Barn har en lagstadgad rätt att höras i beslut som rör dem. Samtidigt hindras barn från att höras i beslut om sin egen välfärd. Uppsatsen närmade sig frågan om hinder för barnets delaktighet i sin egen välfärd genom att studera Socialstyrelsens fram-ställning av problemet i sina rapporter.
Uppsatsens syfte har varit att: (1) Bidra med kunskap om hur Socialstyrelsen framställer hinder som gör att barn inte hörs i den utsträckning de har rätt till i beslutsprocesser som rör dem inom socialtjänsten. (2) Synliggöra hur Socialstyrel-sen diskuterar synsätt på barn som framkommer i materialet.
Analysen visar att Socialstyrelsen framställer problemet med att barn inte hörs som en fråga om ’handläggarens bristande kompetens’, ’brist på anpassning till bar-nets ålder och individuella behov’ och ’regler som inte säkerställer barbar-nets delak-tighet’. Analysen av Socialstyrelsens rapporter pekar också på att det är relevant att förstå barnsyn som ett hinder för barns deltagande trots att Socialstyrelsen inte dis-kuterar eller uppmärksammar barnsyn som ett problem.
Resultatet ger således en fördjupad förståelse av hur Socialstyrelsen själva framställer problem med att göra barn delaktiga i beslutsprocesser inom socialtjäns-ten. Vidare bidrar resultatet även med insikten om att det finns brister (eller till och med en blindhet) i Socialstyrelsens beskrivning av hinder för barns möjlighet att höras. Denna brist ligger i att myndigheten inte diskuterar eller problematiserar barnsyner som framkommer i sitt material. Samma material som Socialstyrelsen väljer att lyfta i termer av kompetens, anpassning och regler hade kunnat lyftas och tolkas i termer av olika typer av barnsyn och deras påverkan på barns deltagande. Barnsyn är alltså ett alternativt hinder som Socialstyrelsen missar.
Det är svårt att lösa problem om man inte är medveten om att de finns. Därför är det viktigt att Socialstyrelsen uppmärksammar barnsyn som ett potentiellt hinder för barns deltagande i sina rapporter, vilka utgör kunskaps- eller beslutsunderlag för både förvaltning och politik.
Dessa insikter kan vara av nytta för att förstå utmaningar i verkställandet av barnets rättigheter och potentiellt bidra till en mer fördjupad bild av resonemangen bakom beslut fattade av Socialstyrelsen och regeringen (vilka beställt rapporten).
Sammanfattningsvis kan Socialstyrelsens uppmärksammande av barnsyn som hinder för barnets delaktighet i beslut om sin egen välfärd vara ett steg i att stärka barnets inflytande.
Avslutningsvis vore det positivt med framtida studier som kan analysera ett större material från Socialstyrelsen. Resultatet talar även för att ett framtida forsk-ningsprojekt med direkt fokus på socialtjänstens och Socialstyrelsens barnsyn kan vara viktigt för att bättre förstå hinder för barnets delaktighet i beslut om sin egen välfärd. Slutligen vore det också värdefullt med forskning som koncentrerar sig på den antagna kausaliteten mellan olika barnsyner och barnets delaktighet.
Käll- och litteraturförteckning
Bacchi, Carol. 2009. Analysing policy: what’s the problem represented to be? Frenchs Forest, New South Wales: Pearson.
Barnombudsmannen. barnkonventionen. https://www.barnombudsman-nen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/ (Hämtad 2020-12-29)
Bergström, Göran och Ekström, Linda. 2018. Tre diskursanalytiska inriktningar. I Boréus, Kristina. och Bergström, Göran (red.). Textens mening och makt:
me-todbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Upplaga 4. Lund:
Stu-dentlitteratur, 5–53.
Barnrättskommittén. 2009. General comment No. 12 (2009): The right of the child
to be heard. Geneva:Committee on the rights of the child
https://www.ref-world.org/docid/4ae562c52.html (Hämtad 2020-10-20).
Cossar, Jeanette; Brandon, Marian och Jordan, Peter. 2016. ‘You've got to trust her and she's got to trust‘ you’: Children's views on participation in the child protection system. Child & Family Social Work 21(1) 103–112.
doi:10.1111/cfs.12115.
