Slutsats

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svensk förvaltning förhåller sig till de offentlig anställdas agerande på sociala medier, och därmed svara på frågeställningen; Hur hanterar svensk förvaltning offentlig anställdas yttrande av privata åsikter på sociala medier?

Den här studien har visat att det förekommer fall där svensk förvaltning ingripit mot personalens yttrandefrihet på sociala medier och att den offentliga sektorn är i behov av tydligare riktlinjer kring vilka åtgärder de får, samt inte får, vidta när en anställd uttrycker åsikter som kan ses som problematiska för förvaltningen. Studien har även indikerat att det återfinns problematiska formuleringar i de undersökta riktlinjerna. Vidare behövs det tydligare kontrollstrukturer som tillser att förvaltningen förändrar riktlinjer när JO kommer med kritik mot förvaltningens agerande.

41

7.2.

Diskussion

Enligt internetstiftelsen har svenskarnas ökade användning av internettjänster har även inneburit att allt fler kommunicerar genom e-post (2018). Detta har sannolikt i sin tur inneburit att myndigheterna behövt bli mer digitaliserade i sin kommunicering med medborgaren. Det kan vara en möjlig förklaring till det stadigt ökande antalet inkomna anmälningar till JO.

I Sverige arbetar omkring en tredjedel av samtliga förvärvsarbetare i offentlig sektor. Det skulle således vara något djärvt, och även ogrundat, att dra slutsatsen att den svenska förvaltningen som helhet utövar digital auktoritärism. Vad resultatet däremot pekar mot är att allt fler anmäler den offentliga sektorn i ärenden som berör yttrandefrihet, offentlighet och sekretess, samt att JO identifierat att det i hög utsträckning handlar om bristande kunskaper hos enskilda tjänstemän. Det skulle till del kunna förklaras av förvaltningens användande av lojalitetsplikten som ett argument för att begränsa personalens yttrandefrihet trots att den inte är tillämplig för anställda i offentlig sektor. Det är något oroande i sig att besluten från JO inte förefaller ligga till grund för några synbara förändringar i riktlinjer, eller för den delen att det går att spåra eventuella förändringar utan att det knyts till enskilda tjänstemäns minne.

Det ska också nämnas att det mycket väl kan finnas ett mörkertal där individer avstår från att anmäla och antingen lyder en arbetsgivares uppmaning att ta bort inlägg, alternativt byter arbete för att undgå fortsatta påtryckningar kring publiceringar på internet. Den fysiska handlingen av att radera ett inlägg på en plattform är oftast enkel och kan därmed ses som en liten eftergift från individen att göra. Sett ur ett större perspektiv däremot är det likställt som att säga åt en individ att denne inte får uttala åsikter i ett samtal med en annan människa, vilket direkt bryter emot lagen om efterforskning- och repressalieförbud och därmed något som få troligtvis skulle uppleva som en liten, eller ens en rimlig eftergift att göra.

Likväl går det att argumentera för att förvaltningen i stort följer de lagar och förordningar som är gällande med hänvisning till antalet utredningar i förhållande till den offentliga sektorns storlek. Här finns det möjligen individuella aspekter att undersöka hur generationer ser på aktiviteter på internet och vilken vikt som läggs på information som publiceras på sociala medier. I fallet med kaptenen och Försvarsmakten fick myndigheten rätt i att det kan vara motiverat med åtgärder som

42

kan tolkas som repressalier (JO245-2018). Det är däremot problematiskt att myndigheten i ett uttalande inte redogör för den kritik som JO uttalar i samma beslut, bland annat gällande otydliga riktlinjer utan istället fokuserar på att de har rätt att vidta åtgärder mot anställda när de yttrar sig i olika frågor (Försvarsmakten 2020). Uttalandet vållade debatt och där Försvarsmakten fick förtydliga sin ståndpunkt och förtydliga att riktlinjerna behövde revideras och att myndigheten välkomnar att personalen engagerar sig i diskussioner på sociala medier och därmed delar med sig av information om sin vardag (Försvarsmakten 2020b).

