#BlackoutTuesday
“En kvalitativ studie om studenters deltagande i sociala rörelser på sociala medier”
Kandidatuppsats HT 2020
Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för informatik och media
Författare: Niklas Byström & Alexander Knutsson Handledare: Kirill Filimonov
Abstract
This study aims to examine participation in the digital campaign #BlackoutTuesday to gain an understanding of the campaign's impact on university students’ awareness and participation in Black Lives Matter. Based on this, the study has two research questions: How have the students experienced that the #BlackoutTuesday campaign has affected their awareness of Black lives matter, and, for what reasons did the students feel that they participated in #BlackoutTuesday?
With the help of slacktivism, networked publics, collective and connective action as the study's theoretical framework, we hope to gain a good interpretation of the results. To gather data, the study has used semi-structured interviews and to interpret the data, a thematic analysis has been used. The results that the study came to were that the students did not experience that their awareness was effected by #BlackoutTuesday. However, they still believed that they made a difference and that other people in their surrounding were affected in regard to awareness about Black Lives Matter. An unexpected discovery was also that many of the students connected Black Lives Matters, as an movement, solely to USA and not Sweden. The reasons for participation varied, but in this study, three main reasons were noted for the students participation. The reasons for participating were about the collective power, dissemination of information and taking a stand. With the results of the study we hope to create a better understanding of participation in similar campaign's and its effect on movements possibly society. However, more research is needed in this area to get a more thoroughly view of the field.
Förord
Uppsatsens arbete har fördelats lika mellan författarna, där båda har jobbat parallellt för effektivitet men samtidigt gått igenom vad respektive författare har skrivit. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Kirill Filimonov för all hjälp med struktur samt idéer under studiens gång. Vi vill även rikta ett tack till familj och vänner som utifrån deras expertis lagt ner tid för att kunna bidra med konstruktiv kritik mot studien.
Keywords
BLM, BOT, Black Lives Matter, #BlackoutTuesday, Slacktivism, Connective action, Networked publics, Digital kampanj.
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1 Problemformulering 4
1.2 Bakgrund 6
1.3 Syfte & Frågeställningar 7
1.4 Disposition & Avgränsningar 7
2. Tidigare forskning 9
2.1 #Freethenipple – digital activism and embodiment in the contemporary feminist movement 9 2.2 The Effect of the #MeToo Movement on Political Engagement and Ambition in 2018 10 2.3 “Once a refugee: selfie activism, visualized citizenship and the space of appearance” 11
3. Teoretiskt ramverk 13
3.1 Slacktivism 13
3.2 Connective & Collective action 14
3.2.1 Handlingsramar (Action frames) 15
3.2.2 Formen av engagemang 16
3.2.3 Koordination 17
3.2.4 Social teknologi 17
3.3 Networked Publics 18
4. Metod och material 21
4.1 Forskningsdesign 21
4.2 Forskningstradition 21
4.3 Insamlingsmetod 22
4.4 Material och Urval 23
4.5 Genomförande och Tillvägagångssätt 24
4.6 Bearbetning och Analys 25
4.7 Etiska överväganden 25
5. Resultat & Analys 27
5.1 Påverkan av studenternas deltagande i #BlackoutTuesday 27
5.1.1 Påverkan på medvetenheten 27
5.1.2 Tolkningar och Kontexter 30
5.2 Studenternas engagemang - förståelser kring orsaker bakom ett deltagande 34 5.2.1 Gemenskap - den kollektiva kraften för sociala rörelser 34
5.2.2 Sprida budskapet 36
5.2.3 Det politiska ställningstagandet 37
6. Slutsats, diskussion och framtida forskning 40
6.1 Slutats 40
6.2. Diskussion 42
6.3 Framtida forskning 45
7. Referenser 46
8. Bilagor 49
8.1 Bilaga 1: Intervjuguide 49
8.2 Bilaga 2: Content tree 50
8.3 Bilaga 3: Pressrelease 50
1. Inledning
1.1 Problemformulering
I dagens samhälle kan vi se en konstant förändring i den politiska kommunikationen, där en användning av sociala medier för politiskt kommunikation blivit ett etablerat tillvägagångssätt. Men förutom att politiker använder sig av sociala medier i en allt större utsträckning för sina valkampanjer, kan vi även se att olika politiska och aktivistiska rörelse börjar att få större uppmärksamhet på digitala plattformar (Davidsson & Findahl, 2016). År 2020 fick människorättsrörelsen Black Lives Matter (BLM) mycket uppmärksamhet och ett stort uppsving på plattformen Instagram. Rörelsen är däremot mycket äldre och representerar svarta människors1 kamp för lika rättigheter och mot polisvåld (se kapitel 1.2, Bakgrund).
Vid ett tillfälle i juni 2020 spreds en digital kampanj på samma plattform med syftet att visa sympati och skapa medvetenheten kring rörelsen. Det som skedde var, att under en dag den andra juli 2020, uppmanades användare på Instagram lägga upp en bild som var helt svart med hashtaggen #BlackoutTuesday (BOT)2 (Davies, 2020). Om en användare gjorde det, skulle det visa sympati samt stöttning gentemot rörelsen BLM. I linje med detta kan man då säga att ett deltagande i kampanjen bland annat handlade om att sprida kunskap och att visa solidaritet mot alla drabbade av den rasism samt det våld som BLM vill belysa.
Med den bakgrunden kan det vidare resoneras som att denna sociala mediekampanj,
#BlackoutTuesday, indirekt kan ha påverkat deltagandet. Med det menas att en användare kunde, utan tidigare kunskap eller engagemang om BLM, delta genom att publicera en bild med hashtaggen #BlackoutTuesday följt av att engagemanget sedan tar slut. Ett motsatt fall hade kunnat vara att en användare med redan bakomliggande kunskap samt engagemang, deltog i kampanjen BOT för att sedan fortsätta sin involvering i BLM. Det centrala inom detta är att vem som helst på plattformen kunde delta i kampanjen, men de bakomliggande motiven kan skilja sig från person till person. Det gör att det är flera olika dimensioner samt personliga sociala verkligheter som betonar ett deltagande i sociala rörelser på sociala medier. Det påverkar i sin tur hur #BlackoutTuesday, som kampanj, tolkas samt uppfattas olika av alla deltagare.
1Studien använder sig av termerna svarta eller mörkhyade människor i relation till BOT och BLM. Detta är för att t.ex. i USA är termen afroamerikan historiskt kopplat till slavhandel, vilket inte alla inom den etniciteten identifierar sig med. Därav är de termerna som används mer neutrala och omfattande.
2BOT-kampanjen har ingen formell koppling till rörelsen BLM, som redan var aktiv online och i den fysiska världen. De bör därför beaktas som två olika fenomen.
Tidigare forskning som gjorts på liknande sociala kampanjer med aktivistiska samt politiska bakgrunder har främst inriktat sig på hur de utförts och tolkandet av själva kampanjen ( se kapitel 2, Tidigare forskning). Det hål inom forskningen samt kunskapen man kan dra utifrån de studierna särskiljer sig från det denna uppsats främst vill rikta sig in på. Denna studie vill utreda i vilken utsträckning kampanjen påverkar deltagarnas medvetenhet kring rörelsen som ligger bakom det, men även i relation till det försöka närma sig en djupare nivå kring vad ett deltagande faktiskt anses att vara.
Denna uppsats ämnar därför att undersöka hur #BlackoutTuesday (BOT) har påverkat studenternas medvetenhet kring Black Lives Matter (BLM) och vad det är som gjort att de valt att delta. Anledningen till att studien har valt att studera studenter är för att
i rapporten “Svenskarna och Internet” (2019) visas det att kategorin studenter är de som använder sociala medier allra främst i Sverige. Därför finns det motiv att anta att studenter var en större del av deltagarna i BOT. Ur ett samhällsperspektiv bör det ligga ett stort intresse i att förstå detta fenomen då sociala medier blir allt mer integrerade i människors liv (Bengtsson, 2017) och detta kan ge förståelse för var utvecklingen är på väg. Studien kan t.ex. ge en bild av hur digitala kampanjer påverkar, samt har för konsekvenser, på studenters deltagande i sociala och politiska rörelser. Detta kan sedan vidare bidra med kunskap som är av stor relevans i relation till en fundamental grundpelare inom demokrati - yttrandefriheten, samt att alla människor har möjligheten att vara delaktiga.
