Innovation och utveckling inom TPL - En undersökning om relationer och samarbetens påverkan på innovation och utveckling mellan TPL-aktör och kund

Innovation och utveckling inom TPL

En studie om relationer och samarbetens påverkan på

innovation och utveckling mellan TPL-aktör och kund

Innovation and development within TPL

A study on relationships and the impact of collaboration on

innovation and development between the TPL company and

customer

Anton Birgersson

Henrik Landgren

Rasmus Vinkvist

Simon Svensson

Företagsekonomi – Transport Management Kandidatnivå

15 hp VT 20

Förord

Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till de respondenter som medverkade i denna studie, torts att branschen och samhället just nu genomgår en tuff tid på grund av Covid-19. Det var intressant och lärorikt att ta del av deras kunskaper och erfarenheter inom det studerade området, utan deras deltagande hade denna studie inte kunnat genomföras. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Benedikte Borgström för vägledning och intressanta diskussioner under studiens gång. Slutligen vill vi skribenter tacka varandra för ett bra samarbete. Då arbetsprocessen skett helt digitalt, på grund av Covid-19, har utmaningarna varit många. Trots detta har vi tillsammans hanterat de utmaningar vi ställts inför och har genom denna studie lyckats bidra till forskningen.

Anton Birgersson Henrik Landgren Rasmus Vinkvist Simon Svensson Malmö, maj 2020

Abstract

In the late 1900s, producing companies began to focus on their core services and therefore chose to outsource the activities that could be carried out cheaper by someone else to a third party. As the number of companies in the third-party logistics industry has increased, the competition in the market has created a need for increased understanding of relationships and collaboration as part of the innovation and development work. The purpose of this study has therefore been to examine, from the perspective of four different TPL companies, how relationships and collaboration affect innovation and developmental opportunities within the TPL business. To answer the purpose of the study, the theoretical frame of reference consists of scientific articles based on the studied subject. The articles used was taken from several different databases and the specific searches include keywords such as: TPL, LSP, 3PL, relationship, customer adaptation, innovation, network theory and strategic development. The empirical material has been collected through qualitative interviews with representatives from the studied companies. With the help of the theoretical frame of reference and the empirical material, the companies have since been categorized according to roles and degree of interaction. The company’s current relationships have been studied to explore how they can be developed to increase innovation and development opportunities, through close interaction with customers. Based on the results of the study, it can be concluded that the roles of the TPL companies vary depending on how they act in the market. The studied companies can also act as orchestrators in the market regardless of the role of the companies. Furthermore, the study also finds that the contract length prevents companies from creating reciprocal and lasting relationships. To create these important relationships, it is stipulated that companies within the TPL business should act as an actor whose relationships fall into the categories of integrated service agreements and in-house logistics solutions. The companies can then, with the help of three approaches, work with their relationships to develop their own innovation capacity. Finally, the study finds that companies’ innovational ability is hindered by the large price focus that exists within the TPL business.

Keywords: collaboration, development, innovation, interaction, relationship, third party logistics

Sammanfattning

Under slutet av 1900-talet började producerande företag fokusera på sina kärntjänster och valde därför att lägga ut de aktiviteter som kunde genomföras billigare av någon annan på en tredje part. Då antalet aktörer inom branschen för tredjepartslogistik sedan tilltagit har konkurrensen på marknaden skapat ett behov för ökad förståelse vad gäller relationer och samarbete som en del i innovation- och utvecklingsarbetet. Syftet med denna studie har därför varit att ur fyra olika TPL-aktörers perspektiv undersöka hur relationer och samarbeten påverkar innovation- och utvecklingsmöjligheter inom TPL-verksamheten. För att kunna besvara studiens syfte består den teoretiska referensramen av vetenskapliga artiklar som behandlar det studerade ämnet. Artiklarna som använts är hämtade från flera olika databaser och de specifika sökningarna innefattar sökord som: TPL, LSP, 3PL, relationship, customer adaption, innovation, network theory samt strategic development. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med representanter från de studerade företagen. Med hjälp av den teoretiska referensramen samt det empiriska materialet har företagen sedan kategoriserats utefter roller och interaktionsgrad. Företagens nuvarande relationer har studerats för att sedan undersöka hur de kan utvecklas för att öka innovations- och utvecklingsmöjligheterna, genom nära interaktion med kunderna. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att TPL-aktörernas roller varierar beroende på hur de agerar på marknaden. De studerade företagen kan även agera som dirigent på marknaden oavsett vilken roll företagen besitter. Vidare konstaterar studien även att avtalslängden hindrar företagen att skapa ömsesidiga och varaktiga relationer. För att skapa dessa viktiga relationer fastställs det att företagen inom TPL-verksamheten bör agera som en aktör vars relationer stämmer in på kategorierna integrated service agreements och in-house logistics solutions. Företagen kan därefter, med hjälp av tre tillvägagångssätt, arbeta med sina relationer för att utveckla sin egen innovationsförmåga. Studien konstaterar slutligen att företagens innovationsförmåga hindras av den stora prisfokuseringen som finns inom TPL-verksamheten.

Innehållsförteckning

2.3 Intervju som undersökningsmetod... 7

2.4 Genomförande... 8

2.5 Urval... 8

2.6 Intervjuobjekt... 9

2.7 Etiska överväganden... 10

2.8 Metodkritik... 11

2.8.1 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet... 11

2.8.2 Kritik av urval och intervjuer... 12

3. Teoretisk referensram... 14

3.1 Innovation i TPL-nätverket... 14

3.2 TPL-aktörens roll... 15

3.3 Relationer och samarbete... 18

3.4 Innovation och utveckling... 21

4. Empiri... 23 4.1 TPL-aktörens roll... 23 4.1.1 Respondent A... 23 4.1.2 Respondent B1 och B2... 24 4.1.3 Respondent C... 25 4.1.4 Respondent D... 27

4.2 Relationer och samarbete... 27

4.2.1 Respondent A... 27

4.2.2 Respondent B1 och B2... 28

4.2.3 Respondent C... 29

4.2.4 Respondent D... 29

4.3 Innovation och utveckling ... 30

4.3.1 Respondent A... 30 4.3.2 Respondent B1 och B2... 31 4.3.3 Respondent C... 32 4.3.4 Respondent D... 33 5. Analys... 34 5.1 TPL-aktörens roll... 34

5.2 Relationer och samarbete... 36

5.3 Innovation och utveckling... 38

6. Slutsats... 42

6.1 Vidare forskning... 44

7. Källförteckning... 45 Bilaga 1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Den mest grundläggande beskrivningen av logistik innebär att tillgodose de krav som ställs av olika parter i flödeskedjan (Jonsson & Mattsson, 2005). Dessa krav som ställs uppnås framförallt genom fokus på service och låga kostnader. Under 1960-talet låg fokus på de enskilda logistiska aktiviteterna, till exempel lagerhantering och transport. Sedan dess har fokus istället övergått till att de olika logistiska aktiviteterna istället ses som en helhet när det handlar om vad som påverkas av dem beslut som skall fattas, det vill säga en totalkostnadsanalys (Jonsson & Mattsson, 2005). Under de senaste decennierna har konkurrensen inom transport- och logistikbranschen ökat konstant. Den ökade konkurrensen har uppstått genom att hela världsmarknaden har genomgått en radikal förändring sedan 1990-talet. Enligt WTO (2014) hade varuhandeln en ökning med cirka 900 procent mellan 1980 och 2012, vilket har skapat en större efterfrågan på transporter och andra logistiska lösningar.

Under 1980-talet och 90-talet började producerande företag mer och mer fokusera på sin kärnverksamhet och de aktiviteter som kunde utföras billigare och bättre av andra aktörer blev outsourcade (Jonsson & Mattsson, 2005). Hertz och Alfredsson (2003) menar även att det kan vara svårt för företag att på egen hand skaffa sig den logistiska kompetens som behövs och att det således leder till att de logistiska aktiviteterna blir outsourcade. Jonsson & Mattsson (2005) förklarar att det var under denna tid som tredjepartslogistiken (TPL) växte fram då företag valde att outsourca aktiviteter på aktörer som kunde utföra aktiviteterna till en lägre kostnad, något som har lett till större konkurrens på transport- och logistikmarknaden. Vid 2000-talets början valde många företag att omorganisera och därmed gå från insourcad logistik till att outsourca verksamheten på en tredje part (Bask, 2001).

