Under detta avsnitt kommer vi först redogöra våra slutsatser och sedan föra en diskussion hur forskningsprocessen har utvecklats under detta arbete, där vi sammanställer och diskuterar vårt resultat utifrån studiens syfte och frågeställning. En diskussion förs även kring metodval, urvalsprocessen och insamlingsmetod. Vi kommer även reflektera våra tankegångar till en fortsatt forskning inom utomhuspedagogik och uteverksamhet samt dess betydelse för lärandet.
8.1. Slutsats
Syftet med denna studie var, att genom observationer och intervjuer undersöka följande frågeställningar. Hur ser den vardagliga verksamheten ut på en uteförskola? Hur används utevistelsen vid en uteförskola och hur skiljer de förskolepedagogiska inslagen från en traditionell förskola? Kan vi upptäcka ett specifikt pedagogiskt arbetssätt på en uteförskola och i så fall i vilka avseenden?
Genom observationer och intervjuer har vi kommit fram till att det mesta av den vardagliga och pedagogiska verksamheten på en uteförskola bedrivs utomhus. De flesta pedagoger vid uteförskolan förtydligar olika begrepp inom ämnesområden i naturen samt skapar möjligheter till ett upplevelsebaserat lärande som skiljer huvudsakligen från de traditionella verksamheterna. Fantasi och kreativitet anses vara kärnan i den vardagliga verksamheten. Dessutom är motorik, kroppsuppfattning, rumsuppfattning, rörelse, samspel, demokrati, sinnliga upplevelser, naturvetenskap, matematik, teknik, konstruktion, lärandet om olika förändrande årstidernas betydelse, samhälle, närmiljö, kemiska processer och fysikaliska fenomen några exempel som ligger till grund för den planerade pedagogiska verksamheten som tar plats minst fyra dagar i veckan på förmiddagen vid uteförskolan.
Studien synliggör att det mesta av den vardagliga samt pedagogiska verksamhet på en uteförskola bedrivs ute i samhällelig- och naturmiljö, där upplevelser ligger till grund för barnens lärande och utveckling. Upplevelser kan givetvis ske även vid de traditionella förskoleverksamheterna men den största anledning till att uteförskolan förmedlar mera upplevelser, är på grund av placering av uteförskolan. Utifrån tidigare erfarenheter från de traditionella verksamheterna har pedagogerna på en uteförskola ett förhållningssätt som skiljer sig emot den traditionella verksamheten med lite större kunskaper kring både utemiljöns betydelse och vad uteverksamhet är. Studien synliggör tydligt att utevistelse och uteverksamhet är två olika saker samt all uteverksamhet kan inte nämnas
som utomhuspedagogik, då det kan finnas uteverksamhet som inte har naturliga inslag i vid en uteförskola. Vi har kommit fram till att begreppet utomhuspedagogik är kontroversiellt och ibland tas det för givet vad utomhuspedagogik är samt att den alltid är kärnan på en uteförskola. Begreppet är så mångtydigt att även pedagoger som har jobbat länge på en uteförskola kan inte sätta fingret på vad som egentligen menas med begreppet och om utomhuspedagogik genomsyrar deras verksamhet. Eller så behöver de kanske inte kunna det! Utomhuspedagogiken måste inte ligga till grund för deras verksamhet. Det kanske räcker med att de bedriver en uteverksamhet utifrån sina förutsättningar.
8.2. Resultatdiskussion
Resultatet av våra observationer visar ett stort engagemang, närvaro och hängivenhet av pedagoger för att förmedla upplevelser och ett livslångt lärande av utemiljön. För att återgå till Kolbs grundläggande teorier om upplevelsebaserad lärande, anser vi att pedagogernas kunskap inom ämnesområde är en otroligt viktig grundsten för att ge barnen olika möjligheter att utveckla sitt lärande och ett autentisk lärande med det sinnliga i fokus. Pedagoger med breda ämneskunskaper ger barnen större förutsättningar för lärandet som blir mera bestående till ett livslångt lärande. Pedagogerna som medforskare ger barnen större möjligheter till samspel och en kommunikativ dialog tillsammans. Det väcker nyfikenhet, utforskande och utvecklande, samt en stimulerande glädje att få dela barnens perspektiv, fantasier och erfarenheter. Uteförskolans förutsättningar i sin miljö ger betydelsefulla ögonblick där barnen kan få utvecklas, vara delaktiga och få inflytande.