Information har länge varit en viktig del i krigföringen vilket kristalliserats i en underrättelsetjänst som berättat för den militära ledningen hur motståndaren kan tänkas agera i en given situation. Det har i sin tur skapat ett område där information inte bara skyddas, utan även falsk information sänds ut för att vilseleda (Diamond & Whittington, 2018 s. 263). Exempelvis Sovjetunionen är ökänt för sin doktrin av ”maskirovka” och förmågan till att vilseleda med hjälp av flera olika metoder.3 _I modern tid har detta mynnat ut i att information är en dimension där krig kan föras mellan parter, där det nödvändigtvis inte är den militära motståndaren som är mottagaren utan exempelvis en nations medborgare. Vidare kan den här påverkan ske relativt öppet och enkelt via internet och bulvanägda mediebolag som etablerats i olika stater. Spridningen av missvisande information kan, tack vare modern teknik, ske omgående genom användandet av exempelvis botar på sociala medier (Diamond & Whittington, 2018 ss. 256, 263). Det innebär att en individ kan sprida en manipulerad bild eller felaktig information på hundratals konton med hjälp av särskilt utvecklad mjukvara, vilket aktualiserades i efterdyningarna av det amerikanska presidentvalet 2016. Där blev utfallet att plattformar som Twitter inskränkte möjligheterna för användarna att automatiskt hämta och sprida information, vilket påverkade såväl legitima som illegitima nyhetsplattformar. Det har lett till att olika aktörer, såväl stater som organisationer, inrättat strukturer för att kunna möta den här typen av påverkansoperationer (Regeringen 2018; Stratcom u.å.; EUvsDisinfo u.å.). Det har även inneburit att stater med olika maktmedel påverkar företagen att i sin tur införa olika verktyg för att förhindra spridande av information som anses skadlig, samt ha ökad kontroll över att en användares

3 _{Маскировка - rysk militärteknisk term för metoder, verktyg, utrustning, med mera, som skall}

43 identitet. Det skapar ur ett svenskt perspektiv frågetecken kring hur effektiv exempelvis yttrandefrihetslagen är när det är multinationella företag som utför själva inskränkningen av spridning av information och inte staten som sådan. Det stödjer beskrivningen om hur den ryska digitala auktoritärismen utvecklats och fungerar idag där exempelvis internetleverantörerna står för olika typer av filter som blockerar användare för att nå olika hemsidor (Morgus 2018).

Den pluralism av åsikter som en liberal demokrati ska präglas utav förefaller skapa en konfliktyta på internet där det kan bli svårt för en individ att se skillnad på vad som är exempelvis vetenskapliga fakta, och vad som är desinformation och helt felaktigt. Konflikten syns tydligast kring debatten om vaccinering där vaccinmotståndares spridande av felaktig information (och en ökande smittspridning av sjukdomar som sagts varit utrotade), har skapat en motreaktion där exempelvis svenska politiker vill tvinga medborgare att vaccinera sig (Riksdagen 2019).

Samtidigt i takt med att den fysiska världen blir allt mer ihopvävd med den digitala kan detta innebära att det auktoritära internetstyret förs över till den fysiska sfären under argumentet att det är för att skydda demokratin och dess medborgare. Det kan sammantaget förklara varför svensk förvaltning fortsatt ingriper mot sina medarbetares privata aktiviteter på sociala medier, trots att det bryter såväl mot svensk lag som förvaltningarnas egna riktlinjer. Paradoxalt verkar det demokratiska verktyget ligga bakom en odemokratisk samhällsutveckling där främjandet av det öppna samtalet inte verkar nå hela vägen fram på internet.

En större översiktsstudie som jämför och analyserar riktlinjer för flera myndigheter skulle kunna visa hur den svenska förvaltningen i stort ser på personalens aktiviteter på sociala medier. Det är möjligt att de myndigheter som har någon form av riktlinjer har upprättat dessa i samband med en händelse. Likväl skulle en större studie bland landets tjänstemän kunna utröna om de blivit påverkade i vad de publicerar på internet.

44

Referenser

Allcott, H., & Gentzkow, M. (2017). Social media and fake news in the 2016 election. Journal of economic perspectives, 31(2), ss. 211-236.