1.2 Definition av begreppet TPL

Definitionerna av TPL ser till exempel olika ut i de skandinaviska länderna i jämförelse med USA. Halldórsson & Skjøtt-Larsen (2004) menar att begreppet är bredare i de skandinaviska länderna då man har en tradition av långa och nära samarbeten. Begreppet TPL innebär en affärsrelation som inkluderar tre olika parter. Ett samarbete finns mellan två parter där en utomstående part går in och hanterar en eller flera särskilt utvalda funktioner i varukedjan.

Dessa funktioner kan vara allt från transport till lagerhållning (Lumsden, 2012). Berglund, van Laarhoven, Sharman, Wandel (1999) definierar begreppet TPL som logistiska aktiviteter utförda av externa aktörer som minst består av styrning och utförande av transporter samt lagerhållning. En annan liknande beskrivning menar på att tjänsteleverantörerna till TPL-företagen erbjuder en rad olika logistiska aktiviteter åt sina kunder, som att tillhandahålla resurser, kunskap, verktyg eller tillgångar åt de primära medlemmarna i leveranskedjan (Bask, 2001; Christopher, 2016).

Enligt Marasco (2008) innebär TPL användning av ett externt företag för att utföra logistikfunktioner som traditionellt har utförts internt i en organisation. Funktionerna som utförs av en tredje part kan omfatta hela logistikprocessen eller utvalda aktiviteter inom processen. Användning av TPL kan beröra funktioner såsom hantering och utförande av transport och programvara. Dessutom kan andra aktiviteter inkluderas. Exempel på dessa aktiviteter kan vara lagerstyrning, informationsrelaterade aktiviteter såsom spårning, värdehöjandetjänster samt montering och installation av produkter (Marasco, 2008). Enligt Bagchi och Virum (1996) är det viktigt att skilja på outsourcing och logistiska allianser. De definierar en logistisk allians som en långsiktig, formell eller informell, relation mellan en avsändare och en logistikleverantör (a.a). Logistikleverantören utför samtliga eller flertalet av de logistiska aktiviteterna för avsändaren. Relationen kan enligt Bagchi och Virum (1996) inledas med att logistikleverantören utför en liten del av de logistiska aktiviteterna för att sedan utveckla relationen och integreras i leveranskedjan.

1.3 Problemdiskussion

Under 1980-talet var TPL-tjänsterna väldigt begränsade i sin omfattning men har under tiden ständigt utvecklats. I takt med ökad efterfrågan började TPL-aktörerna erbjuda en mer integrerad uppsättning av logistiktjänster, genom att outsourcing av tjänster blev allt mer vanligt har TPL-aktörernas roll förändrats. Enligt Zacharia, Sanders och Nix (2011) har rollen förändrats från att ursprungligen endast erbjuda transporttjänster till att även erbjuda ett brett sortiment av paketerade tjänster som inkluderar lager, lagerhållning, packning, cross-docking samt tekniktjänster. På senare tid har TPL fått en mer omfattande strategisk roll i takt med att leverantörskedjan har blivit mer kritisk för verksamheten (Zacharia et al., 2011; Fabbe-Costes, Jahre och Roussat, 2009). Genom tillväxten av supply chain management och förståelsen för

vikten av att skapa relationer har flera ramar presenterats, vilka diskuterar utvecklingen av partnerskap inom outsourcing (Zacharia et al., 2011).

Trots att Zacharia et al. (2011) har klargjort stora fördelar för företag att outsourca logistikfunktioner finns det relativt få studier som har kartlagt relationerna mellan köpare och säljare samt hur dessa relationer och samarbeten påverkar utvecklingen inom TPL. Denna utveckling har skapat större fokus på samordnade försörjningskedjor, vilket i sin tur har ökat både krav och efterfrågan på marknaden vad gäller TPL-aktörer och deras roll som dirigent i en försörjningskedja (Zacharia et al., 2011). Detta kommer ställa stora krav på relationerna då det kommer krävas en hög grad av tillit aktörerna emellan för en fortsatt utveckling inom verksamheten. De flesta transport- och logistikföretag idag har en förmåga att enbart se de närmsta kunderna och leverantörerna i sin egen leveranskedja. Enligt Zacharia et al. (2011) har TPL-företagen möjligheten att skapa en bättre förståelse för fler företag i denna kedja till skillnad från de företag som inte bedriver TPL-verksamhet.

Relationer med nära interaktion och innovation hjälper tjänsteföretagen att öka kundnöjdheten (Jahre & Fabbe-Costes, 2005) vilket är en viktig bidragande faktor för ökad kundlojalitet (Wallenburg, Cahill, Goldsby & Knemeyer, 2010). Relationerna som uppstår kan vara mellan köpare och TPL-aktör eller mellan säljare och TPL-aktör (Bask, 2001). Det finns olika nivåer av samarbeten och relationer som TPL-aktörerna och deras kunder kan inleda. Nivåerna klargör hur mycket interaktion det finns mellan kunden och TPL-aktören i relationerna (Skjøtt-Larsen, 2000). Wallenburg et al. (2010) menar att upprätthålla relationerna med befintliga kunder samt att utöka affärerna med dessa är betydligt mer effektivt än att förvärva nya kunder (Gadde & Hulthén, 2009; Jahre & Fabbe-Costes, 2005). Chefer på företag som verkar på konkurrenskraftiga marknader har identifierat behovet av att sträva efter en lojal kundkrets (Wallenburg et al., 2010). Hertz och Alfredsson (2003) framhåller att företagens relationer och strategier är betydelsefulla vad gäller TPL-verksamhetens hantering och kravuppfyllnad, detta i samband med branschens utveckling samt att nätverksteorin är ett effektivt sätt att förstå sammanhangen.

Enligt Bellingkrodt och Wallenburg (2014) är innovation en stark drivkraft till kundnöjdhet och företagens prestationer inom servicebranschen generellt. Ändå är det långt ifrån alla tjänsteleverantörer som lyckas vara så pass innovativa som de egentligen önskar. De menar

mindre framgångsrika när det kommer till innovation i jämförelse med andra tjänsteföretag (Bellingkrodt & Wallenburg, 2014).

Bellingkrodt och Wallenburg (2014) påvisar att nära interaktion med kunder gynnar tjänsteleverantörer med avseende för utveckling och innovation. Kunderna ses som en källa till kunskap och idéer för innovation. Genom att visa engagemang får tjänsteleverantörerna kunderna att känna sig skyldiga att ge något tillbaka i form av information eller expertis. Kunderna fungerar som partners i utvecklingsprocessen och kan då hjälpa till att bedöma resultatet av utvecklingen (Bellingkrodt & Wallenburg, 2014).

1.4 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka relationer och samarbeten med befintliga kunder ur fyra olika TPL-företags perspektiv för att skapa en uppfattning av hur relationsskapandet påverkar innovation och utveckling för dessa företag inom transport- och logistikbranschen. Tanken med denna uppsats är således att skapa en större förståelse för vad effekterna av TPL-aktörers hantering av relationsskapande arbete är och hur detta driver innovations- och utvecklingsförmågan framåt.

1.5 Frågeställning

För att uppnå syftet med denna studie har följande frågeställningar formulerats och presenteras nedan i punktform.

• Vilka roller kan TPL-aktörerna ha i transport- och logistikbranschen?

• Hur ser TPL-aktörernas relationer ut och hur kan rätt relationer skapas och bevaras i verksamheten?

• Hur påverkar relationer och samarbete den fortsatta innovations- och utvecklingsförmågan inom TPL?

1.6 Disposition

Uppsatsen består av flera olika avsnitt för att skapa en indelning som läsaren har lätt för att förstå och tolka. Den första delen av denna studie presenteras som metodavsnitt och texten i detta avsnitt visar de tillvägagångssätt som uppsatsen genomförts på. Avsnittet som följer ger en beskrivning av den forskning som vi påträffat kring det studerade syftet, detta avsnitt benämns som den teoretiska referensramen. Avsnittet kommer behandla tidigare forskning såsom innovation i TPL-nätverket, TPL-aktörens roll, relationer och samarbeten samt innovation och utveckling. Fortsättningsvis, under avsnittet empiri, har det insamlade materialet från intervjuerna tolkats och presenterats för att därefter analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram i avsnittet analys. Uppsatsens uppbyggnad avslutats med en sammanfattning av studiens resultat i avsnittet som namnges slutsatser, därefter ges förslag till fortsatt forskning inom det studerade ämnet.

