6.1 Syfte och forskningsfrågor
Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska bias påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka den utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under den kortare men likartade nedgången i oktober under samma år.
Med utgångspunkt i studiens syfte används följande forskningsfrågor:
● Vilka psykologiska bias har i störst utsträckning påverkat investerare under COVID-19 samt hur förhåller sig privata investerare till sådana bias?
● Hur skiljer sig resultatet åt från studier som genomförts under tidigare kriser? ● Är det en möjlighet att undvika eller minska förekomsten samt effekten av dessa
under liknande omständigheter?
6.2 Slutsats
I den mån respondenterna har blivit påverkade av psykologiska fallgropar tyder studien på att vissa fallgropar har en mer framträdande roll. Gällande social interaktion stämmer det för samtliga respondenter att deras intag av podcasts, twitter och andra medier relaterade till aktiemarknaden ökade under perioden. Författarna upplever att detta ökade intag har påverkat många av respondenternas uppfattning om marknaden. Detta då dessa medier har delat en positiv syn på marknaden, vilket tycks stämma överens väl med respondenterna som handlade aktivt under perioden.
Respondenternas förhållningssätt till denna bias är dock i majoritet att det ej är något som påverkar dem utan det är i informationssamlande och kunskapsbildande syfte. Detta informationssamlande är även något som tyder på en förekomst av överkonfidens. Illusionen av information samt den förhöjda aktivitet som nästintill samtliga respondenter identifierade tolkas som att påverkan av överkonfidens ökat under 2020 i kombination med ökningen av social interaktion. En fortsatt förhöjd aktivitet på marknaden under finansiella kriser är även något som tidigare studier påvisat under finansiella kriser. Generellt tycks inte respondenternas agerande avvika i större mån från de ageranden som
dokumenterats under tidigare kriser. Utöver aktiviteten tycks även respondenternas uppfattning av risk under perioden stämma överens med tidigare forskning. Det som tycks vara unikt med denna studie är den koppling som kan finnas mellan informationssamling via social interaktion och överkonfidens. Detta behöver dock ej vara något unikt för coronapandemins finansiella kris utan bör vara ett resultat av att studiens inriktning är annorlunda än tidigare studier.
Överkonfidens i kombination med housemoney-effekten är även de fallgropar som tydligast tycks ha påverkat respondenternas agerande under hösten gentemot våren. Goda resultat under våren och en önskan efter mer fick tre av respondenterna att ytterligare öka sin aktivitet under hösten. Det gick även att identifiera snakebite-effekten hos en del respondenter efter sämre resultat under coronapandemin. Två respondenter berättade specifikt att de fullkomligt gick ur marknaden under en längre period än de någonsin gjort tidigare.
På grund av den i urvalsgruppen begränsade mängd säljtransaktioner under coronapandemin är dispositionseffekten svåridentifierad bland respondenterna. Detta då i princip hälften av denna psykologiska bias elimineras, alltså det sökande efter stolthetskänslor som sker efter försäljning av aktier som ökat i värde. Däremot finns utrymme att argumentera för förekomsten av ett undvikande av ångerkänslor, just på grund av att så pass få säljtransaktioner genomfördes.
Vid granskning av respondenternas ageranden under börsåret 2020 skedde den högsta frekvensen av irrationellt beteende vid beslutsfattande enligt processen system 1. Dessa intuitiva och hastiga beslut, som vissa respondenter kände var nödvändiga under coronapandemins turbulenta marknad, var följaktligen en bidragande faktor till förekomsten av bias bland urvalsgruppen. Det gällde oavsett om respondenten hade kunskaper inom beteendefinans eller ej. Att istället enbart fatta finansiella beslut utifrån processen system 2 för att minska denna förekomst må vara lätt att påstå, men kan vara mer utmanande när investeraren ställs mot dessa påfrestande känslor. Några av respondenterna hade däremot helt lyckats eliminera frekvensen av beslutsfattande enligt system 1. Checklistor och specifika krav på nyckeltal förhindrade vissa respondenter att fatta intuitiva och känslobaserade beslut och därmed potentiellt förebygga en eventuell påverkan av bias.
