Denna studie har genomförts ur ett fenomenologiskt forskningsperspektiv då vi önskade att öka vår och vår professions föreställningar för hur lärare ser och tänker på undervisning i historieämnet, i den tematiska undervisningen. Kopplingen till det fenomenologiska forskningsperspektivet är att vi främst fokuserar på erfarenhet och upplevelser från lärarna. Det fenomenologiska perspektivet kopplas även ihop med en subjektiv syn, det vill säga från personens egna värderingar och synsätt. Det subjektiva kan ses både som positivt och negativt eftersom det utgår från den personliga erfarenheten men eftersom vi kan se liknande resultat från tidigare forskning och studier känner vi ändå en tillförlitlighet för vårt resultat.
I vår undersökning och i övervägande del av vår forskningslitteratur, har mest fördelar lyfts fram kring den tematiska undervisningen, detta har gjort oss lite frågande. Är detta den ultimata undervisningsmetoden som fungerar för alla? Nej, så är det självklart inte. Det finns både fördelar och nackdelar inom den tematiska undervisningen precis som det finns i andra undervisningsmetoder. De nackdelar som vi har kommit fram till i denna studie är att ett tematiskt undervisningssätt uppfattas som tidskrävande i planeringsstadiet samt att det krävs ett gott samarbete inom arbetslaget vilket ibland kan vara svårt, detta resultat delar vi med Olovsson (2020, s. 8), Bursjöö (2015, s. 21) och Blanck (2020, s. 168). De fördelar som belysts under vår undersökning är att eleven får arbeta med ämnet under en längre tid och på olika sätt. När planering är gjord så sparar man tid genom att sammanföra ett par olika centrala delar i undervisningen vilket även kan bidra till en röd tråd. Liknande resultat går att utläsa från Olovssons (2020, s. 14) studie. Även om det tematiska undervisningssättet kan vara gynnsamt på flera aspekter så måste kunskapen, tiden och motivationen finnas hos läraren men det som är viktigast är att ta hänsyn till elevgruppen och se på vilka sätt som är mest gynnsamt för dem. Lärarna i vår studie ser positivt på den tematiska undervisningen, speciellt i ämnet historia, där de ser ett naturligt samarbete mellan flera ämnen och metoder.
Nu i efterhand när vi har gått igenom flera olika forskningsartiklar, intervjuat verksamma lärare som arbetat ett par år i yrket och fått en djupare förståelse för den
metoden kvarstår. Vi har dock insett att det kommer att krävas tid vid planeringen och att vi ska våga sammanföra olika ämnen, även utanför SO- blocket. De lärare som är vana vid den tematiska undervisningen har redan ett färdigt underlag och påpekade inte något om tidsaspekten, vilket vi har fått fram från ett fåtal informanter och till stor del av forskningen. Vi kan förstå tidsaspekten och man måste räkna med att det tar tid, men då tänker vi att man får ha en god framförhållning och kanske sätta planeringen under ett längre tidsspann. Det finns utmaningar att övervinna i den tematiska undervisningen men dessa tycks främst vara utvecklande eftersom alla intervjuade lärare har en övervägande positiv syn på metoden och kan mestadels nämna fördelar med den. Vi kan dock landa i en slutsats om att den tematiska undervisningsmetoden kanske inte är bättre än någon annan. Metoden känns helt klart som starkt stimulerande för elevens lustfyllda lärande men då det finns problematik i alla typer av undervisning, behövs en verktygslåda med olika undervisningsmetoder för att kunna möta så många elever som möjligt. Den tematiska undervisningsformen innehåller varierade uppgifter och arbetsmetoder vilket vi kan se främjar inkluderingen i elevgruppen. Möjligheten ökar till att alla kan delta men utifrån sin nivå samt att kunna utgå från elevens intresse och erfarenhet gör att vi ser en tydlig koppling med den progressivistisk synen på lärande.
Vi har med vår undersökning i ryggen insett att den tematiska undervisningen är en metod att ta till sig och genomföra. Det har visat sig vara gynnsamt för eleven när hen får “vara i” ämnet en längre tid och genom olika former, men att man måste hålla sig till en snäv planering. Vi kan konstatera genom tidigare forskning att läraren måste vara tydlig med sambandet och att eleven förstår det för annars har den tematiska undervisningen inte lyckats.
Vi ville undersöka, belysa och diskutera den tematiska undervisningen i historieämnet för att få en djupare kunskap om metoden. Vi har lyckats att få fram både för- och nackdelar som är av värde att ta med sig in i vår framtida profession, det vill säga som verksamma grundlärare i F-3. Efter denna studie har vi fått flera lärares föreställningar om den tematiska undervisningsmetoden samt hur dessa kan användas i praktiken.
8.1 Framtida forskning
Vår studie har bidragit med en större insikt samt att den förstärkt tidigare forskning inom det tematiska forskningsfältet. Detta grundar vi i att våra resultat inte i någon större utsträckning skiljer sig från tidigare forskning utan snarare bekräftar tidigare resultat. Något som kan vara användbart för vidare forskning inom detta ämne hade varit att se till elevernas perspektiv inom det tematiska undervisningssättet. Speciellt inom skolans yngre år där det behövs med forskning baserat på elevers uttalande om den tematiska undervisningen. Genom en undersökning med både lärare och elever kan fördjupad insikt nås. När det blir möjligt att kunna komma ut till skolorna vilket är en svårighet i rådande pandemi, kommer det finnas en möjlighet för att kunna auskultera och få kontakt med eleverna, vilket kan vara ett bra bidrag till forskningen. En studie där två eller fler klasser som undervisats med olika arbetsmetoder jämförs hade kunnat ge en tydligare bild om hur kunskapsutvecklingen i de yngre åren ser ut kopplat till olika undervisningsmetoder.