8. Diskussion och slutsats
8.2 Slutsats
I studien framgår det att samtliga informanter finner flera möjligheter med att undervisa ämnesövergripande. Fördelarna är främst kopplade till elevers lärande. Om undervisningen är väl planerad och om den bidrar med helhetsförståelse kan elevers lärande att gynnas. Ämnesövergripande undervisning som är planerad med utgångspunkt i elevers intresse och erfarenheter kan leda till större engagemang från elever, men även lärare ser då glädjen i undervisningen. De hinder som lärare möter förknippas med organisatoriska faktorer och påverkas oftast av tid för samplanering. Trots att ämnesövergripande undervisning beskrivs som tidskrävande vid uppstarten av teman menar lärarna att tid senare sparas eftersom det blir effektivt att endast följa en planering. De hinder som kan påträffas är om skolledningen stöd inte finns eller om kollegor inte samtycker till ämnesövergripande undervisning.
8.3 Metoddiskussion
Vår metod är baserad på en kvalitativ studie där intervjuer genomfördes med verksamma lärare som arbetar ämnesövergripande. Urvalet av erfarna lärare bidrar till både för- och nackdelar. Att intervjua lärare som arbetar ämnesövergripande innebär troligtvis att lärarna föredrar metoden och därav uttrycktes fler fördelar och färre nackdelar. Studiens resultat kan därför vara vinklat mot en mer positiv syn på ämnesövergripande undervisning. Vi har eftersträvat en objektivitet i studien genom att försöka bortse från vårt personliga intresse och våra positiva uppfattningar om metoden. Men vi ser även svårigheterna med att vara helt objektiva. Bringsrud Fekjær (2016) beskriver att en svaghet med den kvalitativa metoden är att den lämnar utrymme för forskarens egna tolkningar av den gjorda intervjun, därmed blir det svårt att vara objektiv. Det är osannolikt att förhålla sig helt objektiv vid tolkning av datainsamling (Alvehus, 2013). Vi är medvetna om att studien inte går att generalisera eftersom den är gjord med ett fåtal lärare. Däremot kan studien bidra till mer förståelse av hur lärare upplever ämnesövergripande undervisning.
38
Som tidigare nämnts har intervjuerna genomförts via zoom, telefon eller mejl. Det innebär att vi i majoriteten av intervjuerna har gått miste om informantens kroppsspråk och ansiktsuttryck. Det blir därmed svårare att avläsa eventuella osäkerheter i svaren samt kan eventuella missuppfattningar förekommit. När intervjuer skett via mejl uppmärksammades det att lärarnas svar inte blev lika utförliga som vid de muntliga intervjuerna. Efterhand som intervjuerna genomfördes blev vi bättre på att ställa följdfrågor och visste vilka följdfrågor som skulle ställas för att få svar det som studien undersökte. I efterhand med mer erfarenhet är vi medvetna om att intervjuerna hade kunnat genomföras annorlunda till en början för att få utförligare svar. Vi förstår även att en redovisning till informanterna av vår tolkning av deras svar hade kunnat stärka tillförlitligheten i vår analys.
8.4 Relevans för professionen
Undersökningen har bidragit med förslag på undervisningssätt som möter läroplanens mål angående att ge elever möjlighet till att arbeta ämnesövergripande. Studien har tillfört nya perspektiv på ämnesövergripande undervisning, hur denna kan användas i undervisningen och vilka möjligheter samt hinder den för med sig. För att lyckas med ämnesövergripande undervisning bör den vara väl planerad. Till vår kommande yrkesroll tar vi med oss att det kan krävas mycket tid för att planera ämnesövergripande undervisning men med erfarenhet kan planeringstiden bli mindre. Vi tar med oss från lärarnas erfarenheter att det kan vara betydelsefullt att befinna sig i ett arbetslag som har liknande målsättningar och intresse för att nå ett kollegialt fungerande samarbete. Detta finner vi som en svårighet på våra respektive verksamhetsförlagda utbildningar eftersom de arbetar mer ämnesuppdelat samt att vissa planerar och undervisar i specifika ämnen. Samtidigt upplever vi att många lärare gärna tar emot tips och idéer från oss på våra respektive skolor. Vi tror att ett stort engagemang krävs i vårt framtida arbetslag om inte intresset finns hos kollegorna. Dock finns det lärare som arbetar tematiskt och om vi finner rätt arbetslag finns det stora möjligheter att använda oss av, samt lära oss mer om arbetssättet. Skolans uppdrag är att stimulera eleven genom att främja lärandet (Skolverket, 2019) och ämnesövergripande undervisning kan byggas utifrån ett tema som är anpassat efter elevers intresse och erfarenheter. Flera teman har föreslagits och en viktig aspekt vi tar med oss är att
39
låta temat styra vilka ämnen som är mest optima att integrera. I läroplanen (2019) beskrivs det att elever ska ges ämnesfördjupning och sammanhang i undervisningen, vilket kan kopplas till det väsentliga med ämnesintegration som innebär att elever lär sig kunskaperna i ett sammanhang och skapar förståelse för helheten mellan ämnena.