Trots att respondenterna visade tecken på beslutsfattande utifrån system 2 i vissa hänseenden kvarstår att författarna identifierat förekomsten av bias. Detta indikerar att enbart detta inte räcker för att förhindra förekomsten. I linje med tidigare resonemang behöver individens beslutsfattande inte förbättras av ett kritiskt och analytiskt tankesätt utan korrekta verktyg. Således den kunskap om psykologiska bias som faktiskt kan påverka, i enlighet med tidigare studier. Detta bekräftas även i denna studie där de individer som uppvisat bäst kännedom om en fallgrop minskat dess påverkan mer än de individer som inte känner sig vid den.
Den frekvens som respondenterna kände vid de olika fallgroparna hör därmed med största sannolikhet ihop med deras tidigare kännedom om ämnet som var generellt låg. Många uttrycker ämnet som intressant och identifierar att det förmodligen hade förbättrat deras prestation. Det ska poängteras att många av respondenterna har upplevt goda resultat och det är inte möjligt för studien att bedöma om en större kunskap om beteendefinans hade påverkat detta. Däremot visar studien att kunskap om beteendefinans hade med stor sannolikhet minskat deras påverkan av psykologiska bias.
6.3 Förslag på vidare forskning
Det har under studiens gång identifierats att man genom kunskap och strategi kan undvika påverkan av bias till viss grad. Det vore utifrån detta konstaterande intressant att undersöka hur detta kan förmedlas till privata investerare. Institutionella investerare har ofta kunskapskrav där aspekter som beteendefinans kan tilläggas (Swedsec, 2021). För privata investerare kan det dock vara svårare att nå ut till dessa då det är en konstant ökande andel som sparar via investerande, oftast utan kunskapskrav. Utifrån denna studie går det ej tyda hur detta effektivt kan genomföras utan det skulle då behöva vidare forskning.
Vidare kan det vara intressant att undersöka privata investerares faktiska medvetenhet om bias på en större skala. I denna studie uppfattades en låg medvetenhet om psykologiska fallgropar bland respondenterna, men urvalet var för snävt för att dra en bredare slutsats. Men en kvantifierbar metod kan den nuvarande medvetenheten kartläggas som kan leda till mer generaliserbara slutsatser.
Utifrån föregående förslag kan även en mer kvantifierbar undersökning genomföras på skillnaden i resultat hos individer som visar god medvetenhet och kunskap gentemot individer med en lägre motsvarighet. En sådan studie kan även göras med ett fokus utanför finansiella kriser. Detta då den undersökta perioden i denna studie har varit en period med god marknadsutveckling utöver de två nedgångarna, vilket kan ha haft större påverkan på avkastning än psykologiska bias. En studie med sådan inriktning kan ge intressanta och mer generaliserbara slutsatser om beteendefinans i förhållande till avkastning.
Referenser
Aronsson, Olle. (2014). Dokument: När it-bubblan sprack. Dagens Industri. https://www.di.se/artiklar/2013/11/25/dokument-nar-it-bubblan-sprack/ (Hämtad 2021-03-16)
Baker, H. K., & Nofsinger, J. R. (2002). Psychological biases of investors. Financial services review, 11(2), 97.
https://go.gale.com/ps/anonymous?id=GALE%7CA149166064 (Hämtad 2021-05-26)
Barber, B. M., & Odean, T. (2001). Boys will be boys: Gender, overconfidence, and common stock investment. The quarterly journal of economics, 116(1), 261-292.
DOI: 10.1162/003355301556400
Barber, B. M., & Odean, T. (1999). The courage of misguided convictions. Financial Analysts Journal, 55(6), 41-55.
DOI: 10.2469/faj.v55.n6.2313
Barberis, N. (2011). Psychology and the Financial Crisis of 2007-2008. Financial innovation: too much or too little, 15-28.