2. Metod

I följande avsnitt kommer den använda undersökningsmetoden beskrivas. Avsnittet kommer beskriva valet av vetenskaplig metod, litteraturgenomgången, urvalet av undersökningsobjekt samt hur den empiriska undersökningen har genomförts.

2.1 Val av metod

I vår undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod. En kvalitativt inriktad forskning fokuserar enligt Patel och Davidson (2019) på “Hur kan vi beskriva och förklara olika situationer och sammanhang?” eller “Vad kan detta innebära för undersökningsobjektet?”. Enligt Bell, Bryman och Harley (2019) är observationer, intervjuer samt textanalys olika sorters kvalitativa metoder. Kvalitativa metoder lägger stort fokus på hur olika individer uppfattar samt tolkar verkligheten (Bell et al., 2019).

Vårt val av en kvalitativt inriktad forskningsmetod grundas på vår problemställning där vårt syfte är att undersöka relationer mellan TPL-aktörer och deras kunder för att vidare förstå hur innovation och utveckling påverkar deras verksamhet. Forskningen är övergripande och går inte ner på detaljnivå för att undersöka hur relationerna påverkar innovation.

2.2 Litteraturgenomgång

En litteraturgenomgång har genomförts då vi som forskare vill undersöka vilka studier som redan förekommer inom områdena relationer, samarbete, innovation och utveckling. Enligt Bell et al. (2019) finns det två olika metoder av litteraturgenomgångar. En av dessa är den systematiska litteraturgenomgången som vi i denna studie har använt oss av. Denna metod innebär att som skribent visa potentiella läsare de moment som påträffats under litteratursökningens utförande, vilket visas genom sökord och information som använts. I litteraturgenomgången ska läsaren få en bild av de beslut, procedurer samt slutsatser som till slut som lett till den valda litteraturen. En systematisk litteraturgenomgång är en genomgående process där man genom att etablera procedurer för sökningar och urval minskar avvikelser och felaktigheter i det valda materialet (Bell et al., 2019). Metoden har sin bakgrund i den kvantitativa forskningen, men är även användbar som en kvalitativ forskningsmetod.

Som förklarats ovan har en litteraturgenomgång gjorts för att undersöka tidigare studier som redan förekommer inom ämnet. En första övergripande sökning gjordes i sökmotorn Libsearch samt Google Scholar. Vid denna sökning användes sökorden Third-Party Logistics samt innovation vilket gav ett stort och brett sökresultat. Efter att ha läst igenom flera olika studier gjordes en ny sökning med förfinade sökord. Vid studiens andra sökning användes sökorden: TPL, LSP, 3PL, relationship, customer adaption, innovation, network theory samt strategic development. Detta resultat gav ett mindre och mer precist sökresultat. Efter en genomgång av det andra sökresultatet valdes ett antal artiklar ut vars abstrakt ansågs vara relevanta för studien. Vi sökte även vidare på vanligt förekommande författare som forskat inom det valda området. Dessa artiklar studerades noggrant och blev sedan grunden till studiens teoretiska referensram.

2.3 Intervju som undersökningsmetod

I vår undersökning valde vi att utföra kvalitativa intervjuer eftersom syftet med denna typ av metod är att förstå olika sammanhang. Det kan till exempel vara en respondents uppfattning av ett specifikt fenomen eller en händelse (Patel & Davidson, 2019). I en kvalitativ intervju är både intervjupersonen och respondenten skapare av samtalet även om rollerna skiljer sig åt. Det är viktigt för intervjupersonen att hjälpa respondenten att skapa ett meningsfullt samtal kring forskningsproblemet, då respondenten enligt Patel och Davidson (2019) kan ha ställt upp på intervjun utan att ha någon direkt nytta av den. Vid utförandet av kvalitativa intervjuer kan detta göras på olika sätt. Vi valde att utföra semistrukturerade intervjuer med tematiska frågor vilka gav respondenten frihet att själv utforma svaren utan någon påverkan från oss som intervjuare (Kvale & Brinkmann, 2009). En av fördelarna med semistrukturerade intervjuer är att den är ämnad för att bidra till svar som är enkla att sammanfatta och generalisera (Bell & Waters, 2016).

Inför intervjuerna hade vi förberett ett frågeformulär med avsikt att besvara vårt syfte och våra frågeställningar (se Bilaga 1). Frågeformuläret består av ett antal frågor vilka ger respondenterna möjlighet att uttrycka sig fritt. För att kunna jämföra och analysera svaren från respondenterna har samma intervjufrågor använts under samtliga intervjuer. Patel och Davidson (2019) menar med detta att intervjuerna är standardiserade då samma frågor ställs till samtliga respondenter i samma följd. Beroende på respondenternas svar på intervjufrågorna ställdes en del följdfrågor för att få en mer detaljerad och innehållsrik intervju. Det finns ett antal bestämmelser som alltid bör följas under utförandet av intervjuerna. Intervjuaren

uppmanas bland annat att ställa en fråga i taget. Det skall inte vara några värderande eller ledande frågor, intervjuaren ska inte ha några outtalade förutsättningar med intervjun (Bell & Waters, 2016).

2.4 Genomförande

Studiens empiriska material samlades in genom intervjuer med respondenter från fyra olika företag inom transport- och logistikbranschen. Samtliga intervjuer genomfördes vid olika tillfällen via telefon och dator. Alla respondenter fick frågeformuläret via mejl ett antal dagar innan intervjuerna genomfördes. Samtliga respondenter lämnade en första skriftlig utgåva av svaren innan intervjuerna som sedan diskuterades under telefonintervjun. Under intervjun ställdes även följdfrågor för att få en mer utförlig information. De fem utförda intervjuerna varade mellan 40 till 60 minuter. Enligt Bell et al. (2019) skapar kvalitativa forskningsstudier en stor mängd data, det insamlade materialet är ofta väldigt informationsrikt men kan även vara problematisk att tolka. Det insamlade materialet transkriberades samt bearbetades därefter noggrant, genom denna bearbetning kunde vi välja ut de delar som var relevanta för att kunna besvara studiens syfte samt frågeställningar. Det empiriska materialet kopplades sedan ihop med den teoretiska referensramen för att på så sätt kunna kategoriseras under de olika teman som framkommer av den teoretiska referensramen. Utifrån denna kategorisering av det empiriska materialet i förhållande till den teoretiska referensramen analyserades materialet utan egna ställningstaganden, detta är enligt Trost (2010) viktigt då vi som intervjupersoner bör ha ett neutralt förhållningssätt.

2.5 Urval

Det valda syftet är direkt avgörande för vilka grupper av människor som är intressant att använda som respondenter. Enligt Dalen (2008) är de utvalda respondenternas kunskaper och erfarenheter av stor vikt för att i slutändan kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Då tidsramen är viktig att förhålla sig till under en studie, förklarar Dalen (2008) att det är viktigt att redan i början av urvalsprocessen begränsa antalet respondenter. Detta i förhållande till den tid och det arbete som kan förläggas på var och en av respondenterna. Att begränsa urvalet för att kunna hantera materialet samt få en komplex bild av det studerade problemet, är något som även Trost (2010) lyfter fram som en utgångspunkt i urvalsprocessen. I urvalsprocessen valde vi från början ut åtta olika företag som skulle kunna passa denna typ av studie. Som tidigare nämnt har fyra företag inom transport- och logistikbranschen intervjuats

för att slutligen kunna besvara studiens syfte. Då vi valt att anonymisera företagen kommer de i studien benämnas Företag A, Företag B, Företag C samt Företag D. Nedan kommer en kort beskrivning om urvalet:

● Företag A - Är ett transport- och logistikföretag som är lokaliserat södra Sverige. Företaget erbjuder klimatsmarta och säkra logistiktjänster för företag lokaliserade i Sverige och Europa. Samtliga av företagets fordon är utrustade med miljövänliga motoralternativ och datorer som mäter förbrukning och miljöpåverkan. Företaget etablerade sig under 1986 och har en årlig omsättning på ungefär 50 miljoner kronor.