8.5 Fortsatt forskning
I denna studie framkommer endast lärares perspektiv och för oss som blivande lärare hade det varit intressant att ta reda på elevers uppfattningar angående ämnesövergripande undervisning. Slutsatsen av resultatet och delvis tidigare forskning är att lärare anser att undervisningsmetoden är gynnande för elevers lärande. Vi ställer oss frågan när elever tycker att den ämnesövergripande undervisningen är lustfylld och kunskapsutvecklande. Detta skulle vi vilja forska vidare i dels genom att höra elevers röster, dels genom att observera elever som undervisas ämnesövergripande. Det skulle bidra till att vi med vår kommande profession som lärare kan skapa helhetsförståelse för ämnesövergripande undervisning när vi får både lärares och elevers perspektiv. Följande frågor hade då kunnat undersökas: När upplever elever den ämnesövergripande undervisningen som lustfylld? Vilka utmaningar samt möjligheter finner elever med sitt lärande i ämnesövergripande undervisning? Hur vill elever undervisas ämnesövergripande för att deras lärande ska gynnas?
40
9. Referenser
Acar, D., Tertemiz, N., & Taşdemir, A. (2018). The Effects of STEM Training on the
Academic Achievement of 4th Graders in Science and Mathematics and their Views on STEM Training. International Electronic Journal of Elementary Education, 10(4), 505–513.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Liber.
Bringsrud Fekjær, S. (2016). Att tolka och förstå statistik (1: a). Malmö: Glerups. Brinkkjaer, U., & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Studentlitteratur. Bursjöö, I. (2015). Att skapa sammanhang: lärare i naturvetenskapliga ämnen,
ämnesövergripande samarbete och etiska perspektiv i undervisningen To create coherence: science teachers, interdisciplinary collaboration and ethical perspectives in the educational practice. Nordic Studies in Science Education, 11(1), 19–34.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.
Lam, C. C., Alviar-Martin, T., Adler, S. A., & Sim, J. B. Y. (2013). Curriculum integration in Singapore: Teachers' perspectives and practice. Teaching and Teacher Education, 31, 23-34.
Liberg, C. (2017). Att vara lärare – den didaktiska reliefen. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.). Lärande, skola, bildning. (s. 351–369). Stockholm: Natur & Kultur.
Magnusson, K., Malmgren, G., & Nilsson, J. (2013). Att göra sin röst hörd: tematisk undervisning i
grundskolans mellanår. Studentlitteratur.
Olovsson, T. G., & Näsström, G. (2018). Ämnesövergripande undervisning och betyg i årskurs 4–6 i svensk grundskola i SO-och NO-ämnena. Nordidactica: Journal of Humanities and Social
41
Science Education, 4, 88–117.
Olovsson, T. G. (2020). Ämnesövergripande undervisning i samhällsorienterande ämnen i svensk grundskola–vad säger lärarna?. Acta Didactica Norden, 14(3), 1–24.
https://doi.org/10.5617/adno.7920
Persson, H. (2011). Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig
undervisning i skolår 7–9 (Doctoral dissertation, Institutionen för naturvetenskapernas och
matematikens didaktik, Umeå universitet).
Persson, H., Ekborg, M., & Garpelin, A. (2009). Ämnesintegrerad undervisning i naturvetenskap–Vad är det?. Nordic Studies in Science Education, 5(1), 47–60.
Persson, H., Ekborg, M. & Ottander, C. (2012). En studie av lärares intentioner med och genomförandet av ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 9. Nordic Studies in
Science Education, 8(1), 73–88.
Skolverket. (2011, rev 2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Sjøberg, S. (2009). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Storyline. (20 februari 2021). Aktuellt. https://www.storyline.se/
Säljö, R. (2017). Den lärande människan-teoretiska traditioner. I UP Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning: grundbok för lärare (s. 203–264). Stockholm. Sverige: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
42
Vetenskapsrådet, R. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Österlind, K. (2006). Begreppsbildning i ämnesövergripande och undersökande arbetssätt.: Studier av elevers
43
Bilagor
Bilaga 1
Om läraren
1. Vilken utbildning har du samt när tog du examen? Arbetat som lärare sedan dess? 2. Hur lång erfarenhet av ämnesövergripande undervisning har du?
3. Hur beskriver du begreppet ämnesövergripande undervisning?
4. Vad fick dig att börja arbeta ämnesövergripande? Och varför valde du att fortsätta/inte fortsätta? 5. Hur ofta arbetar du med ämnesövergripande undervisning?
Genomförande av ämnesövergripande undervisning
8. Vilka ämnen inkluderar du i din ämnesövergripande undervisning? Vilka har du inkluderat? 9. Hur ser en typisk ämnesövergripande lektion ut i ditt klassrum?
