I detta avsnitt presenteras studiens primära slutsatser och diskussion utifrån
frågeställningarna och syftet. Studiens syfte var att undersöka hur yrkesverksamma arbetar med spelmissbruk hos kvinnor inom privata och kommunala verksamheter för att försöka förstå de professionellas upplevelser av spelmissbrukande kvinnors problematik ur samhälleliga föreställningar, förväntningar och fördomar om kön.
6.1 Slutsatser
Studiens resultat och analys visar att de professionella som arbetar med personer med spelmissbruk, talar om spelmissbrukande kvinnor genom att benämna och belysa att de är mer känslofokuserade i sitt spelmissbruk. Kvinnorna har ett stort behov av att bearbeta sina känslor och därför talar de verksamma om kvinnorna i anknytning till psykisk ohälsa och ensamhet. Samtidigt beskriver intervjupersonerna spelmissbrukande män mer detaljerat med fokus på att de har ett aggressivt spelande samt är kicksökande och impulsiva. Genom att tala så olika om män och kvinnor med spelmissbruk och mer detaljerat om männen, visar de verksamma på en
kunskap om att det existerar skillnader hos män och kvinnor samtidigt som männens spelmissbruk framställs som mer allvarligt.
Intervjupersonerna belyser att de svårigheter som uppstår i arbetet med spelmissbrukande kvinnor, är att de generellt har mindre anhörigstöd, vilket försvårar motivationsarbetet för att kvinnorna ska hålla sig spelfria. De berättar att kvinnor med spelmissbruk generellt löper stor risk för att lida av samsjuklighet, alltså att de utöver sitt spelmissbruk också har psykisk ohälsa. Det blir därför svårt för kvinnorna att hålla sig spelfria och undvika återfall i sitt spelmissbruk, om de inte samtidigt som de får hjälp för sitt spelmissbruk även får hjälp med sin psykiska ohälsa. Av intervjuerna framkom det också att kvinnor med spelmissbruk inte söker hjälp lika snabbt eller ofta gentemot vad män med spelmissbruk gör. Detta skapar svårigheter på så sätt att kvinnorna ofta har ett tyngre spelmissbruk med värre konsekvenser, som större skulder, när de väl ansöker om hjälp och det tar då längre tid samt är mer krävande att hjälpa dem ur det.De kvinnliga anhöriga till en närstående med spelmissbruk är också en riskgrupp, då de ofta tar stort ansvar och skuldbelägger sig själva för sin spelande närståendes spelmissbruk. Vidare träffar de kommunalt verksamma knappt några anhöriga som ansöker om anhörigstöd och de når inte personligen ut till de anhöriga, utan lägger ansvaret på att den
spelmissbrukande ska informera dennes anhöriga om att de också kan få stöd. Av intervjupersonerna framgick det att specifikt arbeta med spelmissbrukande kvinnorendast sker påstödorganisationen och det privata behandlingshemmet genom att anordna stödsamtal enbart för kvinnor i så kallade kvinnogrupper. I dessa kvinnogrupper kan kvinnor med spelmissbruk prata om hur det specifikt är att vara kvinna och ha ett spelmissbruk. De olika kommunala professionerna berättade att de inte har några metoder specifikt inriktade till kvinnor med spelmissbruk, utan utifrån deras arbetssätt ska de bemöta alla spelmissbrukande personer likvärdigt oavsett kön. Majoriteten av de verksamma belyser att personer med spelmissbruk känner mycket skam och stigma kring sitt spelmissbruk, där det påpekas att
spelmissbrukande männen gör. När de kommunalt verksamma då inte arbetar med metoder specifikt utvecklade för att bemöta kvinnorna i deras känslor av skam och stigma, finns möjligheten att kvinnornas behandling inte sker med likvärdig kvalitet. Detta då de metoderna och den behandling som existerar är utvecklad utifrån vad män med spelmissbruk behöver för hjälp och stöd, då män under många år har varit den överrepresenterade gruppen av spelare.
