I denna del av studien kommer studiens huvudsakliga frågeställning som lyder enligt följande att besvaras: Hur ställer sig högerpopulistiska partier i
Skandinavien till privatiserings-och valfrihetsreformer inom välfärdsservice?
I stora drag tycks de tre partierna Sverigedemokraterna, Fremskrittspartiet och Dansk Folkeparti, som innefattar studiens analysenheter att inta liknande positioner när det kommer till synen på privatisering och valfrihet inom välfärdssektorn. Det finns en viss samsyn kring betoning av kontroll och reglering av privata aktörer, att privata aktörer ska ha rätt att existera inom välfärden, samt att den huvudsakliga finansieringen ska ske av det offentliga. Trots att partierna tycks ha en liknande inställning till privatisering och valfrihet går det ändå att urskönja vissa skillnader partierna emellan. Detta manifesteras bland annat kring i vilken omfattning partierna talar om dessa frågor. Fremskrittspartiet i Norge är utifrån egen betraktelse det parti av de tre som mest lyfter upp aspekter av privatisering och valfrihet inom alla de tre välfärdssektorerna som studien har undersökt, vilket potentiellt kan härledas till partiets mer nyliberala bakgrund. Fremskrittspartiet tenderar även att vara det parti av de tre som tydligast betonar vikten av privatisering och valfrihet. Bland annat anser partiet att den offentliga skolan bör bedrivas i högre grad som ett kooperativ, vilket bör ses som tämligen radikalt. Liknande förslag går inte urskönja i de andra två partiernas parti-och principprogram. Vidare betraktas även Fremskrittspartiet vara det parti som intar tydligast hållning i dessa frågor, vilket yttrar sig genom att partiet är positiva till mer privata aktörer och valfrihet samtidigt som man anser att det ska finnas tydliga kvalitetsmål att leva upp till och att det offentliga ska stå för finansieringen.
Dansk Folkeparti tenderar att vara det parti som yttrar mest kritik gentemot privatisering, vilket manifesteras i partiets syn på äldreomsorgen där man är kritisk till privatisering om det sker som ett led i att spara pengar. Det ska dock tillägas att Dansk Folkeparti inte nämner något om att de vill förbjuda privata aktörer inom äldreomsorgen. Även i Sverigedemokraternas principprogram upptäcks vissa spår av privatiseringskritik, vilket framkommer genom att partiet anser att ett för stort antal friskolor eventuellt skulle kunna leda till försämrad kvalité inom den offentliga. I samma principprogram framkommer det att partiet är positiva till privata aktörer inom skolan och sjukvården, samtidigt nämner Sverigedemokraterna inget om de anser att det är positivt med privata aktörer inom äldreomsorgen. Dansk Folkeparti verkar vara det parti som mest öppnar upp för brukarfinansierade tjänster inom välfärden. Detta yttrar sig bland annat i att partiet öppnar upp för mer inslag av privata sjukförsäkringsmodeller då man anser att det
ska vara tillåtet att läggas in på sjukhus mot egen betalning. Vidare innefattas partiets inställning till finansiering av en något välfärdschauvinistisk prägel, då Dansk Folkeparti bland annat menar att anhöriginvandrare inte ska ha rätt till gratis sjukvård.
För att återkoppla till delen om tidigare forskning som nämndes tidigare i studien hävdar Röth, Afonso & Spies (2017) att högerpopulistiska partier tenderar att samarbeta med center-högerregeringar som favoriserar utförsäljningar och avregleringar av ekonomin. I just denna studie som undersökt välfärdssektorn går det att finna visst stöd för denna tes då de tre partierna tenderar att ha en positiv inställning till privata aktörer och ökad valfrihet, vilket bör betraktas som en form av avreglering. Även om det är viktigt att tilläga att partierna i stor grad lägger vikt vid att det ska finnas offentliga kontrollapparater, kanske till och med i högre grad än i dagsläget. Jungar & Jupskås (2014) nämner att högerpopulistiska partier i Norden, med undantag Fremskrittspartiet intar en mitten-position i socioekonomiska frågor, samtidigt som det dock även nämns att Fremskrittspartiet rör sig mer mot mitten socioekonomiska frågor. Artikelförfattarna nämner vidare att Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti och även Sannfinländarna i Finland börjat närma sig en och samma partifamilj, vilken kännetecknas av auktoritär syn på sociokulturella frågor och en mittenposition i socioekonomiska frågor. Då de tre partierna har en liknande inställning till privatisering finns det potentiellt visst stöd för författarnas påstående att Fremskrittspartiet börjat närma sig en mer mittenposition i socioekonomiska frågor. Det krävs dock betydligt mer omfattande studier och analysmaterial, för att kunna fastslå en sådan utveckling.
