Tolkningar och Kontexter

Ett genomgående tema i intervjuerna som återkommande lyfts upp och som även kan avläsas i den tematiska analysen är att studenterna har tolkat BOT och BLM olika, men även att de samtidigt påpekat sina egna kontexter som en bakomliggande faktor för deras olika tolkningar. Det visade sig alltså att syftet med både rörelsen och kampanjen hade olika uppfattningar som sedan påverkade studenternas medvetenhet om det. Detta kunde delvis ha kretsat kring att ens närmaste omgivning hade ett inflytande på deras uppfattning, men även att andra deltagare i BOT kunde påverka. I relation till det menade även studenterna att de upplevt att oavsett förkunskaper kring BLM, hade tolkningarna ändå fragmenterats kring BOT.

R1:​ “En utav de jag pratat mest med i alla fall. Även om han står bakom rörelsen, så valde

han att inte delta och då inte publicera en sådan här bild. Just eftersom att hans pappa är före detta polis samt livvakt. Det han tänker då...eller det vi diskuterade är att han tänker då att om jag lägger ut den här bilden så kommer det att visa att jag står bakom en rörelse som jag absolut ställer mig bakom. Men det kommer också att leda till att polisen svartmålas. Och det var det han inte ville göra och jag förstod det.”

R2: ​“Om man tänker exempelvis på Floyd incidenten, så var det en extrem polisbrutalitet

vilket jag också tror att många kan missförstå. Att det är vad det handlar om, för det var ju bara någonting som var så konkret. Detta var något som människor kunde greppa och förstå. Att polisbrutaliteten kan vi se, vi kan läsa om den och vi kan se videos om det. På det sättet tror jag att många kunde missförstå Blackout Tuesday, att det handlade om polisbrutalitet. Men självaste trenden tror jag förhåller sig mer till att man står för jämlikhet och

antirasism.”

R3:​ ’’Såhär, jag tycker inte den här kampanjen handlar om att dela en svart ruta. Den

handlar om att lyssna, ta ett steg tillbaka och lära sig. Lyssna på det röster man annars inte får höra om vad svarta personer får gå igenom. Saker som man själv aldrig kommer att behöva gå igenom eller har fått uppleva.”

Följaktligen, ur de olika tolkningarna kring BOT samt BLM, uppstår ett mönster i analysen där studenterna själva kritiserar den kontext de befann sig inom, i relation till deras egna tolkningar. En central punkt i studenternas upplevda kontext - tolkningsperspektivet - betingas av något som de kallar för “white privilege” (översättning: vita privilegier). Utifrån detta resonerade studenterna kring deras deltagande i kampanjen och vad det hade kunnat ha för konsekvenser på BOT:s mål samt syfte - att de placerar sig själva i centrum och tar kampen ifrån de utsatta. Majoriteten studenter upplevde att den positionen av privilegier även var en drivande faktor till att engagera sig i kampanjen. Däremot uttrycktes det på olika sätt, där vissa studenter ansåg att det var en skyldighet att delta eftersom att de som kommer i från en privilegierad bakgrund har en stark röst och borde delta i kampanjen. Andra studenter ansåg att man var en del av problemet och tog kampen ifrån de utsatta. Genom att delta, menade studenterna ändå att det var en form av ställningstagande gentemot samhället och för de frågor kampanjen och rörelsen lyfter fram.

R2: ​“Sen så den här white saviour syndrom haha, att vi ska stå i framkant men samtidigt har

massa privilegier. Det säger sig lite emot sig själv.”

R1: ​“Däremot så för vad jag själv står så kan det vara bra som jag. Det har vi pratat om

jättemycket, jag är en vit man. Jag har all förutsättningar i livet, tyvärr mer privilegier. Därför borde vi i denna sits föra detta framåt, ta diskussionen och dialogen. Att lägga upp en sån här bild är egentligen inte att säga “ah jag förstår” eller “Jag tar er kamp”. Utan mer att man står bakom alla, lyssnar och vill att det ska bli bättre.”

R3: ​“Och jag tror att jag först ville se vem det är faktiskt som delar det här, är det vita eller

är det svarta osv. Vem ska egentligen dela det här? Är det för mig att dela? Jag gjorde research på det sättet. Sen så såg jag att även svarta personer delade det här och uppmanade andra att göra det. Då kände jag att det kändes okej.”

