Biases och beslut vid ekonomiska kriser : Hur kan investerare säkerställa beslutsfattande fritt från bias under dessa tider?

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige

Biases och beslut vid

ekonomiska kriser

Hur kan investerare säkerställa beslutsfattande

fritt från bias under dessa tider?

Oscar Burman

Karl Erlandsson

Förord

Vi vill först och främst rikta vår största tacksamhet till vår handledare Mikael Knutsson som bidragit med vägledning och stöd under hela uppsatsprocessen. Vidare vill vi även rikta ett stort tack till samtliga opponenter som hjälpt oss mycket med sina bra poänger och kommentarer längs vägen. Sist men inte minst måste vi självklart tacka alla respondenter som så generöst ställt upp på intervjuer och bidragit med intressant och värdefull information. Utan er hade denna uppsats aldrig kunnat slutföras.

Med detta sagt hoppas vi att läsandet av uppsatsen lyckas behaga och kanske även bidra en med ökad kunskap inom detta ämne som vi tycker är väldigt intressant.

Oscar Burman & Karl Erlandsson Linköping, 29 maj 2021

Sammanfattning

Titel: Biases och beslut vid ekonomiska kriser - Hur kan investerare säkerställa beslutsfattande

fritt från bias under dessa tider?

Författare: Oscar Burman & Karl Erlandsson Handledare: Mikael Knutsson

Bakgrund: Under våren år 2020 drabbades aktiemarknaden av coronapandemins påföljder. På

en månad minskade Stockholmsbörsens värde med 30% men var åter tillbaka på rekordnivåer sex månader senare. Ett liknande börsras inträffade under hösten samma år, men då var värdeminskningen mindre och återhämtningen ännu snabbare. Vid varje upp- och nedgång måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, där eventuella börspsykologiska biases kan bidra till en suboptimal avkastning. Coronapandemin och dess effekt på aktiemarknaden innebar en möjlighet att undersöka hur bias har påverkat privata investerares finansiella beslut under året 2020.

Syfte: Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska fallgropar påverkat investerare

vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.

Metod: I studien genomförs 8 kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer med privata

investerare. Utifrån detta har en helhetsbild över hur dessa investerare reagerat och blivit påverkade av fallgropar bildats utifrån existerande teori, i mån av att uppfylla studiens syfte.

Slutsats: Studien finner att privata investerare har upplevt en stark påverkan av psykologiska bias

under den studerade perioden. Av de undersökta fallgroparna är det primärt överkonfidens och social interaktion som har haft störst påverkan. Kännedomen är generellt låg om beteendefinans vilket visar sig i att respondenterna har svårt att förhålla sig till dessa bias och därvid bemöta dem. Vid de tillfällen som det finns en kännedom om fallgroparna visar det dock en förstärkt möjlighet att minska dess påverkan. Studien identifierar vissa skillnader i respondenternas beteende under våren gentemot hösten 2020, detta är dock i mindre grad. Vidare är det inte möjligt för studien att i större utsträckning konstatera om påverkan av bias på något vis påverkat respondenternas resultat under perioden.

Nyckelord: Beteendefinans, privata investerare, psykologiska fallgropar, finansiella kriser,

Abstract

Title: Biases and decisions during financial crises - How can investors ensure decisionmaking

free of bias during these times?

Authors: Oscar Burman & Karl Erlandsson Supervisor: Mikael Knutsson

Background: In the spring of 2020, the stock market was struck by the repercussions of the

corona pandemic. The Stockholm stock exchange lost 30% of its value over the course of a month, which only required half a year to fully recover from. A similar market crash occurred in the fall of the same year, but had a smaller deflation and a faster recovery. With each fluctuation, the private investor must make important financial decisions to either sell or to hold. This provides space for potential biases that could bring negative effects on the portfolio yield. The corona pandemic and its effect on the stock market provided an opportunity to examine how biases have affected the financial decisions of private investors during 2020.

Purpose: The purpose of the study is to examine whether psychological biases have affected

private investors during the stock market decline in spring 2020, and compare the results to prior research in past crises. Furthermore, the study intends to examine the extent to which private investors' financial decisions in March 2020 influenced their decisions during the stock market decline in October 2020.

Method: The study consists of eight qualitative, semi-structured interviews with private

investors. Based on these answers and reflections a conclusive picture is formed out of the existing theories in order to fulfill the purpose of the study.

Conclusion: The thesis finds that private investors have experienced a great impact of

psychological biases during the studied period. Out of the examined biases, overconfidence and social interaction are those that displayed the largest impact. The awareness of behavioral finance was generally low among the respondents of the study, which resulted in them having a hard time relating to and managing the biases. At times when respondents had awareness of a bias, the possibility of reducing its impact seemed enhanced. The study also identified some differences in respondent behavior during the spring compared to the autumn of 2020, though to a lesser extent. Furthermore, it is not possible to establish that an impact of bias affected the financial results of the respondents in this study.

Keywords: Behavioural finance, private investors, psychological biases, financial crises,

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 1

1.1BAKGRUND 1

1.2PROBLEMFORMULERING 4

1.3SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR 6

1.4AVGRÄNSNINGAR 6 1.5BEGREPPSDEFINITIONER 7 2. TEORETISK REFERENSRAM 9 2.1RATIONALITET 9 2.1.1 Begränsad rationalitet 9 2.2BETEENDEFINANS 10 2.2.1 Social interaktion 10 2.2.2 Överkonfidens 11 2.2.3 Dispositionseffekten 12

2.2.4 Snakebite-, House money- och Break even-effekten 12

2.3DUAL-PROCESS THEORY 13

2.3.1 System 1 13

2.3.2 System 2 13

2.4PRIVATA INVESTERARE UNDER FINANSIELLA KRISER 14

2.5FINANSIELL BILDNING 14 2.6HANTERING AV BIAS 15 3. METOD 17 3.1VAL AV METOD 17 3.2FORSKNINGSANSATS 17 3.3UNDERSÖKNINGSMETOD 18 3.4DATAINSAMLING 18 3.4.1 Urval 19 3.4.2 Intervjuer 19 3.4.3 Förberedelse 21 3.4.4 Genomförande 22 3.4.5 Transkribering 24 3.4.6 Analys av primärdata 24

3.5STUDIENS KVALITET OCH METODKRITIK 25

3.5.1 Bedömningskriterier 25

3.6FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 27

4. EMPIRI 29

4.2RESPONDENTERNAS AGERANDEN PÅ AKTIEMARKNADEN 2020 29 4.2.1 Våren 29 4.2.2 Hösten 31 4.3SOCIAL INTERAKTION 33 4.4ÖVERKONFIDENS 35 4.5DISPOSITIONSEFFEKTEN 38

4.6HOUSE MONEY-,SNAKEBITE-&BREAK EVEN-EFFEKTEN 41

5. ANALYS 45

5.1SOCIAL INTERAKTION 45

5.2ÖVERKONFIDENS 47

5.3DISPOSITIONSEFFEKTEN 50

5.4HOUSEMONEY-,SNAKEBITE- OCH BREAK EVEN-EFFEKTEN 51

6. SLUTSATS OCH FRAMTIDA FORSKNING 55

6.1SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR 55

6.2SLUTSATS 55

6.3FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING 57

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Under IT-bubblan så bytte totalt 147 Amerikanska börsnoterade bolag namn till något innehållande dotcom eller dotnet. Under de tre nästkommande veckorna efter namnbytet upplevde dessa bolag i genomsnitt en börsutveckling som var 38% bättre än marknaden. De bolag av dessa som redan var internetbaserade upplevde hela 57% bättre utveckling än marknaden trots att inget ändrats med företaget förutom namnet (Cooper et al., 2001). Detta visar på brister i de klassiska ekonomiska antaganden då ingen ny information framkommit om företagets fundamenta, utan enbart ett namnbyte. Fenomenet flockbeteende ur forskningsområdet beteendefinans kompletterar här de klassiska teorierna väl. Psykologiska fallgropar såsom denna kan ge goda inblickar gällande varför individer irrationellt flockas till vissa aktier. Förekomsten av andra psykologiska fallgropar likt flockbeteende går även att hitta under andra finanskriser i historien (Hoffman et al., 2012). Därmed bidrar beteendefinans med nya verktyg att förklara vad som tycks vara irrationella rörelser och ageranden på marknaden. Med 2020 års coronapandemi och medföljande finanskris, vilken insyn kan beteendefinans bidra med?

