Syftet med studien har varit att ta reda på vilka utmaningar ensamstående mödrar upplever sig ha i sin vardag, dessa utmaningar har jag satt i relation till tvåsamhetsnormen. I min analys och genom min systematiska bearbetning av materialet, med mina teman som utgångspunkt, har situationer framträtt som varit gemensamma utmaningar för mödrarna. Den ekonomiska aspekten är en utmaning som majoriteten av mammorna påverkas av. Detta är en aspekt som märkbart blivit påverkad av strukturer baserade på en tvåsamhetsnorm. De situationer som har varit märkbart tydliga är en finansiering av bostad då det som ensamstående är svårare att få lån hos banken samt möjligheten till reducerad arbetstid.
Nätverkets betydelse och det stora behovet av hjälp i vardagen är centralt i min analys. Det förstås att detta nätverk behövs för att få en vardag att gå runt. Det nätverk som varit av störst vikt för majoriteten av mammorna är deras föräldrar. De ger stöttning i form av praktiskt stöd och hjälp med vardagsbestyr såsom att agera barnvakt, skjutsa barnen till aktiviteter eller att som förälder vara ett känslomässigt stöd för sin dotter i sin fostran med barnen. Resultatet visar även att mammorna reflekterar över sin ensamma situation i relation till tvåsamma kärnfamiljer där det finns resurser att dela upp hushållsarbetet mellan sig. De upplever en frustation över att inget i hemmet blir gjort om inte de utför uppgifterna. Detta skapar hos de ensamstående mödrarna en stress och oro över bristen att räcka till.
Även om ett flertal mödrar vill träffa en partner är det i deras situation svårt, i vissa fall upplevs det till och med som en omöjlighet. På grund av mammornas brist av ensam tid begränsar det möjligheterna till att träffa en partner. En mammas upplevelse var att många män inte ens anser det lönt att träffa henne med den anledningen att hon har sitt barn hos sig på heltid. Studien visar att majoriteten av mammorna upplever en förväntan från omgivningen att träffa en partner och att ett visst medlidande hos deras närstående uppstår i dess tro att mödrarna är missnöjda med sin ensamhet.
30
Analysen påvisar att samhället är starkt rotat i förväntningar som bygger på en tvåsamhetsnorm och även att samhället genom vissa situationer reproducerar dessa förväntningar genom att premiera den tvåsamma kärnfamiljen. Med en tolkning utifrån en tvåsamhetsnorm bidrar dessa strukturer till att de ensamstående mammorna kan upplevs som avvikande.
Resultatet kan ha kommit att bli påverkat av att mammorna i min studie är en förhållandevis homogen grupp, såväl gällande bostadsort som yrkesmässigt. Ändock fanns en variation i utbildningsnivå, ålder på mammorna och även åldern på barnen. Det skulle vara intressant att veta hur resultatet skulle se ut om detta fick en större spridning. Vidare skulle även en liknande studie på ensamstående pappor vara intresseväckande, då i syfte att se huruvida dessa pappors upplevelser liknar mammornas eller inte.
31
Källförteckning
Alsarve, Jenny, Lundqvist, Åsa & Roman, Christine. (2017). Ensamma mammor: dilemman,
resurser, strategier. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Ambjörnsson, Fanny (2010). En säker plats: alternativa familjer, relationsanarki och flersamhet bland unga queeraktivister. I Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv, Anne Banér (red). Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet. 16 s.
Ambjörnsson, Fanny. (2016). Vad är queer? (2. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Butler, Judith. (2005). Könet brinner. Stockholm: Natur och Kultur.
Butler, Judith (2007). Genustrubbel. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Denscombe, Martyn. (2008). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Malmö: Studentlitteratur.
Ekbrand, Hans (2006). Separationer och mäns väld mot kvinnor. Göteborg: Göteborg Studies in Sociology.
Gustavson, Malena. (2006) Blandade känslor: bisexuella kvinnors praktik och politik. (Diss, Linköpings universitet, Institutionen Tema Genus).
Hobson, Barbara & Takahashi, Mieko. (1996). Genusperspektiv på det sociala
medborgarskapet: en studie av ensamstående mödrar. I Palme, Joakim & Wennemo, Irene. (red.). Generell välfärd: Hot och möjligheter. (s. 171-198). Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB.
Hubbard, Philip. (1999). Sex and the city: Geographies of prostitution in the urban west. London: Ashgate.
Kulick, Don. (2005). Inledning. I Kulick, Don. (red.), Queersverige. (s. 8-22). Stockholm: Natur och Kultur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Lagercrantz, Lena & Tiby, Eva. (1981). Tvåsamhet i kvadrat. Tidskrift för genusvetenskap. (3), 66-73. Hämtad från file:///C:/Users/Admin/Downloads/1315-3888-1-SM%20(3).pdf
Nordin, Lissa. (2007). Man ska ju vara två: män och kärlekslängtan i norrländsk glesbygd. (Diss, Stockholms universitet, Socialantropologiska institutionen).
32
Thurén, Torsten. (2014). Vetenskapsteori för nybörjare. (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Tinnerholm Ljungberg, Helena. (2017). Familjepolitik. I Freidenvall, Lenita. & Jansson, Maria. (red.), Politik och kön: feministiska perspektiv på statsvetenskap. (s. 121-133). Lund: Studentlitteratur AB.
Trost, Jan. (2007). Enkätboken. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
33
Bilagor
Bilaga 1
Efterlysning
Singelmammor sökes!
Det är nu dags för mig att anta en ny spännande utmaning, nämligen min kandidatuppsats. Denna gång tänkte jag studera strukturer i vårt samhälle som rör och eventuellt påverkar ensamstående mödrar. Därför behöver jag komma i kontakt med mammor som lever singellivet för intervjuer till en intervjustudie.
Jag tror att detta kommer bli jättespännande och jag är otroligt peppad.
Vill Du vara med, eller vet Du någon som skulle tänkas vara intresserad av att delta, pm:a mig!
En får när som helst avbryta sin medverkan och en är garanterat anonym bland annat (de etiska principerna).
Dela gärna!
Hjärtliga hälsningar, Sara
34 Bilaga 2 Intervjuguide Bakgrundsinformation: 1. Ålder? 2. Utbildningsnivå? 3. Yrke?
4. Har du barn tillsammans med någon? 5. Vilket kön har dina partners haft? 6. Hur gammal är ditt/dina barn? 7. Hur ofta bor ditt/dina barn hos dig? 8. Hur länge har du levt som ensamstående?
Intervjufrågor:
1. Kan du berätta om ditt liv som ensamstående mamma?
2. Upplever du att du drar några fördelar av att vara ensamstående mamma? 3. Upplever du några nackdelar av att vara ensamstående mamma?
4. Upplever du som singelmamma svårigheter i din vardag?
5. Upplever du att relationer/det sociala livet runt omkring dig påverkas av att du är ensamstående?
6. Upplever du dig beroende av andra?
7. Känner du ökad oro nu jämfört med när du levde tvåsamt?
8. Upplever du att dina ekonomiska förutsättningar påverkas på grund av att du är ensamstående mamma?
9. Har du dejtat efter att du blivit ensamstående mamma? 10. Hur begärlig känner du dig som ensamstående mamma?
11. Upplever du att personer i din närhet förväntar sig av dig att du ska dejta och vilja leva tvåsamt?
35 Stockholms universitet
Institutionen för data- och systemvetenskap Forum 100
SE-164 40 Kista
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.dsv.su.se