Sett ur ett historiskt perspektiv uppstår ett dilemma i det avseendet att sociala medier är ett relativt nytt fenomen i jämförelse med aktivistiska samt politiska rörelser.
Ur de aspekterna kommer denna studie vara induktiv i grunden, men kommer att använda sig av vissa utvalda teorier och tidigare forskning för att assistera samt hjälpa oss att tolka ett resultat. Parallellt med det anses det vara ett argument att utföra denna studie, för att sedan ligga i grund till fortsatt forskning angränsat till området. Det finns även en efterfrågan av mer forskning av huruvida politisk mobilisering på sociala medier gör någon faktiskt skillnad enligt Antonakis-Nashif (2015), som i sin studie diskuterar den förändrade formen av politiskt deltagande.
1.2 Bakgrund
Black Lives Matter (BLM) är en global politisk samt social människorättsrörelse som kämpar mot polisbrutalitet och rasism. Rörelsen bildades i USA år 2013 och började som en reaktion på dödsskjutningen av 17 årige Trayvon Martin som var en mörkhyad amerikansk medborgare. Skytten George Zimmerman som är en vit amerikansk medborgare blev friad från alla åtalspunkter, vilket ledde till demonstrationer runt om i USA. Det resulterade även till användandet av hashtaggen #Blacklivesmatter på sociala plattformar. Den användes först för att visa empati för offret men började sedan primärt handla om mörkhyades kamp i USA (Day, 2015). Rörelsen växte drastiskt år 2014, då två dödsskjutningar skedde på två stycken obeväpnade mörkhyade män i USA. Skjutningarna gjordes av poliser och ledde till stora protester runt om i landet men den största protesten i Ferguson, Missouri, fick stor nationell och internationell mediauppmärksamhet (Day, 2015).
Rörelsen har sedan dess fortsatt att vara aktiv genom åren, då nya skjutningar har skett.
Som många andra nya rörelser saknar BLM en hierarkisk ordning och är en decentraliserad rörelse, som innebär att rörelsen inte har någon ledare som styr gruppen formellt. Eftersom rörelsen är decentraliserad finns det inga tydliga bestämmelser om vad exakt som är BLM:s syfte och mål. Men tre personer som började använda hashtaggen tidigt startade en hemsida år 2013, med hopp om att få en mer formell struktur i rörelsen och sprida medvetenhet om BLM samt de problem som rörelsen vill belysa (Collins, 2015). Hemsidan heter blacklivesmatter.com och skapades av Patrisse Cullors, Alicia Garza och Opal Tometi, där de skriver att deras mål är:
``#BlackLivesMatter was founded in 2013 in response to the acquittal of Trayvon Martin’s murderer. Black Lives Matter Global Network Foundation, Inc. is a global organization in the US, UK, and Canada, whose mission is to eradicate white supremacy and build local power to intervene in violence inflicted on Black communities by the state and vigilantes. By
combating and countering acts of violence, creating space for Black imagination and innovation, and centering Black joy, we are winning immediate improvements in our lives..´´
(Blacklivesmatter , 2020)
Den 25:e maj 2020 skedde dödsskjutningen av George Floyd som återigen ledde till stora protester runt om i USA. Detta resulterade även i att en stor del av musikbranschen i världen valde att inte publicera någon musik under den andra juni 2020, för att väcka sympati för
offren. Men svarta amerikaner uppmanades också till att inte köpa eller sälja något för att visa sin styrka - vilket kom att kallas för Blackout Tuesday. Detta ledde till att människor började visa sin sympati för BLM genom att lägga ut en svart bild på Instagram med hashtaggen
#BlackoutTuesday. Denna hashtagg har sedan använts på 21 miljoner inlägg, men hur många som publicerades den andra juni 2020 är oklart. Men antalet gånger som hashtaggen har använts tyder däremot tydligt på en stor spridning på plattformen (Davies, 2020).
I Sverige har det utförts färre demonstrationer under sloganen Black Lives Matter (BLM).
Den senaste skedde den tredje juni 2020 på Sergels torg i centrala Stockholm . Flera tusen människor deltog trots den rådande pandemin, varav en majoritet utgjordes av yngre människor enligt vittnen. Anledningen till denna protest var även en reaktion på mordet på George Floyd (Eriksson, 2020).
1.3 Syfte & Frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka studenters deltagande i #BlackoutTuesday och om det påverkade studenternas medvetenheten kring Black Lives Matter-rörelsen. För att kunna närma sig detta syfte, kommer intervjuer att utföras med studenter, följt av att den insamlade datan sedan kommer att diskuteras och analyseras med hjälp av metoder samt teorier. Två stycken frågeställningar har formulerats i linje med denna studies mål samt syfte:
1. Hur har studenterna upplevt att #BlackoutTuesday-kampanjen har påverkat deras medvetenhet kring Black lives matter?
2. Av vilka anledningar upplever studenter att de deltog i kampanjen #Blackout Tuesday?
1.4 Disposition & Avgränsningar
I de kommande två kapitlen presenteras och diskuteras de verktyg som kommer att användas för att tolka resultatet som hämtas ur studiens insamlingsmetod. Det vill säga tidigare forskning samt teorier. I kapitel 2 “Tidigare forskning”, kommer tidigare studier kring ämnesområdet att presenteras samt deras likheter och olikheter med denna studie, men även hur det går att applicera deras resultat eller teorier på denna studie. Kapitel 3 “Teoretiskt ramverk” kommer att presentera de teoretiska verktygen och hur det kan användas för att förstå eller tolka resultatet men även analysera det. I kapitel 4 ’’Metod & Material”
diskuteras vad för typ av studie detta är men även mer djupgående kring valet av insamlings-
och analysmetod. Där presenteras även hur studien har genomförts samt diskuteras kring de etiska aspekterna som studien har haft i åtanke. Även material samt urval diskuteras i detta kapitel. Därefter, i kapitel 5 “Resultat & Analys’’sammanställs datan som har transkriberats och tematiseras. Resultatet som studien har producerat kommer sedan att analyseras med hjälp av de teoretiska verktygen. Avslutningsvis sammanfattas resultat och analys i kapitel 6
“Slutsats, Diskussion och Framtida forskning.’’. I det kapitlet diskuteras även de olika resultaten samt analyserna samt att vi även resonerar kring svagheter och fördelar med studien och ger förslag på vidare forskning kring ämnet.
I denna studie har vi avgränsat oss till en social mediekampanj, det vill säga
#BlackoutTuesday (BOT) och en rörelse, Black Lives Matter (BLM), då dessa två är sammanhängande samt att det låg i linje med vårt egna intresse. I urvalsprocessen har vi även valt att avgränsa oss till specifikt Uppsala universitet, följt av att vi slumpmässigt avgränsat respondenterna till studenter från olika fakulteter. Anledningarna bakom detta förklaras vidare i kapitel 4 “Metod och material”. Studien kommer framöver att endast hänvisa till Black Lives Matter som BLM och #BlackoutTuesday som BOT.
2. Tidigare forskning
2.1 #Freethenipple – digital activism and embodiment in the contemporary feminist movement
Detta är en studie som har utförts av Margaret Matich, Rachel Ashman och Elizabeth Parsons (2019). Syftet med denna studie var att undersöka onlinekampanjen “ #freethenipple”, som i sin tur hade utförts på olika sociala plattformar med intentionen att påverka sexualiserade synvinklar kring bröstideal i dagens samhälle (Matich, Ashman & Parsons, 2019).
