Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur mäklarbyråernas praktikupplägg ser ut och hur praktikanter upplever den. Detta genom att utgå ifrån begreppet Veta om och veta hur (Grant, 2013), legitimt perifert deltagande (Lave & Wenger, 1991), TQM-modellen (Deming, 1986) samt PDCA-cykeln (Tague, 2005) för att undersöka praktikupplägget i företag B, D samt C. Våra frågeställning var:
-Hur omvandlar mäklarbyråer Fastighetsmäklarinspektionens allmänna råd i praktiken?
-Hur upplever studenter sin praktik?
Vad gäller planeringsprocessen avseende praktiken så skiljer det sig åt mellan mäklarbyråerna.
Samtliga praktikanter har upplevt att praktiken varit rörig och ostrukturerad. Praktikanterna från företag C och B fick båda två, som de uttryckte det, ’’tjata’’ för att få vara med på olika delmoment som ska ingå i praktiken enligt FMIs allmänna råd. Det som vi har kunnat notera är att det inte funnits något konkret praktikupplägg på hur praktiken ska se ut. I företag B och D användes en checklista där genomförda delmoment bockades i medan C2 enbart hade ett avstämningsmöte i slutet av praktiken. Praktikanten i företag B påpekade att vissa moment fick repeteras i onödan och att hen inte fick vara med tillräckligt mycket i administrativa moment, vilket också ingår i FMIs allmänna råd för praktiken. Praktikanten från företag C upplevde att hen ständigt fick tjata för att få vara med på momenten trots att företag C har en enskild person som ansvarar för praktikanter på kontoret. Gällande företag D påpekade den ansvarige att checklistan används som utgångspunkt för att säkerställa att samtliga moment genomförs. Dock har praktikanten i företag D inte tillräcklig kompetens gällande förmedling av fastigheter i och med att hen inte fick vara tillräckligt delaktig i det under praktiken. Detta har medfört att hen lämnar över förmedlingsuppdrag som rör specifikt fastigheter till kollegor i dagens läge. Enligt FMIs allmänna råd ska studenten få vara med på detta moment så att hen efter praktikperioden kan agera som mäklare. Detta tyder på att mäklarbyråerna i de här fallen inte har lyckats kvalitetssäkra praktikperioden vilket enligt TQM-modellen bör göras.
Det som även har konstaterats är att samtliga praktikanter känt osäkerhet samt rädsla för att göra fel under sin första tid som fastighetsmäklare. Detta på grund av bland annat den snabba inlärningen under praktiken och att praktikanterna inte har känt tillräcklig delaktighet i vissa delmoment. Samtliga praktikanter har varit överens om att det varit svårt att gå från teori till praktik och att de praktiska momenten såsom visningar varit enklast att lära sig. Samtidigt har de administrativa bitarna såsom kontrakt varit svårt att lära sig. Praktikanterna upplever att det
38 varit utmanande att lära sig hur en mäklare ska sälja in sin tjänst vilket de ansvariga från mäklarbyråerna håller med om. Enligt begreppet Veta om och veta hur (Grant, 2013) bör inte praktiska samt administrativa moment vara svåra att lära ut samt lära sig. Samtidigt är det enligt Veta om och veta hur svårt att lära sig tyst kunskap såsom hur en mäklare ska sälja in sin tjänst och agera. Det som vi även har kunnat notera gällande företag B är att praktikanters upplevelse av praktiken kan skilja sig åt beroende på när under utbildningen studenten gör sin praktik.
Detta då den ansvariga i företag B påpekade att det är enklare att göra sin praktik i början av utbildningen i stället för i slutet då det ställs mindre krav på grund av bristande förkunskaper i början av utbildningen. Att enligt den ansvariga sakna förkunskaper för att förstå inslag av juridiska moment såsom kontraktsskrivning kan medföra att företaget inte går igenom dessa moment lika djupgående med praktikanten. Det innebär att praktikupplägget skiljer sig åt beroende på när studenten praktiserar under utbildningen.