● Företag B - Är ett transport- och logistikföretag som är lokaliserat i södra Sverige. De arbetar med outsourcade och kundanpassade logistiklösningar som inkluderar logistik, administration och transporthantering av alla typer av transportsätt till och från alla kontinenter. Företaget tar både del och helhetsansvar för kundens logistik genom effektiva administrativa processer, teknisk innovation och bred kompetens.

● Företag C - Är ett transportföretag som varit aktivt i branschen sedan 2015. Företaget arbetar för att förenkla det svåra genom att erbjuda förstklassiga och skräddarsydda transportlösningar.

● Företag D - Är ett företag som fokuserar på hållbara, innovativa och effektiva transport- och distributionslösningar. Företaget har verkat 32 år i branschen och omsätter årligen cirka en halv miljard. Företaget är placerat i de södra delarna av Sverige.

2.6 Intervjuobjekt

I kvalitativa intervjuer skiljer man på respondenter och informanter. Respondenter är personer med direkt koppling till den grupp eller händelse man vill undersöka. Informanter är personer som besitter stora kunskaper om det som undersöks men som inte själv företräder den grupp man undersöker i studien (Jacobsen, 2017). Då våra intervjuobjekt har direkt koppling till de studerade företagen kommer de genom studien att benämnas som respondenter. Nedan följer en kort beskrivning av de respondenter som deltagit i studien och varför deras medverkan anses vara relevant:

● Respondent A - Utbildad ekonom och har tidigare varit chef för flera stora transportföretag. Respondenten har arbetat för Företag A i ungefär 14 år och har under de senaste sju åren haft en ledande position och är även majoritetsägare i bolaget.

● Respondent B1 - Arbetar som Key Account Manager på Företag B mot företagets största kund i Sverige. Har arbetat på företaget sedan 2013 och har haft nuvarande position sedan 2017.

● Respondent B2 - Arbetar som Försäljningschef på Företag B. Har arbetat inom branschen i 13 år och varit anställd på Företag B sedan 2019.

● Respondent C - Arbetar som speditör på Företag C. Har arbetat inom transport- och logistikbranschen i över tio år.

● Respondent D - Arbetar som Transportledare på Företag D. Har även arbetat på andra stora transport- och logistikföretag tidigare och har en därför längre erfarenhet av branschen.

2.7 Etiska överväganden

När man utför en forskningsstudie är det viktigt att genomföra etiska överväganden eftersom det är av stor vikt att förstå hur respondenterna skall behandlas. Bryman och Bell (2005) förklarar några etiska principer som gäller inom forskningen, dessa principer är:

● Informationskravet ● Samtyckeskravet

● Konfidentialitets- och anonymitetskravet ● Nyttjandekravet

● Falska förespeglingar

Informationskravet handlar om att vi som forskare måste upplysa de berörda respondenterna om syftet med studien samt förklara vilka moment som kommer ingå i den aktuella studien (Bryman & Bell, 2005). Vikten av att informera respondenterna är även en stor del av samtyckeskravet. Enligt Bryman och Bell (2005) är godkännande och samtycke en av de mest

debatterade delarna av etiska frågor. Samtyckeskravet innebär i praktiken att respondenterna på förhand skall få så mycket och tydlig information angående studien, så att de kan ge samtycke eller neka till en medverkan i den aktuella studien. Samtyckeskravet innebär även att intervjupersonerna redan i början av intervjuerna skall informera respondenterna om intervjuerna kommer spelas in (Bryman & Bell, 2005). För att förhålla oss till samtyckeskravet i denna studie har respondenterna inför intervjuerna informerats om att deras deltagande är frivilligt och att de har möjlighet att avbryta sin medverkan.

En studie måste som tidigare nämnt även följa konfidentialitets- och anonymitetskravet. Det vill säga att uppgifter och information om respondenterna ska förvaras så att obehöriga ej kan få tillgång till dessa (Bryman & Bell, 2017). Inför intervjuerna i denna studie har respondenterna informerats om att deras svar kommer behandlas inom ramarna för konfidentialitet och endast kommer hanteras av oss som genomför undersökningen. I studien har vi även valt att anonymisera respondenterna, på så sätt kan deras svar inte härledas till en specifik person inom den studerade organisationen. De två sista etiska reglerna som Bryman och Bell (2017) beskriver, nyttjandekravet och falska förespeglingar, handlar om att de insamlade uppgifterna från respondenterna endast får användas i forskningssyfte samt att vi som forskare inte får ge respondenterna någon vilseledande information angående studien.

2.8 Metodkritik

2.8.1 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Bryman och Bell (2005) förklarar att forskare med en kvalitativt inriktad forskningsmetod har en benägenhet att tona ner eller helt bortse från den betydelse begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet har. Även om det läggs lite vikt vid dessa begrepps betydelse vid kvalitativ forskning vill vi ändå belysa dessa. Detta för att öka studiens tillförlitlighet samt trovärdighet. Enligt Dalen (2008) är det av stor vikt att kontrollera och följa upp den insamlade empirin så att den uppfattas korrekt. Trost (2010) påstår samtidigt att validiteten i en kvalitativt inriktad studie inte enbart är kopplad till det empiriska materialet, validiteten går även att koppla till de deltagande respondenterna. Med detta i åtanke valde vi således att genomföra kvalitativa intervjuer med personer verksamma inom transport- och logistikbranschen, för att på så sätt öka studiens validitet. Validitet kan enligt Bryman och Bell (2005) delas in i begreppsvaliditet samt resultatvaliditet. Dessa definitioner av validitet innebär att de teoretiska

begreppen måste stämma överens med det empiriska materialet, samtidigt som det som från början var tänkt att studeras i studien faktiskt studeras (Bryman & Bell, 2005). Även här skapar våra respondenter, verksamma inom transport- och logistikbranschen, en god validitet för studien vars syfte är att studera hur TPL-aktörers relationer påverkar innovation och utveckling. Studiens validitet stärks även genom tidigare metodavsnitt där tillvägagångssättet förklaras på ett tydligt sätt.

Reliabiliteten är avgörande för om man skulle kunna göra samma undersökning igen och då få fram samma resultat, eller om resultatet har kunnat påverkas av en slump (Bryman & Bell, 2005). Reliabiliteten innebär således att den utförda studien är stabil och tillförlitlig, samtidigt som studien inte har påverkats av olika slumpartade händelser. En hög eller låg reliabilitet är en viktig faktor att ta hänsyn till i en forskningsstudie (Bryman & Bell, 2005; Trost, 2010). Reliabilitet är ett mått som oftast blir aktuellt i kvantitativa studier då det är viktigt att måtten som används är fasta så att man kan göra om testet på nytt. Vid kvalitativa studier kan reliabiliteten bland annat påverkas av att respondenterna kan ge olika svar på samma fråga vid olika tillfällen (Patel & Davidsson, 2019). För att öka studiens reliabilitet har vi transkriberat det empiriska materialet från intervjuerna ordagrant, detta för att inte påverka materialet med egna tolkningar eller ståndpunkter. Då varje kvalitativ forskningsprocess är unik kan det enligt Patel och Davidsson (2019) vara svårt att rätta sig efter olika tillvägagångssätt och regler som säkerställer studiens reliabilitet samt validitet. Detta är något vi har haft i åtanke genom hela forskningsprocessen och därmed skapat oss en förståelse för. Vi anser att studiens validitet samt reliabilitet är hög.

2.8.2 Kritik av urval och intervjuer

I denna studie riktar vi kritik mot den urvalsprocess som genomförts då antalet intervjuobjekt är få och därför inte bidrar med den precision som vi anser att studien förtjänar. Denna kritik är dock inget område som vi har kunnat påverka då samhället just nu befinner sig i ett läge som bäst beskrivs som en samhällskris. Denna samhällskris utvecklades i takt med att viruset Covid-19 spreds och hela länder stängdes ner och försattes i karantän.

Samhällskrisen har även påverkat företagens verksamhet på många olika plan. Krisen har gjort att organisationerna bland annat har varit tvungna till att permittera, eller i värsta fall, varsla personal. Detta har vidare inneburit svårigheter i att få tag på fler företag som är villiga att

avsätta tid och därför har varit tvungna att avböja en förfrågan om att delta i denna studie. Som grund i urvalsprocessen hade vi en plan A och en plan B, där båda planerna innehöll sex potentiella företag var, dvs tolv företag totalt. Av dessa tolv företag har vi i slutändan endast fått svar från fyra. Den sociala distanseringen har även inneburit att intervjuer har utförts online, vilket inte har gett ett lika rättvist resultat i jämförelse med intervjuer som sker ansikte mot ansikte (Bryman & Bell, 2005).