Avesta kommun. (2010). Riktlinjer för användning av sociala medier [internt material]. Avesta: Avesta kommun

Avesta kommun. (2015). Riktlinjer för användning av sociala medier [internt material]. Avesta: Avesta kommun

Avesta kommun. (2018). Riktlinjer för användning av sociala medier [internt material]. Avesta: Avesta kommun

Bosch, T. (2017) Twitter activism and youth in South Africa: the case of

#RhodesMustFall, Information, Communication & Society, 20(2), ss. 221-232, DOI: 10.1080/1369118X.2016.1162829

Boréus, K. & Bergström, G.(red.) (2005). Textens mening och makt. En metodbok i samhällsvetenskaplig text-och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur

Boulianne, S. (2015) Social media use and participation: a metaanalysis of current research, Information, Communication & Society, 18(5), ss. 524-538, DOI: 10.1080/1369118X.2015.1008542

Carlson, M. (2020) Fake news as an informational moral panic: the symbolic deviancy of social media during the 2016 US presidential election, Information, Communication & Society, 23(3), ss. 374-388, DOI:

10.1080/1369118X.2018.1505934

CNBC (2018). Cambridge Analytica is an ‘example of what modern day colonialism looks like,’ whistleblower says https://www.cnbc.com/2018/03/27/cambridge- analytica-an-example-of-modern-day-colonialism-whistleblower.html Hämtad 12 april 2020

Diamond, L. & Whittington, Z. (2018) Social Media. I Haerpfer, W. C., Bernhagen, P., Welzel, C. & Inglehart, F. R., (red.) Democratization. Oxford: Oxford

University Press, ss. 253-265.

Diskrimineringsombudsmannen (2019). Diskrimineringslagen förbjuder repressalier. https://www.do.se/om-diskriminering/forbud-mot-repressalier/ Hämtad 12 april 2020.

Duffy, A., Tandoc, E. & Ling, R. (2019): Too good to be true, too good not to share: the social utility of fake news, Information, Communication & Society, DOI: 10.1080/1369118X.2019.1623904

Dzisah, S W. (2018) Social Media and Elections in Ghana: Enhancing Democratic Participation, African Journalism Studies, 39(1), ss. 27-47, DOI:

45 E-delegationen (2010). Myndigheters användning av sociala medier.

http://www.esamverka.se/download/18.7e784787153f0f33aa51c81d/14642732658 30/Riktlinjer%20f%C3%B6r%20myndigheters%20anv%C3%A4ndning%20av%2 0sociala%20medier%201.0.pdf Hämtad 6 april 2020

Ellison, N & Hardey, M. (2013) Developing Political Conversations?, Information, Communication & Society, 16(6), ss. 878-898, DOI:

10.1080/1369118X.2012.740495

Ellison, N & Hardey, M. (2014) Social Media and Local Government: Citizenship, Consumption and Democracy, Local Government Studies, 40(1), ss. 21-40, DOI: 10.1080/03003930.2013.799066

Esaiasson,P., Gilljam,M.,Oscarsson, H.och Wängnerud, L.(2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, upplaga 5. Stockholm: Norstedts Juridik

EUvsDisinfo (u.å). About - EU vs DISINFORMATION https://euvsdisinfo.eu/about/ Hämtad 7 mars 2020

Facebook (u.å). Promoting safety and expression – About Facebook.

https://about.fb.com/actions/promoting-safety-and-expression/ Hämtad 12 april 2020.

Freedom house (2019). Freedom on the net 2019 – The crisis on social media. https://freedomhouse.org/report/freedom-net/2019/crisis-social-media Hämtad 6 mars 2020

Frittord250. (2016). Om Frittord250. https://frittord250.se/om-oss/ Hämtad 23 maj 2020.

