I detta avslutande kapitel kommer det först att ges en sammanfattning (slutsats) över studiens centrala delar - resultat, metod och frågeställningar. Detta kommer även att göras med det teoretiska ramverket i beaktning. Följaktligen kommer en diskussion att föras kring studien som helhet, där den sedan lyfts upp i ett större sammanhang i relation till samhället. Avslutningsvis kommer det att resoneras kring framtida forskning som kan ske utifrån denna studie.
6.1 Slutats
Denna studie har handlat om studenter från Uppsala universitet och deras deltagande i kampanjen #BlackoutTuesday. Syftet med denna studie har varit att undersöka deras deltagande i #BlackoutTuesday samt om deras deltagande vidare påverkade deras medvetenhet om rörelsen Black Lives Matter. Med utgångspunkt i syftet har två frågeställningar formulerats:
1. Hur har studenterna upplevt att #BlackoutTuesday-kampanjen påverkat deras medvetenhet kring Black Lives Matter?
2. Av vilka anledningar upplever studenterna att de deltog i #BlackoutTuesday?
Nästa steg i uppsatsens process var att samla in data att basera studien på. Det gjordes genom intervjuer som hade ett semistrukturerat tillvägagångssätt, de utgick från en intervjuguide som formulerats i relation till syftet och frågeställningarna. För att analysera intervjuerna har de transkriberats följt av en tematisk analys. Till en början har huvudteman konstruerats, som sedan delats upp i subkategorier och när så varit lämpligt delats upp i ytterligare en nivå. Anledning till detta är att det gett studien en djupare förståelsen av intervjuerna med studenterna. Detta har varit viktigt på grund av studiens kvalitativa angreppssätt. Utifrån den tematiska analysen har det sedan lyfts upp det som haft mest relevans för frågeställningarna. Som tidigare nämnts i föregående stycke, handlade studiens frågeställningar om hur deras medvetenhet har påverkats och följt av det vilka anledningar studenterna upplever ledde till deras deltagande. I relation till den första frågeställningen kretsar huvudresultatet kring hur studenterna ansåg att man påverkade genom att delta i kampanjen och även att studenterna hade egna tolkningar gentemot BOT samt kom från olika samhällskontexter - vilket sedan påverkade deras medvetenhet om BLM.
För studenterna var det tydligt att man ville sprida information för att göra andra personer mer medvetna BLM. Detta för att studenterna upplevde att de hade en form av förkunskap redan innan och därför ansåg de att de ville rikta denna information till andra. Detta har kunnat tolkas samt ligger i linje med Morozovs (2009) definition om Slacktivism som menar att ett deltagande som lämnar ett för stort utrymme för passivitet, ej kräver ett vidare engagemang och inte påverkar deltagaren själv. Däremot menar connective action att det ändå går att förena människor över sociala medier på detta sätt, trots skillnader i deltagandet (Bennett & Segerberg (2012).
Vidare hade studenterna olika tolkningar om BOT samt BLM i relation till dess mål och syfte. I linje med det menade studenterna även att alla deltagare befann sig i olika kontexter. Trots det upplevde studenterna i slutändan att man förenades och att BOT:s syfte kunde ses som något universellt. Detta har återigen förståtts genom connective action (Bennett & Segerberg, 2012), att ett deltagande inte har behövt se likadant ut och man har kunnat förenas utan en specifik struktur samt identitet. Avslutningsvis inom detta tema, har studenterna uttryckt det som att BOT samt BLM främst handlar om en situation i USA. Detta resultat har sedan bidragit till en debatt mellan Morozov (2009) och begreppet networked publics (Lindgren, 2017). Där Morozov menar att det kan indikera på hur sociala medier kan stimulera ett begränsat deltagande för politiska frågor, anser Papacharissi (Lindgren, 2017) att networked publics förklarar att det skett ett engagemang som överskrider Morozovs (2009) definition, vilket i grunden visar att den är otillräcklig.