6.2 Diskussion
Lens (2003) beskriver vikten av att öka samhällets kunskap och syn på jämställdhet, genom att ifrågasätta tankar kring män och kvinnor för att driva jämställdhet framåt. Samtidigt genom att uppmärksamma olikheterna, kan hjälpen anpassas för kvinnor respektive män och därför ge lika resultat med olika metoder beroende på kön, istället för olika resultat med samma metod. Både Laanemets och Kristiansen (2008) och Mattson (2005) har dragit slutsatserna att om kvinnor och män i behandling delas upp efter kön, kan det bidra till att återskapa samhälleliga förväntningar på kvinnor. I vår studie menar vi istället det motsatta. Genom att inte belysa män och kvinnors olika samhälleliga förväntningar och krav med Hirdmans (2003) teori om genus, osynliggörs de strukturer som format kvinnorna i sitt spelmissbruk och skillnader i missbruket kopplat till dessa ojämlika strukturer. Vi menar här att genom att inte inkludera genusperspektiv, kan inte kvinnors spelmissbruk förstås ur de strukturer som format problematiken i sig och således bli det problematiskt att försöka hjälpa dem i en problematik som inte fullt ut förstås. I den ideella
stödorganisationen och det privata behandlingshemmet formar de kvinnogrupper där de pratar om kvinnornas specifika upplevelser av spelmissbruket kopplat till kön för att lyfta fram deras upplevelser kopplat till könsstrukturer.
Samtidigt kan det vara viktigt att ha båda perspektiven om män och kvinnor i åtanke. Tidigare forskning (Brown 2006; Romild m.fl. 2016; Toneatto & Wang (2009) belyser å ena sidan att behandling måste anpassas efter individernas
olikheter. Å andra sidan drar Laanemets och Kristiansen (2008) och Mattson (2005) en gräns för olikheter för att jämställdhet ska kunna drivas framåt. Lens (2003) lyfter vikten av att öka samhällets syn och kunskap om jämställdhet. Används därför båda dessa perspektiv för att analysera olika problem i samhället gällande män och kvinnor förmedlas fler perspektiv och mer kunskap som är viktig att förhålla sig till gällande könsnormer och jämställdhet.
Eftersom det utifrån tidigare forskning visar att fler kvinnor lider av samsjuklighet än män, kan det bli problematiskt om en del professionella inte är medvetna om eller berör hur spelmissbruket kan vara sammankopplat med psykisk ohälsa.Utifrån Goffmans (2011) begrepp stigma är ett missbruk ett avvikande från samhällets normer samtidigt som att Hirdman (2003) beskriver att kvinnor redan ses som avvikare i samhället gentemot män. Då kvinnor kan känna mer skam än männen kring att ha ett missbruk kan det bli svårare för dem att få hjälp och ta till sig hjälp om de uppfattar att de professionella som de möter inte tar hänsyn till att de generellt är mer utsatta som kvinnor.
Binde (2012) skriver att stödorganisationer är ett viktigt komplement till
är av betydelse efter den professionella hjälpen upphör. Detta visar på att de inte endast är ett komplement till professionell hjälp, utan resten av livet även verkar som en viktig och självständig faktor till att spelaren lyckas hålla sig spelfri. Majoriteten av de kommunala professionerna berättade att det inte finns något samarbete med stödorganisationer. Samtidigt framförde de att stödorganisationer är en väldigt viktig del av spelfrihet och stöd för de spelmissbrukande. När det då inte finns ett samarbete mellan det kommunala och stödorganisationer, som en
definierad introduktion eller överlämning till en stödorganisation för spelare som avslutat sin behandling inom det kommunala, kan det resultera i att spelarna hamnar mellan stolarna och därför hamnar i återfall.
Studier kring hur kvinnornas skamkänslor specifikt uttrycker sig samt betydelsen av närvaron eller frånvaron av anhöriga för spelmissbruket för kvinnorna där männen beskrivit det som avgörande för en spelfrihet, skulle i framtida studier kunna beröras.I vidare studier om spelmissbrukande kvinnor skulle en observationsstudie av stödorganisationens kvinnogrupper kunna genomföras för att kunna jämföra hur de spelmissbrukande kvinnorna själva beskriver sitt spelmissbruk och situationen runt omkring sig, jämfört med män.