Neoklassisk teori har länge utgjort grunden för ekonomisk och finansiell teori. Ett centralt antagande inom teorin är den effektiva marknadshypotesen, som innebär att priset på en tillgång reflekterar all tillgänglig information då investerare ses som rationella i beslutsfattandet (Malkiel & Fama, 1970). Enligt denna hypotes är det därmed inte möjligt att systematiskt på lång sikt generera en avkastning överlägsen marknaden. Detta utspelar sig relativt väl på den verkliga aktiemarknaden. Exempelvis genererade bara lite mer än en procent av samtliga amerikanska Large-Cap fonder en högre avkastning än marknadsindex mellan åren 2010-2020 (Black, 2021). Emellertid kan antagandet tyckas vara problematiskt i praktiken om man överväger det faktum att alla människor inte nödvändigtvis är fullt rationella i sitt beslutsfattande. Även om neoklassiska modeller ger goda prediktioner på hur marknaden fungerar i många avseenden överensstämmer en del förutsägelser inte med verkligheten. Som komplement till klassisk teori benämnde Simon (1955) fenomenet Bounded rationality som idag är högst relevant inom beteendefinans; att individen inte är fullt rationell och beslut denne fattar begränsas av flertalet faktorer.

Med detta kan beteendefinans och dess beaktande av begränsad rationalitet under vissa omständigheter verka bättre än klassisk ekonomisk teori.

Beteendefinans är ett relativt nytt forskningsområde. Genom en sammankoppling av psykologi och finans ämnar beteendefinans att förklara hur kognitiva brister och bias ibland kan leda till systematiska snedsteg för den enskilde investeraren. Vanligt förekommande bias är bland annat flockbeteende, överkonfidens och dispositionseffekten, varav samtliga påverkar individens förmåga att fatta rationella beslut. Bias på individnivå kan även härledas till systematiska marknadsfel såsom prisbubblor på en aggregerad nivå. Detta då marknaden är ett aggregerat utfall av individuella beslut. Förståelse för bias är således relevant för att bilda en förståelse om hur prisbubblor och andra marknadsfel kan uppstå.

Sverige har under modern tid genomlidit ett flertal finansiella kriser som medfört en tydlig inverkan på dess utveckling och ekonomi. Under de inledande åren av 1930-talet drabbades Sverige av svallvågorna från den stora Depressionen som rådde i USA, då bruttonationalprodukten (BNP) per capita minskade med 1,19% respektive 4,56% under 1931 och 1932 (Edvinsson, 2005). Bank- och fastighetskrisen i början på 1990-talet slog även den hårt på landets ekonomi, med en årlig BNP-minskning på runt två procent mellan 1991-1993 (ibid.). Krisen påverkade givetvis även Stockholmsbörsen, som i sin tur minskade med nästan 30% år 1990 (Nasdaq OMX Nordic, 2021). Strax efter millennieskiftet drabbades Sverige, likväl resten av världen, när den så kallade IT-bubblan sprack. Krisen grundade sig i de snabbt växande priserna på aktier tillhörande teknikföretag i slutet på nittiotalet som resulterade i en finansiell bubbla (Dagens industri, 2021). Från Stockholmsbörsens högsta notering 6 mars 2000 minskade marknadsvärdet med 70% till dess lägsta notering 7 oktober 2002, vilket gör det till det största börsraset i svensk historia (Nasdaq OMX Nordic, 2021). Krisen påverkade inte BNP-tillväxten i samma mån som tidigare nämnda kriser, även om landet upplevde en något svagare BNP-utveckling mellan 2001-2003 (World Bank, 2021). Finanskrisen som år 2007 nådde svensk mark är en av de största globala finanskriser som inträffat i modern tid. Krisen, med ursprung i den amerikanska bostadsmarknaden, orsakade en BNP-minskning i Sverige med nästan fem procent 2009 (ibid.). Stockholmsbörsen upplevde även en hastig nedgång och backade mer än 50% från dess högsta punkt 2007 till dess lägsta i 2008 (Nasdaq OMX Nordic, 2021).

Sammantaget har dessa finanskriser ett hastigt börsras och bromsad ekonomisk utveckling gemensamt, men ingen av dem påverkade samhället i samma utsträckning som 2000-talets hittills största pandemi.

Coronapandemin innebar stora problem för samhällen och ekonomier runt om i världen. Första spåren av COVID-19, även kallad Coronavirus, upptäcktes först i Wuhan, Kina, i december 2019 (Liu et al., 2020). Den snabba och omfattande spridningen ledde till att World Health Organization karaktäriserade viruset som en pandemi 11 mars 2020, drygt fyra månader efter den initiala upptäckten (WHO, 2020). Den höga smittsamheten i kombination med dess dödliga symptom ledde till nedstängningar av stora samhällen och nationer i avseende att hindra virusets framfart. Trots det beräknas omkring 84 miljoner människor av världens befolkning drabbats av COVID-19 under pandemins första år, varav mer än 1,8 miljoner omkom (WHO, 2021). Precis som resterande delar av världen drabbades även Sverige hårt av pandemin. I landet bromsades vissa branscher och industrier och mer än 90 000 individer ansökte om stöd för korttidspermittering (Tillväxtverket, 2021). Virusets påverkan är därmed mer än påtaglig på både global och lokal nivå, vilket medförde stor turbulens på aktiemarknader runt om i världen.

Ett mått som kan indikera en rådande marknadsturbulens är CNN’s Fear and Greed index (Figur 1). Det är applicerbart som ett verktyg för att mäta om marknaden för tillfället drivs av känslorna rädsla eller av girighet. En stor rädsla på marknaden tenderar att driva ner aktiepriser, då människor säljer av sitt börsinnehav för att placera det i säkrare investeringar, medan girighet har motsats effekt. Indexet sammanställs av sju olika faktorer och indikatorer för hur situationen för närvarande ser ut på marknaden, exempelvis förhållandet mellan utestående köp- och säljoptioner samt efterfrågan på junk bonds. (CNN Business, 2021). Dessa faktorer sammanställs till ett index som under de inledande veckorna av mars 2020 påvisade extrem rädsla (Figur 1). Denna snabbt stigande rädsla kombination med den kraftiga minskning i ekonomisk aktivitet ledde i sin tur till den stora nedgången på aktiemarknaden som mellan 20 februari och 20 mars minskade mer än 30% på OMXSPI (Nasdaq OMX Nordic, 2021).

Figur 1. Fear and Greed index under år 2020.

Den finansiella krisen kopplad till coronapandemin skapade en unik situation för samtliga aktörer på marknaden. Till skillnad från tidigare finansiella kriser kretsade våren 2020 inte huvudsakligen om värdet av finansiella medel, utan handlade i stället om en fruktan för en möjlig samhällskollaps. Som nämnt minskade Stockholmsbörsens värde med 31% under endast en månads tid. Inte långt därefter genomgick marknaden en stark återhämtning och nådde på bara lite mer än ett halvår de nivåer som aktiemarknaden låg på innan pandemin (Nasdaq OMX Nordic, 2021). Detta kan ställas i relation till de två åren aktiemarknaden behövde för att återhämta sig efter 2008 års finanskris, samt IT-kraschen som inte nådde samma nivåer förrän sju år efter det initiala börsraset. Under fortsättningen av 2020 upplevde marknaden fortsatt hög volatilitet, med bland annat en snabb men kortvarig nedgång i slutet av oktober. Vid varje upp- och nedgång på aktiemarknaden måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, vilket riskerar att påverkas av eventuella biases som kan ge negativa effekter på avkastningen.