10. Vilka fem råd skulle du ge till en kollega som aldrig undervisat ämnesövergripande för att få en lyckad undervisning? Vilka enkla misstag/fällor ska en undvika tycker du?
Elevers lärande (NO)
11. Varför tycker du att ämnesövergripande undervisning är gynnsamt för elevernas lärande i NO? 12. I vilken situation anser du att ämnesövergripande undervisning är som mest givande för elevernas lärande i NO? (när lär sig eleverna som bäst, t.ex. ute i naturen, pararbete)
13. I vilka situationer anser du att ämnesövergripande undervisning inte är givande för elevernas lärande i NO?
Möjligheter & hinder
14. Vilka utmaningarna ser du när du undervisar ämnesövergripande? 15. Vilka möjligheter ser du när du undervisar ämnesövergripande?
44
Bilaga 2
Intervjufrågor
Om läraren
1. Vilken utbildning har du samt när tog du examen? Har du arbetat som lärare sedan dess? 2. Vilken klass arbetar du i just nu?
3. Hur lång erfarenhet av ämnesövergripande undervisning har du? 4. Hur skulle du definiera begreppet ämnesövergripande undervisning?
5. Vad fick dig att börja arbeta ämnesövergripande? Varför valde du att fortsätta/inte fortsätta? 6. Hur ofta arbetar du med ämnesövergripande undervisning?
Genomförande av ämnesövergripande undervisning
7. Vilka ämnen inkluderar du i din ämnesövergripande undervisning? Vilka har du inkluderat? 8. Hur ser en typisk ämnesövergripande lektion ut i ditt klassrum? Vilka ämnen inkluderas och vad gör ni under en typisk lektion?
9. Finns det några ämnen som du anser är bättre respektive sämre att integrera i ämnesövergripande undervisning?
10. Om ni integrerar flera ämnen i undervisningen, hur säkerställer ni då att eleverna får tillräckligt med tid i varje ämne?
11. Vilka fem råd skulle du ge till en kollega som aldrig undervisat ämnesövergripande för att få en lyckad undervisning?
12. Finns det något som du upptäckt att en bör undvika vid ämnesövergripande undervisning?
Elevers lärande (NO)
13. Varför tycker du att ämnesövergripande undervisning är gynnsamt för elevernas lärande i NO?
14. I vilken situation anser du att ämnesövergripande undervisning är som mest givande för elevernas lärande i NO?
15. I vilka situationer anser du att ämnesövergripande undervisning inte är givande för elevernas lärande i NO?
16. För de elever som arbetssättet inte fungerar, hur gör ni då?
Möjligheter & hinder
17. Vilka är de tre största utmaningarna du ser när du undervisar ämnesövergripande? 18. Vilka är de tre största möjligheter du ser när du undervisar ämnesövergripande?
45
Bilaga 3
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION
Datum 19/1-2020
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Våra namn är Lina Komét och Sara Härner och vi studerar till grundlärare årskurs F-3 på Malmö Universitet. Just nu går vi åttonde terminen och tar examen i juni 2021. Vi är precis i början av vårt examensarbete och ska genomföra en studie om ämnesövergripande undervisning utifrån ett lärarperspektiv. För att genomföra studien har vi godkännande från Malmö Universitet.
Vi har valt att göra en kvalitativ studie och inhämta vår data genom att intervjua lärare som har erfarenhet av ämnesövergripande undervisning. Syftet med intervjuerna är att ta reda på lärares upplevelser av ämnesövergripande undervisning.
Varje intervju kommer att ta 45–60 minuter och kommer att genomföras via telefon med hänsyn till rådande omständigheter och riktlinjer. Om du samtycker kommer vi att spela in intervjuerna för att minska risken för att missa relevant information och underlätta bearbetning av vår data. Det inspelade materialet kommer givetvis att avidentifieras och anonymiseras för att det inte ska finnas någon möjlighet att härleda vem som har deltagit. Både inspelningarna och det transkriberade materialet kommer att lagras på Malmö Universitets server under arbetet och samtyckesblanketterna kommer att förvaras oåtkomligt på Malmö Universitet.
Studien genomförs i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html) och projektet utgår från dessa principer i bl.a. följande avseenden:
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
46 ……… Studentens underskrift och namnförtydligande
Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):
...
Ansvarig handledare på Malmö universitet:
...
Kursansvarig på Malmö universitet:
...
Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se 040-665 70 00
47
Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp
samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i
skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte
inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge
de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer person- uppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få
information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
48
Samtycke
Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter, och Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som säger att
- medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. 1
Namn: ……….……….
Namnförtydligande: ……….
Dagens datum: ………..
1De forskningsetiska principerna kan du läsa mer om i Vetenskapsrådets skrift Forskningsetiska principer inom humanistisk-