Denna uppsats inleddes med att konstatera att i brist på statlig granskning är läraren ytterst ansvarig för det läromedel som sätts i elevernas händer. Uppsatsen tar dessutom upp möjligheten att eleverna betraktar läraren som producent, eller åtminstone representant för böckernas innehåll. Däri ligger denna studies relevans. Som lärare vill jag veta vilka budskap texterna förmedlar för att kunna ta ställning till hur de bör hanteras. Studiens syfte har varit att blottlägga normer och maktstrukturer som inte är klart uttalade och därmed inte synliga utan en kritisk analys av texterna ifråga. Förhoppningen har varit att analysens resultat ska kunna användas för att säga något om hur de berörda texterna ser på sin omvärld och sin läsare, vilket är av intresse för samtliga lärare som vill vara säkra på att de kan stå för de budskap som texterna förmedlar, och i motsatt fall ha möjlighet att ta upp dem till diskussion. På så sätt har en som lärare åtminstone möjlighet att undvika risken att okritiskt reproducera problematiska budskap, maktrelationer och normer.
6.1 Metoddiskussion
Det undersökta materialet utgörs av fyra textavsnitt som hämtats från två läromedel. Det begränsade analysunderlaget som är en följd av studiens begränsade omfattning utgör anledning att iaktta försiktighet i fråga om att dra alltför långtgående slutsatser av studiens resultat. Samtidigt är styckena autentiska texter från läromedel som bevisligen är i bruk i gymnasieskolor, och resultaten bör därmed vara relevanta även i det fall att deras tillämplighet skulle begränsas till de exempel som presenteras här. Det faktum att det rör sig om två skilda läromedel, publicerade vid olika tidpunkter och på olika förlag, samt det att de analyserade texterna behandlar olika teman, kan dock ses som indikatorer på att liknande resultat är att förvänta även vid mer omfattande granskningar. Att den första genomläsningen av respektive läromedel resulterade i att fler textavsnitt än de som ryms i denna studie bedömdes vara i behov av granskning är ytterligare än sådan indikator. Av utrymmesskäl har bland annat en text om källkritik fått utelämnas ur studien, vilken hade varit av intresse att analysera kritiskt baserat på att texten vid en första anblick tycks förmedla en nedlåtande attityd gentemot ungdomar och deras förmåga att hantera sociala medier (Nilsson & Winqvist, 2018, s. 190). Ett annat exempel är en text med förslag på hur ett tal om ämnet mobbning kan läggas upp.
37
Texten betonar vikten av att ha en intresseväckande inledning, och ger följande exempel på hur en sådan inledning kan se ut: ”HORA! BÖG! BLATTE!” (Eriksson & Markstedt, 2008, s. 94–96). Även om syftet är att förmedla att sådana ”kränkande tilltal som mobbare ofta använder” inte får förekomma, medverkar texten fortfarande till att reproducera normer som skolan är skyldig att motarbeta. Beträffande urvalsprocessen finns det förstås anledning att beakta studiens resultat också mot bakgrund av hermeneutikens teori om att tolkning aldrig är förutsättningslös, utan alltid påverkas av vem som utför den och när. Redan under urvalet har således tolkarens utgångspunkt funnits med som påverkande faktor.
6.2 Resultatdiskussion
Studiens analysarbete har utgått från nedanstående två frågeställningar:
• Vilka språkliga val ligger bakom den granskade textens framställningssätt? • Vilka effekter får de tillämpade valen?
Av uppenbara skäl gav de olika texterna olika specifika svar på den första frågeställningen, men några gemensamma slutsatser kan trots det härledas från resultatet. Det metodiska tillvägagångssätt den tillämpade textanalysmodellen förutsätter visar nämligen att språkliga val har gjorts på alla nivåer i samtliga analyserade texter. I likhet med det resultat som Feiz och Strauss (2013) presenterar, ger de analyserade textavsnitten således exempel på hur ord, lingvistiska former och grammatiska konstruktioner är ett resultat av att författarna vid utarbetande av texterna har valt ett framställningssätt framför ett annat tillgängligt alternativ. Analysen har bland annat visat på skribentens möjlighet att välja mellan ord som besitter (eller tilldelas) positiv respektive negativ innebörd, hur olika modalitet kan användas för att visa hur pass säker eller osäker författaren är på sin sak, hur olika typer av verb kan utnyttjas för att tilldela olika förmåga att påverka och därmed olika grad av ansvar, samt hur olika språkhandlingar kan avslöja vem som har makt att bestämma över en viss företeelse eller ett visst skeende.