Den andra av studiens frågeställningar var ämnad att undersöka studenternas upplevda anledningar till ett deltagande i #BlackoutTuesday-kampanjen. Den första delen av huvudresultatet i relation till detta kallades i den tematiska analysen för “Gemenskap”. Denna kategori beskrev att studenterna upplevt en trend i relation till BOT på Instagram. Det handlade om att personer deltog för att spegla en viss identitet gentemot andra användare, att det var lättare att delta när man endast var en del av en större massa och att man inte ville hamna utanför för att sedan uppfattas som oengagerad. Det centrala här handlade om att det kretsade kring ett kollektiv, men att det i sin tur fanns fragmenterade åsikter kring dess konsekvenser på BOT och BLM. Detta kunde tolkas som att det är ett beteende på sociala medier som Slacktivism indikerar på. Eftersom studenterna upplevt det lättare att delta på grund av en trend, kombinerat med att de då inte utsätter sig för en hög risk, ligger det i linje med Morozovs definition om Slacktivism (Morozov, 2009). Ur ett annat perspektiv kan det
tolkas av Obar (2014), som säger att detta beteende kan ha varit en fördel och förklaring till BOT:s stora spridning. Det kan även tolkas som att studenterna blivit påverkade av gemenskapen samt andras deltagande, vilket tyder på att principen connective action (Bennett & Segerberg, 2012) även kan förklara detta fenomen.
Följaktligen har studien undersökt bakomliggande orsaker till att studenterna upplevde informationsspridning som en anledning att delta i BOT. Detta särskiljer sig från tidigare stycke, där det har handlat om effekten av informationsspridning på medvetenheten kring BLM. Resultatet här belyste att studenterna endast ansåg att deltagandet i BOT handlade om att sprida ett budskap om BLM och syftet bakom kampanjen. Detta kunde återigen först gå att tolka med Morozovs definition (2009), däremot kopplades det även till Christensens (2011) resonemang som påpekade att studenterna hade ett hopp och en strävan att göra skillnad. Detta visade att studenterna hade en motivation samt en medvetenhet om sitt deltagande, vilket sedan ledde till stark kritik mot Morozov (2009) och att hans definition saknade omfattande bevis.
Det avslutande resultatet, under kategorin anledningar, enligt den tematiska analysen visar på att studenterna upplevde ett deltagande som att visa en politisk ställning. Valde man att delta visade det att individen stod bakom ett visst mål och syfte. I motsatsen till det kunde ett icke deltagande tolkas som att man var emot eller att man inte brydde sig. Detta kan även tolkas som ett identitetsskapande eftersom att studenterna kopplar det till en del av sig själva och även uttrycker sitt användande av Instagram som väldigt personligt. Det upplevdes att det var minst lika viktigt för sig själv att visa vart man stod, men även att visa det för andra. I linje med det belyste även studenterna att de inte ville ville koppla sin egna profil med politiska åsikter, vilket gjorde det ännu svårare för ett deltagande. Detta motsäger Morozovs definition om Slacktivism (2009) då det inte indikerar på att ett deltagande är något passivt och ej riskfyllt.
6.2. Diskussion
Resultatet som genererades utifrån den här studien har vissa likheter och skillnader med den tidigare forskning som gjorts inom detta område. Men som nämnts tidigare så är denna studie relativt unik med dess fall och undersökningsmetodik, således så är det inte alla resultat som har någon koppling till tidigare forskning. I Matich, Ashman & Parsons ( 2019) studie så
menar de att budskap genom kampanjer på sociala plattformar fragmenteras och tunnas ut. Detta är inte något som har märkts i denna undersökning då alla hade liknande tolkningar av BLM och BOT. Det berodde på att studenterna redan var insatta och därför är det möjligt att budskapet redan var tydligt.
Att studenterna inte kände sig påverkade när det gäller deras egna medvetenhet går emot Castle, J. J. (m fl, 2018) resultat. De menar i sin studie att de flesta människor som upplevde att det blev påverkade av metoo när det gäller medvetenhet och politiskt ambition var människor som redan hade ett politiskt intresse. I denna studie hade de som deltog redan ett intresse och förkunskaper kring BLM, vilket gjorde att studenterna ansåg sig inte ha blivit mer medvetna om BLM. Det kan bero på att BOT är en kampanj som kommer ifrån BLM, medan i Castle, J. J. (m fl, 2018) studie undersökte de #Metoo, alltså hela rörelsen. Om denna studie hade fokuserat på BLMs påverkan kanske den fått liknande resultat. Däremot menar Castle, J. J. (m fl, 2018) att trots att de flesta som upplevde att deras medvetenhet blev påverkad kring sexuella trakasserier var människor som redan hade ett intresse för området, så hävdar de att medvetenheten ökade kring syftet för #Metoo hos de flesta amerikaner. Det ligger i linje med denna studies resultat då trots att studenterna inte blev påverkade så upplevde de att medvetenheten i deras omgivning blev påverkade, då andra reagerade på deras deltagande. Vilket i sin tur kan resultera i en bredare medvetenhet kring BLM.