Kampanjens utformning låg i linje med #BlackoutTuesday på det sättet att användare publicerade bilder med en och samma hashtag, vilket i detta fall var “# freethenipple”.
Däremot skiljer sig denna kampanj i det avseendet att bilderna ofta föreställde olika typer av illustrationer, gentemot #BlackoutTuesday som bara bestod av en svart bild. Författarna valde sedan att studera olika sätt som de feministiska aktivisterna har översatt sina åsikter till kampanjen och sedan vidare hur dessa har tolkats. Studien visade att det fanns luckor mellan dessa två delar och ämnade att utreda kampanjens kapacitet att göra förändring i den riktiga världen (Matich, Ashman & Parsons, 2019).
I studien lyfter författarna upp dilemmat mellan människors digitala livs version och det verkliga livets version av de själva. Matich, Ashman och Parsons (2019, s.344) lyfter upp Jurgenson (2012) argument om att dessa två versioner istället flyter samman och bildar en dynamisk multisidig verklighet. Detta leder till, enligt Jurgenson (2012), en atmosfär där aktivism kan leda till en verklig förändring. Följaktligen ligger det i linje med den feministiska rörelse (#freethenipple) som är i stort behov av sociala medier för att kunna göra en förändring i samhället (Matich, Ashman & Parsons, 2019). Denna koppling belyser kampanjen #BlackoutTuesday på samma sätt, som i sin tur enbart bestod av en svart bild och en hashtag.
Utifrån resonemangen som lyfts upp ovan, har det varit till stor hjälp i relation till denna studie kring hur #BlackoutTuesday påverkat studenternas medvetenhet.
Resultaten som deras studien lyfter upp och diskuterar, kopplas tillbaka till resonemanget om att det finns luckor i åskådarnas tolkningar och kampanjens budskap. Författarna menar att de budskap samt själva försöket att rikta det ofta tenderar att tunnas ut och fragmenteras inom
sfären av sociala plattformar. De menar att det ofta kan finnas ett för stort avstånd mellan kontext och åskådarnas tolkningar (Matich, Ashman & Parsons, 2019). Utifrån detta, har vi tittat på om detta kan appliceras på vår egna studie, då detta kan hjälpa oss att förstå hur deltagarna uppfattar #BlackoutTuesday. Genom att studera bakomliggande anledningar till ett deltagande samt även hur medvetenheten har påverkats, siktar studien om #BlackoutTuesday in sig på de luckor i tolkningar gentemot budskap som studien om #freethenipple belyser (Matich, Ashman & Parsons, 2019). Det kan därför hävdas att denna studie, om
#BlackoutTuesday, leder till nya resultat som kan användas till vidare forskning om aktivistiska och politiska rörelser på sociala medier.
2.2 The Effect of the #MeToo Movement on Political Engagement and Ambition in 2018 Denna studie handlar om hur #Metoo rörelsen påverkade politiskt engagemang och ambition hos amerikaner år 2018, och är skriven av Castle J. Jeremiah m.fl. (se referenser). Studien gjordes genom att undersöka om #Metoo påverkade ett självrapporterat intresse för politiskt deltagande men även om det hade ökat medvetandet om sexuella trakasserier. För att få reda på om #Metoo hade en påverkan på amerikanernas medvetenhet om sexuella trakasserier använde författarna en enkät (Castle .m.fl. 2020) .
Utifrån enkäten kom studien fram till att #Metoo rörelsen inte hade påverkat intresset för att delta politiskt. Studien visade även att rörelsen hade ökat medvetenheten om och oron för sexuella övergrepp och trakasserier hos amerikaner. De noterade även att de flesta av respondenterna som ansåg sig bli påverkade av rörelsen redan hade ett stort politiskt intresse och röstade på demokraterna (Castle .m.fl. 2020).
Studiens syfte är relativt likt vår studies syfte, då båda studierna vill undersöka olika hashtags påverkan på medvetenhet och engagemang. Dock är deras studie av kvantitativ ansats, medan vår studie är baserad på kvalitativ metodik. Studien visar att online kampanjer skapar en medvetenhet men endast i USA. Därför anser vi att det är viktigt att se om detta även gäller BLM i Sverige. Medan Castle’s (m.fl. 2020) studie fokuserar på #Metoo rörelsen och dess påverkan, väljer vi att fokusera på BOT som kampanj och dess påverkan på BLM för att få en förståelse huruvida kampanjer som BOT kan påverka BLM. Castle’s (m.fl. 2020) studie har alltså använts för att få en bättre förståelse kring BOT:s påverkan på studenternas medvetenhet.
2.3 “Once a refugee: selfie activism, visualized citizenship and the space of appearance”
Detta är en studie gjord år 2019 av Kaarina Nikunen och ämnade att undersöka den sociala mediakampanjen “Once I was a refugee”, vilket kan översättas till “En gång var jag en flykting”. Denna kampanj formades som ett svar utifrån de allt mer tuffa politiska angrepp mot flyktingar i Finland. Kampanjen gick ut på att personer tog en selfie, vilket är en själv porträtterande bild, där de sedan höll upp en skylt med texten “ Once I was a refugee, but now I am a…”. Meningen avslutades sedan med deras nuvarande yrke, för att belysa att de integrerats med samhället och bidrar till utveckling av det. Utifrån det kan man förstå att syftet med kampanjen var att, med hjälp av självrepresentation betingat av transparens samt ärlighet, visa hur bilden av flyktingar representeras i media och med den objektiva självporträtterande bilden protestera mot den dåvarande generella uppfattning mot flyktingar.
Denna kampanj har likheter med Freethenipple-kampanjen i den aspekten att den använder sig av bilder med olika motiv, vilket skiljer sig gentemot #BlackoutTuesday som hade en och samma svarta bild. Däremot är den grundläggande delen lika, att man vill skapa en medvetenhet som strider mot en allmän diskurs i samhället (Nikunen, 2019).
Det teoretiska ramverket som författaren har använt sig av fokuserar främst på vilken möjlighet fenomenet “selfie” har och hur man kan förstå påföljderna av det. Författaren lyfter fram ett synsätt och argumentation att den form av selfie-aktivism som använts breddade samt utmanade det rådande politiska landskapet. Utifrån detta perspektiv kunde författaren sedan undersöka konsekvenserna samt diskursen som uppstod av kampanjen. Parallellt med det argumenterar författaren även att från första början behövs det ett utrymme där aktivisternas röster kan existera samt tolkas av allmänheten. I detta fall uppstår ett komplext dilemma där denna röst sedan bemöts av flera olika dimensioner av tolkningar som kan ha påverka. Därav har en selfie en fördel i denna kampanj för den tar kontrollen och bryter sig loss från de omringande faktorerna som till exempel de beskrivna tolkningar av dimensioner (Nikunen, 2019).
Vidare kan det däremot lyftas fram en lucka i studien gjord av Nikunen (2019) i relation till hur fenomenet “selfie” kan skapa den interaktion och känslomässiga band över sociala medier som studiens teoretiska ramverk har lyft fram. Kampanjen #BlackoutTuesday har praktiska skillnader som t.ex. den publicerade bilden, däremot kan det hävdas att denna studie har
större möjlighet att undersöka det faktum att människor valt att delta trots att man befinner sig i olika kontexter samt fysisk plats. Detta på grund av det valda teoretiska ramverket, studiens frågeställningar och syfte. Vilket i sig inte endast har möjligheten att ge viktiga resultat i studien om #BlackoutTuesday - men även gentemot Nikunen (2019) studie om
“Once I was a refugee”.
Nikunens (2019) studie har använt sig av en kombination av metoder samt källor för insamlandet av data. Intervjuer gjordes med åtta stycken deltagare samt att en en innehållsanalys genomfördes kring kampanjen på Facebook och Twitter. Detta är för att få en nyanserad bild av hur kampanjen har uppfattats samt vilka effekter som uppstått. Innehållet som hämtades från de sociala medierna var bilder från kampanjen som deltagare hade laddat upp, dessa analyserades sedan ur ett semiotiskt perspektiv. Detta skiljer sig från vår studie, förutom att denna studie även har använt sig av intervjuer.