7 Referenslista
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber
Binde, Per (2012). A Swedish Mutual Support Society of Problem Gamblers.
International Journal of Mental Health & Addiction, 10(4), ss. 512-532.
doi:https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s11469-011-9335-4 (Hämtad 2019-11-05)
Brown, Brené (2006). Shame resilience theory: A grounded theory study on women and shame. Families in Society, 87(1), ss. 43-52. Tillgänglig på internet:
https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/socialservices/docview/61312821/D0E9FCDA2CAB48E0PQ/13? accountid=14827 (Hämtad 2020-02-06)
Brown, Kirsten L. & Russell, Alex M. T. (2019). What Can be Done to Reduce the Public Stigma of Gambling Disorder? Lessons from Other Stigmatised Conditions.
Journal of gambling studies, (36), ss. 23-38. doi:
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s10899-019-09890-9 (Hämtad 2020-02-13)
Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Dir 2018:47, Kommittédirektiv. Centrala marknadsfrågor vid omregleringen av
spelmarknaden. Stockholm: Finansdepartementet. Tillgänglig på internet:
https://www.regeringen.se/49c928/contentassets/f4c271e3217940de8cc59305587fb
d73/kommittedirektiv-centrala-marknadsfragor-vid-omregleringen-av-spelmarknaden-webb-dir.-201847.pdf (Hämtad 2020-01-05)
Folkhälsomyndigheten (2019). Swedish longitudinal gambling study: Resultat från
Swelogs 2018. Tillgänglig på internet:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/e2f80df7971e4abfa615a5edcf4 60897/resultat-swelogs-2018-2019.pdf (Hämtad 2020-02-29)
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
(2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (2019-10-20)
Forssén, Annika & Carlstedt, Gunilla (2001). Kvinnors ansvarstagande kan leda till ohälsa. Läkartidningen: organ för Sveriges läkarförbund, 98(16), ss. 1930-1933.
Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A645233&dswid=-5702, (2020-02-14)
Fäldt, Johannes & Kullberg, Christian (2012). Genusskapande processer i det sociala arbetets praktik. I: Kullberg, Christian (red.) (2012). Genus i socialt arbete. 1. uppl. Malmö: Liber.
Gavriel-Fried, Belle & Ajzenstadt, Mimi (2012). Pathological women gamblers: Gender-related aspects of control. Sex roles, 66(1-2), ss. 128-142. doi: https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s11199-011-0071-9 (Hämtad 2020-02-11)
God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/2-192. (Hämtad 2019-10-21)
Goffman, Erving (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 3. uppl. Stockholm: Norstedt.
Gustavsson, Anton & Svanell, Adam (2012). Spela lagom!: hur drömmen om
snabba pengar gjorde Sverige spelberoende. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev] uppl. Malmö: Liber.
Håkansson, Anders & Karlsson, Anna (2018). Gambling disorder, increased mortality, suicidality, and associated comorbidity: A longitudinal nationwide register study. Journal of Behavioral addictions [Elektronisk resurs], 7(4), ss. 1091-1099. doi:10.1556/2006.7.2018.112 (Hämtad 2019-12-01)
Jacobsson, Katarina; Thelander, Joakim & Wästerfors, David (2010). Sociologi för
socionomer: en stående inbjudan. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Kristensson, Jimmie (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Kristiansen, Søren & Jensen, Sara Marie (2011). Prevalence of gambling problems among adolescents in the Nordic countries: an overview of national gambling surveys 1997–2009. International Journal of Social Welfare; Oxford, 20(1), ss. 75-86. Blackwell Publishing Ltd. Tillgänglig på internet: https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/socialservices/docview/2090079092/F17BE68D883421DPQ/2?ac countid=14827 (Hämtad 2019-11-19)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Laanemets, Leili & Kristiansen, Arne (2008). Kön och behandling inom tvångsvård:
en studie av hur vården organiseras med avseende på genus. Stockholm: Statens
institutionsstyrelse (SIS. Tillgänglig på internet:
https://www.stat- inst.se/contentassets/a2af0aa4a719471ebf4f1ad56ad7fd55/kon-och-behandling-inom-tvangsvard-en-studie-av-hur-varden-organiseras-med-avseende-pa-genus.pdf (Hämtad 2020-02-14)
Lens, Vicki (2003). The Supreme Court and women's rights: A new challenge.