Under forskningsprocessen av vår studie har vi båda två utvecklat nya kunskaper som vi anser som yrkesrelevanta för vår kommande yrkesroll. Vi har fått ett bredare synsätt på uteförskolans verksamhet och det har gett oss ett större perspektiv av begreppet utomhuspedagogik. Vi har även utvecklat våra kunskaper om det autentiska lärandets betydelse för barnen men även för oss som pedagoger som vi kommer att använda oss av inom vår kommande yrkesroll. Från början av studien hade vi en tydlig uppfattning vad begreppet innefattade och förmedlade, men utvecklingen och analysen av det empiriska materialet förmedlade oss andra värderingar och ifrågasatte begreppet utomhuspedagogik. Det har varit svårt att få en konkret förklaring om vad begreppet egentligen betyder och hur och/eller ska utomhuspedagogik förmedlas inom en förskoleverksamhet som bedriver uteverksamhet?
8.3. Metoddiskussion
Vi har utgått från en kvalitativ metod, då vi menar att den är relevant utifrån vårt syfte och frågeställning, genom att göra observationer för att få en uppfattning om hur den vardagliga och pedagogiska verksamheten bedrivs på en uteförskola. Vi har även utgått från att använda oss av semistrukturerade intervjuer som också är en sorts kvalitativ metod för att få fram pedagogers erfarenheter och tankar kring deras verksamhet. Vi anser att genom att kombinera observationer och intervjuer har vi fått en bredare syn och infallsvinkel över fenomenet. Vi har ifrågasatt om vårt empiriska material från både de semistrukturerade intervjuerna och observationerna har varit tillräcklig för att analysera och få fram ett resultat till en diskussion. Vi anser att vi har fått tillräckligt underlag från det empiriska materialet till vårt resultat, eftersom vi är två studenter som värderar och reflekterar över fenomenen av empirin från olika synsätt.
8.4 Urval
Då vårt syfte var att studera en uteförskolas pedagogiska verksamhet har vi av strategiska urval och med vägledning samt rekommendationer utgått från en uteförskola med en homogen urvals kategori. Det hade varit mer givande om forskningsstudien hade observerats utifrån flera avdelningar samt utgått ifrån olika åldersindelningar. Detta skulle ha gett oss mera empiriskt material för att öka våra kunskaper inom den pedagogiska uteverksamheten samt belysa begreppet utomhuspedagogik utifrån flera pedagogers perspektiv.
8.5 Insamlingsmetod
Vår insamlingsmetod är dels det empiriska materialet från både de semistrukturerade intervjuerna och dels från observationerna. Vi har även studerat tidigare forsknings material som är relevant för vårt forskningsfält, både internationellt och nationellt. Vi ansåg att den forskningsmaterialen som finns inom de olika begreppen/områdena utevistelse, utomhuspedagogik och uteförskola var begränsat som gjorde att vi fick hänvisa till en del sekundärlitteratur, samt att begreppsformuleringen av utomhuspedagogik var svårtolkad då de internationella författarna menade att utevistelsen och uteverksamheten var utomhuspedagogik. Vi valde att genomföra observationer endast på förmiddagarna, men hade det gjorts observationer under andra tidpunkter på dagen eller om vi utgått från en heldags observation av uteverksamheten, hade detta förmedlat ytterligare perspektiv av vad en uteförskolas pedagogiska verksamhet är.
Den nya GDPR lagens införande i Sverige medförde en problematik både från vår och från uteförskolans sida. Vid startpunkten av examensarbetet vid uteförskolan förekom tre andra studier som behövde samtyckesblanketter vilket resulterade till att vårdnadshavarna blev mättade på det administrativa. Vid uteförskolans verksamhet förekommer det oförutsägbara händelser som har påverkat vår insamlingstid och förutsättningarna av olika anledningar. Vid ett tillfälle var det en pedagogs ledighet och vid ett annat tillfälle var det bygg och konstruktionsarbeten som förhindrade våra observationer.
8.6. Förslag till fortsatt forskning
Utifrån denna forskningsstudie har vi båda utvecklat ett bredare perspektiv och ämneskunskaper inom begreppen uteverksamhet, utevistelse och utomhuspedagogik. Men vi anser att oavsett vilka mål eller förväntningar vi riktar till förskolan gällande ämnen, lärande och planering, är det en levande mycket komplex verksamhet som kräver mycket mer av pedagogerna än rena ämneskunskaper. Vilket borde belysas mycket mer i praktiknära forskning där det studeras flera avdelningar och/eller förskolor för att få en bredare samt övergripande perspektiv kring forskningsämnet.