3. Teoretiskt ramverk
I detta kapitel kommer teorier att presenteras och diskuteras, teorierna har valts som analysverktyg men även för att ge läsaren samt författarna en bättre förståelse kring de problem som studien vill belysa. Teorierna ska även användas för att tolka och ge en förståelse till de resultat som studien har producerat.
3.1 Slacktivism
Begreppet “Slacktivism” myntades för första gången år 1995 av Fred Clark och Dwight Ozard (Christensen, 2011). Tanken var att kombinera orden “slacker” och “activism” till ett och samma i deras arbeten. Trots den negativa klangen i orden, användes uttrycket följaktligen i positiva bemärkelser för att beskriva människors försök att påverka samhället (Christensen, 2011). År 2009 gavs termen slacktivism nya tolkningar samt förklaringar i artikeln “From Slacktivism to activism” skriven av Evgeny Morozov (2009). I kombination med den ökade deltagarkulturen inom web 2.0, Henry Jenkins begrepp “Participatory culture” (Jenkins, Ito & Boyd, 2016. s.14), menar nu Morozov (2009) att man måste rikta kritik mot den slacktivism som möjliggörs på sociala medier. Han lyfter upp ett exempel som handlar om Facebook, där användare kan visa sitt stöd gentemot sociala rörelser med passiva åtgärder som t.ex. en delning av ett inlägg eller ett man “gillar” en status. Detta kan sedan jämföras med Instagram som har liknande funktioner. I linje med detta menar Morozov (2009) att sådana aktioner inte kräver en ansträngning samt att det ej medföljer någon risk att utföra dem och att det sedan inte har någon effekt på verkliga konsekvenser. Detta är sedan grunden för hans egna definition kring slacktivism i ett direkt citat ur hans artikel (Morozov, 2009):
“Slacktivism’ is an apt term to describe feelgood online activism that has zero political or social impact. It gives those who participate in “slacktivist” campaigns an illusion of having a meaningful impact on the world without demanding anything more than joining a Facebook
group”
Denna studie kommer däremot att bemötas av ett mer nyanserat deltagande på Instagram, som utförts senare i tiden. Därför bör Evgeny Morozovs definition tas i beaktning och det bör resoneras om hur man kan se på ett deltagande i sociala rörelser med ett bredare perspektiv.
Henrik Christensen (2011) skriver i sin artikel, “ Political activities on the Internet:
Slacktivism or political participation by other means? ”, att olika former av aktivism inte alltid direkt ska kopplas till slacktivism - en del av det kan klassas som “online aktivism”. Ur den tidigare definitionen, utformad av Morozov, lyfter Christensen (2011) kritik mot att ett deltagande online leder till ett minskande engagemang samt ersätter rörelsernas traditionella existens i en offline miljö. Följaktligen menar Christensen att Morozovs definition inte medger att det kan finnas ett deltagande online som kräver ett starkare engagemang samt högre risk. Detta ställer sig Christensen emot och menar att det går att särskilja på
“slacktivism” och “online aktivism”. Som ett exempel lyfter Christensen (2011) upp argumentet att det finns en skillnad på om en rörelse uppmuntrar till ytterligare deltagande samt att det leder till att personer ökar sin kunskap om en social rörelses syfte och mål - i jämförelse mot att endast dela en Facebook sida. Han menar även att Morozovs uttalanden om att deltagande online ersätter i slutändan ett offline engagemang, bygger på bristande bevis. Huruvida dessa två perspektiv ser på fenomenet, menar Cabrera, Matias och Montoya (2017) i sin artikeln att skillnaderna är svåra att identifiera eftersom de båda bygger på delar av varandra. Som en följd av detta, även sett till #BlackoutTuesday’s stora genomslag på Instagram, kommer denna studie att positionera sig samt utgå ifrån Evgeny Morozovs (2009) definition av slacktivism - att studenterna som deltog i denna sociala rörelse inte valde att fortsätta sitt deltagande och att detta var således endast ett passivt engagemang.
Avslutningsvis är det fördelaktigt för studien att lyfta upp en ytterligare aspekt om slacktivism. Jonathan Obar (2014) menar i sin studie att för stora sociala rörelser online kan ett deltagande enligt slacktivism vara fördelaktigt för dess spridning. Detta är för att riskerna för de negativa aspekterna av slacktivism, parallellt med storleken på rörelsen gör att det kan finnas utrymme för ett stort passivt engagemang. Däremot resonerar även Obar (2014) att en rörelse av mindre storlek ej har samma säkerhetsnät och ska fokusera mer på traditionella typer av aktivism. För denna studie är det därför ett väsentligt ställningstagande att beakta möjligheten för ett deltagande, enligt Morozovs definition av slacktivism, i relation till att Blackout Tuesday fått en stor spridning på Instagram (Davies, 2020).
3.2 Connective & Collective action
Dessa två principer är byggda på varandra men ska ändå tolkas som separata principer enligt Bennett och Segerberg (2012). De används för att skapa en bättre förståelse om hur sociala rörelser mobiliserar. De två principerna grundades utifrån en analys av det som kallas för action frames, som på svenska blir handlingsramar (Bennett & Segerberg, 2012). För att
kunna analysera en rörelses handlingsramar, måste rörelsen först ramas in - vilket görs genom framing, vilket i sin tur kan beskrivas som en slags avgränsning. För att sedan förstå de två principerna så finns det ett antal kriterier som kan användas för att ge en klarare bild av det.
Kriterierna handlar om rörelsens handlingsramar (action frames), formen av engagemang, koordination och användandet av social teknologi (Bennet & Segerberg 2012). Utifrån studiens frågeställningar är det vissa kriterier som kan anses som mer relevanta, vilket i detta fall är handlingsramar, formen av engagemang samt koordination och social teknologi.
3.2.1 Handlingsramar (Action frames)
I detta kriterium läggs ett fokus på handlanden och ageranden, men även personliga beteenden samt gruppbeetenden som bränsle för en rörelse. I principen connective action talar man om det som kallas för personal action frames, vilket innebär personifierade handlingsramar. Detta betyder att det är individens personliga uttryck av rörelsen som engagemanget grundar sig i, vilket i sin tur blir rörelsens bränsle. Det bör dock beaktas att en negativ konsekvens kan uppstå ur detta. Risken att rörelser som grundas på personligt uttryck kan försvinna är stor, då de personliga kopplingarna enligt Bennet och Segerberg (2012) utgör en instabil grund. Dock kan det även utgöra orsaken till en snabb och effektiv uppkomst för rörelsen. Denna form av agerande är något som Bennett och Segerberg (2012) observerade när de undersökte rörelserna Uppta, Arabiska våren och Indignados. De förklarade sedan den nya form av agerande i dessa rörelser på detta sätt:
’’...all of these movements are unified by the fact that they use digital media in ways that go far beyond the mere sending and receiving of messages. The protests that they deployed operated with little to no involvement from conventional social movement organisations.’’
(Lindegren, 2017, s.186)
Enligt Bennett och Segerberg (2012) saknade rörelserna en ledare och de framstod inte som strukturerade. Men ändå lyckades rörelserna få styrka och livnära sig själva, genom personifierat agerande. På grund av detta agerande kan rörelserna då skapa ett allmänt engagemang som är mycket brett och pluralistiskt (Bennett & Segerberg, 2012).
Handlingsramen för collective action ser annorlunda ut än vad den gör i relation till connective action. Handlingen utifrån collective action innebär att man har gemensam förståelse kring rörelsens agenda. Jämfört med connective action där engagemanget ligger i
de individuella bidrag, så utgår collective action frames ifrån ageranden som har gemensam och tydlig utgångspunkt - en kollektiv identitet.