Affilia, 18(2), ss. 120-132. doi:
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177/0886109903018002003 (Hämtad 2020-02-12)
Mattsson, Tina (2005). I viljan att göra det normala; en kritisk studie av
genusperspektivet i missbrukarvården. Diss. Lund: Lunds universitet, 2005.
Tillgänglig på internet: https://portal.research.lu.se/ws/files/5779758/26530.pdf (Hämtad 2020-01-10)
McGrath, Daniel S.; Kim, Hyoun S.; Hodgins, David C.; Novitsky, Christine; & Tavares, Hermano (2018). Who are the anonymous? Involvement and predictors of Gamblers Anonymous attendance among disordered gamblers presenting for treatment. Journal of gambling studies, 34(4), ss. 1423-1434.
doi:https://doi.org/10.1007/s10899-018-9774-y (Hämtad 2020-02-28)
Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Från stoff till studie: om analysarbete
i kvalitativ forskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Romild, Ulla; Svensson, Jessika & Volberg, Rachel (2016). A gender perspective on gambling clusters in Sweden using longitudinal data. Nordic Studies on Alcohol and
Drugs, 33(1), ss. 43–60. doi:10.1515/nsad-2016-0004 (Hämtad 2020-02-01) Schlagintweit, Hera E.; Thompson, Kara; Goldstein, Abby L. & Stewart, Sherry H. (2017). An investigation of the association between shame and problem gambling: The mediating role of maladaptive coping motives. Journal of gambling studies, 33(4), ss. 1067-1079. doi:https://doi.org/10.1007/s10899-017-9674-6 (Hämtad 2020-02-18)
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2018:1138. Spellag. Stockholm: Finansdepartementet OU.
Socialdepartementet (2017). Samverkan om vård, stöd och behandling mot
spelmissbruk. (Regeringens proposition 2016/17:85). Stockholm: Regeringskansliet.
Hämtad: https://data.riksdagen.se/fil/E7C9555F-BD43-4E06-9748-EF39B8DBC02A (2020-03-10)
Socialstyrelsen (2018). Behandling av spelmissbruk och spelberoende.
Kunskapsstöd med rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Tillgänglig på internet:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-12-5.pdf (Hämtad 2019-11-12)
Thomassen, Magdalene (2014). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till
vetenskapsfilosofi. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Toneatto, Tony & Wang, Jenny Jing (2009). Community Treatment for Problem Gambling: Sex Differences in Outcome and Process. Community Mental Health
Journal; New York. 45(6), ss. 468-475. doi: https://doi.org/10.1007/s10597-009-9244-1 (Hämtad 2019-10-21)
Yi, Sunghwan & Kanetkar, Vinay (2011). Coping with guilt and shame after gambling loss. Journal of Gambling Studies, 27(3), ss. 371-387. doi: https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s10899-010-9216-y (Hämtad 2020-02-16)
Yin, Robert K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Intervjuguide
Vår intervjuguide utgår från en tematisering av vår frågeställning. De teman som framkommit är:
1.1 Arbete med spelmissbruk 1.2 Rutiner kring spelmissbruk 1.3 Samarbete
1.4 Förändring i arbete med spelmissbruk 1.5 Personer med spelmissbruk
1.6 De verksammas insikt
Utifrån dessa teman formulerades intervjufrågor i ett vardagsspråk i de intervjuerna som har utförts (Kvale & Brinkmann 2009 ss. 115- 126, 146-150).
Intervjufrågor:
Börja med att be dem göra en kort presentation av sig själva, arbetstitel och vad de gör i kort.
