Syftet med denna studie var att jämföra manliga och kvinnliga ledares syn- och arbetssätt på hållbar utveckling, men även att se om andra aspekter som verksam sektor och könssammansättning i styrelsen har en större betydelse för arbetet med hållbar utveckling. Resultatet i denna studie visar samband med vad Dankelman (2002) skriver, den kvinnliga ledaren visar en större medvetenhet för hela arbetet med hållbar utveckling än vad de manliga ledarna gör, speciellt männen i samma bransch. Då den kvinnliga ledaren ser arbetet med hållbar utveckling som en del av företagets huvudsakliga uppgift snarare än enbart direktiv att uppfylla samt engagerar sig i alla delar av arbetet. Den kvinnliga ledaren i det kommunägda företaget och den manliga ledaren i det privata företaget har liknande ledarstilar gällande arbetet med hållbar utveckling men skiljer sig främst gällande strävan efter jämställdhet. Där det privata företaget dock har en större möjlighet att själv styra sitt arbete, på grund av att kommuner anser att företag behöver stöd gällande vissa saker (Axelsson & Strömberg 2005). Utifrån denna studie behöver inte könssammansättningen i styrelsen ha någon betydelse för arbetet med hållbar utveckling på företag. På grund av icke-jämställda styrelser på samtliga medverkande företag är det däremot svårt att dra några generella slutsatser angående detta.
Denna studie bidrar till teorin genom att belysa att en generell skillnad mellan de manliga och den kvinnliga ledaren är att den kvinnliga ledaren kan vara mer medveten av företagets arbete med hållbar utveckling. Samtidigt som även bidrag till teorin ges i form av att den största skillnaden mellan kommunalt- och privatägda företags arbete med hållbar utveckling är att de kommunala företagen styrs mer av direktiv. En begränsning i denna studie är att resultatet kan variera beroende på medverkande företag. Medverkar exakt samma företag är chansen för samma resultat stor. Utifrån resultatet av denna studie är det svårt att belysa eventuella skillnader gällande arbete med hållbar utveckling beroende på könsammansättning i styrelsen. Detta är någonting att genomföra i framtida studier. En annan rekommendation för framtida studier är att undersöka eventuell påverkan av arbetet med hållbar utveckling på företaget beroende på hur länge ledaren har haft sin position som ledare, samt ålder på ledaren.
35
Referenser
Academic Work. (2018). 3 intervjutekniker – vilken väljer du?.
https://www.academicwork.se/insights/3-intervjutekniker-vilken-valjer-du [2018-04-24]
Al-Shaer, H. & Zaman, M. (2016). Board gender diversity and sustainability reporting quality. Journal of Contemporary Accounting & Economics, 12(3), ss. 210–222, doi:
https://doi.org/10.1016/j.jcae.2016.09.001
Amui, L. B. L., Jabbour, C. J. C., de Sousa jabbour, A. B. L. & Kannan, D. (2017).
Sustainability as a dynamic organizational capability: a systematic review and a future agenda toward a sustainable transition. Journal of cleaner Production, 142(1), ss. 308–
322, doi: https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2016.07.103
Axelsson, U. & Strömberg, A. (2005). Kommunernas roll i näringslivets arbete för en hållbar utveckling. IVL Rapport – Svenska miljöinstitutet.
https://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b7498/1445515589329/B1616.pd f
Bass, B. M. & Riggio, R. E. (2006). Transformational leadership. 2. ed. Mahwah, N.J.:
L. Erlbaum Associates
Baxter, P. & Jack, S. (2008). Qualitative case study methodology: Study design and implementation for novice researchers. The Qualitative Report, 13(4), ss. 544–559.
Retrieved from http://www.nova.edu/ssss/QR/QR13-4/baxter.pdf
Bayeh, E. (2016). The role of empowering women and achieving gender equality to the sustainable development of Ethiopia. Pacific Science Review B: Humanities and Social Sciences, 2(1), ss. 37–42, doi: https://doi.org/10.1016/j.psrb.2016.09.013
Ben-Amar, W., Francoeur, C., Hafsi, T. & Labelle, R. (2013). What Makes Better Boards? A Closer Look at Diversity and Ownership. British Journal of Management, 24(1), ss. 85–101, doi: 10.1111/j.1467-8551.2011.00789.x
Bey, N., Hauschild, M. Z., & McAloone, T. C. (2013). Drivers and barriers for
implementing of environmental strategies in manufacturing companies. CIRP Annals, 62(1), ss. 43–46, doi: https://doi.org/10.1016/j.cirp.2013.03.001
Biggham, J. (2008). Succeeding with Your Master’s Dessertation. Glasgow: Bell and Bain Ltd.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2002). Varför vetenskap?. Lund:
Studentlitteratur
Biscotti, A. M. & D’Amico, E. (2016). What are political leaders’ environmental intentions? The impact of social identification processes and macro-economics conditions. Ecological Economics, 129, ss. 152–160 doi:
https://doi.org/10.1016/j.ecolecon.2016.06.004
Boerner, S., Eissenbeiss, S. A. & Greisser, D. (2007). Follower Behaviour and Organizational Performance: The impact of Transformational Leaders. Journal of Leadership and Organizational Studies, 13(3), ss. 15-25, doi:
10.1177/10717919070130030201
36
Brundtland-kommissionen. (1987). Vad är hållbarhet?.