Det som dessa studier har gemensamt med vår, är att undersöka om, och i så fall vad för sorts påverkan digitala kampanjer eller sociala rörelser online kan ha i det verkliga livet. Vår studie har fokuserat på BOT’s påverkan på medvetenhet och deltagandet hos studenter. Det resultat som vi har producerat kan ge en bättre förståelse kring deltagande i digitala kampanjer men även hur de påverkar medvetenheten för kampanjens syfte, men även hur liknande kampanjer kan tolkas utifrån olika kontexter.
Men för det resultat som studien har producerat måste det även tas i beaktande de brister och fördelar som studien har. Med hjälp av de metoder som valts för studien kunde vi gå in på djupet på hur studenterna resonerade kring BOT och deras deltagande. Resultatet är inget som kan appliceras generellt på populationen i Sverige med hänsyn till urvalet, eftersom i studien intervjuades endast 6 personer varav alla var studenter och majoriteten av dem kunde i efterhand kopplas till en bakgrund med föräldrar födda i Sverige 4. Detta påverkar resultatet
och dess generaliserbarhet och innebär att resultatet inte går att applicera på alla studenter i ett större perspektiv.
Bristen på diversifiering av etniska bakgrunder bland studenterna kan även påverka resultatet, eftersom människor med en annan etnisk bakgrund än svensk kan känna sig mer motiverade att delta då de kan ha upplevt rasism. Det skulle kunna påverka anledningen till att delta men även medvetenheten på ett annat sätt än vad vita svenskar 5 studenter upplever. Därför är det viktigt att studiens resultat kan beaktas utifrån den kritik som den får. Dock är vi medvetna om att detta är ett känsligt ämne och vi har försökt att diskutera denna aspekt neutralt. Studien ämnade att undersöka studenter och därför har inte etnicitet varit i fokus i diskussionen, men det är viktigt att ta med då det kan ha en påverkan på resultatet.
Det kan dock ge oss en bättre förståelse kring hur en stor del av studenterna resonerar. Att deltagandet har analyserats med hjälp av Slacktivism kan även anses som en brist, då det bara är ett av många perspektiv på deltagande och dess effekt och därför kunde studien ha använt sig av fler teorier som diskuterar kring deltagande. Men vi ansåg att deltagande enligt Slacktivism var en av de teorier som beskriver deltagandet i BOT bäst.
I denna studie har vi lärt oss att inte underskatta arbetet som krävs att transkribera och sedan tematisera igen, då det tog betydligt mycket mer tid än beräknat. Så en bättre planering kan göra det enklare för oss nästa gång. De etiska problem som studien stötte på kom från intervjun och transkriberingen. Det handlade om frågor som involverade politiska värderingar - problemet löstes genom att säga till i förväg om frågan och att studenten inte behövde svara på den om hen inte hade lust. Sedan togs all personlig data i transkribering bort eller anonymiserades.
I ett samhälle där katastrofer och problem uppmärksammas genom deltagande i kampanjer på sociala medier så är det viktigt att förstå, vad för påverkan en sådan kampanj verkligen har. Med denna studies resultat kommer vi ett steg närmare till ett svar om vad en digital kampanj har för påverkan. Detta är viktigt eftersom allt fler sociala rörelser bedrivs och mobiliseras genom digitala plattformar och eftersom sociala rörelser är viktigt för att förändringar ska ske i en demokrati, men även för att belysa de problem som finns i ett demokratiskt samhälle. Vad kan det ha för konsekvenser om allt fler människor börjar med att delta online istället för
att delta på plats? Vårt resultat besvarar inte hela den frågan men kan ge en indikation vad
sånt deltagande kan ha för konsekvenser. 6.3 Framtida forskning Vissa delar av resultatet från denna studie var mer överraskande än andra, men att de som
deltog inte kände sig påverkade av BOT när det gällde deras medvetenhet var ingen överraskning. Men två saker från resultat var överraskande; det första var att många av studenterna som tolkade BLM´s kamp i USA och inte i Sverige, det andra var att de som
deltog, även fast de inte trodde att de skulle göra någon skillnad. De andra resultat som studien gav gick mer i linje med det som har undersökts men även det som förväntades.
