Utomhuspedagogiken har inlärningsmässiga fördelar. Den kan ge motivation och är även hälsofrämjande (Mygind, 2007; Moffett, 2011; Szczepanski, 2013). Samtidigt finns det en del utmaningar med denna undervisning, den måste vara välplanerad och introduceras steg för steg både för elever och pedagoger, anser vi efter genomförd studie. Syftet med denna studie är att besvara våra frågor om uppfattningen av utomhuspedagogiken som arbetssätt för att utveckla konkret förståelse av abstrakta begrepp inom matematik. Samtidigt kommer vi att fokusera oss på pedagogernas resonemang kring upplevelser av utomhusmatematik som didaktiskt redskap i årskurs F-3. Våra slutsatser baseras på de resultaten vi har fått från vår undersökning.
Granskningen av tidigare forskning visade att elever som fick utomhusundervisning i matematik uppnådde en större kunskapsutveckling i matematiken (Haji m.fl., 2017; Otte m.fl., 2019). Alla tre informanter beskrev också att elever som har fått utomhusmatematik i sin undervisning har fått bättre förståelse av abstrakta begrepp inom matematik. Genom att använda sig av utomhuspedagogik uppfyller man även vissa krav i styrdokumenten. Några utav dessa krav som uppfylls är att stimulera elever till kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende.
7.1 Konkretisering av abstrakta begrepp
7.1.1 Arbeta med naturliga material
Det framgår i vårt resultat att alla våra tre informanter är överens om att abstrakta begrepp inom matematiken kan konkretiseras genom ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. I resultatet framgår detta genom att de tre informanterna ger konkreta förslag på övningar inom
matematiken som kan utföras utomhus. Gemensamt för alla dessa övningar är att alla enligt Dewey (1991) är upplevelse- och erfarenhetsbaserat. Här kan vi dra slutsatser att genom att eleverna får arbeta med naturmaterial kan de skapa en relation till vår miljö som hjälper de att se koppling mellan matematiken och omgivningen. Även i tidigare forskning uttrycker
Moffett (2011) att användandet av utomhuspedagogik som undervisningsmetod kan hjälpa elever att förstå vilken roll matematiken spelar i naturen och elevernas närmiljö. I samband med elevernas utforskande är det viktigt att pedagogen hänvisar och leder dem genom att
ställa produktiva frågor. I tidigare forskning håller Mitchelmore och White (2000) med om att konkretisering av abstrakta begrepp vidare kan stödja elevernas vilja att utveckla sina
kunskaper ytterligare.
7.1.2 Utrymme och rörelse ger möjlighet
I resultatet framgår att eleverna ska få tillfället att delta i fysiska aktiviteter utomhus. Med hjälp av dessa aktiviteter får elever bättre förståelse av abstrakta begrepp. Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att utomhusmiljön ger möjlighet till större fysiska aktiviteter och rörelsen som då hjälper eleverna att sätta ämnesinnehållet i minnet. I tidigare forskning håller Mygind (2007) med och menar vidare att ökad fysisk aktivitet i samband med extra motorisk träning leder till en god koncentrationsförmåga som i sin tur leder till att elever presterar bättre.
7.1.3 Utgå från Elevens vardag/intresse
I vårt resultat håller alla tre informanter med om fördelarna med att koppla matematiken till elevernas egen vardag. Även i tidigare forskning menar Fägerstam och Samuelson (2014) och Dyment m.fl. (2018) vidare att barn först behöver få inblick över begreppens relation till omvärlden för att sedan förstå matematikens abstrakta begrepp. Utomhusmiljön gör det möjligt för matematikämnets abstrakta begrepp att bli konkret genom att synliggöra matematikens roll i samhället (Fägerstam & Samuelson, 2014). Enligt informanterna kan elever genom att vara ute på skolgården som då är deras närmiljö ge tillfället att upptäcka samband mellan matematiken och världen.
Slutsatsen som kan dras genom resultatet är att elever utvecklas bättre genom att tillämpa utomhuspedagogik i undervisningen. Detta kan bero på att undervisningsformen ger eleverna möjligheten att erhålla erfarenheter som hjälper dem att förstå matematiken i olika koncept. Även erfarenheterna kan hjälpa eleverna att koppla matematikens abstrakta med det konkreta och även förstå varför matematik är relevant för behovet av den i deras vardag.
7.2 Utformningen av utomhusmatematik
7.2.1 Naturens tillgångar som möjlighet till undervisning
Alla våra informanter är eniga om att det är intressant och givande att arbeta med utomhusmatematik. Detta kan bero på att utomhusmiljön erbjuder allt material som kan tänkas behövas för att genomföra en lektion i matematik. Även om det finns naturmaterial tillgängligt utomhus är våra informanter oeniga om att det finns tillräckligt med material för att genomföra en undervisning. Utifrån vår studie kan vi utläsa att det vid planeringen av utomhusundervisning är viktigt att tänka på att platsen man kommer att befinna sig på, ska vara lämplig för utomhusundervisningens innehåll. Genom utnyttjande av naturens tillgångar ges det möjlighet för elever att använda ett kreativt och kritiskt tänkande. Det framkommer även i Moffett (2011) studie att användandet av naturens tillgångar leder till ett ökat intresse hos elever.
7.2.2 Klassrummet i skolgården
De deltagande informanter är eniga om att tydliga regler och strikta rutiner måste introduceras och följas för en lyckad utomhusundervisning i matematik. Därav anser vi med utgångspunkt från vår studie att det är viktigt att skola in elever för hur de ska arbeta och bete sig utomhus. Detta behöver göras för att man ska kunna utnyttja skolgården som ett klassrum. Vid
genomförandet av utomhusmatematik är det därav optimalt att börja med att arbeta i mindre grupper. Genom att selektivt dela in elever i grupper ger man dem lika stor chans att prestera i samband med att de stödjer och lär sig av varandra.