Som en följd av detta kan man i ett bredare perspektiv med beaktande att alla studenter har deltagit, avläsa i den tematiska analysen att i slutänden ansåg studenterna att syftet med BOT samt BLM kunde ses som något universellt. Förklaringen bakom det är att en majoritet av studenterna menade att trots olika tolkningar samt kontexter kommer det essentiella alltid att uppfattas på samma sätt, även om det uttrycks olika. Ett exempel är på hur studenterna uttrycker sig kring politiska bakgrunder, där de menar att oavsett åsikt eller värdering kommer de alltid förenas av samma syfte i relation till BOT och BLM. Detta kan förstås utifrån principen om connective action av Bennett och Segerberg (2012), som hjälper oss att förstå hur BOT och BLM har mobiliserats som rörelse.

Det har framkommit att att studenterna upplever att deltagare i BOT har olika tolkningar kring syftet, men trots det har deltagit och i slutändan uppstår en konsensus kring vad BOT försöker att uppnå. Enligt connective action kan en rörelse uppstå utifrån något som tidigare förklarats som personal action frames (personifierade handlingsramar). Med detta menas att BOT byggs upp av deltagarnas personliga uttryck i relation till dess syfte samt mål. (Bennett & Segerberg, 2012). Det ligger i linje med resultatet ur den tematiska analysen och att BOT som kampanj fått en stor spridning. Detta kan även förklara, med connective action som bakgrund, hur BOT samt BLM har kunnat existera utan en centraliserad hierarkisk ledning. Man bör däremot inte förväxla collective action med connective action (Bennett & Segerberg, 2012) i den aspekten att inom BOT:kampanjen reflekterade den svarta rutan, som

deltagarna publicerade, en identitet som alla förhöll sig till. Den svarta rutan visade endast på ett deltagande - bakomliggande orsaker och tolkningar av kampanjen såg olika ut för varje deltagare.

Som en följd av det breda spektrumet för tolkningar som lagt en grund för BOT samt BLM, kan ytterligare ett tema avläsas inom denna kategori kring tolkningar och kontexter. En majoritet av studenterna kopplade både BOT och BLM till USA. De ansåg alltså att rörelsen var ett amerikanskt fenomen och kampanjen handlade om att stötta den kris som uppstått där. R1: ​ “Det var nog många anledningar skulle jag säga. Men specifikt eftersom att...jag tänker

på de här skjutningar som har varit i USA...det är väl egentligen där det har sin grund i på något sätt. Men också att det sträcker sig tillbaks så otroligt mycket längre.”

R2: ​“Jag tycker att man kan se det i USA i alla fall, liksom hur det har blivit nästa kliv inom

rörelsen att man påverkar mer samhällsmässigt.”

R4: ​“Jag alltså det var ju lite diskussion kring de, folk undrade liksom varför reagerar man

så mycker på något som har hänt i usa, som är så långt bort.”

R6: ​“Det känns svårt att diskutera kring det om man inte känner någon som är kunnig inom

det, det är ju liksom en laddad fråga. Då det handlar om svarta rätt i USA och dem är förtryckta av vita så känns det på något sätt sämre att sitta som vit i sverige utan liksom några stora kunskaper om ämnet sitta och diskutera det med sina vita vänner.”

Med Morozovs definition (2009) i beaktning och att BOT samt BLM ej endast syftade på att göra en förändring i USA - utan det handlade om en förändring världen över. Att det i sin tur sedan ledde till, enligt studenterna, att man i större grad relaterade det till USA indikera på hur sociala medier kan ha stimulerat ett tillvägagångssätt att relatera till politiska frågor. Närmare bestämt att det ligger i linje med Morozovs definition (2009) för att detta visar på att studenterna ej gjort ytterligare ansträngningar för att förstå mer om BOT och BLM - vilket i sin tur kan visa att det ej påverkat deras medvetenhet, i en stor utsträckning, kring det.

Trots att detta resultat kan förstås ur ett perspektiv som grundar sig inom Morozovs (2009) resonemang, kan begreppet networked publics (Lindgren, 2017) indikera på det motsatta. En

central del för networked publics handlar om mobilisering med hjälp av sociala medier - vilket är det som skett med BOT. Följaktligen kan människor vara oberoende av sin fysiska plats och ändå förenas av det som Benedict Anderson (1983) kallar för imaginära samhällen (Lindgren, 2017). I linje med det menar även Zizi Papacharissi (Lindgren, 2017) att den kommunikation samt interaktion som sammanlänkar dessa människor är präglad av känslor och ömhet. Baserat på dessa resonemang kan det istället tolkas som att Morozovs definition om Slacktivism (2009) ej kan förklara studenternas upplevda koppling till USA. Istället har det skapats ett band över sociala medier (i detta fall Instagram) som endast kan förklaras av ett engagemang som överskrider Morozovs definition och visar på att den ej är tillräcklig.