Vi finner att en stor majoritet av personerna i samtliga personregister är män. Ett argument som kan förklara att så få kvinnor medverkar i några av böckerna kan vara att dessa böcker är mer strukturinriktade och inte fokuserar så mycket på de enskilda aktörerna. Ett annat argument skulle kunna vara att det inte finns så många ”historiskt” kända kvinnor, att kvinnorna i högre grad verkat i det tysta. Detta kan naturligtvis stämma. Men om vi antar att det endast finns ett begränsat antal historiskt intressanta kvinnor så borde böckerna ändå uppvisa skillnader eftersom böckerna innehöll olika antal aktörer (både män och kvinnor). För att överkomma denna svårighet så räknade vi inte bara hur många kvinnor som medverkar utan att omvandlade även denna siffra till procent. På så menar vi att vi ändå kommer åt kvinnas del i böckerna. Vi finner inte någon större skillnad mellan den boken med flest antal aktörer (I historiens spegel, 775 aktörer men trots detta endast 7 procent kvinnor) och den boken med lägst antal aktörer (Perspektiv på historien, 218 aktörer och endast 5 procent av dessa var kvinnor). Vi menar att denna metod är ett ganska enkelt grepp att räkna hur många kvinnor respektive män som medverkar i ett läromedel. Därför menar vi att detta sätt att öka medvetenheten hos blivande och yrkesverksamma lärare skulle kunna vara att de själva räknar hur många kvinnor respektive män som är omnämnda i den bok de använder. Även om man inte är beredd att byta bok av denna anledning så menar vi att ett medvetandegörande om hur få kvinnor som faktiskt deltar i historieböckerna (i alla fall i de böcker som vi har studerat). Det bästa läromedlet ur den här synpunkten, vi kan kalla den representativiteten är Epos historia och den sämsta boken i vår första undersökning är Perspektiv på historien.
Vi finner relativt starkt stöd i läroplanen att begreppet genus och genusperspektiv bör genomsyra undervisningen och därmed också läromedlen. Vi finner dock mindre stöd för detta i kursplanen. Vi menar att kursplanen endast nämner genus som ett möjligt alternativ till ”traditionell” historia. Vi menar därför att genusperspektiv i historieämnet bör få större plats och diskuteras mindre vagt i framtida kursplaner för att bättre leva upp till de mål och krav som ställs i läroplanen.
Angående vilka kategorier där kvinnan var mest respektive minst representerad så fann vi att böckerna liknade varandra. Politik var en stor kategori, arbete och familj likaså. Dock tycker vi att kvinnan nämns få gånger även i dessa breda kategorier. De kategorier där kvinnan
nämns få gånger var krig och utbildning, vi menar att det dels beror på att de är snävare kategorier, dels att det är typiskt manliga företeelser.
När det gäller hur skillnaden mellan kvinnor och män förklaras i böckerna så menar vi oss finna orsaker till att skillnaderna mellan kvinnor och män i böckerna handlar om genus, den sociala konstruktionen av kön och relationen mellan könen. I de flesta av våra kategorier menar vi att genusteorier kan förklara skillnaderna mellan könen bättre än biologiska förklaringar. Vi har dock även funnit bitar där vi menar att andra förklaringar såsom klass också bör hållas i åtanke när vi vill förklara. Vidare menar vi att det i de flesta fall handlar om genusskillnader och genusorättvisor. I något fall handlar det också om genusförtryck, nämligen den allvarligaste nivån i vår teori.
8. Källförteckning
Källor
Almgren, Hans, Löwgren, Arne och Bergström, Börje Alla tiders historia Maxi Malmö, Gleerups Utbildning 2002
Gustavsson, Harald och Persson, Bo Tider Angered, Almqvist & Wiksell 1995
Nyström, Hans och Nyström Örjan Perspektiv på historien A Malmö, Gleerups utbildning 2001
Oredsson, Sverker och Andersson, Lars I historiens spegel Göteborg, Akademiförlaget 1995 Sandberg, Robert, Karlsson, Per Arne, Molin, Karl och Ohlander, Ann-Sofie Epos historia Uppsala, Almqvist & Wiksell 1996
Skrutowska, Karin, Stattin, Jan, Westin, Gunnar T och Norman, Torbjörn Människan genom
tiderna Stockholm, Natur och kultur 1999
Litteraturlista
Ammert, Niklas Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för historiemedvetande i läroböcker för grundskolan i Karlsson, Klas-Göran och Zander, Ulf Historien är nu Lund,
Studentlitteratur 2004
Arvidsson, Peter och Rosengren, Karl Erik Sociologisk metod Malmö, Liber 2002
Bergström, Göran och Boréus, Kristina Textens mening och makt Metodbok i
Essiasson, Peter Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm, Nordstedts juridik, 2002
Gemzöe, Lena Feminism Smedjebacken, Bilda förlag 2002
Guneriussen, Willy Aktör, handling och struktur, grundproblem i samhällsvetenskapen Lund, Studentlitteratur 1997
Hedenborg, Susanna och Wikander, Ulla Makt och försörjning Lund, Studentlitteratur 2003 Hirdman, Yvonne Genus- om det stabilas föränderliga former Malmö, Liber 2003
Karlegärd Christer och Karlsson Klas-Göran Historiedidaktik Lund, Studentlitteratur 1997 Karlsson, Klas-Göran Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Karlsson, Klas-Göran och Zander, Ulf (red.) Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken Lund, Studentlitteratur 2004
Lindén, Claudia i Lindén, Claudia och Milles, Ulrika (red.), Feministisk bruksanvisning Smedjebacken, Nordstedts förlag 1995
Lundquist, Lennart Det vetenskapliga studiet av politik Lund, Studentlitteratur 1993
Peterson, V. Spike och Runyan, Anne Sisson Global gender issues Colorado, Westview press, 1999
Regnéll, Hans Att beskriva och förklara: vad det kan innebära inom olika forskningsområden Bodafors, Doxa 1982
Selander, Staffan Lärobokskunskap, Lund, Studentlitteratur 1988 Thurén, Torsten Vetenskapsteori för nybörjare Malmö, Liber 2003
Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet Förordning om 1994 års läroplan för de
frivilliga skolformerna Lpf 94 Fritzes offentliga publikationer 1994