Jämförelse av manliga och kvinnliga ledares arbetssätt för en hållbar utveckling
En multifallstudie av fyra företag.
Clara Englund
2018-06-03
Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp Industriell ekonomi
Examensarbete Ekonomiingenjör
Handledare: Rose-Marie Löf Examinator: Lars Bengtsson
Förord
Denna studie har genomförts som examensarbete inom Industriell ekonomi 15 hp och avslutning av programmet ekonomiingenjör. Jag vill rikta ett stort tack till Sandbacka Science Park för möjligheten att genomföra denna intressanta och lärorika studie. Ett extra stort tack till Anders Lundell som handlett och stöttat mig genom hela processen.
Jag vill även rikta ett tack till samtliga företag som medverkat i detta arbete, utan er hade det inte varit möjligt!
Abstract
The environmental and climate change is a result of the earth's resources being consumed in a way that is not sustainable. We can see that this will lead to consequences for both humans and the environment for instance through the global temperature rise (Global Portal 2018). This study refers to highlight any differences between male and female leadership styles in organizations towards sustainable development. It also illustrates differences according to municipal or private owned companies. The study is conducted through multi case studies. Qualitative interviews have been conducted to highlight leadership styles towards sustainable development and some of the UN's 17 global goals for a sustainable development. The result of the study is presented in a chart. The results illustrate that the women leader is more aware and engaged in the company’s work towards a sustainable development. It is also highlighted that the male leader in the private company has a similar leadership style as the women leader in the municipal company.
This study contributes to theory by result in characteristic differences between women and male leaders. Contributions to theory is also given by differences between municipal and private companies. A limitation in this study is that the result may vary depending on participating companies. If the same companies are participating the chance of getting the same result is high. A recommendation for further studies is to analyze if work on sustainable development gets effected by age of the leader.
Keywords: Sustainable development, Leadership styles, Differences, Company, Goals
Sammanfattning
Miljö och klimatförändringen är ett resultat av att jordens resurser förbrukas på ett sätt som inte är hållbart. Vi kan se att detta kommer att leda till konsekvenser för både människor och miljön, till exempel genom den globala temperaturökningen (Globalaportalen 2018). Denna studie avser att lyfta fram eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga ledares arbetssätt för en hållbar utveckling. Studien illustrerar också skillnader mellan kommunala och privata ägda företag. Studien genomförs genom flera fallstudier. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att lyfta fram olika ledarstilar vid arbete med hållbar utveckling och några av FN: s 17 globala mål för en hållbar utveckling. Studiens resultat presenteras i löpande text och sammanfattas i en tabell.
Resultatet visar att den kvinnliga ledaren är mer medveten och engagerad i företagets arbete mot hållbar utveckling. Det framgår också att den manliga ledaren i det privata företaget har en liknande ledarstil som den kvinnliga ledaren i det kommunala företaget.
Denna studie bidrar till teori genom att nämna några karaktäristiska skillnader mellan kvinnliga och manliga ledare. Bidrag till teori ges också i form av skillnader mellan kommunala och privata företag. En begränsning i denna studie är att resultatet kan variera beroende på deltagande företag. Om samma företag deltar är chansen att få samma resultat stor. En rekommendation för fortsatta studier är att analysera om arbetet med hållbar utveckling varierar beroende på ledarens ålder.
Nyckelord: Hållbar utveckling, Ledarskapsstilar, Skillnader, Företag, Mål
Innehåll
Förord ... 0
Abstract ... 0
Sammanfattning ... 0
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 1
1.2.1 Frågeställning: ... 2
1.3 Avgränsning ... 2
2. Metod ... 3
2.1 Genomförande ... 3
2.2 Induktion ... 3
2.3 Multifallstudie ... 4
2.4 Val av fallföretag ... 5
2.5 Kvalitativa intervjuer ... 6
2.6 Analysmetod ... 8
2.7 Presentationsmetod ... 8
2.8 Studiens kvalitet ... 9
3. Teoretisk referensram ... 12
3.1 Miljökonsekvenser ... 12
3.2 Hållbarhet ... 12
3.2.1 FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling ... 13
3.3 Jämställdhet ... 14
3.4 Kommunens betydelse vid arbete med hållbar utveckling ... 15
3.5 Män, kvinnor och miljöförändringar ... 15
3.6 Ledarstilar ... 17
3.6.1 Följare ... 18
3.6.2 Förebild ... 18
3.7 Drivkrafter och hinder ... 19
4. Resultat ... 21
4.1 Företag 1 ... 21
4.2 Företag 2 ... 23
4.3 Företag 3 ... 24
4.4 Företag 4 ... 25
5. Diskussion ... 28
5.1 Vad karaktäriserar och hur skiljer sig arbetet med hållbar utveckling av kvinnliga respektive manliga ledare på fyra olika företag? ... 29
5.2 Vad skiljer arbetet med hållbar utveckling i beroende på om företaget är kommun- eller privatägda? ... 31
5.3 Vad kan könssammansättningen i styrelsen ha för betydelse med avseende på arbete med hållbar utveckling? ... 32
6. Slutsats ... 34
Referenser ... 35
Bilagor ... 40
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
De miljö- och klimatförändringar som sker är ett resultat av att jordens resurser förbrukas på ett sätt som inte är hållbart. Detta kommer leda till konsekvenser för både människan och miljön, bland annat genom den globala temperaturhöjningen (Globalportalen 2018). Mänsklighetens sätt att förbruka befintliga naturresurser inom plantetens gränser ligger till grund för den hållbara utvecklingen (Raworth 2012).
