Syftet med denna studie har varit att undersöka hur skolkuratorer uppfattar sin kunskap om HRV och om den kunskapen i sin tur underlättar för skolkuratorerna att uppmärksamma problematiken. Vidare har syftet varit att förstå hur
skolkuratorer utifrån sin kunskap agerar vid misstanke om HRV. Detta har vi undersökt genom våra frågor om vilken kunskap skolkuratorer har om HRV och hur de agerar vid misstanke om HRV.
Utifrån slutsatser från studiens frågeställning framkommer det att skolkuratorers arbete med elever utsatta för HRV är ett svårt och komplext område. Vårt resultat visar att kunskapen inom HRV hos skolkuratorer ser olika ut och det finns inga speciella handlingsplaner i det arbetet som ger de riktning och stöd. För att alla ska få samma kunskap gäller det att högre upp i politiken, där beslut om budget och resurser görs, satsas mer på utbildning inom hedersrelaterat våld och förtryck så att kommuner och skolor runt om i Sverige får samma möjlighet till kunskap. Arbetet idag görs utifrån skolkuratorernas egen uppfattning och i största mån tar man hjälp av kollegor eller andra professioner, man utgår inte från en egen kunskap vilket kan leda till att det finns en risk att elever som är utsatta för HRV inte upptäcks på samma sätt som de kanske borde göra.
Vi uppfattar det som att kunskapen gällande hedersrelaterat våld och förtryck inte ligger i linje med den tidigare forskning vi läst. Om man ser till Baianstovu, Strid, Cinthio, Särnstedt Gramnaes & Enelo (2019) rapport så vill de höja kompetensen genom fortbildning av personal inom de myndigheter som kommer i kontakt med barn utsatta för hedersrelaterat våld men utifrån de intervjuer vi utfört så tolkar vi det som att det inte är så. Hade det funnits fortbildning för personal på skola, inte bara för skolkuratorer, hade det förmodligen varit lättare att fånga upp de utsatta barnen. Genom tydlig information, implementering av genomarbetade handlingsplaner där man beskriver denna problematik skulle kunna göra att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
Det blir tydligt att agerandet vid kännedom om elever utsatta för HRV skiljer sig mellan skolkuratorerna. En del har en god och tät kontakt med socialtjänsten där det finns inte finns några tvivel på varandras kompetens. Två skolkuratorer har inte samma upplevelse utan upplever en brist i kunskapen rörande HRV och i
tillvägagångssättet att arbeta med dessa barn, detta kan inte vi styrka eftersom vår studie inte beaktar socialsekreterarnas perspektiv. En slutsats är att det de som upplever en brist i kunskap hos socialtjänsten besitter mer kunskap inom ämnet och mer erfarenheter vilket kan vara en anledning till deras upplevelse. I den tidigare forskning kan man läsa om de satsningar som man gjort i Sverige för att motverka och förebygga HRV genom ökad kunskap och handlingsplaner vid eventuella möten med ungdomar utsatta för HRV. Detta har vi efter vår studie fått förståelse om att det inte har nått ut till alla kommuner i Sverige, vilket är synd när kunskapen finns men inte förmedlas till alla. Det var också något som flera kuratorer saknade, någon form av handlingsplan i de fall där man kommer i kontakt med elever utsatta för HRV. Med detta arbete vill vi belysa bristen på kunskap om HRV och vi ser att en av svårigheterna i att komma i kontakt med elever utsatta för HRV grundar sig i bristen på kunskap, och det blir en konsekvens som kan medföra livsfara för ungdomar som lever i en hederskultur.
6.1 Förslag till framtida forskning
Precis som det nämnts tidigare är HRV mycket komplext och ibland svårt att ta in omfattningen av, då det finns så mycket man skulle kunna forska i gällande HRV. Något som vi saknar är en studie i hur det i efterhand påverkat ungdomar utsatta för HRV under uppväxten, både de som stannat kvar i familjen och anpassat sig och levt efter familjens krav och förväntningar, men också de som på ett eller annat sätt sagt upp kontakten eller brutit relationen med familjen, hur dessa val har påverkat hen som person i vuxen ålder.
7 Referenslista
- Aage Christoffersen, Svein (2007) Professioner och professionsetik - vad är det? I Aage
- Christoffersen, Svein (red). Professionsetik. Gleerup, ss 27–52
- Andersson, G & Swärd, H (2015) Etiska reflektioner. I Ahrne, G & Svensson, P (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl.
