6.1 Slutsats
Vi har utifrån vårt syfte undersökt hur internationalisering kommuniceras och synliggörs i två läseböcker inriktade mot skolår 1. Vår slutsats är att läromedelsanalyser är komplexa. I analysen samspelar det vi ser med det vi vet, vilket ger oss både direkta och indirekta budskap. Med detta menar vi att i analysen av de båda läseböckerna som utgår utifrån internationalisering blir samhällskontexten och dess moral och etik blottlagd. Vi gjorde ett medvetet val när vi valde ut Läsdax 1 och Kråkes läsebok genom att välja nyligen utgivna läseböcker då de torde spegla sin tids värderingar. Utifrån våra problemställningar Hur
kommunicerar de två utvalda läseböckerna avseende internationalisering? och På vilket sätt synliggörs Lpo-94:s internationaliseringsuppdrag i de två läseböckerna? har vi kommit fram
36
Karaktärerna i läseboken tilldelats kortare texter i vilka de blir centrum. Vissa av läsebokens texter och bilder har ett neutralt jag-perspektiv, med det menar vi att jaget kan vara vem som helst. Vi anser att det i Läsdax 1 inte finns ett direkt och slutgiltigt ideal i form av en normerande karaktär att utgå ifrån. Detta tyder på en medvetenhet om identitetsskapande och genom att utesluta ett normerande ideal inkluderar man mångfalden. Läsdax 1 visar i text och bild upp en varierad grad av olika känslor vilka inte är bestämda efter genus och etnicitet.
Den världsbild som erbjuds i Kråkes läsebok anser vi sammanfattningsvis utgår ifrån det etnocentriska och vi upplever den etniskt svensk med Kråke som det normerande idealet. Vi menar att Kråke blir måttstocken och centrum för alla händelser i läseboken. Idealet som sänds ut är Kråke, en ljushyad pojke som står i centrum. Den mångkulturella representationen som visas i Kråkes läsebok gör det på västerländska villkor. Med det menar vi att vi tolkar den ena mångkulturella representationen som assimilerad i det svenska samhället och den andra mångkulturella representationen som en stereotyp som (re)produceras.
Då flera uppslag i de båda läseböckerna inte hade något specifikt eller tydligt uttalat utbud gällande mångkulturalitet eller etnicitet innebar detta för vår del att vi valde att analysera in minsta kulturbärande tecken i uppslagen. Vi valde att sammanställa en tabell med dessa tecken och de kategorier vi arbetade fram kan vid första anblick ses som mindre relevanta för vår undersökning. Text och bild granskningen av de båda läseböckerna och sammanställningen av tabellerna har varit en viktig del av vår analysprocess som bidragit till en helhetsbild. Denna bearbetning och kategorisering har varit till hjälp för att hitta dolda strukturer i text och bild. Enligt vår läseboksundersökning i skolår 1 använder majoriteten av skolorna läseböcker. Vi har fått en bild av att läseböcker främst används för att utveckla en mer tekniskt orienterad lästräning hos elever. Då många elever kommer i kontakt med läseböcker under sin skoltid menar vi att läseboken har potential att påverka samhällsnormer och strukturer ur bl.a. ett internationaliseringsperspektiv.
6.2 Diskussion
Vårt examensarbete ger endast en övergripande bild av läseböckerna. Vi vill förtydliga att vi är medvetna om att vår granskning och analys inte säger något om hur läseböckerna används ute i skolorna eller om, och i så fall hur, dessa läromedel kompletteras. Vi är även medvetna om att både sändare och mottagare bär på en egen verklighet där tolkningar är individuella
37
men även kulturbundna produkter. Undervisningssituationen är av stor betydelse för vilka budskap som når eleverna, hur budskapen förmedlas och tolkas, men även de budskap som finns i individens omgivningar påverkar.