Ett problem med collective action är att få både deltagare och potentiella deltagarna att bidra till rörelsen eftersom bidraget måste vara under den kollektiva identiteten, men att det även är den kollektiva identiteten som lockar människor att delta. Men för att delta så måste deltagaren ha samma visioner och idéer som rörelsen samt vad dess kollektiva identitet kräver (Bennett & Segerberg, 2012). Detta gör att collective action är mer problematisk än connective action, då Bennett och Segerberg (2012) menar att det är enklare att skapa och sprida personliga identiteter än vad det är att sprida kollektiva identiteter. Det som även är en fördel medpersonal action frame är att det gör det möjligt och enkelt för människor att bidra med personligt innehåll, eftersom det är själva grunden för connective action.
3.2.2 Formen av engagemang
Engagemanget utifrån connective action handlar om, som tidigare nämnt, personifierat handlande. Detta sker med hjälp utav social teknologi, vilket kan vara i form utav delandet av bilder eller annat innehåll i relation till den aktivistiska rörelsen. Kärnan i den information som cirkulerar runt är att det är främst individuellt producerat, men kan även vara gemensamt framställt, vilket är sedan det som jämförts med bränslet för rörelsen. Delandet av personifierat innehåll skapar ett samarbete mellan deltagarna vilket i sin tur skapar en sammankoppling av personer från olika platser och gemensamma aktiviteter (Bennett &
Segerberg, 2012). Collective action engagemang utgår ifrån ett kollektiv syfte, vilket betyder att man gör det tillsammans under samma identitet och där interpersonella nätverk redan existerar. Men vidare är collective action mer krävande då, rörelser som agerar utifrån collective action tvingar nya deltagare att göra konkreta personliga förändringar om hen inte redan passar in. Det krävs därför en anpassning av sin livsstil till den kollektiva identiteten, t.ex. om man vill engagera sig inom PETA3 som agerar med collective action krävs det en större förändring av ens livsstil - jämfört det med engagemanget i connective action där en aktion som att dela en bild räcker (Bennett & Segerberg, 2012).
3 Djurrättsorganisation
3.2.3 Koordination
Även inom detta kriterium skiljer sig de två principerna i en större grad. Detta eftersom rörelser som agerar utifrån connective action som t.ex. rörelsen i arabvåren var ledarlös vilket innebär att den var decentraliserad. Detta betyder att sådana rörelser har antingen ingen eller väldigt lite officiell organisatorisk koordination. Medans collective action förlitar sig helt och hållet på en organisatoriskt koordination av människors agerande. Vilket innebär att i en rörelse som agerar utifrån collective action så finns det en klar och tydlig hierarkisk ordning gällande arbetsdelning och samordning. Något som rörelser utifrån connective action saknar helt, då de är ofta decentraliserade. Istället organiserar de sig genom kommunikation på digitala plattformar, vilket kan vara delandet människors personifierat innehåll på sociala nätverk såsom instagram. Det som även skiljer sig är hur medlemskap tolkas, i connective action så finns det inga tydliga medlemskapsvillkor då struktur saknas. Men i collective action är medlemsvillkoren mycket mera tydliga, men även mer krävande då nämnt tidigare krävs det en större livsstilsförändring.
3.2.4 Social teknologi
Detta kriterium är viktigare för connective action än collective action. Därför att i connective action anses social teknologi vara ett redskap för både koordination och administration. Men detta innebär inte att rörelser baserat utifrån collective action inte använder digitala plattformar. Lindegren (2017) skriver så här:
’’...while connective action is based on people's personalised sharing of content across media networks. An important point here being that movements that are based on collective action
can indeed use digital tools and platforms, but in such cases they do not transform the core dynamics of the action which is carried out. In movements based on connective action, however, they do. Here, the very logic of sociality in social media becomes the organising
agent.’’ (Lindegren, 2017, s. 189)
Han menar alltså att rörelser utifrån collective action kan också använda digitala plattformar men till skillnad från rörelser utifrån connective action så förändrar det inte kärnan, eftersom social medier i connective action blir en organisatorisk aktör. Enligt Bennet och Segerberg (2012) använder sig rörelser utifrån collective action de digitala plattformarna för att nå till alla medlemmar men även göra det möjligt att sprida information. Detta förändrar inte
rörelsens identitet eller form av mobilisering därav förändrar det inte grunden. Den sociala teknologin kan dock bara ses som en organisatorisk aktör om deltagarna har tillgång till de digitala plattformar som rörelsen nyttjar (Bennet & Segerberg, 2012). Eftersom materialet som delas och publiceras av rörelser även kan arkiveras skapar det en även transparens för rörelsen.
Som tidigare nämnt så används denna teori för analysera en social rörelses mobilisering, denna studie tolkar i linje med det BOT som en form av mobilisering. Vilken princip som BOT sedan har utgått ifrån kommer att diskuteras i kapitel 5 “Resultat och analys”.
Anledningen till att studien har valt de här två principerna är för att, enligt Bennett och Segerberg (2012), det kan förklara hur människor blivit motiverade av deras egna internaliserade, planer, tankar och bilder - som delas med andra människor på stora digitala nätverk som på BOT. Vilket kan ge studien en bättre förståelse kring studenternas anledningar till att delta i BOT eftersom att det belyser bakomliggande motivation och ambition.
Även om teorin är bra för att analysera ageranden och hur de motiverades kan teorin vara exkluderande. Genom collective action och connective action ges individer samt grupper specifika egenskaper, vilket kan utesluta andra former av handlingsramar (action frames).
Detta innebär att de två principerna inte innefattar all sorts digitalt strukturerande agerande och kan således bara förklara en del (Bennett & Segerbergs, 2012). De olika principernas ageranden kan tolkas olika men agerandet utifrån connective action kan tolkas kombinerat med begreppet slacktivism (se kapitel 3.1 “Slacktivism”). Då det enkla sättet att bidra med personlig innehåll, bristen på struktur och de diffusa medlemsvillkor som utgår ifrån connective action kan indikera på ett beteende över sociala medier som ligger i linje med slacktivism. Med hjälp utav slacktivism kan studien få en förståelse hur dessa två olika principer visar på någon effekt i samhället.
3.3 Networked Publics
I dagens samhälle utförs majoriteten av människors kommunikation via teknologiska verktyg samt främst på sociala plattformar. Utvecklingen har gått från en syn på digitaliseringen som en form av mass kommunikativt verktyg, till att man ser det som det nya sociala landskapet där kommunikation och interaktion mellan människor kan utföras världen över samt
överskrider alla former av kontextuella barriärer. Detta fenomen har kommit att kallas för
“Networked Publics” (Lindgren, 2017).
I linje med det handlar denna utveckling om att internet samt dess olika digitala verktyg mer om kommunikation och networking med verkliga människor. Simon Lindgren skriver i sin bok “Digital media & Society” (2017) om Mimi Itos, grundare av uttrycket Networked publics, resonemang där hon menar att man kan se en koppling mellan den teknologiska utvecklingen och kulturella förändringar. Följaktligen beskriver Ito att begreppet på grund av det ska ses som en samling av kulturella samt sociala aspekter, vilket har konvergerat med teknologisk förändringar där den huvudsakliga kommunikationen kommit att bli via mediala plattformar. Denna studie avgränsar sig till den sociala plattformen instagram, vilket i sig kan beaktas som en networked public på grund av styckets tidigare resonemang och även plattformen olika typer av kommunikativa funktioner. Ito menar även att en central del är hur människor numera mobiliserar sig genom sociala medier, vilket parallellt kan jämföras med Blackout Tuesday kampanjen.