Att stora företag tänker mer hållbart är en viktig förutsättning för att kunna motverka klimatförändringar. Samtidigt krävs även internationella samarbeten och gemensamma mål för att minska miljöfarliga utsläpp (Globalportalen 2018). Vredenburg och Westley (1999) anser att företag genom att tänka globalt och sträva efter internationella standarder kan uppnå en högre konkurrenskraft. Samtliga medlemsländer i FN har tillsammans konstruerat 17 globala mål för en hållbar utveckling som bland annat syftar till att lösa klimatkrisen, minska ojämlikheter, avskaffa fattigdom samt främja fred och rättvisa (Globalportalen 2018). För att företag ska kunna arbeta mer med hållbar utveckling krävs enligt Ben-Amar, Francoeur, Hafsi, & Labelle (2013) mer forskning som belyser effekt och inverkan på beslut om hållbarhet i förhållande till könsfördelningen i styrelsen. Al-Shaer och Zaman (2016) instämmer att det saknas forskning inom detta område. Även Nadeem, Zaman och Saleem (2017) beskriver att det saknas forskning som belyser skillnader mellan företags hållbarhetspraxis och könsfördelning.
Forskning tyder på att kön inte behöver ha en betydande roll gällande människors syn på miljön utan att andra faktorer kan ha en större inverkan (Dankelman 2002).
Dankelman (2002) skriver även att klimatförändringar emotionellt påverkar män och kvinnor lika mycket men att kvinnor trots det hellre än män arbetar mot dessa klimatförändringar. Enligt Amui, Jabbour, de Sousa Jabbour & Kannan (2017) saknas studier som belyser vilka specifika kunskaper som krävs för att med effektivare metoder kunna övervinna utmaningar med avseende på arbete med hållbar utveckling.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att jämföra manliga och kvinnliga ledares syn- och arbetssätt med avseende på hållbar utveckling.
2
1.2.1 Frågeställning:
▪ Vad karaktäriserar och hur skiljer sig arbetet med hållbar utveckling på fyra olika företag av kvinnliga respektive manliga ledare?
▪ Vad skiljer arbetet med hållbar utveckling beroende på om företagen är kommun- eller privatägda?
▪ Vad kan könssammansättningen i styrelsen ha för betydelse med avseende på arbetet med hållbar utveckling?
1.3 Avgränsning
Denna studie fokuserar på tillverkande företag och tjänsteföretag inom Gävleborgs län med 1–100 stycken anställda.
3
2. Metod
2.1 Genomförande
Studien påbörjades genom mailkontakt och ett möte med det uppdragsgivande företaget Sandbacka Science Park för en genomgång av önskvärd inriktning. Därefter gjordes fördjupande studier på hemsidor för att få en förståelse för ämnet och en avgränsning diskuterades fram utifrån studentens (mitt) och kontaktperson på företagets intresse.
Litteratursökning inom den valda inriktningen gjordes för att eftersöka tidigare forskningar och fakta.
Allt eftersom fakta togs fram utformades semistrukturerade intervjufrågor (bilaga 1). Ett antal ledare på olika företag kontaktades via mail, och telefonintervjuer med ledare som ville medverka i studien genomfördes. Tre stycken manliga och en kvinnlig ledare intervjuades. Där den kvinnliga och två av de manliga ledarna styr kommunalt ägda företag och en manlig ledare på ett privatföretag. Intervjusvaren jämfördes med varandra utifrån flera perspektiv, så som sektor, kön på ledaren och könsfördelning i styrelsen.