Eriksson, Maria och Näsman, Elisabet. 2011. När barn som upplevt våld möter
socialtjänsten- om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande.
Stock-holm: Gothia förlag.
Fernqvist, Stine. 2011. Redefining participation? On the positioning of children in Swedishwelfare benefits appeals. Childhood 18(2) 227–241. doi:
10.1177/0907568210386252.
Gilbert, Neil. (ed.) 1997. Combatting child abuse: international perspectives and
trends. New York: Oxford University Press.
Gilbert, Neil; Parton, Nigel & Skivenes, Marit. 2011. Child protection systems:
international trends and orientations. Oxford University Press: New York.
doi: 10.1093/acprof:oso/9780199793358.001.0001
Heimer, Maria och Palme, Joakim. 2015. Rethinking Child Policy Post-UN Con-vention on the Rights of the Child: Vulnerable Children's Welfare in Sweden.
Journal of social policy 45(3): 435–452. doi:10.1017/S0047279415000744.
Hill, Malcolm; Davis, John; Prout, Alan och Tisdall, Kay. 2004. Moving the par-ticipation agenda forward. Children & society 18(2) 77–96. doi:
10.1002/CHI.819.
Jensen, Ida Bruheim; Studsrød, Ingunn. och Ellingsen, Ingunn T. 2019. Child pro-tection social workers' constructions of children and childhood: An integrative review. Child & family social work 25(1) 83–96. DOI: 10.1111/cfs.12720. Lister, Ruth. 2007. From object to subject: including marginalised citizens in
pol-icy making. Polpol-icy and politics. 35 (3) 437–455. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1332/030557307781571579.
Mattsson, Titti. 2002. Barnet och rättsprocessen. Rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi i samband med beslut om tvångsvård, Lund: Juristförlaget. Phillips, Anne. 2003. Recognition and the struggle for political voice. I Hobson,
Barbara (red.). Recognition Struggles and Social Movements. Contested
Pölkki, Pirjo; Vornanen, Ritta; Pursiainen, Merja och Riikonen, Marjo. 2012. Children's Participation in Child-protection Processes as Experienced by Fos-ter Children and Social Workers. Child care in practice : Northern Ireland
journal of multi-disciplinary child care practice 18 (2)107–125.
Roche, Jeremy. 1999. Childhood. Children: rights, participation and citizenship 6 (4): 475–493.https://tinyurl.com/yb7gqtcj.
Shier, Harry. 2012 WHAT DOES ‘EQUALITY’ MEAN FOR CHILDREN IN
RELATION TO ADULTS? CESESMA, San Ramón, Matagalpa, Nicaragua /
Queen’s University Belfast, Northern Ireland http://www.harry-shier.net/docs/Shier-What_Does_Equality_Mean_for_Children.pdf
Socialstyrelsen. 2014. Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och
umgänge. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.mfof.se/down- load/18.7a15f94516e8e25421b18717/1574925684935/barns-delaktighet-i-ut-redningar-om-vardnad-boende-umgange.pdf (Hämtad 2020-11-10).
Socialstyrelsen. 2015. Beaktande av barnperspektiv vid handläggning av
ekono-miskt bistånd. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.Socialstyrel- sen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-46.pdf (Hämtad 2020-11-10).
Socialstyrelsen. 2019a. Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara
illa- Nationell kartläggning 2018. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.Socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkata-log/ovrigt/2019-12-6502.pdf (Hämtad 2020-11-10).
Socialstyrelsen. 2019b. Om Socialstyrelsen. https://www.Socialstyrelsen.se/om-Socialstyrelsen/ (Hämtad 2020-12-18).
Socialstyrelsen. 2019c. Uppföljning av barnkonventionens genomslag vid
tillämp-ning av LSS. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://assistanskoll.se/_up/Uppfolj-ning-av-barnkonventionens-genomslag-vid-tillampning-av-LSS.pdf (Hämtad 2020-11-10).
Socialstyrelsen. 2020a. Barns medverkan i Socialstyrelsens arbeten: ett
stöd-material för att inhämta barns kunskaper och erfarenheter. Stockholm:
Soci-alstyrelsen. https://www.SociSoci-alstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-doku- https://www.Socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-doku-ment/artikelkatalog/ovrigt/2020-6-6858.pdf (Hämtad 2020-10-18).
