Detta kapitel kommer att inledas med resultatdiskussion där forskningsfrågorna kommer att besvaras en i taget för att sedan fortsätta med metoddiskussion. Avslutningsvis redogörs för tankar om framtida forskning.
5.1 Resultatdiskussion
5.1.1 Vilka normer om religiositet blir synliga i talet om begreppen privat och professionellt och hur påverkar de informanterna?
Det finns två parallella normsystem som kristna i förskolan behöver förhålla sig till utifrån mina resultat. För det första är sekulariseringsnormen stark på de förskolor som inte har kristen profil. Ens kristna tro har ingen given plats utan vill man berätta så är det upp till en själv. Detta är ett tydligt tecken på att en kristen identitet inte är en efterfrågad del av en professionell yrkesroll utan den tillhör den privata sfären. Det får lov att talas om på arbetsplatsen men det tillhör inte det personliga på så vis att det inte värdesätts som en personlig dimension av professionen (Tornberg 2006; Åberg 2008). Informanterna förhåller sig också till normen om vad en kristen förväntas vara, alltså vad som ingår i begreppet kristen i enlighet med vad Thurfjell (2015) kommit fram till.
På informanternas respektive arbetsplatser ser normen olika ut i och med att några arbetar med kristen profil vilket gör dem till normföljande i den kontexten, men till normbrytande i en bredare kontext. De som istället arbetar på förskola utan kristen profil görs till normbrytande även på arbetsplatsen. De förhåller sig också till normen som talar om hur en kristen ska vara (Thurfjell 2015). Vare sig man, som Malin, inte är öppen med sin kristna tro på arbetsplatsen, eller som de andra är öppen med den, så krävs det ett förhållningssätt till dessa normer.
Normerna ger konsekvenser som liknar de som framgick i tidigare forskning. Den visade att religiösa lärare kunde komma att stöta på svåra val, osynliggörande, tystnad samt förlust av objektivitet som religiösa subjekt inom professionen (McDonough; Maxwell & Waddington 2015; Thurfjell 2015; White 2009). Dessa resultat stämmer väl överens med vad denna studie kommit fram till. Pedagogerna kunde behöva ta beslut om att byta
35
arbetsplats, uppleva att religion inte var något som talades om på arbetsplatsen och agerade utifrån eventuell förlust av objektivitet när de var öppna med sin tro. Det har synts i resultatet att pedagogerna förhåller sig till det Åberg (2008) benämner som olikhetens administratör i och med att de pedagoger som är öppna med sin tro strävar efter en neutralitet och objektivitet som förloras då de blivit subjektiva i och med brottet mot sekulariseringsnormen.
5.1.2 Vad anser informanterna att de kan uttrycka kring sin tro på arbetsplatsen?
Det finns ett fåtal situationer då kristen praktik är accepterad eller till och med välkommen i yrkesutövandet. Liksom Thurfjell (2015) beskriver att vissa kristna traditioner lever kvar i ett sekulariserat Sverige syns det i resultatet att i vissa situationer ses det som en önskvärd personlig del av professionen att vara kristen. Det är framför allt (som i exemplet när Sara hjälpte till vid ett barns bortgång) vid sorg och kris som en kristen erfarenhet anses önskvärt eller blir efterfrågat. Då i form av att veta hur en begravning går till eller att anses kunna prata om större frågor såsom liv och död. Ett annat exempel på när kristna praktiker är accepterade inom professionen är när de utförs på en förskola med kristen profil. Det talas i empirin om en ”stabil grund” på förskolan med kristen profil. Tornberg (2008) kommer i sin forskning fram till att det finns en personlig dimension av lärarskapet som består av förmedlande av det läraren själv värderar högt. Denna studie skulle kunna bidra till denna forskning genom att det framkommit att den förskola som har kristen profil talar om en gemensam stabil grund att stå på. Pedagoger på förskolan med kristen profil skulle kunna ha en mer överensstämmande personlig dimension av lärarskapet i och med deras val av arbetsplats.
5.1.3 Vilket handlingsutrymme upplever informanterna att de har utifrån sin kristna subjektsposition på arbetsplatsen?
Utifrån en kristen subjektsposition i förskolan visar denna studie att informanterna har vissa filter att se världen genom som kommer av denna subjektsposition. De har ett filter som gör att de, mer eller mindre medvetet, tvingas förhålla sig till sekulariseringsnormen. De två som arbetar utan kristen profil har en position inom en annan diskurs än de som arbetar med en kristen profil. På alla förskolor visar resultatet att det är möjligt att berätta
36
för folk att man är troende. På förskolorna utan kristen profil framgår dock begränsningar för i vilken utsträckning det går att tala om, medan någon sådan inte framgår för den kristna förskolan. Det är möjligt att tala om sin tro med kollegor och även barn om de själva tar upp det, men ingen nämner att de använt sig av sin religion i arbetet på andra sätt. I empirin finns inte heller några beskrivningar av motstånd eller försök till vidgande av handlingsutrymme från informanterna. Den som upplevt dessa normer som begränsande har istället bytt arbetsplats till en förskola med kristen profil. Det är inte möjligt att redogöra för exakt hur stora begränsningar i handlingsutrymme som tillkommer av att ha en kristen subjektsposition i och med att varken jag eller informanterna kan tänka utanför normernas begränsningar. Det går att se att informanterna begränsas, men det är svårt att veta hur de skulle använt handlingsutrymmet om sekulariseringsnormen inte fanns.