Funcke, N. (2019). Offentlighetsprincipen. 2: a upplagan. Lund: Studentlitteratur

Försvarsmakten (u.å). Sociala medier och säkerhet – Försvarsmakten.

https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/saker/sociala-medier- sakerhet/ Hämtad 22 april 2020

Försvarsmakten (2020a). Öppenhet, resultat, ansvar – mer än bara allmänt tyckande. https://blogg.forsvarsmakten.se/kommentar/2020/01/31/oppenhet-resultat-ansvar- mer-an-bara-allmant-tyckande/ Hämtad 26 maj 2020

Försvarsmakten (2020b). Klarläggande.

https://blogg.forsvarsmakten.se/kommentar/2020/02/04/klarlaggande/ Hämtad 26 maj 2020.

Garside, S. (2020). Democracy and Digital Authoritarianism: An Assessment of the EU’s External Engagement in the Promotion and Protection of Internet Freedom. College of Europe EU Diplomacy Paper 01/2020.

46

Gorwa, R. (2019) What is platform governance?, Information, Communication & Society, 22(6), ss. 854-871, DOI: 10.1080/1369118X.2019.1573914

Groshek, J. & Koc-Michalska, K. (2017) Helping populism win? Social media use, filter bubbles, and support for populist presidential candidates in the 2016 US election campaign, Information, Communication & Society, 20(9), ss. 1389-1407, DOI: 10.1080/1369118X.2017.1329334

Halperin, S. and Heath, O. (2017). Political Research Methods and Practical Skills(Second Edition): Oxford: Oxford University Press

Internetstiftelsen (2018). Svenskarna och internet 2018.

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet- 2018/kommunikation/e-post-och-chatt-i-topp/

Internetstiftelsen (2019). Sociala medier – Svenskarna och internet.

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/sociala- medier/ Hämtad 12 april 2020.

JO149-2009. (2009). Ingripande mot en anställds yttrandefrihet

JO4420-2013. (2015). Ifrågasatt inskränkning av yttrandefriheten för en professor vid Lunds universitet.

JO172-2016. (2017). Kritik mot Gymnasienämnden i Huddinge kommuns ordförande för att ha kränkt en anställds yttrandefrihet.

JO410-2017. (2018). Humanistiska nämnden i Örnsköldsviks kommun får kritik för att i ett anställningsärende ha vidtagit åtgärder i strid med det s.k.

repressalieförbudet.

JO3407-2018. (2019). Kritik mot Bildningsstyrelsen i Avesta kommun för att ha kränkt en anställds yttrandefrihet efter ett kritiskt inlägg på Facebook.

JO245-2018. (2019). Anmälan mot Försvarsmakten om att en officer har utsatts för repressalier efter att ha gjort vissa inlägg i sociala medier. Även kritik mot myndigheten för långsam handläggning av en begäran om handlingsutlämnande.

Justitieombudsmannen (2020a). Din fråga till JO [e-post]. E-brev från Justitieombudsmannen, 20 april 2020

Justitieombudsmannen (2020b). Alla anmälningar utreds inte.

http://www.jo.se/sv/JO-anmalan/Nar-en-anmalan-kommer-in-till-JO/Alla- anmalningar-utreds-inte/ Hämtad 23 maj 2020

Lunds universitet (2019). Sociala medier. https://www.medarbetarwebben.lu.se/stod- och-verktyg/kommunikation-och-grafisk-profil/sociala-medier Hämtad 20 april 2020

47 Kulturdepartementet (2019). Till det fria ordets försvar – åtgärder mot hot och hat

bland journalister, förtroendevalda och konstnärer.

https://www.regeringen.se/4a5758/contentassets/bf357b92128040828c598105a04 2bb30/till-det-fria-ordets-forsvar.pdf Hämtad 12 april 2020.

Migrationsverket (2016) Chefen för kommunikationsavdelningens administrativa beslut om användning av sociala medier. A-10/2016 [internt material].

Migrationsverket (2020). Efterfrågar information kring interna bestämmelser (allmän handling) 4.3.1.4-2020-12721 [e-post]. E-brev från Migrationsverket, 5 maj 2020

Morgus, R. (2018). The Spread of Russia’s Digital Authoritarianism. AI, China, Russia, and the Global Order: Technological, Political, Global, and Creative, 85. Mudde, C & Rovira Kaltwasser, C. (2017). Populism: a very short introduction,

Oxford: Oxford University Press

NE. (u.å). Blogg. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/blogg

Hämtad 13 april 2020.