Vidare i Simon Lundgrens bok “ Digital media & Society” (2017) berättar han om hur Mimi Ito även vill poängtera att det är väsentligt att använda sig av termen public istället för t.ex.
konsumenter(consumers) och åskådare (audience). Orsaken, enligt Ito, ligger i att det belyser hur människor interagerar med media på ett helt annat sätt. Följaktligen menar Ito att genom det tankesättet, kombinerat med termennetworked kan man vidare förstå hur människor idag, genom sociala medier, allt mer kommunicerar genom olika typer av nätverk. Dessa är sedan oberoende av en intern struktur för kommunikationen, vilket betyder att det kan gå i olika riktningar som t.ex. “bottom-up”, “top-down” och även “side-to-side”. Parallellt menar Ito att människor som deltar i denna typ av kommunikation samt nätverk, konstant förändrar och distribuerar ny information som sedan delas med till olika dimensioner av dessa system - som även befinner sig i en ständig process av förändringar och interaktioner. Denna form av networked public kan sedan delvis fungera i symbios med traditionell media distribution, men framför allt så har den möjligheten att existera utanför den sfären (Lindgren, 2017).
Inom networked publics är en central del att deltagarna varken kan anses som en producent eller konsument av det innehåll samt information på de digitala plattformarna. På grund av den kommunikativa strukturen beskriven i föregående stycke, innebär det t.ex. att en deltagare individuellt kan skapa sitt egna innehåll på en plattform - som andra deltagarna
interagerar med och tar del av. Samtidigt när detta sker, tar den som först producerat del av annat innehåll skapat av en annan användare (Lindgren, 2017). I linje med det beskriver Simon Lindgren (2017, s.40) det såhär i sin bok:
“This shifting of roles, where the reader is also the writer, the student is also the teacher, the citizen is also the politician, and the novice is also the expert, is maybe the most fundamental
point made by those who believe that digitally networked media has made — and will continue to make — the world a better place”
Här förklarar Lindgren det tydligt att i networked publics är en fundamentalisk grund att det som förenar eller reglerar dessa olika system inte är beroende av t.ex. kommersiella aspekter eller statliga faktorer (Lindgren, 2017). Han förklarar även att en networked public kan ses som en grupp människor förenade trots att de befinner sig på olika platser rent fysiskt och lyfter upp det Benedict Anderson (1983) kallar för imagined communities (imaginära samhällen). Detta kan beskriva som något intra subjektiv som förenar en grupp av människor som i sin tur gör det till en verklighet. Inom networked publics använder man sig t.ex. av sociala medier för att skapa den atmosfären där människor kan förenas - samtidigt som de inte är motiverade främst av pengar, utan sociala och psykologiska faktorer (Lindgren, 2017).
Avslutningsvis menar Zizi Papacharissi (Lindgren, 2017) i hennes studier, i relation till networked publics, att den kommunikation som sammanbinder människor är huvudsakligen präglad av känslor och ömhet. Detta leder sedan in mot den ställning denna studie tar gentemot networked publics. Studien kommer att utgå ifrån synen på instagram, dess användare i relation till den sociala rörelsen samt kampanjen (BLM & BOT) som en networked public - vilket har kunnat förena människor världen över.
4. Metod och material
I detta kapitel presenteras studiens fokningsdesign och forskningstradition. Men även val av insamlings- och analysmetod kommer att presenteras. Valen av dessa kommer att förklaras och genomförandet samt vilka etiska aspekter som studien tog hänsyn till.
4.1 Forskningsdesign
Studiens syfte är som tidigare nämnt att undersöka deltagandet av #BlackoutTuesday och dess påverkan på medvetenhet gentemot BLM. Studien är utifrån det baserad på en kvalitativ ansats, vilket direkt påverkar valet av insamlings- och analysmetod. Anledningen till att studien har en kvalitativ ansats är för att studien vill undersöka hur individer uppfattar eller tolkar sin sociala verklighet (Bryman, 2018). I studien undersöks det hur studenter uppfattar samt tolkar deltagandet i #BlackoutTuesday.
Utöver att studien är baserad på en kvalitativ ansats kommer den även att ha ett induktivt angreppssätt. Det vill säga att studien inte är direkt styrd av någon teori, utan diskussioner och slutsatser kommer att formuleras utifrån den empiriska datan samt de erfarenheter vi fått utifrån vår insamlingsmetod. Däremot kommer det att användas teorier i syftet att försöka tolka studiens resultat och inom analysmetoden (Bryman, 2018). De metoder som finns inom kvalitativ forskning brukar även anses att ha ett induktivt tillvägagångssätt, så som semistrukturerade intervjuer eller deltagande observationer.
Vi har i studien valt att göra en fallstudie på grund av fördelen med att avgränsa den till ett specifikt fall. I linje med att vi valt att göra en fallstudie, avgränsas studien till kampanjen
#BlackoutTuesday. Det gör det möjligt att kunna undersöka detta fall på djupet, för att få en förståelse kring deltagandet i #BlackoutTuesday. Ytterligare en anledning till att studien är en fallstudie är att den vill belysa antingen flera eller ett unikt drag med studiens fall, vilket kallas för ett ideografiskt synsätt (Bryman, 2018).
4.2 Forskningstradition
I studien görs tolkningar av fenomenet BOT vilket ligger i linje med hermeneutiken. Det betyder att det inom studien finns en eftersträvan om läran av tolkning. I hermeneutiken läggs det fokus på relationen mellan del och helhet, traditionen används ofta inom forskning som studerar texter, mänskliga handlingar eller intentioner (Sohlberg & Sohlberg. 2019). Detta passar studiens syfte och frågeställningar, eftersom det är en handling studien vill undersöka
men även intentionen bakom handlingen, till exempel av vilka anledningar deltog studenterna. Studien använder sig av tematiskt analys för att tolka det transkriberade materialet samt att hitta teman, vilket även ligger i linje med hermeneutiken. Eftersom att detta är en metod för att upprepa urskiljningar och tolka de faktorer som skapar texten, vilket Ödman (2007) menar är en väsentligt del inom hermeneutiken.
4.3 Insamlingsmetod
Metoden som valdes för studiens datainsamling var semistrukturerade intervjuer. Det motiveras av teoretiska samt praktiska fördelar då denna metod kunde appliceras väl på denna studie. Att metoden kunde användas även då #BlackoutTuesday redan hänt och att vi därigenom undvek att behöva vänta på ett nytt fall inom området att studera - var de mest centrala fördelarna i relation till planering samt genomförande av studien. Följaktligen kunde studien även med en semistrukturerad intervju avgränsa sig till ett fall (#BlackoutTuesday) utan att placera respondenterna i ett fack genom att ha en förutbestämd struktur samt riktning för intervjuerna (Bryman, 2018).
Ytterligare ett argument för metoden är att det ledde studien mot mer kunskap om individernas egna uppfattning kring deltagandet i #BlackoutTuesday (Bryman, 2018).
Eftersom studien ämnade att undersöka hur deltagandet ser ut men även om det till exempel kunde handla mer om individuellt identitetsskapande, innebär det en risk att vi hade bemötts av de uppfattningarna vid en observation istället. Studien använde sig därför av intervjuer, vilket gav en bättre möjlighet att studera bakomliggande orsaker och kunna få mera kunskap om det som låg till grund för forskningsproblemet. Parallellt med detta menade även Bryman (2018) att användandet av en semistrukturerad intervju kan undvika kritik som handlar om att reliabilitet samt validitet riskeras. Det viktiga för studien var att upprätthålla validitet genom att vara transparent i insamlingen av data. Detta är i en generell jämförelse med en strukturerad intervju, men en deltagande observation hade även lett oss till situationer där liknande kritik hade kunnat riktas i relation till avgränsning och urval (Bryman, 2018).
Avslutningsvis, i likhet med att denna metod för insamling av data kunde motiveras med diverse fördelar - kunde det även riktas kritik mot de aspekternas som ansågs vara fördelar.
Brymans (2018) resonemang om att de semistrukturerade intervjuerna är mest lämpliga för att undersöka respondenternas subjektiva uppfattning, kan i motsägelse kritiseras med att det de facto begränsar sig till enbart respondenternas upplevelse. Därför har det varit angeläget
att behandla datan som insamlats av denna metod som enbart en upplevelse av respondenterna och inte som kausala samband - att tolkningar samt förståelse har grundats i ett faktiskt orsakssamband som appliceras över alla respondenter (Sohlberg & Sohlberg, 2019).