Utifrån det resultat som studien gav finns det några delar som bör undersökas noggrannare för framtida forskning. Ett exempel är att undersöka deltagarnas tro om deras påverkan i
diverse digitala kampanjer Eftersom det i denna studie var några studenter som upplevde att
deras deltagande inte skulle göra någon skillnad på sociala medier. Det hade varit intressant
att studera om detta tankesätt är något som deltagare inom olika sociala mediekampanjer
upplever. Det skulle då vara ett vidare argument för Slacktivism, en sådan undersökning skulle kunna göras i en kvantitativ studie med hjälp av enkäter. För att få en bättre förståelse huruvida digitala kampanjer lyckas att påverka så föreslår vi
även att en undersökning med människor som inte deltog bör ske. På så sätt kan vi få en
bättre förståelse för hur de människorna upplever att de blir påverkade av en sådan kampanj.
Men även för att kunna få en bättre förståelse vilka anledningarna var att de valde att inte
delta. Det i sin kan ge en förståelse för hur kampanjer bör se ut och utformas för att så många människor ska delta i den som möjligt.
7. Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber AB.
Antonakis-Nashif, Anna (2015). “Hashtagging the invisible: bringing private experiences into public debate” i Rambukkana, Nathan (red.) #HASHTAGPUBLICS - The power and politics of Discursive Networks. New York: Peter Lang Publishing
Bengtsson, S. (2017). Medielandskap och mediekultur: En introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Blacklivesmatter. About Black Lives Matter, About https://blacklivesmatter.com/about/
(Hämtad 2020-11-09)
Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (tr upplagan ed.). Stockholm: Liber.
Leong, C., Pan, S. L., Bahri, S., & Fauzi, A. (2019). Social media empowerment in social movements: Power activation and power accrual in digital activism. European Journal of
Information Systems, 28(2), 173-204.
Castle, J. J., Jenkins, S., Ortbals, C. D., Poloni-Staudinger, L., & Strachan, J. C. (2020). The Effect of the #MeToo Movement on Political Engagement and Ambition in 2018. Political
Research Quarterly, 73(4), 926–941.
Collins, Ben; Mak, Tim ( 2015). "Who Really Runs #BlackLivesMatter?". The Daily Beast. https://www.thedailybeast.com/who-really-runs-blacklivesmatter
(Hämtad 2020-11-09)
Davies, Gareth.2020. Blackout Tuesday: What is it - and why were people posting black
squares on Instagram? The Telegraph. 2/6-20.
https://www.telegraph.co.uk/news/2020/06/03/blackout-tuesday-black-squares-instagram/ (Hämtad 2020-11-09)
Day, Elizabeth. (2015). "#BlackLivesMatter: the birth of a new civil rights movement". https://www.theguardian.com/world/2015/jul/19/blacklivesmatter-birth-civil-rights-movemen t
(Hämtad 2020-11-09)
Eriksson, CF., Magnå, J., Israelsson, L. (2020).“Tusentals personer vid manifestation i
Stockholm”.
Expressen.
https://www.expressen.se/nyheter/manga-manniskor-vid-manifestation-i-stockholm1/ (Hämtad 2020-11-09)
Evgeny Morozov. (2009). “The Brave New World of Slacktivism”. Foreign Policy. h!ps:// foreignpolicy.com/2009/05/19/the-brave-new-world-of-slacktivism/
(Hämtad 2020-11-09)
Henrik Serup Christensen. (2011). Political activities on the Internet: Slacktivism or political
participation by other means? First Monday.
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2., [utök. och uppdaterade] uppl. ed.). Malmö: Gleerup.
Jenkins, H., Ito, M., & Boyd, d. (2016). Participatory culture in a networked era: A
conversation on youth, learning, commerce and politics. Cambridge: Polity.
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: Att låta en värld öppna sig (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Lindgren, S. (2017). Digital Media & Society. Thousands Oaks: SAGE Publications INC. Matich, M., Ashman, R., & Parsons, E. (2019;2018;). freethenipple - digital activism and embodiment in the contemporary feminist movement. Consumption, Markets and Culture, 22(4), 337-362.