Denna studie kommer inte göra anspråk på att placera de tre partierna på en linjär höger-vänsterskala utifrån deras inställning till privatisering i välfärdssektorn. Om man däremot skulle klassificera privatisering och valfrihet utifrån en höger-vänsterdimension, likt Pettersson (2014) skulle detta kunna yttra sig i att mest höger innebär inga offentliga kvalitetsmål för privata aktörer, maximal valfrihet, fri etableringsrätt för privata aktörer och enbart brukarfinansierade välfärdstjänster, samtidigt som mest vänster skulle motsvara den raka motsatsen. Utifrån de tre partiernas inställning till privata aktörer och valfrihet, som presenterats i studien, borde rimligen dessa partier placeras någonstans i mitten på en sådan linjär skala, med eventuellt en viss lutning åt höger. Detta med grund i att partierna tenderar att vara positiva till privata aktörer och valfrihet samtidigt som man poängterar vikten av tydliga kvalitetsmål och att den huvudsakliga finansieringen ska ske av det offentliga.
När det kommer till studiens utomvetenskapliga bidrag, vilket åsyftar till att förstå hur den här typen av partier upprätthåller eller vill införa ökade privatiserings-och
valfrihetsreformer bör det tolkas som att de tre partierna i stora drag både upprätthåller och vill införa den här typen av reformer. Framförallt i Fremskrittspartiets fall, vilket bland annat yttras i förslaget som nämnts tidigare, där partiet vill att den kommunala skolan ska präglas av ökade kooperativa inslag. Även Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti uttrycker stöd för redan existerande reformer inom länderna som härrör till privatisering och valfrihet, varpå Dansk Folkeparti vill bland annat göra det lättare att bli inlagd på sjukhus med hjälp av egen betalning. När det kommer till förslag till framtida forskning bör eventuellt detta perspektiv undersökas vidare, det vill säga hur denna typ av partier upprätthåller eller stödjer denna typ av reformer via hur partierna röstar i parlamentet. Således skulle detta kunna göras på ett mer kvantitativt sätt.
I Europa finns det tendenser till att just högerpopulistiska partier och gröna partier är på frammarsch. De gröna partierna har inte heller, likt de högerpopulistiska partierna, sina hjärtefrågor inom den socioekonomiska dimensionen, i form av omfördelning av resurser och sociala transfereringar, såldes vore det intressant att jämföra dessa två nya partigrupper när det kommer till politiska frågor som berör den socioekonomiska dimensionen. Med just motiveringen att båda dessa partigrupper eventuellt kommer få ökat inflytande i framtiden över den politiska makten.
Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor
Dahlström, C. (2018). Politik som organisation (6 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (5 uppl.).
Stockholm: Wolters Kluwer Sverige
Hellström, A. (2016). Trust us: Reproducing the nation and the Scandinavian
nationalist populist parties. Berghahn books.
Mudde, C. (2007). Populist radical right parties in Europe. Cambridge University Press.
Pettersson, O. (2014). Den offentliga makten (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur
Rothstein, B. (2010). Politik som organisation (4 uppl.). SNS förlag.
Internetkällor
Andersen, J., & Bjørklund, T. (1990). Structural Change and New Cleavages: The Progress Parties in Denmark and Norway. Acta Sociologica, 33(3), 195-217. From
http://www.jstor.org/stable/4200798
Broberg, E., & Lennartsson, K. (2005). Gränslös välfärd? En studie om den europeiska integrationen har nått området välfärd genom sysselsättningspolitiken.
Lunds universitet. https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/1328287
http://www5.kb.dk/pamphlets/dasmaa/2008/feb/partiprogrammer/object92133/da/
(Hämtad 2020-12-15)
Ekonomifakta. (2017). Äldreomsorg i privat regi.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/Vard-och-omsorg-i-privat-regi/aldreomsorg-i-privat-regi/ (Hämtad 2020-12-28)
Expressen. (2019). Löfven lär snart börja snegla på Danmark. 2019.
https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/lofven-lar-snart-borja-snegla-pa-danmark/ (Hämtad 2020-12-28)
Expressen. (2020). Nej till offentlighetsprincip för friskolor.
https://www.expressen.se/nyheter/nej-till-offentlighetsprincip-for-friskolor/
(Hämtad 2020-12-28)
Fremskrittspartiet. (2017). Prinsipp- og handlingsprogram.