1.2 Problemformulering

Coronapandemin, och den efterföljande finanskrisen, uppvisar både likheter och skillnader i jämförelse med tidigare finanskriser. Likt tidigare kriser inleddes den av ett stort börsras med hög volatilitet och marknadsosäkerhet, där investerare ofta flyr till mindre riskfyllda placeringar. Den skilde sig däremot starkt i avseende till hur länge marknaden behövde för att återhämta sig (Nasdaq OMX Nordic, 2021). Vidare var kriser

som 2008 års finanskris samt bank- och fastighetskrisen i Sverige under början av 90-talet starkt knutna till ekonomiska faktorer till skillnad från Coronaviruset. Kriser såsom dessa påverkar snabbt individers privata ekonomi vilket minskar den aggregerade efterfrågan som på sikt leder till en recession (Strauss-Kahn, 2020). I dessa tillfällen stod bankerna även i extremt dåliga finansiella ställningar och konkurs var en överhängande risk eller ett faktum för många i samhället. Ett svagt bankväsende med lågt förtroende försvårade vid tillfället ytterligare hanteringen av kriserna. Ett vanligt fenomen i många tidigare finanskriser och börskrascher är förekomsten av en prisbubbla i någon skepnad (Barberis, 2011). Börsraset kopplad till IT-bubblan gällde föga förvånande en prisbubbla på diverse IT-företag. Krisen 2007-2008 får vanligtvis en koppling till en bostadsbubbla på den amerikanska marknaden, trots att sambandet här är inte lika teoretiskt förankrad utan mer av en väletablerad hypotes (Barberis, 2011). Sammantaget skiljer sig grunden och påföljden stort för historiska kriser jämfört med coronapandemin, vars orsaker vidareutvecklas härnäst.

I paritet med tidigare nämnda 2008 års finanskris och IT-bubblan var roten av Corona-krisen under 2020 ej någon ekonomisk händelse eller prisbubbla. Krisen berodde istället på COVID-19, viruset som snabbt spred sig över världen från Kina och lamslog näst intill samtliga ekonomier (World Bank, 2020). Coronapandemin bidrog till att det globala utbudet av tjänster och varor snabbt minskade vilket även naturligt ledde till en minskande efterfrågan (ibid.). Nedgången i världsekonomin kopplat till coronapandemin var klart större än vid finanskrisen 2008. International Monetary Fund (2021) estimerade att den globala BNP minskade med 3,5% under 2020. Detta kan ställas i relation till förändringen i den globala BNP år 2008 och 2009 som var +3% respektive -0,8% (IMF, 2010). Dessa ovan nämnda skillnader ökar relevansen i att undersöka beteenden under börskraschen som skedde under coronapandemin.

Viss forskning har genomförts på liknande vis med fokus på den finansiella krisen 2008. Szyszka (2010) analyserar investerares beteende utifrån fenomen såsom girighet, rädsla och underskattning av risk. Även Barberis (2011) undersöker psykologiska mekanismer under 2008 års finansiella kris. Studier av denna natur tycks ej existera angående COVID-19 krisen så eventuella likheter och skillnader mellan den och tidigare kriser är inte helt kartlagda. Oss veterligen har det bara publicerats en studie inom ämnet psykologiska bias under COVID-19 krisen. Den studien figurerar dock mest som en kartläggning av olika

bias och hur tecken av dessa kan ses under 2020 (Putri, Xu & Akwetteh, 2020). Ingen koppling till enskilda investerare finns vilket bekräftar behovet av att undersöka ämnet. Kapoor och Prosad (2017) publicerade en studie om beteendefinans och dess förmåga att överbrygga avståndet mellan verkliga situationer och traditionella ekonomiska teorier. Studien hävdade att förekomsten av bias endast kan hanteras med en kännedom av dessa och menade att en fördjupad analys inom detta är nödvändig.

En studie av detta slag är något som gynnar inte enbart enskilda sparare, utan även professionella investerare och rådgivare som möter samma problem både för sina egna samt kunders placeringar. Med en större kunskap om vilka psykologiska bias som påverkar sparare och investerare under dessa tillfällen kan det ge möjligheten att i framtiden bemöta sådana situationer annorlunda.

1.3 Syfte och forskningsfrågor

Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska bias påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.

Med utgångspunkt i studiens syfte används följande forskningsfrågor:

● Vilka psykologiska bias har i störst utsträckning påverkat investerare under COVID-19 samt hur förhåller sig privata investerare till sådana bias?

● Hur skiljer sig resultatet åt från studier som genomförts under tidigare kriser? ● Är det en möjlighet att undvika eller minska förekomsten samt effekten av bias

under liknande omständigheter?

1.4 Avgränsningar

Studien skall enbart fokusera på privata investerare med kunskap om grundläggande principer och koncept inom finans. Denna avgränsning genomförs då finansiella beslut av individer med bristande kunskap potentiellt kan fatta felbeslut som inte kan kopplas till psykologiska biases. För att i största mån avgöra hur psykologiska bias har påverkat

individers finansiella beslut utesluts därav individer som ej visar dessa grundläggande kunskaper.

Valet av privata investerare gentemot professionella investerare sker till stor del då de inte har några begränsningar på sina placeringar som en professionell investerare har. Syftet med dessa begränsningar är ofta att förebygga potentiella misstag. Att finna respondenter som har en möjlighet att visa tecken på en påverkan av psykologiska bias är för studien viktigt i mån av att möjliggöra någon sorts slutsats och potentiellt identifiera förebyggande faktorer.

Under coronapandemin har det endast inträffat två betydande nedgångar på aktiemarknaden. Dessa två tidpunkter som studien därmed förhåller sig till är det initiala börsraset i mars 2020 och det liknande men mindre omfattande raset i oktober 2020.

1.5 Begreppsdefinitioner

Psykologisk bias

Psykologisk bias (även benämnt fallgrop i studien) påverkar beslutsfattandet hos individer som ger denne en förvrängd syn på verkligheten och får irrationella beslut att förefalla rationella (Ricciardi & Simon, 2000).

2. Teoretisk referensram

2.1 Rationalitet

Den effektiva marknadshypotesen är ett centralt antagande inom finansiell ekonomi (Malkiel & Fama, 1970). Den utgår från att priser på kapitalmarknader speglar all tillgänglig information och därmed kan beskrivas som effektiv och rationell. Denna tes om en effektiv marknad innebär att det inte bör vara möjligt för enskilda investerare att “slå marknaden” varken på kort eller lång sikt, eftersom ett rationellt agerande utifrån den tillgängliga informationen resulterar i en avkastning likvärdig marknaden. I linje med den effektiva marknadshypotesen antyder klassisk ekonomisk teori en bild av människan som “the economic man”. Denna idealiserade person, först introducerad av Adam Smith, är perfekt rationell och agerar blixtsnabbt utifrån fullständig marknadsinformation med individuell nyttomaximering i fokus (Grampp, 1948). Att den effektiva marknaden består av dessa rationella investerare är det som resulterar i att marknadspriser rör sig i perfekt symbios som speglar den tillgängliga informationen.

2.1.1 Begränsad rationalitet

Begränsad rationalitet antyder, till skillnad från det neoklassiska antagandet “the economic man”, att individer endast delvis kan anses vara rationella (Simon, 1955). Detta begrepp grundar sig i tre huvudsakliga begränsningar som individen hindras av; kognitiva begränsningar, ofullständig information, samt tidsbegränsningar. Kognitiva begränsningar syftar på den otillräckliga kapaciteten människan har tillgänglig för att ej kunna hantera information på ett optimalt sätt. Ofullständig information avser den bristfälliga information tillgänglig för individen vid den given tidpunkt, som komplicerar ett eventuellt beslutsfattande. Tidsbegränsningar hindrar individens förmåga att analysera och hantera situationer vilket leder till ett suboptimalt beslutsfattande. Begränsad rationalitet tonar även ner antagandet om perfekt nyttomaximerande av individer som råder inom neoklassisk ekonomi. Istället ses individen som “satisficers”, då det alternativ som betraktas som “bra nog” är det individer nöjer sig med. (ibid.) Sammanfattningsvis innebär de tre begränsningarna tillsammans med “satisficing”-inställningen att enligt teorin är beslut individer fattar inoptimala och per definition begränsade.

