• No results found

Den här studien visar att förskollärarna anser att pedagogernas delaktighet och digitala kompetens har en stor påverkan på kvalitén av lärande där digitala verktyg används. Enligt resultatet kan man påstå att förskollärarna uppfattar sina behov av vidare utbildning i digitalisering. Respondenterna vill utveckla sina kompetenser och

kunskaper i detta område. De påstår att de behöver mer tid och stöd för att klargöra och uppnå nya läroplanens mål om digitalisering. För att utnyttja alla möjligheter som snabb utveckling av digitala verktyg erbjuder och uppnå den nya läroplanens mål måste förskollärares utbildning i digitalisering prioriteras.

30

Eftersom respondenterna har tydligt visat sitt intresse till vidareutbildning i

digitalisering skulle det vara intressant att vidare undersöka olika undervisningsmetoder som kommuner skulle kunna erbjuda samt deras effektivitet.

Litteratur

Aarsand, P. A., Melander, H., & Evaldsson, A-C. (2013). Om media literacy-praktiker i barns vardagsliv. I S. Bagga-Gupta., A.-C. Evaldsson., C. Liberg, R. Säljö, (Red.),

Literacy-praktiker i och utanför skolan (s. 41-63). Stockholm: Gleerups Utbildning AB.

Aldhafeeri, F., Palaiologou, I., & Folorunsho, A. (2016). Integration of digital

technologies into play-based pedagogy in Kuwaiti early childhood education: Teachers’ views, attitudes and aptitudes. International Journal of Early Years Education, 24(3), 342-360. doi: 10.1080/09669760.2016.1172477

Alexandersson, M., Linderoth, J., & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer:

Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.

Bjørndal, C. (2018). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Blackwell, C. K., Lauricella, A. R., & Wartella, E. (2014). Factors influencing digital technology use in early childhood education. Computers & Education, 77, 82-90. doi: 10.1016/j.compedu.2014.04.013

Bourbour, M., & Björklund, C. (2014). Preschool teachers’ reasoning about interactive whiteboard embedded in mathematics education in Swedish preschools. Tidsskrift for

Nordisk Barnehageforskning, 7(2), 1-16. doi: 10.7577/nbf.608

Bourbour, M., Vigmo, S., & Pramling Samuelsson, I. (2014). Integration of interactive whiteboard in Swedish preschool practice. Early Child Development and Care, 185(1), 100-120. doi: 10.1080/03004430.2014.908865

Boyle, E. A., Hainey, T., Connolly, T. M., Gray, G., Earp, J., Ott, M., …Pereira, J. (2016). An update to the systematic literature review of empirical evidence of the impacts and outcomes of computer games and serious games. Computers & Education,

94, 178-192. doi: 10.1016/j.compedu.2015.11.003

Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 2. Stockholm: Liber. Buzan, T. (1974). Use your head. London: BBC Books.

31

Celik, S. (2012). Competency levels of teachers in using interactive whiteboards.

Contemporary educational technology, 3(2), 115-129.

Clements, D. H., & Sarama, J. (2002). The role of technology in early childhood learning. Teaching Children Mathematics, 8(6), 340-343.

Connolly, T. M., Boyle, E. A., MacArthur, E., Hainey, T., & Boyle, J. M. (2012). A systematic literature review of empirical evidence on computer games and serious games. Computers & Education, 59(2), 661-686. doi: 10.1016/j.compedu.2012.03.004 Couse, L. J., & Chen, D. W. (2010). A tablet computer for young children? Exploring its viability for early childhood education. Journal of Research on Technology in

Education, 43(1), 75-98. doi: 10.1080/15391523.2010.10782562

Donohue, C. & Schomburg, R. (2017). Technology and interactive media in early childhood programs: What we’ve learned from five years of research, policy, and practice. YC Young Children, 72(4), 72-78.

Dooley, C., Flint, A., Holbrook, T., May, L., & Albers, P. (2011). The digital frontier in early childhood education. Language Arts, 89(2), 83-85.

Downes, T. (1996). The computer as a toy and tool in the home: Implications for schools and teachers. Education and Information Technologies, 1(3-4), 191-201. doi: 10.1007/BF02350658

Folke-Fichtelius, M. (2010). Lärande och IT. Stockholm: Carlsson.

Freeman, N. K., & Somerindyke, J. (2001). Social play at the computer: Preschoolers scaffold and support peers’ computer competence. Information Technology in Childhood

Education, 2001(1), 203-213.

Geist, E. A. (2012). A qualitative examination of two-year-olds interaction with tablet based interactive technology. Journal of Instructional Psychology, 39(1), 26-35. Glaubke, C.R. (2007). The effects of interactive media on preschoolers’ learning: A

review of the research and recommendations for the future. Oakland, CA: Children

Now.

Goodwin, K. (2008). The impact of interactive multimedia on kindergarten students’ representations of fractions. Issues in Educational Research, 18(2), 103-117.