https://ventures.gu.se/Erbjudande/id-tavlingar/LIV+2011/Vad+%C3%A4r+H%C3%A5llbarhet [2018-02-27]
Burke, S. & Collins, K. M. (2001). Gender differences in leadership styles and management skills. Women in management review, 16 (5), ss. 244–257, doi:
10.1108/09649420110395728
Chalmers skrivguide. (2016). Figurer och tabeller.
http://www.writing.chalmers.se/sv/118-figurer-och-tabeller [2018-04-19]
Dankelman, I. (2002). Climate change: Learning from gender analysis and women’s experiences of organising for sustainable development. Gender and Development, 10(2), ss. 21–28, doi: 10.1080/13552070215899
Eagly, H, A., & Johannesen-Schmidt, M. C. (2001). The Leadership Styles of Women and Men. Journal of Social Issues, 57(4), ss. 781–797, doi: 10.1111/0022-4537.00241/
Ekonomifakta. (2017). Företagens storlek.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Naringslivets-struktur/
[2018-04-25]
Ekström, G. (2017). Forskningsmetodik – Kvalitativa metoder. [PowePoint-presentation].
https://www.vasa.abo.fi/users/geklund/PDF/SpecPed%20II-PP%20-%20Webb.pdf [2018-02-25]
Esquivel, V. & Sweetman, C. (2016). Gender and the Sustainable Development Goals.
Gender & Development, 24(1), ss. 1–8, doi: 10.1080/13552074.2016.1153318 Galte Schermer, I. (2018a). Kvinnor i styrelser – internationellt.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Jamstalldhet/Kvinnor-i-styrelser/
Gustafsson, J. (2017). Singe case studies vs. multiple case studies: A comparative study.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1064378/FULLTEXT01.pdf [2018-04-17]
International Aid Cooperation Organization. (2017). New Way of Viewing the Sustainable Development Goals. http://www.iacoop.org/2017/04/10/new-way-of-viewing-the-sustainable-development-goals/ [2018-03-02]
Kates, R. W., Parris, T. M. & Leiserowitz, A. A. (2016). Editorial-What Is Sustainable Development? Goals, Indicators, Values, and Practice. Environment Science and Policy
37
for Sustainable Development, ss. 1–13. http://www.cepn-paris13.fr/epog/wp-content/uploads/2016/01/CONSOLO_Kates-et-al.pdf
Kommunallag (1991:900), 2 kap. § 1
Kuhlman, T. & Farrington, J. (2010). What is Sustainability?. Sustainability, 2, ss.
3436–3448. doi:10.3390/su2113436
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Langer, A., Meleis, A., Knaul, F. M., Atun, R., Aran, M., Arreola-Ornelas, H., Bhutta, Z. A., Binagwaho, A., Bonita, R., Caglia, J. M., Claeson, M., Davies, J., Donnay, F. A., Gausman, J. M., Glockman, C., Kearns, A. D., Kendall, T., Lozano, R., Seboni, N., Sen, G., Sindhu, S., Temin, M. & Frenk, J. (2015). Women and Health: the key for
sustainable development. The Lancet, 386(9999), ss. 1165-1210, doi:
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(15)60497-4
Lotta Lindgren AB. (2014). Utan följare ingen ledare. http://www.lottalindgren.se/utan-foljare-ingen-ledare/ [2018-06-02]
Lozano, R. & Von Haartman, R. (2017). Reinforcing the Holistic Perspective of Sustainability: Analysis of the importance of Sustainability Drivers in Organisations.