Vårt val att göra läromedelsanalyser utifrån ett perspektiv och två böcker kan i efterhand diskuteras. Vi kände oss under vår analysprocess stundtals begränsade då vi utgick från endast ett perspektiv. Då kultur är allt omkring oss blir det komplext att försöka urskilja internationaliseringsperspektivet från genus-, klass- och etnicitetsperspektivet. Vi upptäckte under analysprocessen flera intressanta ingångar vilka vi inte kunde lägga fokus på i detta examensarbete. Detta gjorde att vi reflekterade över möjligheterna med att analysera materialet utifrån flera perspektiv eller förutsättningslöst för att upptäcka vad materialet kommunicerar. Nu i efterhand hade vi valt att göra analyser antingen förutsättningslöst eller utifrån flera olika perspektiv som exempelvis kultur, klass, genus och etnicitet. Då hade vi i analyserna kunnat se hur de olika perspektiven samspelar.
Forskaren Angerd Eilard (2008) har i Modern, svensk och jämställd. Om barn, familj och
omvärld i grundskolans läseböcker 1962-2007 gjort en omfattande forskning och avhandling
om läromedelsanalyser med vilken vi haft hjälp, stöd och inspiration. Genom att parallellt läsa andras avhandlingar under tiden vi skrivit vårt examensarbete fick vi lättare att förhålla oss kritiska till vår egen text och våra egna tankar. Att utgå från två böcker som på flera sätt utgör varandras motsatser, som vi gjort, kan bidra till att visa mångfald bland läromedel. Vi menar att fortsatt forskning inom ämnet är nödvändigt. Vår undersökning är relevant ur perspektivet att läseböcker ses som en tidsbunden och kulturbunden produkt. Eilard (2008) menar att läseböcker är en produkt av sin samtid och att de speglar en bild av olika samhällsidentiteter som råder (a.a.). Vi har under vårt analysarbete reflekterat över om våra tolkningar utgår från våra egna erfarenheter eller om de speglar samhällsidentiteter utifrån den rådande samhällsnormen. Eilard (2008) menar att genom att uppmärksamma olika perspektiv destabiliseras normen.
”Avsikten är att på så vis åskådliggöra hur symboliska identiteter konstrueras med utgångspunkt i vissa givna ideal, värderingar, normer och fördomar, samt därigenom uppmana till reflektion kring (de)konstruktionerna, kring samtiden och framtiden.” (Eilard 2008:86)
38
Vi ser läromedelsanalyser som ett verktyg som kan bidra till att utveckla läromedel och medvetandegöra både läromedelsförfattare och pedagoger om både synliga och dolda strukturer. Ett kritiskt förhållningssätt gentemot olika material kan hjälpa pedagogen att upptäcka uttryck för exempelvis diskriminering och kränkning som kan finnas ”dolt” i materialet. Vi märkte att det i vår textanalys fanns dolda underbyggda strukturer som upprätthöll samhälleliga normer vilket vi inte såg vid första anblicken. Detta menar vi visar på vikten av att grundligt granska det material man använder sig av som pedagog.
Vi har i vårt examensarbete använt oss av ord och uttryck som för läsaren kan upplevas som starka men som bär på en vedertagen symbolik. Ord vi avser är t.ex. mörkhyad, ljushyad, invandrare och asiatisk. Vi bidrar här till att reproducera och upprätthålla ett ”vi” och ”de andra” vilket inte är våra intentioner.
Vi började vårt examensarbete Presenteras, representeras eller nonchaleras? med två frågeställningar som vi återkommit till under examensarbetet. Frågeställningarna har utmanat oss i sin snävhet men samtidigt har de hjälpt oss att bibehålla fokus under analysarbetet. Vi slutar detta examensarbete med fler frågor än svar. Den fråga som är obestridligt obesvarad är hur påverkas de elever som presenteras, representeras eller nonchaleras i läseböcker i skolår 1? Hur medvetna är vi om medskapandet och upprätthållande av etnocentrism och kulturell cementering som läseböckerna indirekt kan bidra till. Hur påverkas de elever vars identitet aldrig synliggörs i den samhällskontext de lever i? För att leva i en kulturell gemenskap och förstå denna krävs det att vi erbjuder nutida och framtida elever och samhällsmedborgare en delaktighet i det lokala såväl som i det globala. Vi anser att om elever kan identifiera sig och representeras i läromedel så kan det utgöra både en grundtrygghet och delaktighet i det svenska mångkulturella samhället. Framtiden är gränsöverskridande, mångkulturell och den är vårt gemensamma ansvar, ett ansvar under frihet.
39