4.4 Material och Urval
Urvalet av respondenter till studien har utförts genom ett tvåstegsurval, där Uppsala universitet valts först som organisation och sedan har studenter som studerar vid Uppsala universitet kontaktats. Det har även beaktats att studenter från olika fakulteter kan bidra med olika typer av data i relation till utbildningar samt akademisk kunskap - därför har det valts studenter från olika institutioner. Detta för att studiens resultat skulle ge en så representativ bild som möjligt av studenters upplevelser kring #BlackoutTuesday (Bryman, 2018).
Studien avgränsades till Uppsala universitet för att effektivisera det praktiska arbetet, skapa kontinuitet och minska användandet av ekonomiska resurser - detta för att ur en realistisk synpunkt kunna operationalisera studien (Ahrne, Svensson, 2018). Sex stycken studenter intervjuades och, förutom att de studerade vid olika utbildningar, var det även jämnt fördelat mellan män och kvinnor (respondenterna identifierade sig enligt de könsnormerna). Ålder ansågs ej som en viktig och avgörande variabel för studien. Utifrån det har inget urval anpassats efter ålder, däremot för uppsatsens genomgående transparens kunde studenternas åldrar avläsas i spannet mellan 20 - 26. Anledningen till att fler intervjuer inte gjordes var med tanke på att transkribering kostar för mycket värdefull tid i relation till studiens tidplan (Bryman, 2018).
Studien har vidare behållit sin kritiska utgångspunkt parallellt med den kvalitativa grunden som den är uppbyggd på. Den till synes komplexa dimensionen som studien anspelar i sin urvalsprocess handlar om aspekter som till exempel kultur, etnicitet eller en mer subjektiv variabel likt en respondents uppväxt. Detta är faktorer som det kan hävdas har en stor påverkan på vilken riktning resultatet kommer att leda studien mot. Däremot anses den strukturen av urval, i relation till denna studie, som den mest fördelaktiga på grund av dess förmåga att avgränsa sig sakligt till studiens syfte. Om studien istället valt att anpassa sitt urval baserat på den lyfta kritiken, hade det ställts högre krav på praktiska aspekter gentemot tidsplanen och även framför allt att studien stött på mer komplexa dilemman i relation till etiska frågor. Det kan sedan hävdas att det hade varit större risk för ett vinklat resultat i
kombination med de nya variablerna i urvalet. Utifrån detta bör det beaktas vilket urval studien vilar på och vidare diskussion om urvalet kommer att lyftas upp i kapitel 6.2
“Diskussion”.
4.5 Genomförande och Tillvägagångssätt
För att samla in data till studien valdes semistrukturerade intervjuer. Genomförandet av intervjuerna skedde med hjälp av en intervjuguide som innehöll förberedda teman och frågor och skapade en tydlig kontext i intervjun. Anledningen till att vi använde oss av en intervjuguide är att det gör det möjligt att styra intervjun om studenten håller på att lämna ämnet (Bryman, 2018). Det är också viktigt att som forskare få deltagarna att känna sig bekväma (Sohlberg & Sohlberg, 2019). Detta gjordes genom att fråga dem i god tid före intervjun om de ville delta men även erbjuda dem att genomföra intervjun över videoprogrammet Zoom, på grund av Covid-19 pandemin samt bekvämlighet. När intervjuerna utfördes spelades de in vilket skedde med mobil och inspelningsfunktionen på Zoom. Intervjuerna varade i cirka 30 - 40 minuter. När intervjuerna var utförda, lyssnade vi igenom inspelningarna och transkriberade sedan det till textformat. De olika respondenterna namngavs sedan efter olika koder för att bevara deras identitet hemlig.
Eftersom studien baseras på kvalitativ metod behövde vi anpassa och tänka igenom gällande validiteten och reliabiliteten. Detta för att validitet samt reliabilitet är mer anpassat till kvantitativa studier som ofta fokuserar på mätbara variabler och resultat (Bryman, 2018).
Denna studie fokuserar mer på tillförlitlighet och äkthet. För att få en bra tillförlitlighet har vi försökt att vara tydliga med forskningsprocessen, men även försökt att vara objektiva för att studien ska vara så pålitlig som möjlig. Resultatet har även skickats till deltagarna som har bekräftat det och vi har följt de regler som gäller forskningen för att skapa en trovärdighet (Bryman, 2018). Överförbarheten är dock inte lika säker då studien är en fallstudie för en specifik digital kampanj (BOT) som redan har skett. Vi anser däremot att det går att få liknande resultat om studien skulle genomföras på andra digitala kampanjer. Därtill har det funnits en genomgående noggrannhet genom hela forskningsprocessen som präglats av tydlighet och transparens gällande allt material som använts. En konkret exempel är att intervjuguiden som använts är inkluderad som bilaga (se kapitel 8 “Bilagor”).
4.6 Bearbetning och Analys
Till denna studie har tematisk analys valts. Med hjälp av tematisering får vi teman som besvarar vår frågeställning. Anledningen till att vi valde tematisk analys är att metoden är flexibel och går att använda på många olika former av data men även enkel att använda då den inte har några tydliga regler att förhålla sig till (Bryman, 2018). Tematisk analys passar väldigt bra till en semistrukturerad intervju och även för den tidplan som studien har (Bryman, 2018).
Först lästes materialet igenom ett flertal gånger för att skapa en överblick samt göra det möjligt att identifiera teman och dela upp materialet efter de olika temana (Kvale &
Brinkmann, 2009). Efter genomförd läsning och identifikation av teman delades frågeställningarna upp till två teman - där frågeställning ett benämndes för medvetenhet och två benämndes för anledningar. Det gjordes för att sedan kunna sortera de teman som har relevans utifrån respektive tema som var kopplade till frågeställningarna. Det gjordes även för att reducera materialet och behålla det väsentliga för studien (Ahrne & Svensson, 2011).
Anledningen till att uppdelningen av frågeställningarna gjordes efter var för att förkunskaper kan hindra upptäckandet av nya perspektiv. Istället sätts dessa förkunskaper i teman och läggs åt sidan för att möjliggöra att nya teman kommer fram (Kvale & Brinkmann, 2009). Sedan tematiserades materialet igen för att säkerställa att inga teman hade missats som kunde kopplas till frågeställningarna.
För att sortera bort ytterligare teman som inte hade någon relevans och få en tydligare bild av analysen så gjordes ett ’’content tree’’. Detta brukar användas i innehållsanalys för att få en tydlig bild på hur olika teman interagerar med varandra (Bryman, 2018) (För beskrivning av
’’content tree’’ se kapitel 8.2 Bilaga 2). Med hjälp av ’’content tree’’ kunde teman sållas bort som var lika varandra för att sedan sorteras i en hierarkisk ordning; huvudteman, medelteman och sedan den lägsta nivån (Bryman, 2018). Detta gjorde det även enklare för oss författare att få en helhetsbild av analysen och de teman vi hittade.
4.7 Etiska överväganden
Det finns några etiska aspekter som denna studie har haft i åtanke och intervjupersonerna har främst legat i fokus på grund av deras utsatta position. Därför var det väldigt viktigt att vi hade deltagarnas anonymitet i beaktning. Följaktligen har vi i det transkriberade materialet
inte nämnt några personliga uppgifter eller namn som kan kopplas till deltagaren. Parallellt med det har studiens syfte samt avgränsning, som är kopplat till en aktivistisk människorättsrörelse, styrt intervjuerna i en riktning där deltagarna i vissa lägen behövt prata om sina politiska åsikter. Detta räknas även som känslig och personlig information enligt Etikprövningsmyndigheten (2020), vilket ställt kravet att vi behövde begära deltagarnas samtycke att prata om det innan intervjuerna ägde rum.