Corporate Social Responsibility and Environmental Management. doi:
10.1002/csr.1475
Mandell, B. & Pherwani, S. (2003). Relationship between emotional intelligence and transformational leadership style: A gender comparison. Journal of Business and Psychology, 17 (3), ss. 387–404. doi: 0889-3268/03/0300-0387/0
Maroosis, James. 2008. Leadership: A Partnership in Reciprocal Following. I Riggio, Ronald E. Chaleff, Ira & Lipman-Blumen, Jean (red.) The art of followership: how great followers create great leaders and organizations. 1 uppl. San Francisco:
JosseyBass
Martin, C. (2011). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju.
https://studentportalen.uu.se/portal/portal/uusp/student/filearea?uusp.portalpage=true&e
Milikic, I., Sandberg, J. & Tran, M. (2016). Ledarskap och följarskap på sociala medier. Examensarbete, Företagsekonomi III – Organisation. Kalmar:
Linneuniversitetet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1081320/FULLTEXT01.pdf
Nadeem, M., Zaman, R. & Saleem, I. (2017). Boardroom gender diversity and corporate sustainability practices: Evidence from Austrailian Securities Exchange listed firms.
38
Journal of Cleaner Production, 149, ss. 874-885, doi:
https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2017.02.141
Nilsson, L. (2007). Vikten av förebilder. https://chefochledarskap.se/vikten-av-forebilder/ [2018-06-02]
Pawlowski, A. (2008). How Many Dimensions Does Sustainable Development Have?.
Sustainable Development, 16, ss. 81-98. doi:10/1002/sd.339
Product Social Impact Assessment. (2017). Measuring your contribution to the Sustainable Development Goals with Social Metrics. https://product-social-impact-assessment.com/measuring-contribution-sustainable-development-goals-social-metrics/
[2018-03-02]
Raworth, K. (2012). A safe and just space for humanity. Oxfam discussion papers.
Retrieved from www.oxfam.org/grow
Resurrección, B. R. (2013). Persistent women and environment linkages in climate change and sustainable development agendas. Women´s Studies International Forum, 40, ss. 33-43, doi: https://doi.org/10.1016/j.wsif.2013.03.011
Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin III, F. S., Lambin, E. F., Lenton, T. M., Scheffer, M., Folke, C., Schellnhuber, H. J., Nykvist, B., de Wit, C. A., van der Leeuw, S., Rodhe, H., Sörlin, S., Snyder, P. K., Costanza, R., Svedin, U., Falkenmark, M., Karlberg, L., Corell, R. W., Fabry, V. J., Hansen, J., Walker, B., Liverman, D., Richardson, K., Crutzen, P. & Foley, J. A. (2009). A safe operating space for humanity. Nature, 461, ss. 472-475, doi: 10.1038/461472a
Rosche, D. (2016). Agenda 2030 and the Sustainable Development Goals: gender equality at last? An Oxfam perspective, Gender & Development. 24, ss. 111-126, doi:10.1080/13552074.2016.1142196
Salo, M. (2015). Därför jobbar många små företag inte med hållbarhet.
https://www.aktuellhallbarhet.se/darfor-jobbar-manga-smaforetag-inte-med-hallbarhet/
[2018-06-02]
Sandin, C. (2014). Använd tabeller istället för ord.
https://www.republic.se/artiklar/anvand-tabeller-istallet-for-ord/ [2018-04-19]
SCB. (2018a). 20 vanligaste yrkena för män. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik- efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20-vanligaste-yrkena-for-man/ [2018-04-25]
SCB. (2018b). 20 vanligaste yrkena för kvinnor. https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och- arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20-vanligaste-yrkena-for-kvinnor/ [2018-04-25]
Sila, V., Gonzalez, A. & Hagendorff, J. (2015). Women on board: Does boardroom gender diversity affect firm risk? Journal of Corporate Finance, 36 ss. 26-53, doi:
https://doi.org/10.1016/j.jcorpfin.2015.10.003
39
Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). Ledarskap. 1. uppl. Malmö: Liber
Svensson, P. (2015). Kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetodik [PowerPoint-presentation].
https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/programinformation/maskinteknik/
kandidatarbete/Documents/20150225%20Vetenskapsmetodik%20fo%CC%88rel%202
%20PS.pdf [2018-04-24]
Synonymer.se. (2018). Synonymer till förebild. https://www.synonymer.se/sv-syn/f%C3%B6rebild [2018-06-02]
Tellis, W. M. (1997). Application of a Case Study Methodology .The Qualitative Report, 3(3), ss. 1-19. Retrieved from https://nsuworks.nova.edu/tqr/vol3/iss3/1 Thomas, D. R. (2006). A General Inductive Approach for Analysing Qualitative Evaluation Data. American Journal of Evaluation, doi: 10.1177/1098214005283748 Tyssen, A. K., Wald, A. & Spieth, P. (2013). The challenge of transactional and transformational leadership in projects. International Journal of Project Management, 32(3), ss. 365-375, doi: https://doi.org/10.1016/j.ijproman.2013.05.010
Vicente-Molina, M.A., Fernández-Sainz, A., & Izagirre-Olaizola, J. (2018). Does gender make a difference in pro-environmental behavior? The case og the Basque Country University students. Journal of Cleaner Production, 176, ss. 89-98, doi:
https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2017.12.079
Vredenburg, H., & Westley, F. (1999). Sustainable Development Leadership in Three Contexts: Managing for Global Competitiveness. Journal of Business Administration and Policy Analysis. Retrieved from
https://www.questia.com/read/1G1-80128065/sustainable-development-leadership-in-three-conexts WWF. (2018). Hållbar utveckling och lärande – inspirationsskrift för universitetslärare.