2.2 Beteendefinans

Antaganden om effektiva marknader och rationalitet är även centrala inom finans då modeller såsom Capital Asset Pricing Model (CAPM) används inom flertalet områden som exempelvis portföljoptimering (Bodie et al., 2014) och värdering av företag (Damodaran, 2012) . Validiteten i dessa antaganden är ett uppmärksammat fenomen inom såväl forskning som av utövare men det är likväl ett nödvändigt antagande för att formulera fungerande modeller. I realiteten är individer benägna att agera irrationellt då de exempelvis påverkas av känslor som rädsla, girighet och självsäkerhet vid beslutsfattande (Kahneman, 2017). Här kan istället den irrationella investeraren introduceras, motsatsen till “the economic man” (Lin, 2015). Denna bidrar till att förklara de scenarion där individer tycks agera avvikande från de rationella modellerna. Den irrationella investeraren är oförmögen att uppfatta den fullständiga informationen tillgänglig på marknaden. Denne är benägen till misstag och kan inte agera helt utan känslomässig influens. Det är denna typen av “normala” investerare som områden beteendefinans ämnar att studera (Statman, 2014). Genom att acceptera denna irrationalitet, samt studera den från både ekonomiska och psykologiska perspektiv, bidrar beteendefinans med viktig kunskap om vilka fallgropar och bias som driver individer till att inte alltid bete sig helt rationellt (Nofsinger, 2005).

2.2.1 Social interaktion

Social interaktion kan spela en stor roll för hur en investerare bildar åsikter och uppfattningar på marknaden. Social interaktion och konversation är inte enbart ett effektivt sätt att utbyta information nödvändig på aktiemarknaden, utan det kan även påverka vilka aktier som köps. I en studie av Shiller och Pound (1988) tillfrågades 156 investerare gällande hur intresset för vissa aktier vuxit fram. Mer än hälften av dessa uppgav att intresset grundar sig i konversationer med personer i bekantskapskretsen. Detta påvisar ett samband mellan social interaktion och investeringsbeslut. På senare tid öppnas det även upp allt fler kanaler för spridning av sådan information via exempelvis nyhetssidor, Twitter, och diverse sociala medier. Bollen och Mao (2011) från Indiana University identifierar i sin artikel ett starkt samband mellan just Twitter och Dow Jones Industrial. Trots att de kausala mekanismerna till detta ej är identifierat med säkerhet ligger resultatet och dess korrelation i linje med tidigare forskning (Shiller och Pound, 1998). Den vikt som läggs på social interaktion vid investeringsbeslut kan amplifiera

beteende och bias enormt (Nofsinger, 2005). En rädsla för att bli lämnad utanför kombinerat med en minskad ångest vid förlust, då vetskapen om att många andra gjort samma förlust, kan bidra till ökat flockbeteende på den finansiella marknaden. Ett exempel på sådant beteende har redan diskuterats gällande IT-bubblan. Det verkar således som att social interaktion kan påverka investeringsbeslut och med allt fler kanaler tillgängliga för information kan en spridning ske snabbt i dagsläget.

2.2.2 Överkonfidens

Överkonfidens syftar till en investerares fallenhet att övervärdera sannolikheten att sina egna placeringar och innehav kommer att lyckas (Barber & Odean, 1999).

De flesta individer ser på sig själv och sina egna förmågor som generellt bättre än den genomsnittlige individen (Taylor & Brown, 1998). Detta exemplifieras väl av att hela 82 procent av respondenterna i en studie av Ola Svenson (1981) bedömde sin egen förmåga att köra bil som högre än den genomsnittlige föraren. I finansiella och framför allt börsrelaterade situationer kan en sådan övertro leda till att investerare som är överkonfidenta tenderar att ha en alltför hög omsättning i sin portfölj. Detta innebär att individen genomför för många affärer och justerar sin portfölj för ofta. Detta leder ofta till att kostnader för courtage blir allt för höga och eliminerar en stor del av en potentiell vinst (Barber & Odean, 1999). Den låga prestationen vid hög aktivitet förstärks ytterligare om individen även överskattar sin förmåga att analysera den tillgängliga datan samt missbedömer risken kopplad till sitt innehav. Detta beteende är framförallt framträdande hos män gentemot kvinnor, där skillnaden förstärks ytterligare mellan ensamstående män och kvinnor. Det påvisas även att de individer och fonder som agerar i enlighet med detta och har en alltför hög omsättning av aktier är de som presterar lägst (Barber & Odean, 2001).

En stor källa till överkonfidens kan vara flödet och intaget av information (Peterson & Pitz, 1998). Med mer insamlad information om en viss hypotes stärks generellt förtroendet för denna. Detta kan skapa problem då det inte alltid stämmer att den insamlade informationen är relevant och bidrar till ett bättre beslutsfattande. Aktietips från internetforum visar exempelvis inte på en signifikant nivå att dessa upplever en bättre utveckling än marknaden i stort (Dewally, 2003). En individ kan trots felaktig information

uppleva ett ökat förtroende inför beslutsfattande med mer information vilket leder till överkonfidens då de faktiska besluten ej blir av högre kvalitet (Nofsinger, 2005).

2.2.3 Dispositionseffekten

Stolthet och besvikelse är känslor som starkt kan påverka individer inte enbart i vardagen utan även inom deras börsaktiviteter. Många är medvetna om idiomet “to throw good money after bad”, inte minst inom företags och finansvärlden. Likväl är fenomenet att bortse från sunk cost-principen och envist hålla kvar förlorande aktier längre än nödvändigt utbrett (Odean, 1998). Att sälja av en förlorande aktie ses av många som att man ger upp på förhoppningen att göra en vinst i framtiden. Att acceptera ett felaktigt investerings beslut är något som bidrar med större negativa känslor och ångest än en korrekt sådan (Shefrin & Statman, 1984). Detta kan sammanfattas som att individer aktivt undviker dessa negativa känslor, vanligen benämnt som “regret “, av att realisera en förlust. Individer agerar även mot att söka känslan av “pride” som uppstår vid försäljningen av en vinnare (ibid.). Effekten av detta blir ett anlag för att sälja aktier med god avkastning för tidigt och hålla aktier med negativ avkastning för länge. Effekten av detta blir en lägre avkastning då investerares portfölj riskerar att innehålla mer förlorande aktier än vinnande, en effekt som förstärks om aktierna hålls på ett konto med krav på vinstbeskattning (Odean, 1998).

2.2.4 Snakebite-, House money- och Break even-effekten

Biases baserat på tidigare händelser är i högsta grad intressant för den som vill undersöka finansiella beteenden vid olika men sammanhängande tidpunkter, vilket denna uppsats ämnar att göra. Det är primärt via tre olika fenomen som föregående händelser och ageranden kan påverka en individs framtida finansiella beslut (Thaler & Johnson, 1990). Vid nyligen realiserade vinster finns tendensen för investerare att falla för biasen house money-effect. Kortfattat innebär denna bias att investeraren blir mer riskbenägen i sina beslut, då utgångspunkten är att kapitalet som investeras inte tillhör investeraren och därmed inte är lika farligt att förlora. Snakebite-effekten kan nästan beskrivas som motsatsen av föregående bias. Innebörden är att investeraren blir mindre riskbenägen till följd av nyligen realiserade förluster, då denne inte har för avsikt möjliggöra känslan av förlust igen på kort sikt (Thaler & Johnson, 1990) . Ett motsägande beteende vissa investerare påverkas av vid förlust är Break-Even Effect. Strävan efter att vinna tillbaka

det som nyligen förlorats kan istället få investeraren att istället agera med en högre grad riskbenägenhet (Kahneman & Tversky, 1979). Dessa tre ovan nämnda biases visar på att det föreligger en stor risk att historiska resultat påverkar en individs förmåga att fatta rationella ekonomiska beslut.

2.3 Dual-Process theory

Den kognitiva processen individer går igenom vid beslutsfattande kan i enlighet med Dual Process Theory delas in i två olika processer, här kallade system. Dessa är passande benämnda system 1 och system 2, där system 1 kan kopplas mer till en individs intuition. Medan system 2 är den rationalitet och logik som sägs skilja människan från djurriket (Kahneman & Frederick, 2001).