Resultatet från intervjuerna sammanställdes i form av en tabell för att belysa likheter och skillnader, samt presenterades och diskuterades sedan i löpande text.
2.2 Induktion
Det finns två metoder för att utveckla teori genom empirisk forskning, induktion och deduktion (Bjereld, Demker & Hinnfors 2002). Induktion är en forskningsmetod där förklaringar och modeller tas fram genom iakttagelser eller insamlade data (Martin 2011). Denna metod används därför i denna studie. Detta arbete bygger på insamlade intervjusvar som tillsammans med litteraturstudier och webbsökning leder till förklaringar, metoder och samband. Detta medför att forskningsprocessen och insamlade data är centrum i denna studie och så även i den induktiva metoden. I induktiv forskning ses varken empirin eller ursprunget som något hinder, utan forskaren måste visa vilket problem studien arbetar mot. Den induktiva forskningsmetoden ger möjlighet till en förförståelse som inte måste vara systematiserad (Bjereld, Demker &
Hinnfors 2002).
4
I denna studie används den induktiva metoden för att analysera kvalitativa data, i detta fall kvalitativa intervjuer. Att använda en induktiv metod kan syfta till tre olika saker 1:
bryta ned rå data till ett sammanfattade format. 2: finna kopplingar mellan forskningsmålen och sammanfattningen från rå data och 3: att utveckla en ram för den fakta som framgår av rå data (Thomas 2006). I denna studie används alla de tre ovanstående syften till viss del. Rådata från intervjuer sammanfattas för att kopplas till arbetets mål, samtidigt som även intervjufrågorna är konstruerade utifrån arbetets mål.
Det induktiva tillvägagångssättet ger tillförlitliga och giltiga resultat genom lättanvända och systematiska metoder för att analysera kvalitativa data.
Induktion ses inte som ett lika starkt tillvägagångssätt som andra analytiska strategier.
Induktion ses däremot som en okomplicerad metod för att finna resultat ur utvärderingsfrågor. Det induktiva tillvägagångssättet är mindre komplicerat än andra metoder för att analysera kvalitativa data (Thomas 2006), vilket är den största anledningen till att denna metod användes för denna studie.
2.3 Multifallstudie
Denna studie genomförs genom fallstudier, vilket beskrivs som en studie där flera olika metoder används för att beskriva en miljö eller gemensamma karaktäristiska drag hos personer så bra som möjligt (Martin 2011). Denna studie är en multifallstudie eftersom den innefattar fyra olika företag där varje företag ses som ett specifikt fall. En multifallstudie innebär att fler än ett enskilt fall används och flera olika experiment genomförs (Baxter & Jack 2008). Detta är skillnaden mellan en enkel- och en multifallstudie. En enkel fallstudie leder enbart till förståelse i ett unikt fall (Gustafsson 2017). Denna studie bygger på analyser av situationer samt likheter och skillnader mellan de olika fallen. Baxter och Jack (2008) belyser att multifallstudier ger forskaren möjlighet att undersöka skillnaden mellan olika fall. Dessa faktorer gör att multifallstudier användbart i denna studie. Även det uttalade målet med en multifallstudie: att upptäcka eventuella samband och skillnader mellan olika fall överensstämmer med målet för denna studie. Fyra olika företag jämförs med flera aspekter utifrån syn- och arbetssätt med hållbar utveckling. Utifrån samtliga av denna fakta och aspekter beslutades att multifallstudier bör användas i detta fall.
5
Enligt Svensson (2015) är fördelarna med fallstudier att de framhäver det unika, ökar möjligheten till konkretisering och ämnesöverskridande, modifierar etablerade sanningar samt möjliggör studier och beskrivning av sammankopplade länkar mellan individer och grupper. Även detta är anledningar till att fallstudier var en aktuell metod för denna studie.
Genom multifallstudier kan det klargöras om resultatet är värdefullt eller inte, eftersom multifallstudier ger upphov till att antingen förutspå resultat av förväntade skäl eller liknande resultat som tidigare studier. En anledning till att multifallstudier användes i denna studie är att jämförelsen av de fyra fallen ger upphov till att hänsyn till tidigare forskning som kan ha inflytande på resultatet kan tas. Multifallstudier resulterar i mer övertygande teorier eftersom det grundar sig på mer empiriskt bevis (Gustafsson 2017).
