En del av syftet med studien har varit att undersöka om elever producerar längre texter analogt och digitalt utifrån cirkelmodellen som arbetsmetod. Slutsatsen för studien är
att producerande av texter enligt cirkelmodellens fyra faser har en positiv inverkan på elevers förmåga att producera längre narrativa texter digitalt. Lärprocessen har skett genom
samlärande i ett socialt samspel där elever stöttat varandra genom och i sin utveckling.
Studien kom fram till att det fanns skillnader mellan elevernas analoga och digitala
textproduktion samt att elevernas personliga syn över sitt skrivande inte alltid stämde med textproduktionen. Nästan samtliga eleverna producerade längre texter och av bättre kvalité digitalt än analogt. Det återfanns även en skillnad i hur många adjektiv eleverna använde i sina respektive texter. Nästan samtliga elever använde fler adjektiv i sina digitala texter än sina analoga. Det förekommer texter som innehåller fler adjektiv i den analoga texten än den digitala texten i tre fall. Således har användandet av digitala verktyg en positiv inverkan hos nästan samtliga elever i deras textproduktion gällande längd, adjektiv och kvalité utifrån förutbestämda parametrar.
Det konstateras även skillnader gällande utsträckningen eleverna följer en dramaturgi i sina digitala och analoga texter. Eleverna följer i högre utsträckning en dramaturgi i sin narrativa text producerad digitalt. I ovanstående redovisningen blir det tydligt att eleverna överlag producerade bättre texter baserat på analyserande parametrar. Vid enstaka fall återfinns skrev elever bättre texter analogt.
Som tidigare nämnt är forskarna oense om hur digitala verktyg påverkar elevernas
undervisning. I den här studien kan vi se att digitala verktyg gällande textproduktion har en positiv inverkan hos eleverna. Med den här studien vill vi bidra till mer forskning kring fördelarna med digital textproduktion utifrån cirkelmodellen som arbetsmetod. Vi har tagit lärdom av cirkelmodellens fyra fasers positiva påverkan på elevernas lärande i avseende att hjälpa eleven att producera bättre texter. För vidare kunskaper om digitala och analoga skillnader i elevers lärprocess behöver fler studier genomföras och i ett större omfång deltagande än våra 18 deltagare i undersökningen. Vidare vore det intressant med en kontrollgrupp som ges en annan undervisning än cirkelmodellen som arbetsmetod och
31
därefter jämföra två helt olika klasser i deras textproduktion. Avslutningsvis vill vi återigen betona vikten av ett korrekt skriftspråk som en mänsklig rättighet något som Lundberg (2008) även nämner. Vi som blivande lärare vill även fortsätta utmanas och ingå i en utvecklande undervisning för att kunna hjälpa elever att nå högre resultat i producerandet av narrativa texter i nationella proven i årskurs tre.
32
Referenslista
Agélii Genlott, A., & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: the iWTR method presented and tested. Computers and education, 67 (23), 98–
104.
Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer: lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G., & Boréus, K. (2012). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I G.
Bergström & K. Boréus (Red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (3., [utök.]). Lund: Studentlitteratur.
Berninger, V. W., Abbott, R. D., Augsburger, A., & Garcia, N. (2009). Comparison of pen and keyboard transcription modes in children with and without learning disabilities. Learning Disability Quarterly, 32(3), 123–141.
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB: Stockholm
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dahlström, H & Boström, L (2017). Pros and Cons: Handwriting Versus Digital Writing.
Nordic Journal of Digital Literacy Vol. 12, No. 4-2017.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R.
Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. Uppl.) Stockholm: Liber.
33
Foxworth, L, Hashey, A & Sukhram, D (2019). Writing in the Digital Age: An Investigation of Digital Writing Proficiency Among Students With and Without LD. Reading & Writing Quarterly - Overcoming Learning Difficulties 2019, VOL 35 NO. 5.
Gibbons, P. (2012). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren AB
Goldberg, A., Russel, M., & Cook, A. (2003). The Effect of Computers on Student Writing: A 67 Meta-analysis of Studies from 1992-2002. The Journal of Technology, Learning and Assessment, 2(1).
Hoel Lökensgard, T (1997). Innoveretta og utoveretta skriveforsking og skriveteorier. I: L.S, Evensen & T, Hoel Lökensgard.(red) Skriveteorier og skolepraksis. Oslo: LNU och Cappelen Akademisk Forlag
Hultin, E & Westman, M (2015). Att skriva sig till läsning: Erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö: Gleerup AB
Hylén, J (2011). Digitaliseringen av skolan. Studentlitteratur AB: Lund.
Igland, M-A & Dysthe, O (2003). Mikhail Bakhtin och sociokulturell teori. Dysthe, O (red.) Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur AB: Lund
Johansson, B. & Sandell Ring, A. (2010). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Klingberg, T (2021-05-03). Forskare: Datorn i klassrummet blir ännu en distraktion. Dagens Nyheter. Hämtad: https://www.dn.se/insidan/forskare-datorn-i-klassrummet-blir-annu-en-distraktion/
Kress, G (2003). Literacy in the New Media Age. London: Routledge
Lindö, R. (2002). Det gränslösa språkrummet: om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
34
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling: kartläggning och övningar. (1. uppl.) Stockholm:
Natur och kultur.