2.3.1 System 1

System 1 kan ses som en mer primitiv kognitiv funktion, som bäst karaktäriseras av effektivitet och snabbhet i beslut. System 1 hanterar de processer som mer eller mindre går på automatik, de händelser som inte behöver någon analys eller eftertänksam reaktion såsom när en boll kastas mot en individs ansikte (Kahneman & Frederick, 2001).

System 1 är alltid närvarande hos en individ vare sig det önskas eller ej, vilket kan framstå som problematisk om de intuitiva reaktionerna från systemet ej är önskvärda. Trots detta behöver system 1 inte vara mindre kapabelt eller på något vis sämre än system 2. Detta då allteftersom skicklighet och erfarenhet inom ett ämne byggs upp, migrerar kognitiva processer från system 2 till system 1. Vidare identifieras möjligheten att utveckla och lära sig som individ när den snabba och intuitiva processen kan vara besvärlig och möjliggöra för system 2 att ta över (ibid.).

2.3.2 System 2

System 2 är som nämnt den raka motsatsen till system 1, det är eftertänksamt, analytiskt och självmedvetet. Systemet träder i kraft när ett komplext problem framträder för en individ som ej är möjligt att hantera enbart på intuition utan kräver uppmärksamhet och tankeverksamhet. Det kan beskrivas såsom att system 1 levererar olika lösningar som system 2 sedan analyserar för att sedan korrigera, åsidosätta eller acceptera. Det är alltså det mer tidskrävande systemet vid beslutsfattande och riskerar därför att åsidosättas om

en stor tidspress är närvarande. Med rot i detta är det på ett liknande vis, genom skicklighet och erfarenhet, som kvaliteten i beslutsfattande kan förbättras. Som nämnt så förflyttar sig aktiviteter från system 2 till system 1 när detta uppfylls och därmed eliminerar tidsproblematiken (Kahneman & Frederick, 2001).

2.4 Privata investerare under finansiella kriser

Att identifiera hur investerare agerat vid tidigare finansiella kriser är i hög grad relevant för forskningsområdet. I en studie från 2012 genomfördes en undersökning på Nederländska investerare gällande hur de hade agerat under den finansiella krisen 2008 (Hoffman et al., 2012). 1510 investerare ombads fylla i månatliga enkäter som behandlade deras uppfattning om marknaden, samtidigt som dessa enkäter matchades med data från aktiemäklare. Av detta framkom ett någorlunda överraskande svar; investerare fortsatte att handla samt justerade inte risken i sina portföljer genom att likvidera innehav. Investerarnas uppfattningar om risk och avkastning skiftade dock i större grad under undersökningsperioden. Den förväntade avkastningen samt toleransen för risk sjönk starkt under krisen för att sedan återhämta sig, samtidigt som uppfattningen om risk upplevde motsatt utveckling. Likväl fortsatte investerarna att handla på börsen och visade tendenser på att försöka utnyttja de prispressade tillgångarna för att göra ytterligare ingångar på marknaden.

2.5 Finansiell bildning

Finansiell bildning kan bäst beskrivas som en individs förmåga att förmå en “kombination av medvetenhet, kunskap, skicklighet, inställning och beteende nödvändig för att göra sunda finansiella beslut och i slutändan uppnå finansiellt välmående” (OECD, 2018). OECD utformar även verktygslådor för att testa denna definition av finansiell bildning. Dessa är enormt omfattande men har stora likheter med Lusardi och Mitchells (2011) test för finansiell bildning som ämnar att uppnå enkelhet med tre frågor baserade runt samma centrala koncept såsom effekten av ränta, inflation och risk. Lusardi och Mitchell (2011) etablerar i sin artikel att individer som kan anses passa denna definition av finansiell bildning effektivt upprätthåller ett sparande med ett mer långsiktigt perspektiv i åtanke.

2.6 Hantering av bias

Bias är som tidigare nämnt något som undermedvetet påverkar individers beslutsfattande. Därav är en av de primära metoderna för att bemöta dess effekter just medvetenhet om dessa (Kapoor prosit). För att mer effektivt motverka de undermedvetna påverkningar och effekter dessa kan få på en större skala krävs att investerare får en ökad kännedom om sina psykologiska och beteendemässiga begränsningar.

Enbart kännedom om dess förekomst identifieras dock inte som tillräckligt (Baker & Nofsinger, 2002). Utifrån grunden av kännedom och medvetande föreslås även ett antal riktlinjer för att mer effektivt motverka påverkan. Dessa är kort fattat att ha tydliga mål och begränsningar med sitt investerande. Tydliga kvantitativa kriterier i mån av att inte falla för frestelsen att investera utifrån känslor, rykten eller historier om aktien. En väldiversifierad portfölj ger extra stabilitet för investerare. En mer indexnära portfölj kan även minska effekten av överkonfidens. Investerare bör även se över sin portfölj utifrån sina diversifikationsmål och kvantitativa kriterier åtminstone en gång per år (ibid.). Att följa dessa riktlinjer är ingen garanti för att helt eliminera påverkan av psykologiska bias men ger likväl en god möjlighet till det.

3. Metod

3.1 Val av metod

Vid en studie av denna kaliber kan två olika studiemetoder utnyttjas för insamling av data och formulering av resultat, nämligen kvantitativ eller kvalitativ metod. Kvantitativa studier fokuserar på en mer numerisk insamling av data som sedan ställs i relation till teori i en deduktiv ansats och angreppssätt liknande i naturvetenskaplig forskning. Metoden har i sin grund en positivistisk och väldigt objektiv uppfattning av verkligheten (Bryman & Bell, 2017). Kvalitativa studier har däremot en mer induktiv relation mellan teori och forskningen, där forskningen leder till teorin snarare än inversen som är mer beskrivande för en deduktiv ansats. Fokus ligger mer på en beskrivning av den sociala världen vilket uppnås genom en undersökning av uppfattningar, attityder och värderingar av dess invånare (ibid.).

Kvalitativ forskning är i regel mer effektiv om syftet är att beskriva sociala konstruktioner och hur individer uppfattar dem och interagerar inom dess ramar. Att undersöka ett ämne utifrån synpunkter från de studerade är en vanlig beskrivning av kvalitativa studier. Den kvalitativa metoden tillåter undersökning av dessa komplexa frågor som kännetecknar en individs upplevelser och handlingar (Salvin-Baden & Major, 2013). I denna studie som ämnar att bidra med förståelse om hur individer har agerat i ett psykologiskt perspektiv gentemot de omvärldsfaktorer som påverkat de själva som individer samt börsen under coronapandemin bör därmed en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer vara passande.

3.2 Forskningsansats

Som tidigare diskuterats är deduktiva och induktiva ansatser vanligt kopplade till kvantitativa respektive kvalitativa metoder. Denna studie syftar att utifrån teori inom området beteendefinans identifiera förekomsten av vissa fenomen hos individer. En sådan grund från befintlig teori är kännetecknande för en deduktiv ansats (Bryman & Bell, 2017). En litteraturgenomgång har genomförts i studien för att identifiera ett antal olika faktorer som önskas undersöka hos de individer i urvalsgruppen. Det är däremot en begränsning för studien att låsa referensramen till enbart dessa, då det även existerar ett behov av att utifrån den empiriska datan utveckla referensramen i en mer induktiv ansats. En kombination av dessa i den mån att den teoretiska delen är grundad i ett ämnesområde

likt en deduktiv ansats men syftet förblir att undersöka detta ur kontexten och människorna i deras språk, perspektiv och förståelse i en mer induktiv ansats kallas ofta för abduktiv ansat (Bryman & Bell, 2017).

3.3 Undersökningsmetod

Insamlingen av empirin har genomförts via semistrukturerade intervjuer. Detta tillåter en viss frihet som en strukturerad intervju ej tillåter, men fortfarande ett fokus och ämnesinriktning som en ostrukturerad intervju kan tappa (Bryman & Bell, 2017).

Semistrukturerade intervjuer inom denna studie anses passande då det tillåter författarna att ha ett fokus på specifika ämnen och frågor kring dessa specificerade i intervjuguiden. Det möjliggör även följdfrågor och avvikande diskussion från dessa, vilket var användbart då respondenterna kan förbise vissa aspekter som är viktiga för studien i sina svar. Ändamålet är att samtliga frågor från intervjuguiden ska ställas i någon form. Samtidigt möjliggörs det att via ett mer flexibelt tillvägagångssätt kan fokus läggas på områden där just respondenten i fråga kan bidra (ibid.).