https://www.frp.no/hva-vi-mener/prinsipp-og-handlingsprogram (Hämtad 2020-12-09)
Goldschmidt, T., & Rydgren, J. (2017). Social Distance, Immigrant Integrationand Welfare Chauvinism in Sweden.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-140873
Green‐pedersen, C. (2002), New Public Management Reforms of the Danish and Swedish Welfare States: The Role of Different Social Democratic Responses. Governance, 15: 271-294. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/1468-0491.00188
Hellström, A., & Nilsson, T. (2010). 'We Are the Good Guys': Ideological positioning of the nationalist party Sverigedemokraterna in contemporary Swedish politics. Ethnicities, 10(1), 55-76. From http://www.jstor.org/stable/23890857
Hood, C. (1991). A public management for all seasons. Public Administration, 69, 3-19. https://www.semanticscholar.org/paper/A-PUBLIC-MANAGEMENT-FOR-ALL-SEASONS-Hood/addf288dacd4268412d2934180d6f774140eee3f
Jungar, A.‐C. and Jupskås, A.R. (2014), Populist Radical Right Parties in the Nordic Region: A New and Distinct Party Family?. Scandinavian Political Studies, 37: 215-238. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/1467-9477.12024
Lapsley, I., & Knutsson, H. (Eds.). (2016). Modernizing the Public Sector:
Scandinavian Perspectives (1st ed.). Routledge.
https://doi.org/10.4324/9781315560328
Lundqvist, L. (1988). Privatization: Towards a Concept for Comparative Policy Analysis. Journal of Public Policy, 8(1), 1-19. From
http://www.jstor.org/stable/4007255
Regjeringen. (2019) . Fritt skolevalg i hele landet.
https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/fritt-skolevalg-i-hele-landet/id2666146/
(Hämtad 2020-12-20)
Rydgren, J. (2004). Explaining the Emergence of Radical Right-Wing Populist Parties: The Case of Denmark. West European Politics, 27:3, 474-502, DOI:
10.1080/0140238042000228103
Rydgren, J., & van der Meiden, S. (2019). The radical right and the end of swedish exceptionalism. European Political Science: EPS, 18(3), 439-455. doi:http://dx.doi.org.ezproxy.its.uu.se/10.1057/s41304-018-0159-6
Röth, L., Afonso, A., & Spies, D. (2018). The impact of Populist Radical Right Parties on socio-economic policies. European Political Science Review, 10(3), 325-350. doi:10.1017/S1755773917000133
SCB. (2020). Partisympati, procent efter kön, fackförbund, partisympati och 2 ggr/år.
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__ME__ME0201__M
E0201B/Partisympati141/table/tableViewLayout1/ (Hämtad 2020-11-18).
Schumacher, G., & van Kersbergen, K. (2016). Do mainstream parties adapt to the welfare chauvinism of populist parties? Party Politics, 22(3), 300–312.
https://doi.org/10.1177/1354068814549345
Skolverket. (2008). Privat och offentligt: Fristående skolor i andra länder.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65658a/15539597025
00/pdf1794.pdf (Hämtad 2020-12-26)
Sverigedemokraterna. (2019). Principprogram. https://ratatosk.sd.se/sd/wp-
content/uploads/2020/11/16092141/Sverigedemokraternas-principprogram-2019.pdf (Hämtad 2020-11-30)
Sveriges Radio. (2013). Solberg: Fler friskolor i Norge – men utan vinst.
https://sverigesradio.se/artikel/5530169 (Hämtad 2020-12-23)
SVT Nyheter. (2019). Stödet för Dansk Folkeparti halveras.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/dansk-folkeparti-ser-ut-att-rasa-stodet-halverats (Hämtad 2020-11-27)
Sørvoll, J. (2015). The Norwegian Welfare State 2005-2015: Public attitudes, political debates and future Challenges. Oslo Metropolitan University.
https://www.researchgate.net/publication/330467974_The_Norwegian_Welfare_S
tate_2005-2015_Public_attitudes_political_debates_and_future_Challenges.
Vabo, S. I., & E. Øverbye. (2009). Decentralisation and privatisation in the Norwegian welfare state since 1980. Oslo: Oslo University College, Faculty of
https://www.researchgate.net/publication/335445034_Vabo_-_Overbye_2009_Decentralisation_and_privatisation_in_the_Norwegian_welfare_ state
Valmyndigheten. (2018). Valresultat.
https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2018/valresultat.html (Hämtad 2020-11-18).
Wiborg, S. (2013). Neo-liberalism and universal state education: the cases of Denmark, Norway and Sweden 1980–2011. Comparative Education, 49, 407 - 423. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/03050068.2012.700436
Öresunddirekt. (U.å). Det danska skolsystemet.
https://www.oresunddirekt.se/se/jag-vill-flytta-till-danmsundark/skola-och-barnomsorg/det-danska-skolsystemet (Hämtad 2020-12-23)
Øresundsinstitutet. (2015). Dansk Folkeparti 20 år idag.
https://www.oresundsinstituttet.org/dansk-folkeparti-20-ar-idag/ (Hämtad