3. Teoretisk referensram

I det kommande avsnittet kommer den teoretiska referensramen presenteras och därmed ligga till grund för att analysera det empiriska materialet. Avsnittet handlar om fördjupning inom de valda områdena: TPL-aktörens roll, relationer och samarbeten samt innovation och utveckling.

3.1 Innovation i TPL-nätverket

Halldorsson, Kotzab, Mikkola och Skjøtt‐Larsen (2007) menar att ett företags prestationer inte enbart beror på företaget själv utan även på hur bra företaget samarbetar med sina affärspartners. Nätverksteorin (NT) kan enligt Halldorsson et al. (2007) användas för att undersöka hur ömsesidiga relationer ser ut mellan företagen. Företagets interaktioner med andra aktörer blir här en viktig faktor för att kunna utveckla nya resurser genom långvariga relationer, vilket kan leda till att resurser från två organisationer kan utnyttjas (Halldorsson et al., 2007). Värdet av en resurs bestäms genom hur det går att kombinera med andra resurser, vilket är anledningen till att interorganisatoriska lösningar och samarbeten kan vara mer värt än att äga resurserna i sig (Gadde & Hulthén, 2009; Jahre & Fabbe-Costes, 2005). Resursstrukturen kommer därför att vara den bestämmande faktorn för hur företagen struktureras (Halldorsson et al., 2007).

Nätverksteorin är en bidragande faktor till att förstå hur dynamiken inom interorganisatoriska relationer fungerar (Halldórsson et al., 2007; Gadde & Hulthén, 2009; Jahre & Fabbe-Costes, 2005). Vidare menar Halldorsson et al. (2007) att det är viktigt med tillit genom långa och positiva samarbeten och att företagen anpassar sig till varandras system och rutiner. Detta görs genom direkt kommunikation mellan företagen som i förlängningen kommer leda till ett unikt resultat där deras tjänster kommer kunna möta individuella kunders krav och önskemål. Parterna bygger då sakta upp tillit för varandra genom att dela sina processer (Halldorsson et al., 2007). Nätverket kommer inte alltid att ligga i jämvikt utan är i konstant rörelse och förändring. Länkarna mellan företagen utvecklas genom två olika interaktionsprocesser, nämligen utbytesprocessen, som innehåller information, gods, service och den sociala processen. Samt anpassningsprocessen med tanke på personal, teknik, juridik, logistik och administration (Gadde & Hulthén, 2009). Genom detta appliceras nätverksteorin framförallt för att kartlägga aktiviteter, aktörer och resurser. Fokus ligger på att utveckla långa och

tillitsfulla relationer mellan företagen som ingår i samma leveranskedja (Halldorsson et al., 2007).

Enligt Halldorsson et al. (2007) innebär nätverksteorin ett krav på öppenhet och tillit mellan parterna för att nå de bästa resultaten från samarbetet. I längden är målet att göra samarbetet mer effektivt genom att gemensamt utveckla och förbättra logistiksystemen och det administrativa arbetet mellan de olika parterna. Exempel på sådana lösningar kan vara en EDI (Electronic Data Interchange) mellan klienten och TPL-företaget eller att företagen inför ett system för att säkra kvalitén på arbetet (Halldorsson et al., 2007).

3.2 TPL-aktörens roll

Enligt Zacharia et al. (2011) kan TPL-aktören vara den drivande parten för att kunna uppnå ett partnerskapsförhållande genom att verka som en dirigent på transport- och logistikmarknaden. TPL-aktören kan genom sitt nätverk sammanlänka flera tillverkare och köpare (Li & Chen, 2018). Nedan visas olika roller som TPL-aktörer arbetar med för att skapa högre värde genom hela kedjan (se Figur 1). De funktioner som företagen således kommer arbeta med är standardisering, neutral förhandling, visualisering samt samarbete (Zacharia et al., 2011).

Standardiserade processer möjliggör ett smidigt flöde av varor genom alla organisationer i kedjan, samtidigt som det underlättar planeringen. Det gör det även lättare att identifiera trender och vidta åtgärder för att förbättra effektiviteten i flera situationer (Zacharia et al., 2011). TPL-företagen kan medverka till standardisering genom att implementera rutiner och regler (Uzel & Kocamaz, 2013). Visualisering/transparens riktar in sig på förmågan att skapa sig en överblick över hela kedjan. De flesta företag har en förmåga att bara se sina närmaste kunder och leverantörer i sin kedja (Uzel & Kocamaz, 2013). TPL-företagen har emellertid en möjlighet att bidra till en större förståelse för flera företag i leveranskedjan. Detta är en nödvändig komponent och bidrar till att de enskilda företagen kan maximera effektiviteten i hela varukedjan (Uzel & Kocamaz, 2013). Visualisering/transparens stöds av standardisering vilket inte varit möjligt utan standardisering, detta visar hur integrerade de olika funktionerna är med varandra (Zacharia et al., 2011). Standardisering och visualisering/transparens bidrar till att TPL-aktörerna kan axla rollen som neutrala förhandlare, eftersom de inte har något direkt eget intresse. Detta är förutsättningar som förklaras (se Figur 1) och som krävs för att få ett bättre samarbete i kedjan.

Figur 1 – A model of 3PL orchestration (Zacharia et al., 2011, s. 46)

Även Hertz och Alfredsson (2003) delar in TPL-företagen i olika undergrupper: standard TPL provider, service developer, customer adapter och customer developer (se Figur 2). Denna indelning av TPL-aktörer kan även liknas vid den Stefansson (2004) utfört då man delar in TPL-aktörer i kategorierna carrier, logistics service provider (LSP) samt logistics service intermediary (LSI). Den outsourcade verksamheten kan variera från enbart utförande av transporter till integrerade logistiska värdehöjande tjänster samt hantering av kundens logistikflöden (Stefansson, 2004). En indelning av TPL-aktörerna i olika kategorier blir aktuell då TPL-aktörens roll beror på hur mycket av kundens aktiviteter som ligger outsourcat på den aktuella TPL-aktören.

Enligt Hertz och Alfredsson (2003) kan en standard TPL provider (se Figur 2) ses som ett företag som levererar standardiserade TPL-tjänster såsom lager, distribution, plocka och packa, etc. Dessa företag kan ofta erbjuda dessa tjänster vid sidan av sina normala tjänsteerbjudanden. Denna kategori av TPL-aktörer kan även liknas med kategori Stefansson (2004) nämner som carrier. Stefansson (2004) menar att detta är den mest grundläggande varianten av outsourcing på en TPL-aktör. I detta fall handlar det till exempel om en transportör som utför transporter av gods från en destination till en annan.

TPL-leverantören som en service developer (se Figur 2) erbjuder avancerade mervärdestjänster (Hertz & Alfredsson, 2003). Detta innebär olika specifika tjänster för den specifika kunden där man till exempel bildar specifika förpackningar, erbjuder cross-docking, track and trace samt

utvecklar specialsäkerhetssystem. Även denna kategori går att koppla till kategorin carrier gjord av Stefansson (2004) då TPL-aktörer i denna kategori även erbjuder administrativa tjänster som exempelvis track and trace. Indelningen av TPL-aktörer som service developer av Hertz och Alfredsson (2003) går även att koppla samman med Stefanssons (2004) kategori logistics service provider (LSP) då TPL-aktörerna i denna kategorin erbjuder en stor variation av tjänster där transporter kan vara en del. TPL-aktörer inom kategorin LSP erbjuder således sina kunder en komplett hantering av de aktiviteter som utförs vid distribution, allt från lagerhållning till värdehöjande tjänster före leverans samt transport till slutdestinationen. Hertz och Alfredsson (2003) menar att ett avancerat servicepaket för TPL-aktörer av denna typ ofta innefattar flera olika uppsättningar av standardiserade aktiviteter, vilka är kopplade till moduler som kan kombineras enligt kundens specifika kravbild (Hertz & Alfredsson, 2003).