Stockholm: Liber, ss. 235–248
- Barnkonventionen som svensk lag https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/ [Hämtad 2020-10-29]
- Bilaga 11. Allmänt om forskningsansatser med kvalitativ metod (2017) I Sbu:s handbok- Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i
socialtjänsten. Stockholm
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_bilaga11.pdf [Hämta d [2020-11-06]
- Björktomta, S-B. (2005) Unga kvinnor, frihet och heder - om socialt arbete och hedersrelaterat våld
http://esh.diva-portal.org/smash/get/diva2:360367/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-10-22]
- Björktomta, Siv-Britt (2019). Honor-Based Violence in Sweden - Norms of Honor and Chastity
https://link.springer.com/article/10.1007/s10896-019-00039-1 [Hämntad 2020-10-22]
- Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber - Carbin, Maria (2008). Honour related violence: The invention of a new Swedish policy problem. I Magnusson, E., Rönnblom, M. & Silius, H. (red), Critical studies of gender equalities, Nordic dislocations, dilemmas and contradictions. Stockholm: Makadam Publishers
- Dellgran, P. (2015). Människobehandlande professioner. I Johansson, S.,
Dellgran, P., & Höjer, S. (Red.), Människobehandlande organisationer: Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Stockholm: Natur och Kultur. - Dellgran, P. (2016). Socionomer som profession. I A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård (Red.), Socialt arbete: en grundbok (s. 251–270). Stockholm: Natur & Kultur
- Eriksson-Zetterquist Ulla & Ahrne Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne Göran & Svensson Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl., Stockholm: Liber AB, ss. 34-54
- Gruber, Sabine (2007). I skolans vilja att åtgärda ”hedersrelaterat” våld: etnicitet, kön och våld
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:260877/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-10-20]
- Gruber, Sabine (2011). Nationella föreställningar och gränser i skolans insatser mot "hedersrelaterat" våld. Nordic Studies in Education. 31:3, s. 149-164 https://www-idunn-no.proxy.lnu.se/np/2011/03/art04
[Hämtad 2020-10-20]
- Hedersrelaterad problematik i skolan – en kunskaps- och forskningsöversikt, SOU 2010:84, Statens offentliga utredningar.
https://www.regeringen.se/49b716/contentassets/71699e859ddb4d74a037f1c3903f 584d/hedersrelaterad-problematik-i-skolan---en-kunskaps--och-forskningsoversikt-sou-201084 [Hämtad 2020-10-13]
- Hussein, J. (2017) Heder och hedersvåld: berättelser, fakta, fördomar. Göteborg: Korpen
-Johannessen, A, Tufte, P-A & Christoffersen, L (2020). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2 uppl., Stockholm: Liber AB
- Linell, H. (2016) Våldets karaktär och omfång: Resultat från en studie av den svenska socialtjänstens skyddsinsatser för barn
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13691457.2016.1188774 [Hämtad 2020-10-12]
- Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy : dilemmas of the individual in public services. New York; Russell Sage Foundation.
- Länsstyrelsen Östergötland (2010) Hedersrelaterat våld och förtryck – Handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta. ISBN: 978-91-7488-212-4 (Reviderad 2020.)
https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/tjanster/publikationer/hedersrelaterat- vald-och-fortryck---handbok-for-skola-och-socialtjanst-om-skyldigheten-att-se-och-hjalpa-utsatta.html [Hämtad 2020-10-30]
- Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck: en kunskaps- och forskningsöversikt. 1. uppl. Uppsala. Tillgänglig på
Internet: https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/ [Hämtad 2020-11-20]
- Skolverket (2018) Hedersrelaterat våld och förtryck: Skolans ansvar och
möjligheter 10:1205. Agneta Nilsson
https://www.skolverket.se/getFile?file=4015 [Hämtad 2020-12-03]
-Statistiska centralbyrån Kommuner i siffror (scb.se) [Hämtad 2021-01-12] - Svensson, K. Johnsson,E & Laanemets,L. (2008). Handlingsutrymme - utmaningar i social arbete. Natur & Kultur
- Thomassen, M (2007). Vetenskap, kunskap och praxis - introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups Utbildning AB
- Yin, Robert K. (2017). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1
Informationsbrev
Till dig som är kurator - information och förfrågan om deltagande i intervjustudie
Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck handlar bland annat om att alla barn och unga har rätt till att få vara barn, och rätt till att leva ett fritt liv med vem man vill. Som skolkurator handlar arbete bland annat om att vara observant på hur elever känner sig i skolmiljön och fånga upp de elever som har det jobbigt och se till att de får rätt stöd.
Vi vill därför genomföra en intervjustudie med förhoppningen att resultatet i studien kan leda till ökad kunskap om hur skolkuratorer hanterar och bemöter ungdomar som blivit eller blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Syftet med studien är att undersöka hur skolkuratorer uppfattar sin kompetens/kunskap inom området hedersrelaterat våld och förtryck, samt om det i sin tur påverkar deras förmåga/möjligheter att uppmärksamma barn som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Intervjuerna kommer att genomföras via Zoom på grund av rådande omständigheter. Intervjuerna beräknas ta 30-60 minuter.
Om du har minst ett års yrkeserfarenhet som kurator och är intresserad av att delta i vår studie kan du kontakta någon av oss via e-mail eller telefon.
Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt och det kommer att förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. Inga enskilda personer eller arbetsplatser kommer att kunna identifieras i examensarbetet. Källmaterialet av intervjun kommer efter avslutad studie att förstöras.
Den färdiga studien kommer att publiceras i DIVA-portalen där man kan ta del av de resultat vi kommit fram till.
Vi heter Alexsandra Ekberg och Valmire Skanelid och går på Linneuniversitetet i Växjö och läser till socionom. I utbildningen ingår att göra ett kandidatarbete, vilket är anledning till att denna intervjustudie kommer att göras. Har du några frågor så hör gärna av dig.
Växjö 2020-11-24
Studerande: Handledare: Alexandra Ekberg Roddy Nilsson 07x-xxxxxxx Professor ae223jv@student.lnu.se roddy.nilsson@lnu.se Valmire Skanelid 07x-xxxxxxx vs222ji@student.lnu.se
Bilaga 2
INTERVJUGUIDE