3.4 Datainsamling

Efter att ha identifierat en potentiell kunskapslucka med ett relativt nytt forskningsområde kombinerat med händelse närbeläget i historien påbörjades en djupgående litteratursökning för att bekräfta denna. Genom sökning på databaser som tillhandahållits av Linköpings universitet samt Google Scholar skapades en ursprunglig teoretisk referensram i mån av att skapa en god överblick för forskningsområdet. Diverse böcker, artiklar, journaler och hemsidor har hjälpt till i arbetet att forma denna ram över koncept och teorier som identifierats som relevanta för studien. Vanliga nyckelord vid denna litteratursökning har varit Behavioural finance, individual investors, financial crisis, dessa har även använts i olika kombinationer med varandra för att finna så mycket relevant litteratur som möjligt. För att hitta forskning som till studien har även nyckelord som Covid-19 och Coronavirus använts i kombination med nyckelorden ovan. Förutom sökningar via databaser har även intressant forskning identifierats genom referenslistor hos artiklar och böcker som var redan kända för författarna. Detta har gjorts med avsikt att delvis vidga referensramen samt undvika potentiella felciteringar som kan uppstå i andrahandskällor kontra originalkällor.

3.4.1 Urval

För att uppfylla studiens syfte och svara på dess forskningsfrågor behövde vi komma i kontakt med personer som är aktiva på aktiemarknaden. Att rikta in sig mot börsaktiva personer säkerställer att intervjuobjekten genomfört en större mängd transaktioner under 2020, vilket faciliterar ett analysarbete med studiens syfte i fokus. Detta urval kallas i forskningslitteratur för ett målstyrt urval och är inte baserat på sannolikhet, som exempelvis stratifierade urval (Bryman & Bell, 2017).

För att komma i kontakt med potentiella respondenter vände vi oss främst till diverse investeringsforum. Det meddelande som lades ut på dessa forum går att hitta i Bilaga 1. Börsengagerade personer uppmanades att kontakta oss vid intresse av intervju, vilket resulterade i att fem personer hörde av sig till oss. En av dessa personer fick oss även i kontakt med ytterligare en intresserad intervju vilket då tog formen av ett snöbollsurval (ibid.) I linje med det tilltänkta målstyrda urvalet kontaktades även Börsgruppen vid Linköpings Universitet med förhoppning om att hitta ett antal respondenter. Detta utmynnade i att ytterligare en person ställde upp på intervju.

3.4.2 Intervjuer

Nedan presenteras samtliga respondenter med en kort bakgrundsinformation som inte bryter mot konfidentialitetskravet. För att uppnå detta presenteras respondenterna med fiktiva namn samt utan att uppge identifierande information. Bakgrundsinformationen framförs i syfte av att man lättare ska bilda en uppfattning om respondenterna och deras erfarenhet som investerare på börsen.

Arne

Arne är 32 år och arbetar inom IT och programmering. Han har investerat i aktier och fonder i nio år, men enligt honom har han endast varit verkligt aktiv på börsen i sju år. Arnes investeringshorisont är enbart långsiktig med ett huvudsakligt fokus på utdelningsaktier. Vid normala förhållanden gör han omförflyttningar och nya investeringar en gång i månaden vilket korrelerar med den månatliga löningen. Arne hade innan intervjun hört talas om begreppet börspsykologi, men visste inte exakt vad det innebar.

Bruno

Bruno är 25 år och har en kandidatexamen inom företagsekonomi som för tillfället praktiserar på ett konsultbolag. Han har varit aktiv på aktiemarknaden i fem år och beskriver sin huvudsakliga investeringshorisont som långsiktig. Ungefär en femtedel av portföljens kapital investerar han med en kortsiktig horisont. Normalt sett gör Bruno förändringar i sin portfölj en gång i månaden i samband med löning. Innan intervjun kände han igen begreppet börspsykologi, men hade inga vidare kunskaper inom området.

Chris

Chris är 32 år och arbetar som konsult inom försvarsindustrin. Han har investerat i aktier och fonder i 14 år och beskriver sin investeringshorisont som kortsiktig. Den avkastning han söker i sina investeringar är vanligtvis runt 2%. Under en normal månad genomför Chris runt 30 till 50 transaktioner på börsen. Innan intervjun medgav han att han inte besatt några särskilda kunskaper inom börspsykologi.

David

David är 43 år, besitter två akademiska examen och arbetar inom förvärv och utveckling av företag. Han har handlat aktivt på börsen under de senaste sju åren medan han tidigare endast enligt egen beskrivning investerat passivt i IPS. Idag beskriver han sin investeringshorisont som långsiktig. Under normala förutsättningar gör David en månadsinsättning i sin portfölj som huvudsakligen består av fonder med inslag av aktier. Han beskrev att han innan intervjun hade en generell bild av börspsykologi men visste inte riktigt innebörden.

Emil

Emil är 30 år och driver sitt egna företag inom IT-branschen. Han har varit aktiv på börsen i elva år och beskriver sin investeringshorisont som medellång med långsiktiga investeringar som fokus. Emil följer börsen dagligen och försöker ständigt anpassa sin portfölj efter aktuella ställningar. Vid osäkerheter på marknaden är han orädd för att sälja det investerade kapitalet. Innan intervjutillfället hade Emil ingen koll på börspsykologi enligt honom själv.

Fredrik

Fredrik är 29 år, utbildad inom data och har arbetat inom samma område. Idag är han på tjänstledighet för att fokusera på att förvalta en större mängd kapital. Fredrik har ägt fonder i elva år men har investerat mer aktivt i aktier i sju år. Han beskriver själv att placeringshorisonten är främst kortsiktig, men innehar även värdepapper för en långsiktig sådan. Innan intervjun hade Fredrik någorlunda bra koll på börspsykologi, då han läst lite litteratur inom området.

Göran

Göran är 36 år och är utbildad samt arbetar inom HR. Han började investera på börsen för tio år sedan, men beskriver själv att han endast varit aktiv de senaste två åren. Som investeringsstrategi kombinerar han långsiktig privat pensionssparande med ett kortsiktigt daytrading i valutor. Utöver det investerar han även en del av kapitalet i aktier och räntefonder. Innan intervjun förklarade Göran att han under senare tid läst viss litteratur inom börspsykologi och därmed hade en del förkunskaper inom ämnet.

Henrik

Henrik är 36 år och har en doktorsexamen inom psykologi. Han har investerat i aktier i sex år och beskriver sin investeringshorisont som långsiktig då han väldigt sällan säljer sina investeringsobjekt. Under en normal period köper Henrik nya aktier varje en till två månader. Innan intervjun hade Henrik någorlunda bra koll på börspsykologi tack vare sin akademiska examen inom psykologi.

3.4.3 Förberedelse

I mån av att intervjutillfällena skulle fortgå smidigt och utan störningar ombads respondenterna att ha sin transaktionshistorik för perioden 20:e Februari, 2020 till 20:e November, 2020 tillgänglig vid intervjun. Detta möjliggjorde specifika frågor om respondenten handlande och bör ha underlättat för respondenten att komma ihåg perioden.

Denna informationen delgavs respondenterna i ett mail (Bilaga 2) som skickades ut innan intervjutillfället. I mailet understryks även återigen anonymiteten, konfidentialiteten samt

valfriheten av intervjun och möjligheten att avbryta. Mailet innehöll även länkar för Zoom-möten vid de tillfällen intervjun skulle genomföras via Zoom.

