Slutsats

Syftet med detta arbete har varit att bidra med kunskap om förskollärares syn på IUP och hur de arbetar med dem. Anledningen till att jag valde att skriva om individuella

utvecklingsplaner i förskolan var för att jag till en början var tveksam till om de verkligen används på grupp- och organisationsnivå som är syftet med dem. Jag funderade också kring hur IUP kan användas utan att bedöma enskilda barns utveckling och lärande. Efter att jag skrivit detta arbete är jag fortfarande tveksam till hur de individuella utvecklingsplanerna används i förskolan. Anledningen är att tidigare forskning visar att de individuella

utvecklingsplanerna är till barnens nackdel där användning av IUP gör att man kontrollerar enskilda barn istället för att se till helhet och miljö. Däremot är samtliga förskollärare i min studie positiva till IUP i förskolan men jag tror som tidigare nämnt att det beror på att de inte har reflekterat över riskerna med att använda individuella utvecklingsplaner i förskolan. Utifrån litteraturstudier och intervjuer har jag fått en bild av hur förskollärare ser på IUP och hur de arbetar med dem. Detta har jag nytta av som blivande förskollärare eftersom jag nu har djupare kunskap om individuella utvecklingsplaner och hur de används i förskolan. Med hjälp

-30-

av denna djupare kunskap har jag kommit fram till hur viktigt det är att diskutera och

reflektera i arbetslaget och med andra pedagoger om risker och möjligheter i arbetet med IUP, att man också diskuterar vad som är syftet med IUP och att man tillsammans bestämmer hur de individuella utvecklingsplanerna ska följas upp så att de används för att se till helhet och miljö. Att diskutera tillsammans i arbetslaget och med andra pedagoger kring IUP är mitt viktigaste resultat men det är även något som förskollärarna i min undersökning anser att de har för lite tid till. Även om förskollärare har för lite planeringstid så hoppas jag att man prioriterar tiden till att diskutera de individuella utvecklingsplanerna om man har valt att använda sig av dem. Jag kommer att dela med mig av min kunskap när det gäller IUP i

förskolan och det kan förhoppningsvis leda till att fler förskollärare ifrågasätter och reflekterar över hur de arbetar med individuella utvecklingsplaner och om de kan förbättra sitt arbete på något vis.

Ett sätt att få förskollärarna att prioritera gemensamma diskussioner som rör de individuella utvecklingsplanerna kan vara ett namnbyte. Jag anser precis som Elfström (2005) att

individuell utvecklingsplan borde kallas för individuell planering istället. Jag tror att namnet individuell utvecklingsplan är en bidragande orsak till att de individuella utvecklingsplanerna används på fel sätt där man fokuserar på att utveckla individer. Elfström (2005) och Granath (2008) är också kritiska till begreppet utveckling i individuella utvecklingsplaner. Begreppet förutsätter att det är något som ska utvecklas och bli bättre och inte att något redan är bra. Om förskollärarna prioriterar att diskutera de individuella utvecklingsplanerna när de har

gemensam planeringstid kanske fokus hamnar på helhet och miljö istället för att de individuella utvecklingsplanerna fungerar som normaliseringsmallar där man bedömer, kontrollerar och åtgärdar individer.

6.4 Förslag på fortsatt forskning

I förskolan är barnen inte delaktiga vid utvecklingssamtal och när IUP skrivs. Men i skolan ska barnen vara med och påverka. Det skulle vara intressant att undersöka eventuella skillnader som uppstår när man använder individuella utvecklingsplaner där barnen är delaktiga. Och att även undersöka hur barnen får vara med och påverka det som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna.

I min studie visar det sig att förskollärarna upplever att många föräldrar tycker att IUP är något negativt och inte vill skriva IUP för sina barn. Därför skulle det vara intressant att

-31-

undersöka hur föräldrar till barn i förskolan ser på IUP. Och även hur föräldrar upplever att de påverkar förskolans verksamhet genom den individuella utvecklingsplanen.