http://www.wwf.se/source.php/1229462/H%E5llbar%20utveckling%20och%20l%E4ra nde%20-%20inspirationsskrift%20f%F6r%20universitetsl%E4rare.pdf [2018-02-27]
40
Bilagor
Bilaga 1.
Intervjufrågor:
▪ Arbetar företaget med hållbar utveckling? Drivkrafter/hinder i detta arbete?
▪ Sker detta arbete utifrån FN:s 17 globala mål som bifogades i tidigare mail? Om inte…Några andra mål? Strategier?
▪ Hur kom man i kontakt med de 17 globala målen? Om man har kontakt… Om inte, vad tror du skulle krävas för att företaget skulle komma i kontakt med målen?
▪ Vilka mål arbetar ni aktivt med? Hur? Strategier? Åtgärder? Resultat? (Varför inte…)
▪ Vilka mål är relevanta och viktiga för företaget?
▪ Vilket ansvar anser du som ledare att du har på arbetet med hållbar utveckling?
▪ Hur ser könssammansättningen av styrelsen ut på företaget? Finns det någon tanke på jämställdhet med avseende på detta?
▪ Det finns teorier som säger att yngre ledare har en större benägenhet att tänka på hållbarhet än vad äldre ledare har, vad tror du om det?
De Globala målen för hållbar utv eck ling
Världens ledare har genom Agenda 2030 förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa e xtrem fattigdom. Att minska ojämlikheter. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa.Med sina 17 mål och 169 delmål är Agenda 2030 den mest ambitiösa ö
verenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någon- sin har antagit. De Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Alla behö vs!
De Globala målen förenar världens länder genom en universell agenda och kräver att alla länder - såväl rika som fattiga - agerar både nationellt och globalt för att målen ska uppnås fram till år 2030. Det är inte FN som ansvarar för målens genomförande, utan respektive land. I Sverige har alla ministrar i regeringen ett ansvar för genomförandet, men agendan kräver att även näringslivet, akademin, civilsamhället och privatpersoner engagerar sig. För att vi ska lyckas måste alla bidra – även du!En ink luder ande agenda
Framtagandet av de Globala målen har letts av FN:s 193 medlemsstater. Processen har varit den mest transparenta i FN:s histo- ria och har genomförts tillsammans med representanter från regeringar, näringslivet, forskare och aktörer från civilsamhället. Över 10 miljoner människor gav sin röst genom My World 2015 inför antagandet av målen. Nu kan du göra din röst hörd och att säga ditt om de Globala målen i My World 2030. Gå in på globalamålen.se för mer information.Principer f ör genomf ör ande
Arbetet med att genomföra de Globala målen följer tre viktiga principer: • Målen är universella, vilket innebär att de gäller alla världens länder, och att alla länder harr ett gemensamt ansvar för genomförandet. • Målen är integrerade och odelbara, vilket betyder att inget mål kan nås utan framgång inom ett annat – därför behövs alla mål för att agendan ska kunna uppnås. • Ingen ska lämnas utanför! Det innebär att de Globala målen ska genomföras med särskild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förutsättningar, alla ska med i utvecklingen. Läs mer och hitta användbart material på:www .globalamålen.se
GL OB AL A M ÅLEN FÖR HÅLLB AR UT VECKLING
Empowered lives. Resilient nations.
Bilaga 2
Vi är den f örsta gener ationen som k an a vsk affa fa ttigdomen, och den sista som k an st oppa k lima tf ör ändr ingar na.
Avskaffa all form av fattigdom överallt. Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egen- makt.
Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjn- ing, uppnå en bättre ko- sthållning och främja ett hållbart jordbruk. Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefin- nande i alla åldrar. Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitets- förvaltning för alla. Säkerställa att alla har till- gång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Verka för en inkluderande
och långsiktigt hållbar ekonomisk tillv
äxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbets- villkor för alla. Bygga upp en motståndsk- raftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
Minska ojämlikheten inom och mellan länder. Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och håll- bara. Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförän- dringarna och dess kon- sekvenser.
Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem och hejda förlusten av biolo- gisk mångfald. Främja fredliga och rättvisa samhällen för hållbar ut- veckling, samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner på alla nivåer. Stärka genomförandem- edlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.