Nikunen, K. (2019). Once a refugee: Selfie activism, visualized citizenship and the space of appearance. Popular Communication, 17(2), 154-170.
Cabrera, N. L., Matias, C. E., & Montoya, R. (2017). Activism or slacktivism? the potential and pitfalls of social media in contemporary student activism. Journal of Diversity in Higher
Education, 10(4), 400-415.
Papacharissi, Z. (2010), A Networked Self: Identity, Community, and Culture on Social
Network Sites, Taylor and Francis.
Sohlberg, P., & Sohlberg, B. (2019). Kunskapens former: Vetenskapsteori, forskningsmetod
och forskningsetik (Fjärde upplagan ed.). Stockholm: Liber. Svenskarna och internet. (2019). Internetstiftelsen.
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/sociala-medier/ (Hämtad 2020-11-09)
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs].(Reviderad utgåva) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ödman, P. (2016). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik (3., oförändrad. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
8. Bilagor
8.1 Bilaga 1: Intervjuguide
Tema 1: Deltagande/Engagemang
- Beskriv studentens användning av instagram.
- Vilka anledningar tror studenten ledde till att hen engagera sig? - Hur upplevde studenten att Blackout Tuesday påverkade hen?
- Efter Blackout Tuesday, upplever studenten idag att hens engagemang har ökat för BLM?
- Upplevde studenten att hens deltagande kunde bidra till att andra deltog, varför? - Beskriv om studenten deltagit i liknande kampanjer.
- Vilken skillnad tror studenten att kampanjer likt Blackout Tuesday kan göra? - Hur upplever studenten att sitt deltagande i Blackout Tuesday kan påverka? - Upplever studenten idag efter kampanjen att hen är mer benägen att delta i andra
former av aktivism. Tema 2: Medvetenhet
- När studenten la ut bilden hur resonerade hen till varför hen la ut bilden?
- Upplever studenten att Blackout tuesday skapade för hen ett större intresse kring BLM?
- Innan studenten la ut bilden läste hen på om vad BLM som rörelse kämpa för? - Hur tolkar studenten BLMs mål och syfte?
- Upplevde studenten att deras instagram inlägg fick hen själv och andra att börja reflektera och diskutera kring BLM dess mål o syfte.
- Utifrån deltagandet i Blackout Tuesday, hur ser studenten på polisvåldet och rasism som BLM vill belysa?
- Vad var tanken när du la ut din bild?
Tema 3: Identitet
- Tror studenten att det var lättare att delta när andra användare gjorde det? - Hur kändes det när du la ut ut bilden och såga andra göra det?
- Förväntade sig studenten några reaktioner från människorna runt om sig? - Upplevde studenten att hens vänner också deltog?
- Tror studenten att BLMs mål och syfte tolkades på samma sätt av alla deltagare? - Beskriv studentens interaktioner med andra användare på Blackout Tuesday
publiceringarna.
- Beskriv studentens diskur med sin social omgivning utanför instagram.
8.2 Bilaga 2: Content tree
8.3 Bilaga 3: Pressrelease
Sociala- och politiska rörelser på sociala medier är större än någonsin - men vad är den egentliga påverkan och är ett deltagande lönlöst?
I dagens samhälle erbjuder sociala plattformar en arena för fritt deltagande i olika rörelser och yttrandefrihet för individuella åsikter. Parallellt anses detta att vara ett fenomen som understryker fundamentaliska grunder i demokratin, men är det någon som tänker på
baksidan av denna utveckling och är den redan påväg åt fel riktning? År 2020 kunde man följa och delta inom kampen för svarta människors rättigheter likt aldrig förr. Rörelsen Black
Lives Matter fick ett slagkraftigt uppsving genom sociala medier och på plattformen
Instagram bildades kampanjen #BlackoutTuesday i syfte att sprida budskap samt att ta ännu mer plats världen över. Utifrån detta uppstår paradoxen om vad ett deltagande faktiskt innebär i jämförelse med ett traditionellt politiskt initiativ i den “riktiga” världen. I denna studie har studenters (på Uppsala universitet) deltagande och medvetenhet om kampanjen #BlackoutTuesday undersökts med hjälp av djupgående intervjuer samt tematisk analys. Man har utifrån ett induktivt och objektivt tillvägagångssätt skapa en bild av hur detta sedan ser ut samt vad effekterna är utav det - finns det mer till den demokratiska bilden av