DOI: 10.2139/ssrn.1742463
Black, H. (2021). The US Funds That Beat the Market. Morningstar. https://www.morningstar.co.uk/uk/news/209053/the-us-funds-that-beat-the-market.aspx (Hämtad 2021- 05-26)
Bodie, Z., Kane, A., & Marcus, A., (2014) Investments. McGraw-Hill Education
Bollen, J., & Mao, H. (2011). Twitter mood as a stock market predictor. IEEE Annals of the History of Computing, 44(10), 91-94.
DOI: 10.1109/MC.2011.323
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3.uppl. Stockholm: Liber AB
CNN Business (2021). Fear & Greed Index. https://money.cnn.com/data/fear-and-greed/ (Hämtad 2021- 03-10)
Cooper, M. J., Dimitrov, O., & Rau, P. R. (2001). A rose. com by any other name. The journal of Finance, 56(6), 2371-2388.
DOI: 10.1111/0022-1082.00408
Damodaran, A. (2012). Investment Valuation. John Wiley & Sons
Dewally, M. (2003). Internet investment advice: Investing with a rock of salt. Financial Analysts Journal, 59(4), 65-77.
Edvinsson, R. (2005). Growth, accumulation, crisis: with new macroeconomic data for Sweden 1800- 2000 (Doctoral dissertation, Acta Universitatis Stockholmiensis).
Grampp, W. D. (1948). Adam Smith and the economic man. Journal of Political Economy, 56(4), 315- 336.
DOI: 10.1086/256694
Hoffmann, A. O., Post, T., & Pennings, J. M. (2013). Individual investor perceptions and behavior during the financial crisis. Journal of Banking & Finance, 37(1), 60-74.
DOI: 10.1016/j.jbankfin.2012.08.007
International Monetary Fund. (2021). World Economic Outlook Report. https://www.imf.org/en/Publications/WEO. (Hämtad 2021-02-02).
Kapoor, Sutaja & Prosad, Jaya M. 2017. Behavioural Finance: A Review. Procedia Computer Science 122: 50-54.
DOI: 10.1016/j.procs.2017.11.340
Kahneman, D. (2017). Thinking, fast and slow. New York: Farrar, Straus and Giroux
Kahneman, D., & Frederick, S. (2002). Representativeness revisited: Attribute substitution in intuitive judgment. Heuristics and biases: The psychology of intuitive judgment, 49, 81.
DOI: 10.1017/cbo9780511808098.004
Kahneman, D., & Tversky, A., (1979) Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk. Econometrica, Vol. 47, No. 2., pp. 263-292
DOI: 10.2307/1914185
Kruger, J., & Dunning, D. (1999). Unskilled and unaware of it: how difficulties in recognizing one's own incompetence lead to inflated self-assessments. Journal of personality and social psychology, 77(6), 1121. DOI: 10.1037/0022-3514.77.6.1121
Liu, Y. C., Kuo, R. L., & Shih, S. R. (2020). COVID-19: The first documented coronavirus pandemic in history. Biomedical journal, 43(4), 328-333.
DOI: 10.1016/j.bj.2020.04.007
Lusardi, A., & Mitchell, O. S. (2011). Financial literacy around the world: an overview. National Bureau of Economic Research Working Paper Series
DOI: 10.1017/S1474747211000448
Malkiel, B. G., & Fama, E. F. (1970). Efficient capital markets: A review of theory and empirical work. The journal of Finance, 25(2), 383-417.
DOI: 10.2307/2325486
Nasdaq OMX Nordic (2021). OMXSPI Historiska kurser.
http://www.nasdaqomxnordic.com/index/historiska_kurser?Instrument=SE0000744195 (Hämtad 2021- 03-05)
Odean, T. (1998) Are investors reluctant to realize their losses? The Journal of finance, 53(5), 1775-1798. DOI: 10.1111/0022-1082.00072
OECD (2018). OECD/INFE Toolkit for Measuring Financial Literacy and Financial Inclusion
https://www.oecd.org/financial/education/2018-INFE-FinLit-Measurement-Toolkit.pdf (Hämtad 2020-03- 04)
Peterson, D. K., & Pitz, G. F. (1988). Confidence, uncertainty, and the use of information. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 14(1), 85.