Viktigt att tänka på vid genomförande av en multifallstudie är att varsamt välja fall för att kunna komma fram till likheter och skillnader mellan de olika fallen och teori (Baxter & Jack 2008). I denna studie har detta gjorts genom val av företag som på ett eller annat sätt har en koppling till varandra. Till exempel genom kön på ledaren och tillhörande sektor. Multifallstudier stärker både arbetets validitet och reliabilitet, genom ett högre antal beviskällor som ger ett starkt och pålitligt resultat (Tellis 1997;
Gustafsson 2017).
2.4 Val av fallföretag
Deltagande företag i denna studie valdes främst utifrån två aspekter: kön på ledaren och tillhörande sektor, den kommunala eller privata sektorn. Företagen bestämdes till tillverkande- eller tjänsteföretag. Branscherna tillverkning och tjänster valdes främst utifrån den existerande könsfördelningen bland arbetarna i dessa branscher (SCB 2018a;
SCB 2018b) men även på grund av eventuella skillnader i branschernas arbete och förutsättningar. De kommunalt ägda företagen bestämdes till energi- och vattenförsörjningsföretag, medan det privata företaget är ett tillverkande företag. Detta ger studien en tvådimensionell struktur där arbete med hållbar utveckling jämförs utifrån både kön på ledaren och tillhörande sektor. Tabell 1 visar denna tvådimensionella studies fyra medverkande företag, vilken sektor var och en tillhör samt kön på ledaren. Vilka företag som medverkat i studien framgår inte på grund av etiska aspekter men även för att det inte anses vara relevant utifrån studiens syfte.
6
Tabell 1. Medverkande företag och typ av bolag.
Bransch \ Kön på ledare Manlig ledare Kvinnlig ledare Kommunalt företag Företag 2 & Företag 3 Företag 1 Privat företag Företag 4
Ett antal ledare på olika företag kontaktades för medverkan i denna studie. Däremot uteblev svar från de flesta företag. Anledningen till att samtliga kontaktade ledare inte svarade på förfrågan kan bero på de flesta mindre företag inte arbetar med hållbar utveckling (Salo 2015). Tanken var att åtta företag skulle medverka i studien och att samtliga rutor i tabell 1 skulle innefatta två olika företag, men efter veckor av obesvarade förfrågningar bestämdes att genomföra studien med de företag som då ville medverka.
Ytterligare aspekter som vägdes in vid val av medverkande företag var antalet anställda och geografisk position. Geografisk position ses som en avgränsning för studien.
Antalet anställda på medverkande företag i undersökningen valdes utifrån möjligheten att studera lite mindre företag som kanske inte uttalar sig arbeta aktivt med hållbar utveckling. Utifrån ekonomifakta (2017) statistik och antalet anställda på medverkande företag valdes antalet anställda till 1–100 stycken. Detta antal anställda innefattar mikroföretag, småföretag och en del av de företag som klassificeras som medelstora.
Den geografiska positionen på företagen valdes till Gävleborgs län på grund av uppdragsgivande företaget Sandbacka Science Parks möjlighet till framtida samarbete med medverkande företag men även företagets förkunskap om området.
Faktorer som könsfördelning i styrelsen, ålder på ledaren och tid som ledare adderades till studien för att undersöka om det eventuellt kan ha en större inverkan på resultatet.
Detta har medfört att fler aspekter kan vägas in i den två dimensionella studien.
2.5 Kvalitativa intervjuer
I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer gällande arbete med hållbar utveckling på företagen, samt synen på detta arbete hos ledarna. Enligt Biggham (2015) är kvalitativa intervjuer användbart vid fördjupande undersökningar. Kvalitativa metoder syftar till att hitta mönster och samband mellan olika kategorier. En forskare som genomför en kvalitativ metod är intresserad av de kvaliteter och egenskaper en företeelse har. Förståelse om kvaliteten och egenskaperna ger en ökad förståelse för
7
företeelsen (Bjereld, Demker & Hinnfors 2002). Frågor som kan besvaras i en kvalitativ intervju är: ”hur mycket?”, ”hur många?” och ”i vilken utsträckning?” (Bjereld, Demker
& Hinnfors 2002). Intervjufrågorna i denna studie (bilaga 1) ställer frågor om till vilken utsträckning företagen arbetar med hållbar utveckling, men även vilka orsaker som ligger till grund för de valda arbetssätten. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att ge upphov till utförligare svar. Enligt Bjereld, Demker och Hinnfors (2002) underlättar det vid tolkning av situationer. Inför intervjuerna mailades ett underlag (bilaga 2) till samtliga respondenter för att ge dem en viss förståelse innan intervjun genomfördes.
