta mer samlat för att inte ha möjligheten att luta sig tillbaka och vara anonyma. Detta resulterar i att eleverna utmanas och utvecklas.7.2 Framtida yrkesroll
När vi valde att skriva om metoden En läsande klass i vårt examensarbete var vår förhoppning att genom observationer, intervjuer och läsning av litteratur att vi skulle fördjupa våra kunskaper om läsinlärning och det har vi verkligen gjort. Vi har fått en klarare och tydligare bild av vad det innebär att lära ut begrepp inom de Samhällsorienterade ämnena till elever med olika kunskapsnivåer. Vi har studerat En läsande klass hemsida, fördjupat oss i metoden och förstått varför lärare väljer att arbeta med den. Vi har även fått tydliga förklaringar varför en del lärare väljer att nivågruppera
35
sina elever. Alla våra kunskaper som vi har med oss från examensarbetet kommer att ha en betydande roll för vår framtida yrkesroll. Vi anser att vi valt ett aktuellt ämne, då läsförståelse har en central roll i skolan.
7.3 Vidare forskning
Under skrivningsprocessens gång har vi fått nya idéer till en fortsatt forskning inom detta område. Det har forskats mycket kring olika undervisningen metoder hur
pedagogerna kan anpassa olika metoder efter elevernas förutsättningar och behov. Vad gäller metoden En läsande klass har det inte gjort så mycket forskning kring med
anledningen av att metoden är ny. Lärarutbildningarna kanske kommer att undervisa om metoden En läsande klass framöver och på så sätt finns det en möjlighet att flera stunder forskning vill forska kring metoden.
Om vi hade haft längre tid på oss med examensarbete så hade vi varit intresserade av att undersöka flera skolor och göra en jämförelse mellan skolorna och hur de arbetar med En läsande klass
7.4 Diskussion
I studien har pedagogerna använt sig av olika tillvägagångssätt för att lära ut samhällsorienterade begrepp inom metoden En läsande klass. Nivågrupperingar kan innebära att eleverna placeras i olika fack beroende på vilken nivå de tillhör. Det kan påverka elevernas självkänsla. Det är viktigt att pedagogerna presenterar själva upplägget kring nivågrupperingar på ett pedagogiskt sätt som får eleverna att känna sig trygga och motiverade oavsett vilken nivågrupp de tillhör. I skolan där vi utförde vår studie arbetar pedagogerna mycket i halvklasser eller mindre grupper så eleverna där är vana vid att bli placerad i en grupp. Det kan givetvis se olika ut på olika skolor. Fördelen med att dela in eleverna i grupper är att man kan föra diskussioner på olika nivåer vilket resulterar i att klassrummet blir flerstämmigt och eleverna lär sig i sociokulturella sammanhang. Det är inte bara pedagogens röst som blir i fokus utan eleverna samtalar med varandra och förklarar begrepp på sitt sätt. Detta kan vara skrämmande för en pedagog som är van att
36
stå framför eleverna och lära ut genom en envägskommunikation. I en del fall kan eleverna komma in på ämnen som läraren inte har så mycket kunskap om. I vår studie berättade pedagogerna under intervjuerna att de alltid läser texterna innan de skall undervisa eleverna. Det medför att de skapar en förförståelse för textens innehåll och genom att de känner eleverna i sin klass så har de en uppfattning om vad eleverna kommer att ställa för frågor. Kommer de trots allt frågor pedagogerna inte kan besvara så kan de leta upp svaret tillsammans med eleverna. Detta i sin tur bidrar till att klassrummet blir sociokulturellt, pedagogen och eleverna hjälp åt tillsammans att besvara en fråga. Nya ord och begrepp förekommer alltid och då är det adekvat att läraren kan ge eleverna förklaringar på deras nivå, både abstrakt och genom laborativa medel.
7.5 Slutsats
Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur pedagoger lär ut olika begrepp inom de Samhällsorienterade ämnena genom metoden En läsande klass. Genom observationer, intervjuer och läsning av litteratur har vi nått ett resultat och en slutsats. Genom att se eleverna på individnivå har lärarna i vår studie fokuserat på att nivågruppera eleverna efter vilka kunskapsnivåer de befinner sig på. Fördelen är att eleverna får diskutera och reflektera med kamrater som befinner sig på samma kunskapsnivå. Eleverna samspelar med varandra och deras läsförståelse över begrepp utvecklas. Eleverna får även mer utrymme i mindre grupper, att ställa frågor om textens innehåll och ords betydelse.
37
8. Referenser:
Litteratur:
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares
möjligheter och hinder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket: tillsammans och på
egen hand. Stockholm: Natur och kultur.
Björk, Maj, Lidberg, Caroline & Sandberg, Inger (1998). Vi läser och skriver tillsammans: språkutvecklande arbete för den tidiga läs- och skrivundervisningen: handbok. Stockholm: Natur och kultur.
Blomqvist, Clarissa (2006) Läs- och skrivundervisning som fungerar: intervjuer med
lärare. uppl. Stockholm: Natur och kultur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola.Diss. Uppsala : Uppsala universitet.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement. London & New York: Routledge.
Johansson, Bo. Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen –
undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsföretaget, Uppsala.
38
Larsson, Hedi & Timmersjö, Marie (2005). Framgångsfaktorer i läsundervisningen. Uddevalla: Högskolan i Trollhättan. Intuition för individ och samhälle.
Lidberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Sverige. Litteraturutredningen (2012). Läsandets kultur: slutbetänkande. Stockholm: Fritze.
Palincsar, A. S. & Brown, A. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension-Fostering and Comprehension Monitoring Activities. Cognition and Instruction.
Skolverket (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv: samhällskunskap, historia, religion och geografi. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Tornéus, Margit (1986). På tal om språk: språklig medvetenhet hos barn. 1. Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel
Vygotskij, Lev Semenovi (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse – lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och Kultur.
Westlund, Barbro (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan
svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Diss.
Stockholm: Stockholms universitet.
Internet
Utbildningsradion (2014) Forskare kritiserar En läsande klass.
http://www.ur.se/Produkter/183232-Skolministeriet-Forskare-kritiserar-En-lasande-klass
39