Socialstyrelsen. 2020b. Kunskapslyft för barnets rättigheter. Stockholm: Social-styrelsen. https://www.SocialSocial-styrelsen.se/globalassets/sharepoint-doku- https://www.Socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-doku-
ment/artikelkatalog/ovrigt/2020-5-6796.pdf?utm_campaign=nyhets-brev200602&utm_medium=email&utm_source=apsis (Hämtad 2020-12-29). SOU 2016:19. Barnrättighetsutredningen. barnkonventionen blir svensk lag. Toros, Karmen; DiNitto, Diana Maria och Tiko, Anne. 2018. Family engagement
in the child welfare system: A scoping review. Children and youth services
review. 88 598-607. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2018.03.011.
Van Bijleveld, Ganna G.; Dedding, Christine W.M. och Bunders-Aelen,
Joske.F.G. 2015. Children's and young people's participation within child wel-fare and child protection services: A state-of-the-art review. Child & family
social work. 20 (2) 29–138. doi:10.1111/cfs.12082.
Wilkins, David och Whittaker, Charlotte. 2017. Doing Child-Protection Social Work with Parents: What Are the Barriers in Practice?. The British journal of
Wilson, Samita; Hean, Sarah ; Abebe, Tatek och Heaslip, Vanessa. 2020. Chil-dren’s experiences with Child Protection Services: A synthesis of qualitative evidence. Children and youth services review 113. doi: 104974.
Östberg, Francesca. 2010. Bedömningar och beslut. Från anmälan till insats i den
sociala barnavården. Diss, Stockholms universitet.
Östberg, Francesca. 2014. Using ‘Consensual Ideology’: A Way to Sift Reports in Child Welfare. British Journal of Social Work 65(44): 63–80.
Bilaga
Tabell 1
Ytterligare citat som visar att Socialstyrelsen framställer problemet med att barn inte kommer till tals som en fråga om handläggarens bristande kompetens.
Citat Rapport
“Många kommuner lyfter att det är svårt att samtala med barnet.“ (Socialstyrelsen 2019c, 49)
Uppföljning av barnkon-ventionens genomslag vid tillämpning av LSS.
“Om handläggarna inte kan hantera dessa utmaningar på rätt sätt kan de bli hinder för uppfyllandet av barnperspek-tivet enligt barnkonventionen.” (Socialstyrelsen 2019c, 46).
Uppföljning av barnkon-ventionens genomslag vid tillämpning av LSS.
“Det varierar också över landet vilken utbildning handläg-garna som utreder ärendena har.” (Socialstyrelsen 2019c, 48)
Uppföljning av barnkon-ventionens genomslag vid tillämpning av LSS.
“Brist på kunskaper i hur man samtalar med barn generellt och hur man samtalar med barn som har kommunikations-svårigheter försvårar arbetet.” (Socialstyrelsen 2019c, 52)
Uppföljning av barnkon-ventionens genomslag vid tillämpning av LSS.
“Socialstyrelsen anser att alla kommuner behöver kunskap om och tillgång till metoder som underlättar för barnen vid samtal. En del kommuner behöver därför erbjuda utbild-ning till sina utredare.” (Socialstyrelsen 2014, 31)
Barns delaktighet i utred-ningar om vårdnad, bo-ende och umgänge.
“Kunskapsstödet ger en generell och grundläggande bas i att samtala med barn.” (Socialstyrelsen 2019a, 68)
Anmälningar om barn som far illa eller miss-tänks fara illa- Nationell kartläggning.
“Att samtala med barn är dock inte oproblematiskt. [---]
det kan finnas bristande erfarenhet av att samtala med barn.” (Socialstyrelsen 2015, 21)
Beaktande av barnper-spektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd.
Tabell 2
Ytterligare citat som visar att Socialstyrelsen framställer problemet med att barn inte kommer till tals som en fråga om bristande anpassning av beslutsprocessen
till barnets ålder och individuella behov.
Citat Rapport
“Barnets ålder avgör om barnet får vara delaktigt Socialstyrel-sens kartläggning visar att var femte kommun har en nedre ål-dersgräns för enskilda samtal med barn och att de flesta sätter den till fem eller sex år.” (Socialstyrelsen 2014, 29)
Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge.