Vi gav även möjligheten till deltagarna att de fick avböja att svara på frågor som de ansåg vara känsliga. Vi uppfyllde även samtyckeskravet och informationskravet. Detta innebar att deltagarna i ett tidigare skede fick information om studiens mål samt syfte, följt av att vi i samband med det fått samtycke om att de ville delta i studien igen (Bryman, 2018). Vi erbjöd även deltagarna att titta på intervjuguiden innan intervjuerna genomförts. Vidare har vi, för att undvika en smittspridning i samband med Covid-19, även erbjudit att ha intervjuerna på distans via videoprogrammet Zoom..
Som beskrivet i ovan stycke, har dessa åtgärder tagits med Vetenskapsrådets rekommendationer samt riktlinjer om god forskningssed och forskningsetik. Vetenskapsrådet beskriver dessa enligt följande:
- Respekt: för forskningsdeltagare, kollegor, samhälle, ekosystem, miljö och kulturarv.
- Tillförlitlighet: det vill säga för forskningens kvalitet vilket redovisas i design och strategi, metod och genomförandet, analysen.
- Ansvar: för utbildning, mentorskap och tillsyn, för organisation och ledning, från idé till publicering och för de konsekvenser som dessa kan skapa
- Ärlighet: innebär att forskaren ska utföra sin forskning på ett objektivt, öppet och rättvist sätt. Detta gäller även när man granskar eller utvecklar forskning samt redovisar den (Vetenskapsrådet, 2017)
5. Resultat & Analys
Detta kapitel kommer att presentera studiens resultat sammanvävt med en analys som tar ställning och hjälp utifrån det teoretiska ramverket. På grund av den kvalitativa samt induktiva strukturen, används inte det teoretiska ramverket som en konkret förklaring, utan mer som en utgångspunkt för tolkning och förståelse av studiens resultat.
5.1 Påverkan av studenternas deltagande i #BlackoutTuesday
Studiens första frågeställning handlar om hur BOT har påverkat studenternas och deras medvetenhet kring BLM. Genom den tematiska analysen kan man se hur studenterna har upplevt sitt deltagande och vad det har haft genomslag. Detta kapitel lyfter därför upp det centrala resultatet kopplat till studenternas medvetenhet.
5.1.1 Påverkan på medvetenheten
En majoritet av studenterna upplevde inte att de själva blev påverkade av BOT särskilt mycket, anledningen till det varierade lite men handlade i stort sett om att studenterna hade någon form av förkunskap innan de deltog.
R1: ’’jag är uppvuxen i en familj som är väldigt mycket för rättvisa och liknande.’’
R3: ’’Sen så tycker jag också att man...man hänger väl med mycket i liksom viktiga nyheter.
Jag tycker det är mer av en, inte sund, men lite av en nyhetsplattform på ett sätt.’’
R6: ’’För att jag på ett sätt känner jag kanske inte så själv påverkad av vad andra la upp eller att det blev en grej.’’
Det vill säga de hade redan kunskap om eller ett intresse för BLM, vilket gjorde att de flesta ansåg att det inte behövde göra någon efterforskning för att bredda sin medvetenhet om BLM och delta i BOT. Detta kan tolkas att ligga i linje med Slacktivism, eftersom deltagandet inte är ansträngt och inte kräver att man gör någon efterforskning. Konsekvensen av detta är att studenterna upplevde att det inte själva blev påverkade, vilket Morozov (2009) menar är en konsekvens av Slacktivism, då det inte påverkar det verkliga livet. Det går även att förstå detta ur connective action vars agerande inte är något som har så tydliga villkor eller
struktur, det vill säga det finns inget rätt eller fel sätt att delta på. Vilket ligger i linje med connective action’s icke tydliga struktur och medlemsvillkor (Bennett & Segerberg (2012).
Men trots att studenterna upplevde att de själva inte blev påverkade av BOT var det många som upplevde att sin omgivning blev påverkad.
R4: ’’Jag skulle ändå säga att detta diskuterades ibland, då liksom både att folk
kommenterade och undrade varför man hade lagt ut bilden och så. Även då vänner som inte är särskilt politiskt engagerade diskuterade detta.’’
R1: ’’Däremot samtidigt som jag diskuterade med en vän som inte la upp bilden. Han sa då
“Jag såg att du la upp den här svarta bilden, varför gjorde du det?” Och då förklarade jag för honom att alla bör stå bakom det här.’’
R2: ’’En kommentar var från min mamma som inte hänger med så mycket i sociala medier,
“men gud är det såhär hemskt?”. Där jag ba ja det är så haha. Så att det lyfter ju väldigt mycket medvetenhet bakom skärmen också.’’
Majoriteten av studenterna upplevde att de påverkade sin omgivning genom att deras deltagande skapade en reaktion hos någon eller några i sin omgivning. Reaktionerna som studenterna fick varierade men de handlade ofta om funderingar kring studentens deltagande eller kring ämnet BLM. På detta sätt går det att enligt oss tolka det så att BOT kan ha haft en påverkan på deras omgivnings medvetenhet, men till vilken grad är oklart. Detta går emot Morozovs (2009) teori om Slacktivism, för att det går att se utifrån den tematiska analysen att deltagande skapar en effekt i den riktiga världen. Istället ligger det här mer i linje med Christensens (2011) kritik mot Morozov, som menar att deltagande i kampanjer som denna kan skapa eller öka kunskapen om en social rörelses mål och syfte.
Studenterna upplevde även att de människor som reagerade var människor som inte deltog och många av studenterna menade deras engagemang och nyfikenhet dog ut.
R6: ’’Att de dog ut typ, speciellt de som inte var så insatta från början. Man har ju inte sett eller hört någonting mer kring det.’’
R2: ’’Så att i slutändan så tycker jag kanske att självaste syftet urholkas för att det blir mer en trend där det fanns en egen vinning av det. Mer än att man kunde se faktiskt att folk börjar bli mer medvetna.’’
R4: ’’Kändes som det var väldigt många som började tänka på det som aldrig har tänkt på det förut. Men då typ bara i en vecka, sen så har dem glömt det igen.’’
Många av studenterna upplevde BOT som en trend och menade att det var därför många av de människor som hade reagerat inte gav upphov till ett större engagemang eller intresse efter att trenden dog ut. Det var även en del av studenterna som upplevde att detta skedde även med människor som hade deltagit, och att det tog slut där och att det var en konsekvens av trenden. Detta går i linje med connective action, eftersom Bennett & Segerberg (2012), menar att det som sker utifrån connective action kan få en snabb uppkomst men även snabbt försvinna. Vilket studenterna menar skedde för BOT i relation till engagemanget. Detta är även ett argument för Morozovs (2009) tolkning av Slacktivism, eftersom studenterna upplever att engagemanget tar slut vid delandet, både för människor som inte deltog men även de som deltog. Detta menar Morozov (2009) är en konsekvens av Slacktivism. Styrkan i början av kampanjen kan även förklaras genom att en delning på Instagram inte är så krävande vilket skulle kunna förklara att den spreds mycket.
Trots att många av respondenternas deltagande i BOT påverkade genom att skapa en reaktion i deras omgivning, så var det några av respondenterna som ändå upplevde att deras deltagande i BOT inte skulle göra någon skillnad.
R4: ’’Jag tror liksom inte att jag kommer ha någon ändring i världen men jag tror att jag kanske kan få typ 3-4st att regera o reflektera.’’
R6: ’’Det tycker inte jag är liksom, jag kanske inte bara känner att jag gör sån stor skillnad genom att lägga upp en bild på Instagram.’’
R2: ’’Eh jo, väldigt stor skillnad skulle jag vilja säga. Jag tror ju absolut stenhårt på att det här fick Biden att bli president istället för Trump. Jag tycker att man kan se det i USA i alla fall, liksom hur det har blivit nästa kliv inom rörelsen att man påverkar mer
samhällsmässigt.’’