Frelin (2008) talar om det privata i professionen och frågar sig om det inte egentligen är mer professionellt vissa gånger att ta in det privata i professionen, alltså att vara personlig. Utifrån denna studie kan det frågas vems privata som faktiskt får lov att ingå i det professionella och således får lov att vara personlig (Åberg 2008). Resultatet visar på att en kristen erfarenhet och identitet ytterst sällan får lov att vara del av professionen utifrån det handlingsutrymme som diskursen erbjuder dem med kristen subjektsposition.
5.2 Metoddiskussion
I och med att det är en kvalitativ studie finns det ingen strävan i denna studie att dra generella slutsatser. I och med valet av intervju som insamlingsmetod har empirin istället fyllts av personliga berättelser och erfarenheter. I det ingår aspekten att kvalitativa studier hade kunnat få skiftande resultat beroende på vilka informanter som deltar. Det finns alltid en risk med intervju som metod att jag som forskare styr intervjuerna till att handla om enbart det jag vill och styrning mot svar som stämmer överens med min förförståelse av ämnet. Även inspelningsapparaterna som använts vid intervjuerna kan påverka utgången av en intervju i och med att de kan inbringa en känsla av att vilja vara till lags. I två av intervjuerna märktes det tydligt på informanterna att de talade på ett annat sätt efter att apparaterna stängts av. Detta bör tas i beaktande när man läser dess resultat. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan ett samtal såsom en intervju dock aldrig
37
stå utanför sin kontext och förmedla något sant och äkta utan ett samtal förhåller sig alltid till ett särskilt sammanhang (intervju) och en särskild relation (informant – forskare).
Studiens informanter är de som skapat resultatet tillsammans med min analys. I och med att jag fann tre av fyra genom att ta kontakt med chefer formas resultatet av det. För att chefen ska veta att det finns en kristen pedagog bland medarbetarna krävs redan där en viss grad av öppenhet. Hade jag till exempel letat efter informanter genom att ta kanalen genom kyrkan hade jag haft en annan ingång och därmed kanske fått en empiri som till viss del skiljde sig från den som ingår i denna studie.
Jag har kritiskt granskat och omprövat mina teman och frågeställningar för att undvika en övertolkning enligt mina tidigare erfarenheter. Ett sätt att stärka validiteten hade varit att inhämta feedback från informanterna på vad jag extraherat ur samtalen med dem.
Resultatet av studien stämmer väl överens med Thurfjells (2015) forskning. Det skiljer sig dock på punkten om genans. Reaktionerna på att bryta mot sekulariseringsnormen blir i denna studie inte genans. Det skulle däremot gå att analysera studiens urval utifrån Thurfjells tal om genans. Med utgångspunkten att många kristna känner en genans över att kalla sig kristna blir det en logisk följd att de som upplever denna genans inte tackar ja till en förfrågan om att vara med i en studie vid Malmö Högskola. I och med att en känsla av genans sällan leder till att man vill visa upp den delen av sig själv är det sannolikt att informanterna som svarat på min förfrågan inte är generade.
5.3 Framtida forskning
Denna studie skulle kunna ses som en förstudie till en större studie. I inledningen avgränsade jag studien till att studera subjektspositioner och inte göra en diskursanalys då min empiri var för liten. Studien fokuserar på subjektspositionen kristen men har inte haft den omfattningen att den tagit hänsyn till informanternas större livsberättelser eller andra subjektspositioner. Det har varit pusselbitar som saknats för att helt kunna skapa sig en förståelse för varför informanterna talar och agerar som de gör och det skulle var intressant att studera vidare. Denna studie gjordes delvis mot bakgrund att religion ofta
38
utelämnas ur tal och skrift om diskrimineringsgrunder och mångkultur vilket i sig är motiv för att utforska detta område från många håll. Mer forskning inom detta område skulle innebära större förståelse för vad arbetet som pedagog i förskola kräver av yrkesutövarna. Genom studier som denna synliggörs normer som vi alla är med och förmedlar vidare och när de blir möjliga att se blir de också möjliga att arbeta både med och mot.
39