Enligt Hertz och Alfredsson (2003) kan TPL-företagen ägna sin verksamhet åt customer adapter (se Figur 2). En sådan TPL-aktör övertar kundens befintliga aktiviteter samt förbättrar effektiviteten i hanteringen utan någon större utveckling av tjänsten i sig. Denna typ av leverantör ansvarar för kundens totala lagerverksamhet samt logistikaktiviteter och förlitar sig enbart på några enstaka men mycket nära kunder.

Customer developer (se Figur 2) anser Hertz och Alfredsson (2003) vara den mest avancerade och invecklade formen av TPL. Möjligheterna med att samordna kunder ligger i kunskapen, metoderna, kunskapsutvecklingen samt utformningen av leveranskedjan. Denna kategori kan liknas vid kategorin logistics service intermediaries (LSI) som förklaras av Stefansson (2004) på ett liknande sätt. Enligt Stefansson (2004) har TPL-aktörer inom denna kategori mer ansvar än någonsin. Förutom att administrera logistiska aktiviteter, erbjuder de bland annat även sina kunder design av nya logistiklösningar, design av informationssystem samt implementeringen av dessa. De tjänster som erbjuds är särskilt anpassade utifrån specifika kunders behov. Hertz och Alfredsson (2003) menar att kundutvecklaren liknar det Anderson Consulting kallar 4PL. Ett företag med dessa egenskaper delar riskerna kring logistikhanteringen med kunden (Hertz och Alfredsson, 2003). Stefansson (2004) påvisar även att det TPL-aktörerna i dessa kategorier har gemensamt är att de inte baseras på tillgångar. Aktörerna investerar inte i en egen fordonsflotta, egna lager eller liknande. De outsourcar samtliga fysiska aktiviteter och investerar istället i informationssystem som kan hantera dessa aktiviteter de skall utföra.

Figur 2 – TPL firms classified according to abilities of general problem solving and customer adaption (Hertz & Alfredsson, 2003, s. 141)

3.3 Relationer och samarbeten

Skjøtt-Larsen (2000) har vidareutvecklat teorin om hur en TPL-aktör kan interagera med sina kunder i olika nivåer. Denna teori publicerades först av Bowersox et al. (1989), teorin består utav olika nivåer av relationer mellan köpare och säljare som placerats på en skala. Teorin sträcker sig från single transaction till integrated service agreement (se Figur 3). Den vänstra delen av figuren redogör den relation som uppstår vid enskilda transaktioner mellan köpare och säljare, dessa avtal är som regel ofta väldigt korta och informella. Det krävs inget större deltagande mer än själva transporten, huvudsakligen är priset det som har störst påverkan i den vänstra delen i figuren. Desto högre upp längs diagonalen ju lägre blir prisfokuseringen för relationerna och avtalen kräver en högre grad av ömsesidigt deltagande (Skjøtt-Larsen, 2000).

Enligt Skjøtt-Larsen (2000) kan de tre delarna till höger i figuren studeras som strategiska allianser. I nivån partnership agreement försöker parterna bevara sin självständighet parallellt med att båda parterna arbetar gemensamt i utvecklingen av effektivare lösningar. Third party agreement är mer formellt och bindande för parterna. Genom dessa avtal skräddarsys lösningarna för varje individuell kund, vilket ofta kräver större investeringar i utrustning och personal i jämförelse med de lägre nivåerna i figuren. Ibland föreskriver avtalet att logistikleverantören helt eller delvis tar ansvar för personal, utrustning och anläggning för

kundens räkning (Skjøtt-Larsen, 2000). Integrated service agreements är den mest utvecklande och formella typen av relation enligt teorin, vilken definieras som ett serviceavtal om integrerad logistik. Logistikleverantören sköter hela eller stora delar av kundens logistikbehov, vilket även innebär styrning, kontroll och ansvar över utrustning samt personal. Tjänsterna är helt kundanpassade och för det krävs det att medarbetarna från båda organisationerna samverkar tätt tillsammans i arbetet (Skjøtt-Larsen, 2000).

Figur 3 – Relationships between shipper and TPL provider (Skjøtt-Larsen, 2000, s. 114) I den vetenskapliga litteraturen har flera forskare tolkat och utvecklat Bowersox et al. (1989) teori om relationerna mellan köpare och säljare av logistikfunktioner. En av dessa forskare är Cox (1996) som föreslog en teori av externa kontraktsrelationer som sträcker sig över interna kontrakt och hierarkier. Cox (1996) antyder att kärntjänsterna alltid bör kontrolleras av den interna verksamheten, medan kompletterande tjänster bör outsourcas till externa logistikleverantörer (Halldórsson & Skjøtt-Larsen, 2004).

Cox (1996) har i sin teori klassificerat fyra olika typer av relationer mellan köpare och säljare som Halldórsson och Skjøtt-Larsen (2004) applicerar på relationerna mellan köpare och en TPL-aktör (se Figur 4). De fyra olika nivåerna från Cox (1996) teori är följande: market exchange, customized logistics solutions, joint logistics solutions samt in-house logistics solutions (Halldórsson & Skjøtt-Larsen, 2004). De fyra olika nivåerna i figuren kommer att förklaras nedan.

Figur 4 – TPL in a competence perspective (Halldórsson & Skjøtt-Larsen, 2004, s. 195) Market exchange - Den lägsta nivån av relationerna och denna nivå beskriver relationer mellan köpare och säljare som framförallt avser transporttjänster. Relationerna mellan logistikleverantörer och köpare är kortsiktiga och lägger störst fokus på priserna (Halldórsson & Skjøtt-Larsen, 2004).

Customized logistics solutions - Denna nivå erbjuder ett brett utbud av standardtjänster från vilka kunderna kan välja ett “paket” av tjänster. Tjänsterna kan ses som kompletterande tjänster och kan enkelt anpassas till flera olika kunder, då det enbart finns utrymme för mindre justeringar för kundernas specifika krav. Varaktigheten av relationerna är oftast ett år eller mindre. Fokus för relationerna ligger på kostnadseffektivitet och förbättring inom service. TPL-aktörens fördelar är främst skalfördelar (Halldórsson & Skjøtt-Larsen, 2004).

Joint logistics solutions - Den tredje nivån i teorin är joint logistics solutions. Köparen och aktören utvecklar tillsammans en logistiklösning som är unik för varje särskild TPL-relation. Båda parterna i relationen ser samarbetet som en win-win situation. De har långsiktiga förväntningar och är villiga att dela information för att lösa problemen gemensamt. Relationen innefattar ofta både mänskliga tillgångar genom kunskap och personalutbyte och fysiska tillgångar genom lagerlokaler. TPL-aktörens kompetens kompletterar den andra partens kärntjänst (Halldórsson & Skjøtt-Larsen, 2004).

In-house logistics solutions - Den sista och högsta nivån av relationer är in-house logistics solutions. Logistik ses i denna nivå som en kärntjänst i företaget och tillgångsspecificiteten är normalt hög. Exempel på detta kan vara villkor för dedikerade tillgångar eller specialiserad kunskap bland personalen (Halldórsson & Skjøtt-Larsen, 2004).

3.4 Innovation och utveckling

Bellingkrodt och Wallenburg (2014) påstår att de innovativa aktiviteterna varierar beroende på företag, men att det samtidigt finns generella kategorier som hjälper till att kategorisera företag enligt deras innovativa mönster. Logistiktjänsteföretagen kan grupperas enligt tre kategorier baserat på deras innovationsarbete och resultat. Dessa är leverantörsdominerande, skalintensiva (baserat på fysiska eller informativa nätverk) och specialiserade leverantörer (Pavitt (1984) i Bellingkrodt & Wallenburg, 2014).