“För att kunna ta ställning till sin rätt att var delaktig behöver barnet information. För en del barn kan det vara tillräckligt. Det är en viktig uppgift för socialtjänsten att ge information anpassad till det enskilda barnets förutsättningar. “(Socialstyrelsen 2014, 32)
Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge.
“Av resultatet framgår att kommunerna inte lika tydligt har re-flekterat kring eller arbetat med åldersadekvat information till barn. [---] Fokus i de berättelser som förmedlats under kommun-besöken ligger på hur socialtjänsten kan inhämta information från barn, snarare än på hur socialtjänsten kan arbeta med frågor kring barns delaktighet på andra sätt. Att informera barn på ett sätt som de förstår är en minst lika viktig del av barns rätt till delaktighet som att de ges möjlighet att komma till tals.” (Social-styrelsen 2019a, 68)
Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa- Nationell kart-läggning.
Tabell 3
Ytterligare citat som visar att Socialstyrelsen framställer problemet med att barn inte kommer till tals som en fråga om regler som inte säkerställer barns
delak-tighet.
Citat Rapport
“Socialtjänsten bör enligt Socialstyrelsens allmänna råd om social-nämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och um-gänge (SOSFS 2012:4) erbjuda barnet ett avslutande samtal. Soci-alstyrelsen konstaterar att detta inte är en rutin i kommunerna.” (Socialstyrelsen 2014, 31)
Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge.
“Socialstyrelsen konstaterar att det riktas motstridiga krav mot so-cialtjänsten. Lagstiftaren vill att barnets åsikt eller inställning ska beaktas. Det ska framgå i utredningen vilken betydelse barnets åsikt haft för utredarens bedömning. Men lagens förarbeten talar samtidigt om att utredaren ska ta hänsyn till barnets integritet och behov av skydd.” (Socialstyrelsen 2014, 32)
Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge.
“En genomgång av ett urval av kommunala riktlinjer för handlägg-ning av ekonomiskt bistånd visar att barnperspektivet vanligen är omnämnt men att merparten av dokumenten saknar en utförlig be-skrivning av barnperspektivet.” (Socialstyrelsen 2015, 20)
Beaktande av barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bi-stånd.
“Barns bästa utreds i första hand genom samtal med barn, eller i andra hand genom att samtala om barnet med föräldern eller annan närstående med insikt i barnets livssituation.” (Socialstyrelsen 2015, 21) Beaktande av barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bi-stånd.
“Socialstyrelsen bedömer att användandet av standardiserade be-dömningsmetoder och checklistor ökar förutsättningen för beslut som tillgodoser barnets behov.” (Socialstyrelsen 2015, 23)
Beaktande av barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bi-stånd.
“Även om en övergång till ett barnrättsperspektiv inte löser proble-met med att bedöma barns bästa, så är begreppet tydligare än barn-perspektivet då det är definierat genom barnkonventionens huvud-principer. Att övergå till att använda begreppet barnrätts-
perspektiv kan därför vara ett vara ett steg mot ett stärkt barnper-spektiv inom ekonomiskt bistånd.” (Socialstyrelsen 2015, 21)
Beaktande av barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bi-stånd.
Tabell 4
Ytterligare citat från rapporterna som visar på att en skyddsfokuserad barnsyn i materialet.
Citat Rapport
“Alternativt kanske handläggaren vet på förhand att det finns små förutsättningar att bevilja en viss insats eller att anpassa insatsen efter barnets önskemål och då finner de kanske att det inte är för barnets bästa att träffa barnet.“ (Socialstyrelsen 2019c, 45)
Uppföljning av barn-konventionens ge-nomslag vid tillämp-ning av LSS.
“Det visade sig i granskningen att barnets åsikter redovisats tillräckligt väl i drygt hälften av utredningarna. I en fjärdedel hade barnets inställning redovisats i liten grad eller inte alls…” (Socialstyrelsen 2014, 20)
Barns delaktighet i utredningar om vård-nad, boende och um-gänge.
“De ser hur en del barn ”preparerats” av föräldrarna att för-medla vissa uppgifter och att barn tvingas välja bort en föräl-der.” (Socialstyrelsen 2014, 24)
Barns delaktighet i utredningar om vård-nad, boende och um-gänge.
