• No results found

I denna studie var syftet att undersöka hur relationer och samarbeten kan påverka möjligheterna för innovation och utveckling inom TPL-branschen. Våra frågeställningar besvarade därför frågor som behandlar TPL-aktörernas roller, hur företagens relationer ser ut och hur man skapar rätt relationer. Även frågorna om hur relationer påverkar de fortsatta möjligheterna för innovation och utveckling samt hur kunderna bidrar till en ökad innovationsförmåga besvarades.

Samtliga intervjupersoner placerade in sina respektive företag i Hertz och Alfredssons modell (se Figur 5 i avsnitt 4.1 TPL-aktörens roll) som beskriver vilken roll en TPL-aktör kan ha i transport- och logistikbranschen. Resultatet av detta blev en fördelning på två customer adapter och två customer developer. Detta analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen där vi fastslog företagens roller, vilka var samma som företagen själva hade kategoriserat sig i. Det fanns dock vissa svårigheter med att fastställa rollerna då företagens egenskaper passade in på mer än en kategori, vilket i detta fall gjorde att vi placerade ett av de studerade företagen mellan de två kategorierna customer developer och customer adapter. Företagen som placerades i kategorin som customer developer arbetar ständigt för att utveckla och skräddarsy tjänsterna för sina kunder. Dessa TPL-aktörer arbetar således tillsammans med sina kunder för att på så sätt utveckla tjänsteerbjudandet utefter kundernas behov. Företagen som placerats i kategorin customer adapter arbetar på ett annorlunda sätt genom att ägna sin verksamhet åt kundanpassning. Dessa TPL-aktörer övertar kundens befintliga aktiviteter samt förbättrar effektiviteten i hanteringen utan någon större utveckling av tjänsten i sig. Oavsett vilken roll företagen har i branschen kan aktören även inneha rollen som dirigent. Det var enbart ett av företagen som visade indikationer på att kriterierna för denna roll uppfylls. Anledningen till att de andra företagen har svårigheter i att uppfylla denna roll härstammar från det motstånd kunderna skapar genom sin vilja att arbeta i stängda rum.

Utifrån denna studie fastställs det att TPL-aktörer kan ha olika relationer inom en försörjningskedja, bland annat kundrelationer som denna studie behandlar. I studien har de olika företagens relationer delats in i olika kategorier för att ge en djupare förståelse för hur deras relationer och samarbete framstår. Samtliga företag visar på att TPL-aktörer bör skriva längre avtal med sina kunder då de kortare avtalen hämmar relationsskapandet och ofta lägger större fokus på pris. I de kortare avtalen har företagen inte tillräckligt med utrymme för att

skapa de ömsesidiga relationer som behövs i dagens TPL-verksamhet. Företag som kategoriseras som en blandning av single transaction och repeated transaction hindras ofta av kundernas motstridighet vad gäller relationsskapande och samarbete. Enligt studien skapar inte kunder den delaktighet som behövs för att driva relationerna mellan köpare och säljare framåt. Studien behandlar och undersöker dock inte interaktionen ur kundens perspektiv, vilket gör det svårt för oss att fastställa om kundernas motstridighet är det verkliga problemet till att skapa rätt relationer mellan TPL-aktörerna och deras kunder. Om en TPL-aktör vill säkerställa att rätt relationer skapas och bevaras är det ideala sättet att agera som en aktör vars relationer stämmer in på kategorierna integrated service agreements och in-house logistics solutions. Studien konstaterar således att en tät samverkan och kundanpassade tjänster skapar de bästa förutsättningarna för att vidare kunna bedriva och öka innovations- och utvecklingsförmågan som TPL-aktör.

Enligt det studerade materialet kan företagen vid ett tätt samarbete lättare uppmärksamma nya trender och behov som uppstår, vilket ökar möjligheterna för innovation- och utvecklingsarbete. Detta kan åstadkommas genom tre olika tillvägagångssätt. Utifrån studien kan vi konstatera att företagen genom långsiktiga relationer kan uppnå konkurrensfördelar genom att använda kunderna som en informationskälla. Behovet av att på något sätt utföra någon form av kommunikation, antingen genom direkt kommunikationen kopplat till tjänsterna eller genom återkopplande samtal, har därför stor betydelse vad gäller företagens innovations- och utvecklingsförmåga. Studien visar att TPL-företag som fallerar på kriterierna för en god kommunikation arbetar för att förbättra detta område. Studien framhäver dock att det är kunderna som även här visar någon form av motstridighet och att TPL-företagen därför måste förändra den inställning kunden har till områden som återkopplande samtal. TPL-företag kan även använda sina kunder som testpersoner, detta görs genom att testa och applicera nya lösningar på sina kunder. Studien bekräftar att TPL-aktörer testar och applicerar nya lösningar på flera av sina kunder för att på så sätt utveckla företagets tjänsteerbjudande samt innovationsförmåga. Företagens kunder kan dock se tjänsteutveckling och innovation enbart som en kostnad, vilket vidare resulterar i att TPL-företagens utveckling av innovation bromsas eller helt och hållet avstannar. TPL-branschen måste därför inse vikten av att utveckla samt bevara långsiktiga relationer för att på så sätt förnya kundernas inställning till pris som ett hinder för innovation och utveckling.

6.1 Vidare forskning

Då denna studie enbart fokuserat på TPL-aktörens perspektiv skulle det vara intressant om vidare forskning fokuserat på kundernas perspektiv på relationer och samarbetens påverkan på innovation- och utvecklingsmöjligheter inom TPL. Det hade varit intressant att se ifall dessa resultat hade stämt överens med slutsatserna från vår studie. Vi menar även att en studie ur kundperspektivet hade skapat en tydligare och rättvisare bild över hur innovation och utveckling påverkas av relationer och samarbeten.

Related documents