Leverantörsdominerade leverantörer karaktäriseras av små företag som har en begränsad förmåga att bedriva innovation. Innovation i denna kategori drivs främst av leverantören. De skalintensiva tjänsteleverantörerna (eller nätverksbaserade) har en ganska låg nivå av innovation och således en högre standardiseringsgrad. Exempel på skalintensiva områden är logistiktjänster (fysiska nätverk) och finansiella tjänster (informativa nätverk). Generellt förlitar sig de fysiska nätverksföretagen mycket på externa insatser för att bedriva innovation: stimulansen för innovation kommer oftast från deras leverantörer eller tillverkningsindustrin (Bellingkrodt & Wallenburg, 2014). Enligt Bellingkrodt och Wallenburg (2014) riktar sig innovationsarbetet främst mot att öka effektivitet eller minska kostnader. Med tanke på de relativt låga innovationsinsatserna i denna bransch menar författarna att ytterligare innovationsinsatser troligtvis kan leda till konkurrensfördelar. Företagen i denna kategori litar på sitt fysiska nätverk och tenderar att ha nära relationer till sina leverantörer och kunder, där innovationsinsatserna främst kopplas direkt till enskilda kunder eller projekt (Bellingkrodt & Wallenburg, 2014). Kategorin för specialiserade leverantörer utmärker sig genom att ha höga innovationsaktiviteter, använder interna forsknings- och utvecklingsenheter samt individualiserar ofta de tjänster som erbjuds kunden (Miozzo & Soete, 2001). Denna sektor är viktigt för dagens globaliserade och högt utvecklade ekonomier och utgör en relevant andel av BNP i olika länder, till exempel 1.3 procent i Tyskland (Bellingkrodt & Wallenburg, 2014).

Bellingkrodt och Wallenburg (2014) beskriver tre olika sätt hur kunder bidrar till att öka ett tjänsteföretags förmåga till innovation. För det första bör ett tjänsteföretag se sina kunder som en informationskälla, företagets innovationsförmåga kan öka om det finns mycket information tillgängligt (Kandampully, 2002). Att få tillgång till information från externa parter anses vara viktigt för ett tjänsteföretags innovationsförmåga. Det är genom tillgången till dessa nya kunskaper det sedan utvecklas nya idéer som stärker innovationsförmågan (Bellingkrodt &

Wallenburg, 2014). Dessutom kan ett tjänsteföretag som nära observerar och integrerar med sina kunder, introducera mer framgångsrika innovativa lösningar. Detta eftersom de kan upptäcka kundernas potentiella behov (Matthing, Sandén, Edvardsson, 2004).

Ett annat sätt kunderna kan påverka ett tjänsteföretags innovationsförmåga är genom gemensam problemlösning. När ett tjänsteföretag arbetar tillsammans med en kund för att, till exempel, lösa ett leveransproblem får de inblandade aktörerna kunskap om varandra (Bellingkrodt & Wallenburg, 2014). Tjänsteföretag får genom regelbundna samtal med sina kunder om den levererade servicen förståelse för hur denna kan förbättras, de ökar således tjänsteföretagets innovationsförmåga (Bellingkrodt & Wallenburg, 2014). För det tredje belyser Bellingkrodt och Wallenburg (2014) vikten av en stor kundkrets. De menar att en stor kundkrets skapar flexibilitet för ett tjänsteföretag och då agerar ett tjänsteföretag i en mer stabil miljö. Eftersom ekonomiska oroligheter lättare kan kompenseras (Bellingkrodt & Wallenburg, 2014). En större kundkrets gör det också möjligt att testa och applicera olika versioner av sina tjänster. Således underlättas utvecklingsprocessen och det finns utrymme att dela utvecklingskostnaderna för nya tjänster bland kunderna (Bellingkrodt & Wallenburg, 2014).

4. Empiri

I det kommande avsnittet kommer vår empiriska studie att presenteras. Vår insamlade empiri består av respondenternas svar från våra intervjuer med fyra olika TPL-företag. Vi har i den här studien valt att inte nämna intervjupersonerna vid namn då intervjupersonerna har rätt att vara anonyma.

4.1 TPL-aktörens roll

För att på ett tydligt sätt få en bild av respondenternas tankar gällande samarbete och relationer och dess påverkan på TPL-företagens innovationskraft beskriver denna kategori de intervjuade företagens roll i transport- och logistikbranschen. I figuren nedan har alla fyra respondenter själva fått placera in sina respektive företag i den ruta som passar bäst in på deras verksamhet.

Figur 5 – TPL firms classified according to abilities of general problem solving and customer adaption (Hertz & Alfredsson, 2003, s. 141)

4.1.1 Respondent A

Respondent betonar att Företag A kan klassificeras som customer adapter eftersom företaget anpassar sig till kunden och deras behov. Företaget är den parten som i relationen kontaktar kunden och frågar vad de efterfrågar. Respondenten menar på att om kunden vill ha en kranbil så köper företaget en kranbil, men samtidigt förespråkar dem att ett avtal måste slutas innan en

Företag B Företag C

Företag A Företag D

verksamheten tillsammans med kunden. Företaget utvecklar inte sina kunder på samma sätt som en customer developer enligt respondenten. Respondenten påvisar att den stora utvecklingen som Företag A skulle kunna erbjuda är 100 procent fossilfria transporter genom ellastbilar och dylikt. Tyvärr är detta inget som kunderna efterfrågar eller är så mottagliga för, eftersom denna förändring innebär en ökad kostnad. Kunderna är ganska konservativa när det kommer till förändring och utveckling. Enligt respondenten är branschen konservativ och aktörerna vill inte ta några kostnader för forskning och utveckling. Detta då företaget gör som de alltid har gjort då eftersom de tycker att det är bekvämt. Vidare förklarar respondenten att när företaget erbjuder transporter med elbilar till sina kunder, säger kunderna att de är intresserade, men menar samtidigt att det inte får kosta mer. När företaget förklarar att det kostar två procent mer men är mycket bättre för miljön är de inte längre lika intresserade. Respondenten poängterar att företagen inte är intresserade av att ta den kostnaden för att ligga i framkant.

I frågan om företaget arbetar för att skapa ett effektivare flöde för alla aktörer i kedjan var respondentens känsla att företag inom branschen inte vill samarbeta med varandra, att företagen inte vill släppa in andra i sin logistik. Företagen arbetar med väldigt slutna rum och det är inte ok enligt respondenten. Detsamma menar respondenten när det gäller interaktionen med kunderna där känslan är att kunderna är rädda för att släppa för mycket till en TPL-aktör. När det kommer till frågan angående systemen använder Företag A sig av ett standardiserat IT-system där kunderna inte är integrerade, något som går att lösa ifall det efterfrågas påpekar respondenten. Systemet fungerar på så sätt att kunderna själva kan lägga in sin order, skanna dokument och lägga till bilder. Kunderna kan även följa lastbilen genom GPS under leveransen. Idag sker kommunikationen genom mejlkontakt där kunderna skickar en order på mejl som Företag A sedan själva lägger in i systemet.

4.1.2 Respondent B1 och B2

Respondent B1 placerar Företag B som en customer developer (se Figur 5) då företaget försöker anpassa sitt tjänsteerbjudande till kunderna så mycket som möjligt. Respondent B2 påpekar att främsta orsaken till placeringen är att detta marknadssegment är mest konkurrenskraftigt och tillför mest värde och kompetens. Företaget har många olika system som används, ett av systemen kallas för “hjärtat” och de andra systemen arbetar för att kommunicera med detta ledande system. Dessa system är först och främst användbara för

företaget själv men kan även specialanpassas mot kunden ifall det finns behov för det. Företaget integrerar dock inga nya eller separata system för varje enskild kund.

Respondent B1 berättar vidare om hur arbetet ser ut vid skapandet av nya kundrelationer. Företagets arbete utgår ifrån att skräddarsy lösningar som passar kundens behov. När företaget säljer in sina tjänster till nya kunder skapar företaget sig en bild av vad kunden har idag och vad företaget kan erbjuda istället. Oftast blir det en kombination av detta då de bästa delarna ”väljs ut”. Respondenten betonar att de oftast erbjuder något tillägg på de tjänster som någon annan tidigare har erbjudit. Vidare förklarar Respondent B2 att de försöker få kunden att anpassa sig efter den standard företaget redan har. Det är dock svårt att få flera olika kunder att anpassa sig efter en och samma standard och därför måste företaget anpassa sina kundspecifika lösningar utefter den specifika kunden, samtidigt som lösningen ligger så nära företagets standard som möjligt. Vidare berättar Respondent B1 om kundernas vilja att förändra. Respondenten förklarar att kunderna har en stor vilja att ändra men en liten vilja att förändra, detta när det framförallt gäller sina egna processer och organisationsstrukturer. Vid inledande samtal är kunderna väldigt drivande för en förändring men när dem väl inser vad som verkligen behövs brukar denna drivkraft avta.