“Äldre barn kan vara mycket medvetna om att vad de säger får stor betydelse. Mindre barn förstår inte detta och har ingen uppfattning alls om vilka konsekvenser deras ord kan få.” (So-cialstyrelsen 2014, 25)
Barns delaktighet i utredningar om vård-nad, boende och um-gänge.
“Barnets inställning redovisades i ökande grad efter barnets
ål-der.” (Socialstyrelsen 2014, 20) Barns delaktighet i utredningar om vård-nad, boende och um-gänge.
“Barns delaktighet är inte oproblematisk. Eftersom barn inte alltid kan förutse konsekvenserna av sina utsagor kan det inne-bära att ett stort ansvar läggs på dem.” (Socialstyrelsen 2014,14)
Barns delaktighet i utredningar om vård-nad, boende och um-gänge.
“Utredarna ansåg att barnsamtal är viktigt, men samtidigt kom-plicerat och beskrev dilemman i att låta barnen komma till tals.” (Socialstyrelsen 2014, 25)
Barns delaktighet i utredningar om vård-nad, boende och um-gänge.
Tabell 5
Ytterligare citat från rapporterna som visar på att en familjecentrerad barnsyn i materialet.
Citat Rapport
“Det händer fortfarande att handläggaren pratar med föräldrarna ”över huvudet” på barnet, trots att barnet är närvarande.“ (Social-styrelsen 2019c, 44)
Uppföljning av barnkonventionens genomslag vid till-lämpning av LSS.
“I intervjuerna lyfte några av handläggarna att de ibland har fun-deringar om det är för barnets bästa som de samtalar med barnet eftersom många insatser snarare syftar till att avlasta föräldrarna. “ (Socialstyrelsen 2019c, 38)
Uppföljning av barnkonventionens genomslag vid till-lämpning av LSS.
“På ett sätt är det bäst med föräldrarna, om de är välfungerande. De kan bäst sitt barns kommunikationssätt och vad syftet är för just dem i den familjen. Om handläggaren berättar och man ser att barnet inte förstår kan föräldrar överbrygga.” (Socialstyrelsen 2019c, 40)
-Citat från handläggare. Som svar på vem som var bäst lämpad för att förklara syftet med olika LSS-insatser för barnen.
Uppföljning av barnkonventionens genomslag vid till-lämpning av LSS.
“Andra kommentarer visar att det finns informationsmaterial i kommunerna men det är då riktat till syskon, föräldrar/närstående samt till andra målgrupper i verksamheterna. “ (Inte till barnen själva.) (Socialstyrelsen 2019c, 42)
Uppföljning av barnkonventionens genomslag vid till-lämpning av LSS.
“I två tredjedelar av utredningarna (65 procent) bedömdes barnet ha fått tillräckligt utrymme – barnets situation och behov besk-revs väl. Men i de övriga var inte barnet i fokus på samma sätt. Där var det föräldrarnas berättelser som dominerade.”(Socialsty-relsen 2014, 20 )
Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge.
“I en fjärdedel av de granskade utredningarna fanns ingen extern kunskapskälla som kompletterade bilden av barnet i de fall barnet inte hade kommit till tals enskilt.” (Socialstyrelsen 2014, 20)
Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge.
“Kontakter som tas inom ramen för förhandsbedömningen i ett sådant exempel kan bestå i att socialsekreteraren ringer vårdnads-havaren där barnet bor, för en avstämning med utgångspunkt i ti-digare kännedom. Om ingenting har förändrats omkring barnets
Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa- Nationell kartläggning.
relation med den missbrukande föräldern sker ofta inget ytterli-gare möte.” (Socialstyrelsen 2019a, 61)
“I intervjun framkom oklarheter kring målet med barnperspekti-vet. Alla i gruppen var överens om att barnperspektiv inte hand-lar om att ge mer pengar till barnen. Vissa menar till och med att avslagsbeslut kan ha en motiverande och pedagogisk funktion på föräldern och att socialtjänsten genom avslaget visar att man ser förälderns kapacitet att ta ansvar för sin ekonomi och sina barn.” (Socialstyrelsen 2015, 19) Beaktande av barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bi-stånd.
“Istället för att sättas i främsta rummet blev barnet ett medel för att styra föräldrarna mot självförsörjning.” (Socialstyrelsen 2015, 21) Beaktande av barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bi-stånd.