1.1.1 Hur når ni ut till personer med spelmissbruk? 1.1.2 Vad gör ni för att uppmärksamma spelmissbruk? 1.1.3 Hur tar personer med spelmissbruk kontakt med er?
1.1.4. Vilken respons får du på ditt arbete från andra utanför yrket?
1.2.1 Har ni några specifika rutiner och riktlinjer i ert arbete med personer med spelmissbruk?
1.2.2 Arbetar ni med anhörigstöd för anhöriga till personer med spelmissbruk? 1.2.3 Vilka insatser erbjuder ni?
1.2.3a) Hur upplever du effektiviteten av dessa insatser?
1.3.1 Vilka olika professioner samarbetar ni med i arbetet med personer med spelmissbruk?
1.3.2 Hur samarbetar ni med ideella stödorganisationer/olika professioner? 1.3.3 Hur fungerar det samarbetet?
1.4.1 Hur har arbetet med personer med spelmissbruk förändrats eller inte förändrats under din verksamma tid?
1.4.1a) Hur tycker du att arbetet kan förändras?
1.4.2. Vilka är de största utmaningarna i arbetet med personer med spelmissbruk? 1.4.3 Har den ökade tillgängligheten av nätkasinon påverkat ert arbete?
1.5.1 Söker sig personer med spelmissbruk, utifrån din erfarenhet, oftast först till professionella eller stödorganisationer?
1.5.1a) Varför tror du att det är så?
1.5.2 Vad är det generellt för åldersspann och kön på personer med spelmissbruk?
1.5.2a) Har ni några specifika åtgärder för just denna grupp?
1.5.3. Hur pratar dessa personer om sitt eget missbruk? 1.6.1 Hur ser du/er organisation på lagändringen?
1.6.2 Hur ser du/er organisation på stödorganisationers/professionellas arbete? 1.6.3 Vad tycker du om tillgängligheten och lagligheten av nätkasino?
1.6.4 Har du något mer att tillägga innan vi avslutar?
Bilaga 2
Informationsbrev till medverkande i studien
Hej! Vi heter Rebecka Simonsson och Mathilda Ström och vi läser
socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Vi håller just nu på att skriva vårt examensarbete där vi har valt att skriva om spelmissbruk. Vårt syfte med studien är att undersöka hur olika professioner i offentlig sektor och olika
verksamma inom ideella stödorganisationer arbetar med detta, det är därför vi har tagit kontakt med dig. Vi kommer att genomföra intervjuer med frågor kring arbetet ni för men även frågor om vad ni som arbetar med detta har för tankar och
reflektioner kring just spelmissbruk. Med denna studie hoppas vi att uppmärksamma detta sociala problem och framföra kunskap både mellan de verksamma men även för allmänheten.
Studien är på en examinerande nivå och en del av socionomprogrammet. Studiens tidsram förhåller sig till kursens gång vilket är 11/11 2019 - 17/1 2020. Intervjun kommer att beröra din uppfattning och erfarenhet av att arbeta med personer med spelmissbruk. Intervjun beräknas ta ca 40–60 minuter och det är av önskan att den sker i en ostörd miljö. Intervjun kommer att spelas in och sedan skrivas ut i text.
Den information som du lämnar kommer att behandlas säkert så att ingen obehörig tar del av den. När vi sedan redovisar materialet kommer vi att framföra resultaten så att ingen individ kan identifieras. Studien kommer att presenteras i form av en opponering vilket innebär att två av våra kurskamrater noggrant kommer att läsa igenom och ge kommentarer på texten. Den kommer även läsas av huvudexaminator och medexaminator för att de ska kunna grunda vårt betyg. När arbetet är färdigt och godkänt kommer det att publiceras i Diva Portal då alla examensarbeten som är skrivna vid Linnéuniversitetet ska läggas in där. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet skickat till dig via mail när vi är godkända och färdiga.
Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering. Ansvariga för studien är Rebecka Simonsson och
Mathilda Ström. Har Du frågor om studien är Du välkommen att höra av dig till oss.
Mathilda Ström Rebecka Simonsson Student Student Ms224uq@student.lnu.s Rs222sd@student.lnu.se