Grönlund, Å. (2018). Skolor digitaliseras inte av sig själva. Hämtad 2019-12-07 från

32

Hainey, T., Connolly, T. M., Boyle, E. A., Wilson, A., & Razak, A. (2016). A systematic literature review of games-based learning empirical evidence in primary education.

Computers & Education, 102, 202-223. doi: 10.1016/j.compedu.2016.09.001

Hansen, A. (2019). Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss

stressade, deprimerade och ångestfyllda. Stockholm: Bonnier Fakta.

Hernwall, P. (2016). “We have to be professional” - Swedish preschool teachers

conceptualisation of digital media. Nordic Journal of Digital Literacy, 11(1), 5-23. doi: 0.18261/issn.1891-943x-2016-01-01

Higgins, S., Beauchamp, G., & Miller, D. (2007). Reviewing the literature on interactive whiteboards. Learning Media and Technology, 32(3), 213-225. doi:

10.1080/17439880701511040

Hirsh-Pasek, K., Zosh, J. M., Golinkoff, R. M., Gray, J.H., Robb, M. B., & Kaufman, J. (2015). Putting education in “educational” apps: Lessons from science learning.

Psychological Science in the Public Interest, 16(1), 3-34. doi:

10.1177/1529100615569721

Hutinger, P. L., & Johanson, J. (2000). Implementing and maintaining an effective early childhood comprehensive technology system. Topics in Early Childhood Special

Education, 20(3), 159-173. doi: 10.1177/027112140002000305

Hvit, S. (2010). Små förskolebarns berättande med stöd av den interaktiva tavlan.

Specialpedagogisk tidskrift, 1, 24-25.

Jernes, M., Alvestad, M., & Sinnerud, M. (2010). ”Er det bra, eller?” Pedagogiske spenningsfelt i møte med digitale verktøy i norske barnehager. Tidsskrift for Nordisk

Barnehageforskning, 3(3), 115-131.

Kjällander, S. (2019). Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan. I S. Kjällander, S. & Riddersporre, B. (Red.), (2019). Digitalisering i förskolan på

vetenskaplig grund (s. 21-40). Stockholm: Författarna och Natur & Kultur,

Kjällander, S. & Moinian, F. (2014). Digital tablets and applications in preschool everyday practices: Preschoolers’ creative challenges of didactic design. Designs for

Learning, 7(1), 5-26. doi: 10.2478/dfl-2014-0009

Kjällander, S. & Riddersporre, B. (2019). Inledning. I S. Kjällander & B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (s. 11-20). Stockholm: Natur &

33 Kultur.

Kozulin, A. (2003). Psychological tools and mediated learning. In A. Kozulin, B. Gindis, V. S. Ageyev, & S. M. Miller (Eds.), Vygotsky’s educational theory in cultural

context (pp. 246-266). Cambridge: Cambridge University Press.

Lindahl, M., & Folkesson, A-M. (2012). ICT in preschool: Friend or foe? The significance of norms in a changing practice. International Journal of Early Years

Education, vol 20 nr 4, 422-436.

Linderoth, J. (2012). Why gamers don’t learn more: An ecological approach to games as learning environments. Journal of Gaming and Virtual Worlds, 4(1), 45-62. doi:

10.1386/jgvw.4.1.45_1

Linderoth, J., Lantz-Andersson, A., & Lindström, B. (2002). Electronic exaggerations and virtual worries: Mapping research of computer games relevant to the understanding of children’s game play. Contemporary Issues in Early Childhood, 3(2), 226-250. doi: 10.2304/ciec.2002.3.2.6

Livingstone, S. (2009). Children and the Internet: Great expectations, challenging

realities. Cambridge: Polity Press.

Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet vid datorn – dynamiken vid barns samvaro runt datorn i förskolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 9(2), 115-128.

Ljung-Djärf, A. (2008). To play or not to play – That is the question: Computer use within three Swedish preschools. Early Education and Development, 19(2), 330-339. doi: 10.1080/10409280801964069

Ljungar-Chapelon, M. (2015). Digital teknik och konst mot nya kunskapsupplevelser. Rapport. Lund: Institutionen för designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola. Hämtad från https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/5884040/5257246.pdf

Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 144-156). Stockholm: Liber AB.

Masoumi, D. (2015). Preschool Teachers use of ICTs: Towards a typology of practice.

Contemporary Issues in Early Childhood, 16(1), 1-19. doi: 10.1177/1463949114566753

McCarrick, K., & Li, X. (2007). Buried treasure: The impact of computer use on young children's social, cognitive, language development and motivation. Association for the

34

Advancement of Computing in Education Journal, 15(1), 73-95.

Miller, D., & Glover, D. (2002). The interactive whiteboard as a force for pedagogic change: The experience of five elementary schools in English education authority.

Information Technology in Childhood Education, 2002(1), 5-19.

Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan (Doktorsavhandling, Gothenburg Studies in Educational Sciences 423). Göteborg: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs Universitet. Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/57483

Nunez-Smith, M., Wolf, E., Huang, H. M., Emanuel, E. J., & Gross, C. P. (2008). Media

and child and adolescent health: A systematic review. Common Sense Media. Hämtad

från

https://www.researchgate.net/publication/228429899_Media_and_child_and_adolescent _health_a_systematic_review

Otterborn, A., Schönborn, K., & Hultén, M. (2019). Surveying preschool teachers’ use of digital tablets: general and technology education related findings. International

Journal of Technology and Design Education, 29, 717-737. doi:

10.1007/s10798-018-9469-9.

O'Rourke, M., & Harrison, C. (2004). The introduction of new technologies: New possibilities for early childhood pedagogy. Australian Journal of Early Childhood,

21(2), 11-18. doi: 10.1177/183693910402900204

Palaiologou, I. (2016). Teachers’ dispositions towards the role of digital devices in play-based pedagogy in early childhood education. Early Years, 36(3), 305-321. doi:

10.1080/09575146.2016.1174816

Palfrey, J., & Gasser, U. (2008). Born digital. New York: Basic books. Player Koro, C., Karlsson, N., Ott, T., Tallvid, M., & Lindström, B. (2013).

Utvärderingsstudie av Jönköpings kommuns satsning på IKT för att utveckla elevers lärande i de kommunala gymnasieskolorna (Slutrapport). Göteborgs universitet.

Hämtad från https://docplayer.se/1015251-Utvarderingsstudie-av-jonkopings-kommuns-

satsning-pa-ikt-for-att-utveckla-elevers-larande-i-de-kommunala-gymnasieskolorna.html

35

of Computer Assisted Learning, 23(1), 14-21. doi: 10.1111/j.1365-2729.2007.00194.x

Prensky, M. (2001). Digital natives, digital immigrants. On the Horizon, 9(5), 1-6. doi: 10.1108/10748120110424816

Preston, C., & Mowbray, L. (2008). Use of SMART Boards for teaching, learning and assessment in kindergarten science. Teaching Science, 54(2), 50-53.

Regeringen (2017). Bilaga till regeringsbeslut I:1, 2017-10-19. Nationell

digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Hämtad från

https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/ nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf

Russo-Johnson, C., Troseth, G., Duncan, C., & Mesghina, A. (2017). All tapped out: Touchscreen interactivity and young children’s word learning. Frontiers in Psychology,

8(578), 1-15. doi: 10.3389/fpsyg.2017.00578

Ryve, A., Hemmi, K., & Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur.

Sharkins, K. A., Newton, A. B., Albaiz, N. E. A., & Ernest, J. M. (2016). Preschool children’s exposure to media, technology, and screen time: Perspectives of caregivers from three early childcare settings. Early Childhood Educational Journal, 44(5), 437-444. doi: 10.1007/s10643-015-0732-3

Sheridan, S., & Pramling Samuelsson, I. (2003). Learning through ICT in Swedish early childhood education from a pedagogical perspective of quality. Childhood Education,

79(5), 276-282. doi: 10.1080/00094056.2003.10521212

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Rapport 386. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2013/it-anvandning-och-it-kompetens-i-skolan

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Hämtad från

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan?gclid=CjwKCAiA0svwBRBhEiwAHqKjFpb3XmsXo5ELjbcBX0ybi_7i4Xrc Ooa8B0jeZilYnEAqB8nuWt-VCxoCTb0QAvD_BwE

Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

36

Sosa, A.V. (2016). Association of the type of toy used during play with the quantity and quality of parent-infant communication. JAMA Pediatrics, 170(2):132-137.

doi:10.1001/jamapediatrics.2015.3753.

Statens Medieråd (2012). Småungar & medier 2012/13. Fakta om barns och ungas

användning och upplevelser av medier. Hämtad från

https://www.statensmedierad.se/download/18.3d35018c150001239d91a630/144335804

5127/Smaungar_och_medier_2013_fullfarg.pdf

Strasburger, V. C., Jordan, A. B., & Donnerstein, E. (2010). Health effects of media on children and adolescents. Pediatrics, 125(4), 756-767. doi: 10.1542/peds.2009-2563 Strasburger, V. C., Jordan, A. B., & Donnerstein, E. (2012). Children, adolescents, and the media: Health effects. Pediatric Clinics of North America, 59(3), 533-587. doi: 10.1016/j.pcl.2012.03.025

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Tallberg Broman, I., Vallberg Roth, A. C., Palla, L., & Persson, S. (2015). Förskola tidig

intervention (Delrapport från SKOL-FORSK-projektet). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hämtad från https://docplayer.se/2875982-Delrapport-fran-skolforsk-projektet-forskola-tidig-intervention.html

Walldén Hillström, K. (2014). I samspel med surfplattor. Om barns digitala

kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan (Licenciatuppsats).

Uppsala: Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala Universitet. Hämtad från https://www.avhandlingar.se/avhandling/0d747f590b/

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad från

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html Wehner-Godée, C. (2010). Att fånga lärande: Pedagogisk dokumentation med hjälp av

37

Related documents