För att skapa ett bättre samarbete mellan företaget, leverantörerna och kunderna utförs det leverantörsuppföljning, kundkvartalsmöten och 14-dagars möten. Detta är något Respondent B2 anser fungerar bra i dagsläget. Företaget har goda erfarenheter av samtliga och menar att detta arbete skapar en samsyn och gemensam agenda för prioritering av aktiviteter och eskaleringar. Respondent B1 lyfter dock att det är många års erfarenheter som ligger bakom ett lyckat samarbete mellan alla aktörerna i kedjan. I tidigare skede började företaget med dagliga möten vilket inte gav de resultat man hoppades på. Vidare utökades dessa möten till att ske en gång i månaden, detta ansågs vara för lång tid emellan. Respondenten menar samtidigt att problem givetvis kan uppstå mellan dessa möten och därför måste skötas genom oplanerade avrapporteringar.

4.1.3 Respondent C

Respondenten förklarar att företaget anpassar sig mycket till sina kunder. De skapar sig en bild av vad deras kunder vill ha och arbetar därefter fram lösningar för detta. Finner företaget en lösning som fungerar för en kund kan denna även tillämpas för nästkommande kund som

innehar liknande behov. Respondenten förklarar att företagets tjänsteerbjudande är i ständig utveckling, dock konstaterar respondenten att företaget inte kan erbjuda vad som helst till vilken kund som helst. De tjänster de kan erbjuda till specifika kunder beror bland annat på hur mycket kunden är beredd att betala, vad det är för typ av kund samt om de till exempel vill etablera sig på nya marknader. Respondenten poängterar att det måste vara lönsamt att spendera både tid och pengar på utvecklingen av tjänsteerbjudandet. Utifrån detta kan det konstateras att Respondenten placerar in Företag C som en customer developer i modellen från den teoretiska referensramen (se Figur 5).

Enligt respondenten använder sig företaget inte av ett standardiserat IT-system där alla kunder är integrerade. Kunderna har egna bokningssystem och företaget får deras bokningar via mejl. Detta gör att företaget kan registrera dessa bokningar i sitt system och därigenom hantera inskickade transportbokningar genom att godkänna dem och genomföra eventuella ändringar. Respondenten förklarar även att de erbjuder sina kunder tillgång till statistik på exempelvis fraktkostnader och volymer, detta erbjuds genom kundspecifik statistikföring. Respondenten konstaterar även att stora kunder är benägna att vilja ha det på “sitt sätt”, i dessa fall är det viktigt att anpassa sig efter kunden. Genom att arbeta innovativt och ha tålamod brukar diskussionerna med kunderna angående tjänsteerbjudandet oftast lösa sig. Respondenten menar att en kund byter leverantör när de är missnöjda, det är därför viktigt att visa kunden var företaget står och vad de kan erbjuda kunden under förhandlingarna.

Leverantör och kund vill oftast samma sak, att allt ska fungera så bra och smidigt som möjligt. Respondenten tydliggör att deras kunder har en vilja att försöka utveckla sina processer tillsammans med dem. Respondenten förklarar att de genom ändringar av last- och lossningstider eller leveranstider kan effektivisera sina kunders flöden. Kunderna kan dock vid vissa tillfällen ha orimliga krav, något respondenten menar att de flesta inom branschen har erfarenhet av. Uppstår det problem eller missnöje från någon av företagets kunder korrigeras detta direkt, fortsätter problemen söker de nya lösningar eller alternativ. Respondenten förklarar vidare att de försöker använda sig av bra samarbetspartners, vilket även brukar leda till bra underleverantörer.

4.1.4 Respondent D

Respondenten förklarar att företaget anpassar sig mycket till det som kunderna verkligen behöver, företaget erbjuder således de tjänster som varje enskild kund efterfrågar. Respondenten förklarar vidare att vid övertagandet av nya kunder utför man samma tjänst som tidigare utförts av en annan aktör. Dock belyser respondenten att eftersom Företag D har vunnit kontraktet med kunden måste företaget ha erbjudit något som de andra aktörerna inte har erbjudit tidigare. Företaget utför dock tjänsten på det sätt som kunden önskar. Genom detta placerar företaget sig som customer adapter (se Figur 5) enligt respondenten.

Företaget försöker även arbeta som en samordnare för att skapa ett bättre samarbete mellan alla aktörer i kedjan. Respondenten framhäver att företaget arbetar för att effektivisera kedjan för alla aktörer som berör deras kund. Detta ser företaget resultat på genom ständiga förbättringar. Företaget erbjuder dock inte sina kunder något IT-system där alla kunderna är integrerade utan detta sker i separata system.

4.2 Relationer och samarbete

För att vidare försöka förstå hur relationer och samarbete påverkar innovationskraften i olika TPL-företag rör nedanstående frågeställningar ämnen som samarbete, avtal, kommunikation, integration och samverkan.

4.2.1 Respondent A

Respondenten förklarar att deras kundrelationer består av flera typer av interaktioner men att relationerna är styrda av priset. Respondenten påpekar även att företaget ständigt arbetar för att förbättra relationerna med sina kunder. Relationerna är ofta fasta men tjänsterna har under tiden utvecklats för att optimera arbetstiden. Det kan vara förändrade körtider för att minimera väntetider vid på- och avlastning eller optimering av lastning så att fyllnadsgraden ökar.

Respondenten förklarar att deras avtal med kunderna ofta är på tre år eller kortare. Vidare menar respondenten att för mycket tid läggs på att skriva för korta avtal vilket i sin tur försvårar processen i att skapa bra samarbeten och relationer. I vissa kundrelationer finns det dock fasta och bra relationer, dessa avtal brukar utökas och förlängas. Kommunikationen mellan Företag A och dess kunder brukar ske dagligen via mejl och telefon. Respondenten påpekar att det finns saker som skulle kunna förbättras, men i slutändan handlar det mesta om kostnader och

omsättning. Idag har företaget ett system som anses fungera bra. I detta system sker interaktion mellan företaget och kunden vad gäller dagliga rutiner, något som respondenten anser vara positivt då det skapar en bra grund för ett gott samarbete. Vad gäller utveckling av visioner och större långsiktighet tar kundens ledning inte alltid emot detta på ett positivt sätt.

Respondenten antyder att företaget eftersträvar att utveckla interaktionen med kunderna för att kunna bli mer kostnadseffektiva. Respondenten berättar att de möten som avsätts med kunderna inte alltid sker, detta eftersom kunderna anser att det inte finns behov eller tid för det. Respondenten menar dock att de är drivande för att mötena ska ske som planerat för att företaget ska kunna få feedback och utvecklas. Respondenten förklarar vidare att det finns alldeles för många aktörer inom branschen vilket hindrar relationerna från att utvecklas. Respondenten påpekar att kunderna kan anses vara bortskämda eftersom det alltid finns en tillgänglig lösning för dem, vilket leder till att den gemensamma interaktionen för att lösa eventuella problem uteblir. Resultatet av detta leder till att fokus endast landar på priset.

4.2.2 Respondent B1 och B2

Respondent B1 beskriver företagets kundrelationer som mångåriga samarbeten som fungerar mycket bra. Vidare förklarar respondenten att avtalen sträcker sig över lång tid. Företaget använder sig av samarbetsavtal som syftar på långsiktiga avtal, vilket respondenten i vissa fall beskriver som livslånga överenskommelser. Dessa samarbetsavtal handlar om investeringar som görs. Respondenten förklarar att desto längre dessa avtal är, desto lägre pris kan de ta ut mot kunden för dessa tjänster. Företag B skriver även kortare avtal när det handlar om priser och tjänster. Dessa kortare avtal med kunderna brukar skrivas på ett år, detta kan dock variera från avtal till avtal. För ett lyckat samarbete och avtal är det viktigt med bra kommunikation mellan företaget och kunderna. Respondent B2 förklarar att företagets relationer kan placeras som integrated service agreement eftersom företagets konkurrenskraft sällan är relaterade till lägsta pris. Respondent B2 menar även att det inte är det företaget försöker konkurrera med. Företagets affärsidé bygger på ömsesidiga åtagande och långvariga relationer.

Respondent B1 förklarar att kommunikationen är i ständig utveckling, detta eftersom kommunikation och information är det mest centrala i logistiken enligt respondenten. Att kunna förmedla information och kunna kommunicera är bland det viktigaste i transport- och logistikbranschen. Det är något som utvecklas och blir bättre och bättre med tiden. Om inte