Även vad gäller den andra frågeställningen gav analysen olika specifika resultat. Gemensamt för samtliga analyserade textavsnitt är dock att de tillämpade språkliga valen bidrar till att ge vissa av texternas deltagare mer makt än andra, samtidigt som
38
valen i flera fall haft till uppgift att försöka göra den maktobalans som föreligger mellan sändare och mottagare mindre uppenbar. I något fall har de språkliga valens funktion dessutom varit att dämpa eller dölja det faktum att det rör sig om en argumentation. Analysen visade också på att texterna skriver fram olika typer av normer, bland annat gällande studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Detta sker framför allt genom att de språkliga valen medverkar till att låta vissa deltagare omfattas av texternas ”vi” medan andra tilldelas rollen av ”de andra”. På så sätt bidrar de tillämpade valen till det som Feiz och Strauss kallar för författarens oundvikliga ställningstagande, vilket i sin tur är en logisk följd av dessa båda forskares eget ställningstagande att ingen diskurs någonsin kan vara helt neutral. Av Graeskes (2015) undersökning framgår att skolans värdegrund inte alltid är i fokus vid framställning av läromedel för gymnasieskolan, utan att ämnesplanerna ägnas större uppmärksamhet. Kanske är det en av förklaringarna till att analysen som genomförts i denna studie gav prov på framställningar som faktiskt strider mot värdegrunden, vilket blir som tydligast i det sista analyserade exemplet gällande killar och smink. Studiens resultat i fråga om framskrivna normer är intressanta att diskutera också mot bakgrund av den modelläsare som studeras hos Lilja Waltå (2011). Flera av de granskade styckena tycks nämligen vara avsedda för två olika modelläsare – de är skrivna för både den som omfattas av normen och den som inte gör det. Det intressanta är hur texterna skriver fram att även den som inte själv är inkluderad i normen förväntas betrakta den som en självklarhet. Detta kan i sin tur relateras till Eilards (2008) studie i hur ett läromedel medverkar till att utforma verkligheten genom det sätt på vilket det förmedlar fakta om den. Genom att framställa vissa företeelser som självklara och förgivettagna faktum ger texterna intryck av en förment samstämmighet som bidrar till att rekonstruera rådande normer, värderingar och ideal. En kritisk textanalys kan därmed bidra till att sådana normer, värderingar och ideal åskådliggöras och tas upp till diskussion, vilket förstås är en grundläggande förutsättning för förändringsarbete. Graeskes (2015) studie uppmärksammar vidare att forskning ges en nedtonad betydelse vid framställning av läromedel, vilket är av intresse mot bakgrund av att normkritisk pedagogik är ett relativt nytt perspektiv, som uppstått som en kontrast till en tidigare rådande toleranspedagogik. Av Graeskes resultat att döma, och beaktat de slutsatser denna studie ger upphov till, är således ett genomgående normkritiskt perspektiv inte att vänta i läromedlen – åtminstone inte förrän det tydligt kommit till uttryck i läroplanen.
39
6.3 Framtida forskning
Ovan diskuterades omfattningen på det underlag som varit föremål för analys, och att de slutsatser resultaten ger upphov till måste ses i ljuset därav. Kanske finns det anledning att betrakta det begränsade omfånget också från en annan synvinkel – det faktum att analysen, det begränsade underlaget till trots, synliggjorde flertalet implicita maktrelationer och normer kan ses som en indikation på att det föreligger behov av fortsatt forskning i ämnet och att läromedel med fördel kan granskas med en metod liknande den som tillämpats i denna studie. Kanske bör samtliga läromedel genomgå en normkritisk textanalys innan de köps in av skolor som därmed gör sig och sina lärare till representanter för de budskap läromedlen förmedlar. Specifikt för svenskämnet kan en sådan analys tänkas omfatta även skönlitterära röster, för att granska huruvida dessa förstärker eller kontrasterar mot de normer som skrivs fram i texter skrivna av läromedlets författare. Som nämnts i tidigare avsnitt har denna studie inte heller beaktat läromedlens skilda publiceringsår, vilket skulle kunna vara en intressant utgångspunkt för framtida studier. Förändrade samhällsförhållanden, attitydförändringar och nya lagar är några exempel på faktorer som kan tänkas komma till uttryck i läromedelstexter, och som skulle kunna ligga till grund för en jämförelse mellan läromedel som getts ut vid skilda tidpunkter.
40