Intervjuguiden (Bilaga 3) har fungerat som en stöttepelare under intervjuerna då semistrukturerade intervjuer vanligen innebär att följdfrågor ställs för att få respondenterna att utveckla resonemangen. Intervjuguiden har utformats på så vis att intervjun inleds med ett antal personliga frågor om respondenten, där ålder, aktivitet på aktiemarknader, investeringsstrategi och erfarenhet efterfrågas. Sedan leds intervjun in på en övergripande bild över respondenternas agerande under börsåret 2020 där deras handlande och resonemang bakom detta är det av intresse. Vanliga följdfrågor handlar om att få respondenten att utveckla hur de resonerat om möjligt samt exempel på agerande under perioden. Intervjuerna leds senare in på mer riktade frågor inom ämnet börspsykologi, där korta exempel och tankeställare angående fallgroparna togs upp. Detta genomfördes för att ge möjlighet till respondenterna att återkoppla till sitt handlande ur ett potentiellt nytt perspektiv. I vissa intervjuer fick denna del av intervjun en kompletterande karaktär till de övergripande frågorna, då det kan vara problematiskt att koppla undermedvetna aspekter till händelser som skedde för ett år sedan.

Intervjuguiden valdes att inte göras tillgänglig för respondenterna innan intervjutillfället. Detta då målet var att få spontana svar på frågorna som ej är genomtänkta och därav riskerar efterkonstruktioner av respondenterna. Övergripande information om intervjun delgavs dock i informationsmailet samt foruminlägget (Bilaga 2,1). Det valdes även att ej delge respondenterna med information om de diskuterade fallgroparna på förhand då även det kan riskera att respondenterna konstruerar en bild av händelserna innan intervjutillfället. Detta val att ej delge respondenterna intervjuguiden samt en introduktion till ämnet börspsykologi när det ej fanns tidigare kunskaper kan ha påverkat resultatet av empirin.

3.4.4 Genomförande

Samtliga intervjuer genomfördes på distans via digitala verktyg. Zoom var det primära verktyget som användes men även telefonsamtal via Skype användes för en respondent. En stor faktor i beslutet att hålla intervjuerna på distans var relaterad till coronapandemin som även vid intervjutillfällena begränsade möjligheten samt rimligheten att möta

respondenterna i person. Att kontakten med respondenterna även upprättades via diverse onlineforum innebar att dessa var spridda över hela Sverige vilket gjorde digitala intervjuer mest passande. En nackdel med detta tillvägagångssätt kan vara att det försvårar en eventuell analys av kroppsspråk vilket kan vara av intresse för studien (Bryman & Bell, 2017). En fördel med digitala intervjuer är dock att respondenter generellt känner sig säkrare under intervjun om de sitter i en trygg miljö, såsom deras hem eller arbetsplats (ibid.). Det underlättar även för respondenterna samt författarna att hitta en gemensam tillgänglig tid.

Vid intervjuerna var båda författarna närvarande samt hade en uppdelning mellan sig vilka områden och frågor de först ställde. Att båda författarna var närvarande var en viktig aspekt då det underlättade framställningen av följdfrågor. Intervjuerna varade mellan 50-70 minuter, där skillnaden i stort berodde på respondentens möjlighet att ge utvecklade svar samt vilka följdfrågor som författarna hade. Vart majoriteten av tiden spenderades inom samtalet varierade mellan respondenterna, en del fallgropar behandlades snabbt för vissa men tog längre tid för andra. Detta kan vara en nackdel för studien då respondenternas bidrag kan bli ojämnt beroende på villighet och möjlighet att svara på olika delar. Det bör dock ej påverka studiens kvalitet dels då avsnittet om fallgropar har ett kompletterande syfte samt att respondenterna har fått god tid och möjlighet att svara efter bästa förmåga.

Vid intervjutillfället gjordes först en kontroll att respondenterna tillät inspelning av intervjun som efter det startades. Här klargjordes återigen att de som respondenter är helt anonyma och frivilliga deltagare som får avbryta vid vilken tidpunkt som helst samt även konfidentialitetskraven som uppfylls. Förhoppningen med att återigen bekräfta detta för respondenterna var att skapa en säker miljö där dessa känner sig öppna för att dela med sig om deras upplevelser under ett turbulent börsår.

I likhet med intervjuguiden inleddes sedan intervjun med bakgrundsinformation om respondenterna där de berättade om sin sysselsättning, erfarenhet, aktivitet samt deras tidigare kunskaper om forskningsområdet beteendefinans. Även ett kort test för att fastställa att respondenterna uppfyllde kravet på finansiell bildning genomfördes. Fokus lades sedan på att diskutera respondenternas handlande under året 2020. I mån av att försöka göra teoretiska kopplingar till referensramen bads respondenterna ofta utveckla

sina resonemang och uppmanades till att försöka minnas vad deras rationalitet bakom besluten var med hjälp av sin transaktionsdata.

Fokuset i intervjun skiftades senare till diverse bias som vid tidpunkten fanns i referensramen för att återigen försöka finna teoretiska kopplingar till respondenternas beteende. Följdfrågor i denna del av intervjun kopplade ofta tillbaka till första delen och handlingar som respondenten delgett. Som noterat tidigare skilde sig tidsåtgången här mer än tidigare del. Detta då respondenterna identifierade olika mycket med de olika fallgroparna, dels som individer men också att de agerat olika under året 2020 vilket begränsade en del associationer.

Som avslutning på intervjun tillfrågades respondenterna om de tror att de hade agerat annorlunda under coronapandemin om de hade varit mer medvetna om de psykologiska fallgropar som diskuterades. Efter detta tackades respondenterna för sitt deltagande och informerades om att de får ta del av studien efter den är färdigställt och rättad. De blev även erbjudna att ta del av det transkriberade materialet från deras intervju.

3.4.5 Transkribering

Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av den använda programvarans inbyggda inspelningsfunktion. Dessa ljudfiler transkriberades sedan efteråt manuellt utan diverse transkriberingsprogram, detta ansågs fördelaktigt då det gav möjlighet att granska materialet. Som regel transkriberade författarna varsin halva av intervjun, för att sedan korrekturläsa den andra delen i mån av att undvika misstag och missuppfattningar. I transkriberingarna har utfyllnadsord såsom “liksom”, “öh” samt uppmanande “okej” från författarna utelämnats. Vid oförståeliga ord eller ljudliga störningar utifrån så markeras det ohörbart. Respondenterna har blivit erbjudna att ta del av transkriberingen men har i de flesta fall nekat detta.

3.4.6 Analys av primärdata

Efter att transkriberingarna av intervjuerna var färdigställda påbörjades sedan arbetet med att koda dessa. Initialt bearbetades samtliga intervjuer där de för studien relevanta delarna bröts ur och markerades enligt kategorier. Dessa kategorier var uppdelade på de olika ämnesområdena från empiriavsnittet samt även per respondent. Detta är en sorts öppen

kodning (Bryman & Bell, 2017) vilket skapade en lättöverskådlig bild över det sammantagna materialet.

För att skapa intressanta kopplingar och finna potentiella mönster i respondenternas agerande genomfördes sedan axial kodning. Detta innebär att det söks efter kopplingar och samband mellan de olika kategorierna från första kodningen. Den extraherade datan ur materialet sätts ihop på nytt i nya meningar som bidrar till en lättare analys av materialet utifrån studiens syfte (Bryman & Bell, 2017).

3.5 Studiens kvalitet och metodkritik

3.5.1 Bedömningskriterier

Inom kvantitativ forskning används variabler som reliabilitet och validitet flitigt vid bedömning av själva studien. Vad gäller bedömning av kvalitativ forskning bör kriterierna vara mer anpassade till en forskningsmetod som inte är lika grundad i statistiska generaliserbarheter. Exempelvis menar forskare att variabeln validitet uteslutande berör mätbarheten inom kvantitativa studier, vilket inte är lika relevant i kvalitativ forskning (Bryman & Bell, 2017). Ytterligare en anledning till tveksamheten kring användandet av kvantitativa forskningskriterier är att de förutsätter existensen av en absolut social verklighet. Inom kvalitativ forskning är förekomsten av flera uppfattningar av den sociala verkligheten viktig, och studien bör bedömas därefter (Lincoln & Guba 1985, Guba & Lincoln 1994, i Bryman & Bell 2017).

För att förbättra applicerbarheten till bedömningen av en kvalitativ studie delas kriterierna istället upp i två huvudområden; trovärdighet och äkthet (ibid.). Trovärdighet delas vidare in i fyra delkriterier; tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt konfirmering.