Mangen, A & Balsvik, L (2016). Pen or keyboard in beginning writing instruction? Some perspective from embodied cognition. Writing in the digital age, Trends in Neuroscience and education 2016-5, s. 99-106
Mangen, A. & Velay, J-L. (2010). Digitizing Literacy: Reflections on the Haptics of Writing I Hosseini Zadeh (Red.), Advances in Hapitcs [elektronisk resurs] (s. 385–402).
Nordmark, M (2014). Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En
ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen. Örebro Studies in Education, 45 och Örebro Studies in Eductional Sciences with an Emphasis on Didactics, 9. Örebro
Martin, J.R. & Rothery, J. (1986).What a functional approach to the writing task can show teachers about “good writing”. I Couture, B. (Red.), Functional Approaches to Writing:
Research Perspectives. London: Frances printer.
Merchant, G (2007). Writing the future in the digital age. Literacy, (41), 118-128
Mueller, P. A. & Oppenheimer, D. M. (2014). The Pen Is Mighter Than the Keyboard:
Advatages of Longhand Over Laptop Note Taking. Psychological Science 2018;
Player-Koro, C (2019). Forskaren: Didaktiken först sedan tekniken. Grundskoletidningen 4-2019
Skolverket (2017). Didaktiska perspektiv på skrivande och läsning.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2c-nyanlanda/Grundskola/001_tolka-skriva-text/del_07/Material/Flik/Del_07_MomentA/Artiklar/M1_1-9_07A_Didaktiska.docx
Skolverket (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. [Stockholm]: Skolverket.
35
Skolverket (2019b). Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2018/19.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande-statistik/2019/pm---resultat-pa-nationella-prov-i-arskurs-3-6-och-9-lasaret-2018-19. Skolverket.
Sofkova Hashemi, S. Petersen, A-L & Bunting, L. (2013) En elev en dator i grundskolans tidigare år: En analys av didaktiska förhållningssätt utifrån perspektivet på lärarens
ledarskap, texter och textpraktiker samt språklärande (2013:3). Hämtad från Högskolan Väst:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:612486/FULLTEXT01.pdf
Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R. Säljö &
C, Liberg. (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare] (3., [rev. och uppdaterade]
utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Söderlund, Anders. Det långa mötet – IT och skolan. Om spridning och anammande av IT i den svenska skolan. Luleå 2000:22
Takala, M. (2013). Teaching reading through writing. Support for learning. doi: 10.1111.
Hämtad från: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/1467-9604.12011
Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I A, Fejes & R, Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Åkerfeldt, A (2014) Re-Shaping of Writing in the Digital Age - A Study of Pupils´ Writing With Different Resourses. Nordic Journal of Digital Literacy (03:172-193)
Universitetsförlaget.
36
Bilagor
Bilaga 1: Enkät
37
Bilaga 2: Samtyckesblankett
Till vårdnadshavare i klasser som tar emot lärarstudenter
Era barns skola samarbetar med lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. Det innebär att studenter gör praktik i klassen och utför olika uppgifter kopplade till utbildningen. Våren 2021 kommer Bastian och Fredrik som går sin sista termin på lärarutbildningen att genomföra sin sista praktikperiod i klassen. Bastian och Fredrik kommer att hålla i större delen av undervisningen, men också tillsammans med klassläraren dokumentera undervisning i syfte att gagna elevernas utveckling och lärande.
Dokumentationen ligger till grund för ett utvecklingsarbete samt utveckling av handledning. Arbetet handlar om skrivutveckling med hjälp av språklig struktur. Dokumentationen kan ske genom
inspelade samtal, bilder, video med mera. Det insamlade materialet kommer att hanteras etiskt korrekt enligt vedertagna principer vilket till exempel innebär att elever och lärare avidentifieras och att dokumentationen endast används för utveckling och utbildning (forskning, utvecklings- och examensarbete). Kontakta mig om du/ni frågor. För att studenterna skall kunna planera sina uppgifter behöver vi svar så snart som möjligt om ditt/ert godkännande.
Vänliga hälsningar
Katharina Jacobsson (kursansvarig) Mejl: katharina.jacobsson@hh.se. 070-xxx xx xx Klipp av svarstalongen och lämna in. Tack på förhand!
✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 1. JA, jag/vi godkänner att mitt/vårt barn dokumenteras
2. NEJ, jag/vi godkänner inte att mitt/vårt barn dokumenteras
Vårdnadshavare för: ... ...
Datum
...
Vårdnadshavares namnteckning
38
Bilaga 3: Digital elevtext
39
Bilaga 4: Analog elevtext
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Bastian Bergström