Det denna studie kan bidra med är att uppmärksamma hur viktigt det är att människor kan använda sin empatiska förmåga och ta andras perspektiv i arbetslivssituationer. Människor bedömer och värderar varandra i olika sammanhang men när det kommer till tanke– och känslovärlden kan det vara betydelsefullt att vara medveten om hur viktigt det är att människor förstår varandra.
Om arbetsgivarna är medvetna om hur empatiska deras medarbetare är kan man eventuellt utveckla andra kompetenser. De respondenter som skattade sig högst inom de två empatiska indexen perspektivtagande och fantasi är antagligen mer benägna att hjälpa andra människor än de deltagare som skattade sig lågt. Det finns dock många bidragande faktorer till vad som väcker empati hos olika människor.
Att det bedrivs forskning inom empati kan vara av allmänhetens intresse så att djupare kunskap förmedlas kring hur människor lär sig att bemöta varandra eftersom empati är en självklar del i en människas sociala vardag. När individer interagerar med varandra utbyts historier som leder till både medkännande och att människor förstår varandras perspektiv och därför andras känslor, vilket är centralt i ett mänskligt liv.
Människors val av utbildning och framtida yrkeskategori speglar mycket om vilka de är som personer. Studien visar att IT-supportteknikerna känner empati i olika grad trots att det är ett människohjälpande yrke och arbetsplatsen är ett socialt sammanhang. Detta för att människor är så olika som personer. Dock visar det sig att yrkeskompetensen varken påverkas till det positiva eller till det negativa i någon större utsträckning genom empati.
Det verkar vara viktigt att ha en viss grad av empati inom vissa yrkeskategorier och då främst när arbetet har andra människor i fokus så som inom vård och omsorg. Det är dock intressant att det börjar komma forskning som behandlar empati i andra branscher där man kanske inte ser empatisk förmåga som något självklart och nödvändigt för befattningen.
Gerlach et al. (2016) visade att implementering av empatiutbildningar kan förbättra företags sälj-resultat. I framtiden kan det därför vara viktigt att fortsätta forska om empati i syfte att förstå hur man genom utbildning och utveckling av empati förebygga problem på arbetsplatserna oavsett yrke, använda detta som instrument i rekryteringssammanhang för att visa ett så bra resultat som möjligt. Sunda relationer kan bygga på balans i empati och om människor informeras mer om empati och dess innebörd finns möjlighet till att dåliga mellanmänskliga relationer kan ändras till det bättre. På arbetsplatser kan detta innebära en bättre kommunikation arbetskollegor emellan och även mellan yrkesutövare och klienter/kunder. Resultat som dessa skulle kunna bidra till att vara ett underlag för när utbildningar av olika slag vill locka till sig nya sökande. Resultatet kan ge upplysning om personerna som söker sig till olika yrken och arbetsuppgifter.
REFERENSER
Bohlin, H. & Eklund, J. (red.) (2013). Empati: teoretiska och praktiska perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Cliffordson, C. (2002). The hierarchical structure of empathy: Dimensional organization and relations to social functioning. Scandinavian Journal of Psychology, 43, 49-59. doi: 10.1111/1467-9450.00268
Dahlström, A. (2007). Könet sitter i hjärnan. (1. uppl.) Göteborg: Corpus-Gullers. Davis, M.H. (1983) Measuring individual differences in empathy: Evidence for a multidimensional approach. Journal of Personality and Social Psychology, 44(1), 113-126. doi: 10.1037/0022-3514.44.1.113
Davis, M.H. (1996). Empathy: a social psychological approach. Boulder, Colo.: Westview Press.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Duarte, J., Pinto-Gouveia, J., Cruz, B.(2016) Relationships between nurses’ empathy, self-compassion and dimensions of professional quality of life: a cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 60, 1-11. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2016.02.015 Ellström, P. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: problem, begrepp och teoretiska perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Publica.
Fulton, C. L. & Cashwell ,C. S. (2015). Mindfulness-Based Awareness and
Compassion: Predictors of Counselor Empathy and Anxiety. Counselor Education and Supervision, 54(2) 122–133. doi: 10.1002/ceas.12009
Gerlach ,G. I., Rödiger, K., Stock, R. M & Zacharias, N. A. (2016). Salespersons’ empathy as a missing link in the customer orientation–loyalty chain: an investigation of drivers and age differences as a contingency. Journal of Personal Selling & Sales Management, 36 (3), 221-239. doi:10.1080/08853134.2016.1205446
Granberg, O. (2011). PAOU: personaladministration, HRM och
organisationsutveckling. (8., [rev. och utök.] utg.) Stockholm: Natur och kultur. Giertz, B. (2003). Att bedöma pedagogisk skicklighet - går det?: en diskussion om bedömningskriterier med utgångspunkt från svensk och internationell forskning och praxis. Uppsala: Enheten för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande. Hess, J.L., Strobel, J. & Pan, R.C. (2016). Voices from the workplace:practitioners’ persepctives on the role of empathy and care within engineering. Engineering Studies, 8(3), 212-242.
Hein, G., Engelmann, J.B, Vollberg, M.C. & Tobler, P.N.(2015) How learning shapes the empathic brain, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 113(1), 80-85. doi: 10.1073/pnas.1514539112
Holm, U. (2001). Empati: att förstå andra människors känslor. (2., [uppdaterade och utök.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Holm, U. (2009). Det räcker inte att vara snäll: om empati och professionellt
bemötande inom människovårdande yrken. (2., omarb. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Illeris, K. (red.) (2009). Contemporary theories of learning: learning theorists ... in their own words. New York: Routledge.