En av frågeställningarna i mitt arbete handlar om att få syn på om det skiljer sig i hur man använder IUP inom samma arbetslag. Det kom fram att förskollärarna har för lite

planeringstid i arbetslaget till att diskutera de individuella utvecklingsplanerna. Därför skulle ett förslag på framtida forskning kunna var att undersöka hur arbetslaget följer upp de

-32-

Referenser

Elfström. (2005). Varför individuella utvecklingsplaner - En studie om ett nytt

utvärderingsverktyg i förskolan. Stockholm: Forskning nr 26, Lärarhögskolan.

Ely. (1994). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur.

Gars. (2002). Delad vårdnad? – föräldraskap och förskolläraruppgift i den offentliga

barndomen. Stockholm: Akademisk avhandling, Lärarhögskolan.

Gars. (2007). Vänd blicken från barnet. i pedagogiska magasinet: 3. Granath. (2008). Milda makter! – Utvecklingssamtal och loggböcker som

disciplineringstekniker. Göteborg: Akademisk avhandling. Grundskoleförordningen 7 kap 2 § (2009- 11- 08)

http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19941194.htm#K7

Kvale och Brinkmann. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindgren och Sparrman. (2003). ”Om att bli dokumenterad - etiska aspekter på förskolans

arbete med dokumentation.” Pedagogisk forskning i Sverige. 8 (1-2), 58-69.

Nationalencyklopedin.(2009). Utvecklingssamtal. Hämtad 2009-11-21, från http://www.ne.se/sok/utvecklingssamtal?type=NE

Patel och Davidson. (2003). Forskningsmetodikens grunder. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (2008). Barnen i förskolan bedöms alltmer. Hämtad 2009-11-11, från

http://www.skolverket.se/sb/d/2523/a/14058

Skolverket. (2006). Individuella utvecklingsplaner i förskolan? Hämtad 2009-11-08, från http://www.skolverket.se/sb/d/1413/a/6462

Skolverket. (2005). Kvalitet i förskolan. Hämtad 2009-11-08, från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1294

Skolverket. (2007). Hur används individuella utvecklingsplaner? Hämtad 2009-11-11 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1723

-33-

Skolverket. (2005). Den individuella utvecklingsplanen. Hämtad 2009-11-08 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2114

Trost. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet.(2001). Elevens framgång – skolans ansvar. Hämtad 2009-11-27 från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2794

Wennbo. (2005). Individuell planering – ett led i en önskvärd pedagogisk utveckling? Göteborg: Skolutvecklingsenheten

Vallberg Roth och Månsson. (2008). ”Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom.” Pedagogisk forskning Sverige. 13(2), 81-102.

Bilaga

Intervjuguide: Tre förskollärare inom samma arbetslag

Bakgrundsfrågor: Vad har du gått för utbildning? Hur länge har du arbetat inom förskolan?

Kan du beskriva för mig vad du tänker på när du hör ordet IUP? Beskriv känslan du får när du hör ordet IUP?

Har du någon gång arbetat eller kommit i kontakt med IUP inom förskolan? Hur skulle du beskriva hur du arbetar med IUP?

Berätta hur du skulle gå tillväga om du skulle upprätta en IUP för ett enskilt barn?

Vilka möjligheter ser du med IUP? Vilka hinder ser du med IUP?

Hur tänker du kring IUP, verksamheten och det enskilda barnet? Vad använder du för underlag till IUP?

Hur skulle du lyfta fram en IUP för föräldrarna? Hur ser du på IUP och utvecklingssamtal?

Hur ser du på arbetslagets betydelse för upprättandet av IUP?

Sammanfatta kort för att avrunda intervjun och kontrollera det som sagts. Jag har inga fler frågor, har du något mer att ta upp som rör IUP, övriga tankar

innan vi avslutar intervjun?