DOI: 10.1037/0278-7393.14.1.85
Putri, M. D. P. W., Xu, C., & Akwetteh, L. N. (2020). Financial Behavior during COVID-19: Cognitive Errors That Can Define Financial Future. Open Journal of Social Sciences, 8(10), 259.
DOI: 10.4236/jss.2020.810017
Ricciardi, V., & Simon, H. K. (2000). What is behavioral finance? Business, Education & Technology Journal, 2(2), 1-9.
https://ssrn.com/abstract=256754
Rienecker, L. & Stray Jörgensen, P. (2014) Att skriva en bra uppsats, Malmö: Liber
Savin-Baden, M., & Howell-Major, C. (2013). Qualititative research: The essential guide to theory and practice. Qualitative Research: The Essential Guide to Theory and Practice. Routledge.
Simon, H. A. (1955). A behavioral model of rational choice. The quarterly journal of economics, 69(1), 99-118.
DOI: 10.2307/1884852
Shefrin, H., & Statman, M. (1985) The disposition to sell winners too early and ride losers too long: theory and evidence. The Journal of Finance, vol 40, No. 3, pp. 777-790.
DOI: 10.1111/j.1540-6261.1985.tb05002.x
Shiller, R. J., & Pound, J. (1989). Survey evidence on diffusion of interest and information among investors. Journal of Economic Behavior & Organization, 12(1), 47-66.
DOI: 10.1016/0167-2681(89)90076-0
Statman, M. (2014). Behavioral finance: Finance with normal people. Borsa Istanbul Review, 14(2), 65-73. DOI: 10.1016/j.bir.2014.03.001
Strauss-Kahn, Marc-Olivier, (2020). Can we compare the COVID-19 and 2008 crises? Atlantic Council. https://www.atlanticcouncil.org/blogs/new-atlanticist/can-we-compare-the-covid-19-and-2008-crises/ (Hämtad 2021-02-02)
Svenson, O. (1981). Are we all less risky and more skillful than our fellow drivers?. Acta psychologica, 47(2), 143-148.
DOI: 10.1016/0001-6918(81)90005-6
SwedSec Licensiering AB. 2021. Licensiering. https://www.swedsec.se/licensiering/ (Hämtad 2021-05-26)
Szyszka, A. (2010). Behavioral anatomy of the financial crisis. Journal of Centrum Cathedra, 3(2), 121- 135.
DOI:10.7835/jcc-berj-2010-0042
Taylor, S. E., & Brown, J. D. (1988). Illusion and well-being: a social psychological perspective on mental health. Psychological bulletin, 103(2), 193.
DOI: 10.1037/0033-2909.103.2.193
Tillväxtverket (2021). Statistik om korttidsarbete.
https://tillvaxtdata.tillvaxtverket.se/tillvaxtdata_publik#page=1bfc35b3-1578-496c-a1b6-04a02c537636 (Hämtad 2021-03-15)
Thaler, R., & Johnson, E., (1990) Gambling with the House Money and Trying to Break Even: The Effects of Prior Outcomes on Risky Choice. Management Science, Vol. 36, No. 6, pp. 643-660. DOI: 10.1287/mnsc.36.6.643
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2021-04-05)
WHO (2020). WHO Director-General's opening remarks at the media briefing on COVID-19 - 11 March 2020. https://www.who.int/director-general/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at- the-media-briefing-on-covid-19---11-march-2020 (Hämtad 2021-02-23)
WHO (2021). WHO Coronavirus Disease (COVID-19) Dashboard. https://covid19.who.int/ (Hämtad 2021-02-23)
World Bank (2020). The Global Economic Outlook During the COVID-19 Pandemic: A Changed World. https://www.worldbank.org/en/news/feature/2020/06/08/the-global-economic-outlook-during-the-covid- 19-pandemic-a-changed-world# (Hämtad 2021-02-04)
World Bank (2021). GDP growth (annual %) - Sweden. https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.MKTP.KD.ZG?locations=SE (Hämtad 2021-03-16)