Illeris, K. (2013). Kompetens: [vad, varför, hur]. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB. Illeris, K. (2015) Lärande. (3.uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Lundmark, A (1998). Utbildning i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur AB. Nilsson, P (2011). Human Resource Development: att utveckla medarbetare och organisationer. (1:a uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Poortman, C.L., Illeris, K, Nieuwenhuis, L (2011). Apprenticeship: from learning theory to practice. Journal of Vocational Education & Training, 63(3), 267-287. doi: 10.1080/13636820.2011.560392
Ramvi, E. (2011). The risk of entering relationships: Experiences from a Norwegian hospital. Journal of Social Work Practice, 25(3), 285-296.
doi:10.1080/02650533.2011.597174
Smith, A.(2006). Cognitive empathy and emotional empathy in human behavior and evolution. The Psychological Record, 56(1), 3-21. Hämtad: 2016-11-18
Teding van Berkhout, E. & Malouff, J.M. (2015) The Efficacy of Empathy Training: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Journal of Counseling Psychology, 63(1), 32-41. doi: 10.1037/cou0000093
Thomsen, M (2010). Beställningskompetens vid upphandling av IT. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (U.Å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2016-11-18 från
Missiv
Hej!
Mitt namn är Sofia Stadenfeldt och jag är student vid Linnéuniversitetet. Jag är inne på min näst sista termin på programmet Personal & Arbetsliv med inriktning pedagogik och ska under denna termin skriva mitt examensarbete.
Mitt valda ämne är empati och yrkeskompetens.
Syftet med detta arbete är att identifiera kompetenser hos anställda verksamma inom IT-supportbranschen samt undersöka om det finns ett samband mellan empatisk disposition och utveckling av yrkeskompetens.
Jag har fördjupat mig i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet, men har också för avsikt att ta hjälp av er verksamma inom intern IT-support genom enkäter. Därmed vill jag ha hjälp av dig och dina kollegor, som har kunskap, utbildning och erfarenheter som är värdefulla för mig och mitt arbete.
Enkäten kommer att bestå av 30 frågor och min förhoppning är att ett givande resultat kommer uppstå.
Enkäten tar max 5 minuter att svara på och jag hoppas att du på något sätt har möjlighet att delta. Vid besvarande av enkäten kommer jag att ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Detta innebär att deltagandet är frivilligt och om du så skulle vilja så kan du när som avbryta enkäten och därmed ditt deltagande. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål. Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig eller min handledare för mer information.
Hoppas du kan delta!
Med Vänliga Hälsningar,
Sofia Stadenfeldt ss223dj@student.lnu.se 0705933370
Marie Joelsdotter Hallbäck marie.hallback@lnu.se
Bilaga II
Enkät
Samtliga frågor markerade med * är obligatoriska.
Kön *
Kvinna Man Annat
Yrkeskompetens *
1. Stämmer inte alls 2 3 4 5. Stämmer mycket
bra
1. Jag har god programkunskap
2. Jag har ofta svar på andras tekniska frågor och problem
3. Jag är bra på att förklara hur andra ska göra för att lösa sina problem 4. Jag är bra på att göra mig förstådd
5. Jag samarbetar bra med andra 6. Jag är mån om andras behov 7. Jag är lösningsorienterad
8. Jag gör alltid mitt yttersta för att lösa en annans problem 9. Jag anser att jag motiveras av möjligheten att hjälpa andra 10. Jag löser problem genom att kommunicera med andra
Sätt att uppleva situationer*
1. Stämmer inte alls 2 3 4 5. Stämmer mycket
bra
1. Ibland har jag svårt att se saker från "den andres" perspektiv
2. Jag dagdrömmer och fantiserar, med en viss regelbundenhet om saker som kanske händer mig
3. Jag försöker förstå allas sida av en dispyt innan jag tar ett beslut 4. Jag blir verkligen involverad i känslorna hos karaktärerna i en roman
5. Jag försöker ibland förstå mina vänner bättre genom att föreställa mig hur saker och ting ser ut från deras perspektiv
6. Jag är oftast objektiv och blir sällan fast när jag ser en pjäs eller en film 7. Om jag vet att jag har rätt om något så slösar jag ingen tid på att lyssna på
andras argument
8. Att bli extremt involverad i en bok eller film är ganska ovanligt för mig 9. Jag tror på att det finns "två sidor av varje mynt"
10. Efter att ha sett en film eller pjäs har jag känt mig som om jag var en av karaktärerna
Bilaga II
12. Innan jag kritiserar någon försöker jag föreställa mig hur jag hade känt mig om jag var i deras situation
13. När jag ser en bra film, kan jag lätt sätta mig in i huvudkaraktärens ställe
14. När jag läser en bra historia föreställer jag mig hur jag hade känt om händelserna i historien hände mig
Utveckling av yrkeskompetens genom empati *
1. Stämmer inte alls 2 3 4 5. Stämmer mycket
bra
1. Jag kan med hjälp av fantasi lättare sätta mig in i andras situationer och problem 2. Jag blir bättre på att förklara lösningar på andras problem genom att förstå
problemet från deras synvinkel
3. Jag får ökad programkunskap om jag kan sätta mig in i en annan persons perspektiv
4. Jag lyssnar mer engagerat om jag kan sätta mig in i "den andres" situation 5. Jag kan med hjälp av fantasi göra mitt yttersta för att hjälpa personer med deras
problem
6. Jag blir mer engagerad och motiverad att hjälpa människor när jag sätter mig i den andra personens ställe