Szczepanski (2013) nämner också att platsrelaterad undervisning med tydliga strukturer möjliggör för eleverna att se och förstå sammanhang och finna mening med lärandet som kommer att ske. Av denna anledning är det viktigt att skapa en “klassrumskänsla” på gården.
7.3 Utomhusmatematikens möjligheter och hinder
7.3.1 Fördelar
Alla tre informanter är tydliga med att användandet av utomhuspedagogik i
konkretisera abstrakta begrepp. De abstrakta begreppen tydliggörs när kroppen får arbeta, uppleva och erfara begreppen tenderar de att sätta sig på minnet. I resultatet framgår att många elever går ut skolan med en känsla av att misslyckas i matematik på grund utav brist på självförtroendet. Utomhusmatematik kan vara en lösning på detta problem eftersom att undervisningsmetoden väcker lusten till lärandet. I tidigare forskning påpekar Mygind (2007) att utomhusundervisning kan bidra till att en naturlig inkludering skapas och att den sociala kompetensen utvecklas genom samspel. Han menar vidare att samarbete kan stärka gruppens självförtroende som leder till att skolarbete genomförs på ett lärorikt sätt som kan gynna alla elever skriver även Szczepanski (2013).
Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att begreppen som sparas i kroppsminnet kan bli mer tydligt eftersom att individens alla sinnesintryck blir involverade. Utöver detta kan rörelse bidra till en förökning av elevernas koncentrationsförmåga vilket leder till ett högre intresse,
engagemang och förståelse av matematiken. Även Szczepanski (2013) och Moffett (2011) anser att nyinlärda kunskaper lättare sätter sig i minnet genom aktiviteter utomhus.
Efter vår studie kan vi dra ytterligare slutsatser att utomhusmatematik kan om det kombineras med ämnesintegrerat undervisning erbjuda stöd för elever med svenska som andraspråk. En annan fördel med utomhusundervisning är att man som pedagog kan vara mer tillåtande av högre volymer och rörelser eftersom att dessa inte är lika störande utomhus.
Utomhusmatematik kan även skapa förståelse hos elever om att matematik inte endast befinner sig i läromedel, utan även finns i olika sammanhang.
7.3.2 Hinder
Alla informanter som hade deltagit i vår undersökning nämner att de inte ser nackdelar med utomhuspedagogiken dock kan det framkomma en del hinder. Dessa hinder kan påverka genomförandet av utomhuslektioner. Vår undersökning visar att många pedagoger väljer bort att undervisa utomhus. En orsak till att pedagoger inte använder sig av utomhuspedagogik inte nödvändigtvis beror på att innehållet är dåligt utan sättet som det presenteras på är för
ansträngande. Som pedagog inser man då inte fördelar med att gå ut och undervisa utomhus. Utomhuspedagogikens koncept är intressant och lärorik men alla störningsmoment som exempelvis trötthet, rädsla, kyla och otrygghet överväger det positiva hos en del pedagoger.
Under våra intervjuer påpekar alla informanter att det är viktigt att förklara och förberedda elever, föräldrar och även kollegor hur man som pedagog kommer att arbeta genom ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Här kan vi dra slutsatser att genom att göra detta kan man utesluta skeptiska påståenden mot utomhuspedagogik, från kollegor och föräldrar, som undervisningsmetod. För att elever ska kunna känna sig nyfikna och trygga i den nya
arbetsmiljön utomhus är det även viktigt att pedagoger tydliggör regler och samtalar om hur lektionen kommer att genomföras.
7.3.3 Kombinerad undervisning
Det framgår i resultatet att det finns stor skillnad mellan de elever som endast har traditionell undervisning och de elever som får kombinerad undervisning. Enligt våra informanter beror detta på att eleverna i de tidigare åldrarna inte har erfarenhet av läsförståelse och kan av denna anledning inte förväntas förstå de abstrakta begreppens innebörd genom att endast läsa i matteboken. Alla tre informanter håller med om att man inte ska välja mellan utomhus- eller traditionell undervisning, pedagoger ska istället sträva efter kombinerad undervisning där en växelverkan sker mellan teori och praktik. En varierad undervisningsmetod stöds även av Skolverket (2018). Szczepanski (2013), Otte m.fl. (2019) och Moffett (2011) håller även med och menar att utomhusundervisning bör utföras hand i hand för att uppnå en effektiv inlärning och kunskapsinhämtning.
7.4 Generaliserbarhet
Brinkkjaer och Høyen (2013) påpekar att för att uppnå generaliserbarhet måste resultatet av parallella undersökningar bli samma. Generaliserbarhet kan påverkas av olika faktorer som till exempel att man inte har en tillräckligt stor undersökningsgrupp eller att urvalet inte är av relevans för studien. I vår studie anser vi att vårt resultat endast gäller för de pedagoger som väljer att arbeta med utomhuspedagogik som undervisningsmetod. Hade vi intervjuat
pedagoger som inte arbetar med utomhuspedagogik så hade vi troligtvis inte fått samma eller likartade svar. Utöver det söker vi inte efter att eliminera det subjektiva i vår undersökning. Av denna anledning anser vi att generaliserbarheten i vår studie är begränsad, men att det kan lyftas fram generaliserbar igenkänning av lärsituationer, som är av värde för andra kontexter.