Officerstidningen. (2017), Försvarsmakten minska spridning av känslig information: Slut med lönebesked på posten I: Officerstidningen nr 7/2017

https://www.officersforbundet.se/globalassets/web_otnr7_17.pdf Hämtad 8 mars 2020

Placek, A M. (2017) #Democracy: social media use and democratic legitimacy in Central and Eastern Europe, Democratization, 24(4), ss. 632-650, DOI:

10.1080/13510347.2016.1202929

Polyakova, A., & Meserole, C. Exporting Digital Authoritarianism: The Russian and Chinese Models. Policy Brief, Democracy and Disorder Series (Washington, DC: Brookings, 2019), ss. 1-22.

Pond, P. & Lewis, J. (2019) Riots and Twitter: connective politics, social media and framing discourses in the digital public sphere, Information, Communication & Society, 22(2), ss. 213-231, DOI: 10.1080/1369118X.2017.1366539

Utrikesdepartementet (1994). Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (Regeringens proposition 1994/95:19). Stockholm: Regeringskansliet.

https://data.riksdagen.se/fil/CE501C89-BBAB-4E15-8D3B-D410D27BFA91 Regeringen (2010). Allmänna handlingar I elektronisk form – offentlighet och

integritet.

https://www.regeringen.se/49bb8b/contentassets/93d404b4554140cab61cd59d557 12715/allmanna-handlingar-i-elektronisk-form---offentlighet-och-integritet-sou- 20104 Hämtad 6 april 2020

Regeringen (2018). Stärkt psykologiskt försvar och åtgärder mot

48

psykologiskt-forsvar-och-atgarder-mot-paverkansoperationer/ Hämtad 7 mars 2020

Riksdagen (2019). Obligatoriskt allmänt vaccinationsprogram för barn. Motion 2019/20:2033 av Erik ottoson (M). https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/motion/obligatoriskt-allmant-vaccinationsprogram-for- barn_H7022033 Hämtad 22 maj 2020

SFS 1949:105. Tryckfrihetsförordning. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 1991:1469. Yttrandefrihetsgrundlag. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

SKL (2010). Sociala medier och handlingsoffentligheten.

http://www.esamverka.se/download/18.7e784787153f0f33aa51c8ca/14642762372 03/SKL:s%20promemoria,%20Sociala%20medier%20och%20handlingsoffentligh eten.pdf Hämtad 6 april 2020

Stratcom (u.å). StratCom | NATO Strategic Communications Centre of Excellence Riga, Latvia https://www.stratcomcoe.org/ Hämtad 7 mars 2020

Sveriges television (2018). Kommentarer på kommuners sociala medier sparas – och blir offentlig handling. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/kommentarer- pa-soderhamn-kommuns-sociala-medier-sparas-och-blir-offentlig-handling

Hämtad 6 april 2020

Sydsvenskan (2018). Sverige världsledande inom digitalisering.

https://www.sydsvenskan.se/2018-06-15/sverige-varldsledande-inom- digitalisering Hämtad 6 april 2020

Twitter (2019a). Addressing the abuse of tech to spread terrorist and extremist content. https://blog.twitter.com/en_us/topics/company/2019/addressing-the- abuse-of-tech-to-spread-terrorist-and-extremist-c.html Hämtad 12 april 2020

Twitter (2019b). More control over your conversations: now available globally.

https://blog.twitter.com/en_us/topics/product/2019/more-control-over-your- conversations-globally.html Hämtad 12 april 2020

Valenzuela, S., Halpern, D., Katz, E. J. & Miranda, P. J. (2019) The Paradox of Participation Versus Misinformation: Social Media, Political Engagement, and the Spread of Misinformation, Digital Journalism, 7(6), ss. 802-823, DOI:

10.1080/21670811.2019.1623701

Weigel, B. (2018). Digitaliseringens baksida – cyberhotets komponenter och konsekvenser. Stockholm: Frivärld

Wikipedia (2019). Förundersökningsprotokollet i Arbogamålet - Wikipedia.

https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6runders%C3%B6kningsprotokollet_i_Arb ogam%C3%A5let Hämtad 8 mars 2020