3.5.1.1 Tillförlitlighet

Tillförlitlighet, vilket motsvaras av inre validitet i kvantitativa undersökningar, berör hur sannolika och trovärdiga de empiriska resultaten i en studie är (Bryman & Bell, 2017). För att en studie ska uppnå hög tillförlitlighet är det viktigt att författarna lyckas skildra de olika sociala verkligheterna som förekommer bland intervjuobjekten. Detta kan åstadkommas genom att i efterhand ta kontakt med de intervjuade personerna för att säkerställa att deras verklighet är återgiven på ett korrekt och pålitligt sätt (ibid.).

Samtliga respondenter erbjöds möjligheten att läsa och bekräfta transkriberingen av intervjun, vilket ingen av dem kände var nödvändigt. Däremot efterfrågade alla respondenter det kompletta utkastet av uppsatsen när det väl var färdigt. Detta gjordes förvisso sannolikt av ren nyfikenhet men gör det möjligt för dem att då bekräfta resultaten, som bör vara en trovärdig återgivelse av deras sociala verklighet, vilket stärker studiens tillförlitlighet. Respondenternas anonymitet ökar även tillförlitligheten i studien, då det innebär att de kan vara mer öppna och ärliga med deras tankar och reflektioner.

3.5.1.2 Överförbarhet

Överförbarhet, som motsvarar yttre validitet inom kvantitativ forskning, bedömer hur väl studiens resultat skulle kunna tillämpas vid andra förhållanden, sammanhang eller tillfällen. På grund av kvalitativa studiers generellt sett snäva urval kritiseras ofta resultatens generaliserbarhet. Istället behandlas just den sociala verklighet och kontext forskarna valt att fokusera på, vilket försvårar appliceringen av resultatet på hela populationen (Bryman & Bell 2017).

Då respondenterna till största del kontaktades genom diverse investeringsforum kan studiens generaliserbarhet klart kritiseras. Dessa individer är förmodligen mycket mer intresserade av aktiemarknaden än de flesta andra icke-professionella investerare. Med tanke på att mycket av intervjun kretsade kring börsåret 2020 är det troligt att de respondenter som självmant hörde av sig till oss hade rimligtvis god avkastning detta år försvagas studiens generaliserbarhet och överförbarhet ytterligare. Att uppnå hög generaliserbarhet har emellertid inte varit ett fokus i studien, utan större vikt har lagts i att undersöka dessa individers resonemang på djupet.

3.5.1.3 Pålitlighet

Parallellt med kvantitativ forsknings reliabilitet, kretsar bedömningskriteriet pålitlighet kring möjligheten att replikera studiens resultat. Att genomföra en sann replikering av kvalitativa undersökningar är nästintill omöjligt, då studier av sådan natur till stor del beror på forskarens egna uppfattningar och fokus (Bryman & Bell, 2017). Detta kan istället underlättas genom att forskarna utförligt beskriver sitt tillvägagångssätt i metodkapitlet.

Eftersom studien har mänskliga handlingar samt deras uppfattningar i fokus påverkas pålitligheten till stor del av deras subjektiva reflektioner. Att replikera studien vid ett senare tillfälle kan visa sig vara utmanande även om samma respondenter intervjuas, då deras kunskaper och synsätt sannolikt utvecklas med tiden. Intervjuernas semi-strukturerade form är ytterligare en anledning till låg replikerbarhet, med tanke på att eventuella följdfrågor beror på respondenternas svar på huvudfrågorna. Vidare präglas bearbetningen av empirin av författarnas egna tolkningar och värderingar, något som gör att det insamlade materialet kan tolkas på annorlunda sätt av andra författare.

3.5.1.4 Konfirmering

Kriteriet konfirmering berör forskarens förmåga att bedriva sin kvalitativa studie i god tro och behålla högsta möjliga grad av objektivitet. Då fullständig objektivitet är omöjligt att uppnå är det viktigt att forskaren undviker individuella och personliga värderingar som på ett olämpligt sätt kan influera läsaren (Bryman & Bell, 2017).

3.6 Forskningsetiska överväganden

Att upprätthålla goda etiska standarder och ett etisk förhållningssätt är av stor vikt vid samtliga studier och forskning. Dessa förhållningssätt exemplifieras som bäst av Vetenskapsrådet fyra grundprinciper; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet ställer krav på hur forskningens syfte och användningen av undersökningen skall tydligt framstå för de deltagande. Det skall även framgå tydligt den ansvariges namn och institutionsanknytning i mån av att det enkelt ska gå att upprätta kontakt med ansvarig. I mån av att uppfylla detta kravet ska(har) det varit en viktig del i intervjuprocessen att informera och säkerställa att intervjuobjekten har förstått syftet samt att relevanta kontaktuppgifter finns att utläsa från förutskickat intervjumaterial.

I mån av att uppfylla samtyckeskravet har det både vid den inledande kontakten samt under inledningen av intervjun tydligt dokumenterats att individen ger samtycke för deltagandet. Det förtydligas även för intervjuobjekten att deltagande är frivilligt och

deltagaren har därmed full frihet att avbryta medverkan vid alla tidpunkter under pågående intervju.

För att säkerställa att konfidentialitetskravet även uppfylls redovisas samtliga deltagare under ett fiktivt namn och utan vidare personlig information som ej är relevant för studien. Inspelade ljudfiler och transkriberingsdata sparas säkert på fysiska hårddiskar i författarnas hem där ingen otillbörlig kan få åtkomst till denna. Intervjurespondenterna är informerade om det ovan diskuterade samt även att samtlig personlig data har raderats vid avslutningen av studien.

Det sista kravet rör nyttjandet av den insamlade datan, innebörden av detta är att säkerställa användningsområdet. De insamlade uppgifterna från respondenterna får ej användas till annat än just syftet av studiens vetenskapliga ändamål. Den insamlade datan har som diskuterats ovan endast sparats för att de bara är tillgängliga av författarna och ej har delats till någon annan individ eller entitet. Respondenterna är även informerade om faktumet att den data de bidrar med enbart kommer att användas för studiens syfte.

4. Empiri

4.1 Respondenternas förkunskaper inom beteendefinans

När respondenterna under den inledande fasen av intervjun blev tillfrågade om deras förkunskaper inom beteendefinans svarade en majoritet att förkunskaperna var låga eller obefintliga. Samtliga respondenter hade i någon mån hört talas om begreppet tidigare men det var endast en minoritet som hade faktiska kunskaper inom området. Fredrik har tagit del av viss litteratur inom området under det senaste året och har på sådant sätt bildat sig en kunskapsgrund. Göran, som länge arbetat inom HR och därmed anser sig ha en god koll på personlighetspsykologi, har även han under det senaste året läst litteratur inom beteendefinans. Henrik har inte läst specifik litteratur inom området men tror att hans goda kunskaper inom psykologi även kan appliceras på börsen och inom beteendefinans.

4.2 Respondenternas ageranden på aktiemarknaden 2020

4.2.1 Våren

I takt med att coronapandemin spred sig runt om i världen och figurerade alltmer i nyhetsartiklar och samtal så identifierade majoriteten av respondenterna en viss osäkerhet angående börsen. Tre av respondenterna, Chris, Emil och Göran, valde att redan innan börsraset i Februari att lämna börsen helt.

“När det med corona blev att folk började prata om det, då jag insåg att att: okej, det här kommer att drabba ekonomiskt på något sätt. Jag backar ur rabatten redan nu och ser hur turbulent det kommer bli framöver” (Chris)

Chris var den enda av dessa tre vars agerande baseras helt på potentiell turbulens från coronapandemin, han berättar att han utifrån ekonominyheter och liknande kanaler bestämde han sig för att lämna aktiemarknaden i Februari. Han resonerar även att hans strategi tillåter honom att stå utanför aktiemarknaden utan att påverkas allt för mycket. Emil kommer ihåg att han sedan innan hade funderat kring de bolag han var investerad i och övervägde att sälja av stora delar av sitt innehav. Den annalkande coronapandemin motiverade sedan beslutet att agera omgående istället för att avvakta. Göran som även han valde att lämna börsen nämner att en stor faktor var hans dåvarande livssituation som motiverade honom att ej ta den risken som även han identifierade.