Det är av betydelse att inkludera praktikanten på arbetsplatsen för att gynna inlärningsprocessen och få en bra praktikperiod. Samtliga praktikanter har känt sig inkluderade till viss del men både praktikanterna från företag B och C har fått tjata på kollegor för att få vara med på olika delmoment och känna sig inkluderade. B2 har visserligen blivit inbjuden till exempelvis AW och veckomöten till skillnad från D2 som blivit inbjuden först efter några månader inpå praktikperioden. C2 har inte fått vara så delaktig på veckomöten samt AW. De ansvariga på mäklarbyråerna utryckte å andra sidan att det i princip är ett måste att visa framfötterna för att bli inkluderad på arbetsplatsen. Frågan blir då ifall det är en av anledningarna till att samtliga praktikanter upplevt att det brister i kunskap vilket möjligtvis kan knytas till avsaknaden av delaktigheten i vissa delmoment. Det som kan konstateras är att praktiken bör skilja sig beroende på hur mycket praktikanten lyckas inkludera sig i gruppen vilket är problematiskt då inlärningsprocessen är beroende av inkludering.
Vad gäller praktikanternas upplevelse av praktikupplägget upplevde praktikanterna från företag B och D att det var bra att de fick invända ifall något delmoment behövde repeteras, till skillnad från praktikanten från företag C som inte fick göra detta. Praktikanterna från företag B och D upplevde att praktiken var hektisk med tanke på att de praktiserade nära inpå registreringen som fastighetsmäklare. Vad gäller praktikens längd på 10 veckor kunde både praktikanten från företag B samt D instämma att den är för kort medan praktikanten från företag C framförde att den var lagom lång. Dock påpekade praktikanten från företag C att det krävs bättre struktur och ordning i sådant fall. Samtliga praktikanter upplevde att den snabba inlärningen under praktiken har medfört att många moment glömts bort när de väl fått vara yrkesverksamma som
39 fastighetsmäklare. Enligt begreppet Veta om och veta hur (Grant, 2013) tar olika delmoment olika lång tid att lära sig vilket är problematiskt med tanke på att praktiken är begränsad till 10 veckor samt den snabba inlärningen.
En ytterligare aspekt av praktiken är att uppföljning och utvärdering sker för att medföra en god kunskapsbas i enlighet med PDCA-cykeln. På företag B skedde det ingen uppföljning av praktiken. På företag D så skedde det genomgående och på företag C skedde det först i slutet av praktikperioden. Vad gäller förbättringsarbetet på mäklarbyråerna så har de olika tillvägagångsätt. Företag B inväntar att något ska brista i momenten innan de utvärderar det medan företag C och D ständigt har förbättringsarbetet i åtanke.
Vad gäller hur mäklarbyråerna använder Fastighetsmäklarinspektionens allmänna råd i praktiken så skiljer det sig åt gällande hur pass mycket praktikanterna fått vara delaktiga i momenten. Det som har kunnat konstateras är att de ansvariga på mäklarbyråerna har en intention att praktikanter ska få vara delaktiga och fullärda. Detta sker dock inte alltid i realiteten. Vad gäller mäklarbyråernas praktikupplägg har det kunnat konstateras att det skiljer sig åt mellan företagen beroende på kontor samt att det sker lokala avvikelser. Företag C har störst frihet att utforma praktiken i jämförelse med företag B och D där det sker lokala avvikelser beroende på olika typer av resurser på kontoren. Vidare menade företag C på att de utformar praktiken utifrån en kundprocess istället för FMIs allmänna råd. Företag B och D utgår enligt de ansvariga på företagen från FMIs allmänna råd gällande praktikupplägget men har även möjlighet att forma det på de olika kontoren. Rimligtvis kan det vara så att praktikanterna i och med detta kan uppleva praktiken på olika sätt beroende på vilket kontor de befinner sig på.
Praktikperioden ser alltså väldigt olika ut beroende på var studenten praktiserar vilket visat sig påverka praktikanten. Planen skiljer sig mellan hur praktikant upplever det och hur företaget har tänkt. Upplevelsen av praktiken samt praktikupplägget skiljer sig mycket mellan olika mäklarbyråer trots FMIs allmänna råd för praktikens utformning. Därtill brister det i kunskap efter praktikperioden hos samtliga praktikanter. Samtliga företag har visserligen intentionen att förbättra sitt praktikupplägg men åtgärderna samt identifieringen av problemen brister. Detta medför att praktikuppläggets upplevs som rörigt och inte helt tillfredsställande enligt praktikanterna. Det tyder på att det finns en del som behöver ses över avseende praktiken!
40