Underlaget innehåller en sammanfattning av FN:s 17 globala mål, och skickades på grund av det faktum att samtliga ledare kanske inte vet innebörden av dessa mål men omedvetet arbetar med dem. Dessa mål nämns och utformar intervjufrågor för att eventuellt ge fler företag kunskap om dem och att de finns, samtidigt som Sandbacka Science Park får fakta om hur målen används beroende på kön på ledaren och bransch samt viss kunskap om vad som krävs för att företag ska arbeta utifrån målen.
För att korta ner längden på intervjuerna och visa intervjuarens intresse och kunskap om företagen gjordes webbsökningar på medverkande företag och dess ledare innan intervjuerna genomfördes. På så sätt kunde frågor som ålder på ledare, tid som ledare och antal anställda på företagen besvaras självständigt innan intervjuerna genomfördes och huvudfokus under den befintliga intervjutiden kunde läggas på de viktiga frågorna.
Semistrukturerade intervjuer konstruerades om företagens arbete med hållbar utveckling och FN:s 17 globala mål samt andra nödvändiga dimensioner för studien. De semistrukturerade frågorna användes vid intervjuerna på grund av att denna konstruktion av frågor utgår från ett frågeområde snarare än detaljerade frågor. Större frågeområden ger upphov till naturligare samtal där respondenten har möjlighet att i viss utsträckning styra vikten på olika samtalsområden som kan tas upp (Martin 2011).
Intervjufrågorna (se bilaga 1) som ställts är förutbestämda och ställdes till samtliga medverkande respondenter. Eftersom samtliga respondenter svarar på samma huvudfrågor ges ett rättvist bedömningsunderlag där alla behandlas lika. Intervjuaren har genom denna konstruktion av intervjufrågor möjlighet att ställa följdfrågor utifrån respondentens svar, snarare än vad man vill att respondenten ska svara (Academic Work 2018). Genom öppna frågor ges en uppmuntran till respondenten att utveckla sina svar genom bland annat följdfrågor. Syftet med en semistrukturerad intervju är att få
8
respondentens syn på sin verklighet utan att påverkas av eller ledas av intervjuaren (Martin 2011).
Det finns en del för- och nackdelar med semistrukturerade intervjuer. Fördelarna anses enligt Academic Work (2018) vara att respondenterna ofta känner sig avslappnade och trygga eftersom intervjun ofta upplevs som ett samtal. Den röda tråden och huvudfrågorna ger intervjun ett seriöst och professionellt intryck. Nackdelar med semistrukturerade intervjuer anses vara att intervjuaren måste veta exakt vilka frågor studien kräver svar på av respondenten. Det är enkelt att ställa följdfrågor som egentligen inte är relevanta utifrån det förväntade resultatet eller övriga respondenters svar (Academic Work 2018).
2.6 Analysmetod
Multifallstudien analyseras genom en jämförelse mellan de fyra medverkande företagen.
Jämförelsen bygger på studiens frågeställningar. Arbetet med hållbar utveckling jämförs utifrån könet på ledaren på företagen, tillhörande sektor och könsfördelning i styrelsen.
Genom analysen framkommer likheter och skillnader gällande de två könens ledarstilar med avseende på arbete med hållbar utveckling, men även om tillhörande sektor eller könssammansättning i styrelsen har någon påverkan. Det framkommer dessutom huruvida andra aspekter såsom ålder på ledaren och tid som ledare kan ha en påverkan på arbetet med hållbar utveckling.
Studiens analyser genomförs i löpande text utifrån intervjusvaren från samtliga företag.
De enskilda intervjusvaren från samtliga företag analyseras utifrån studiens frågeställningar för att sortera nödvändiga svar från oanvändbar fakta. Samtliga intervjusvar presenteras var för sig för att sedan analyseras och jämföras med varandra utifrån samtliga nödvändiga aspekter. Analyser görs även utifrån litteraturstudier för att jämföra fakta med medverkande företag och analyser som görs i diskussionen på denna studie.
2.7 Presentationsmetod
Intervjusvaren från samtliga medverkande företag presenteras i löpande text i rapportens resultatdel. Likheter och skillnader mellan företagen belyses tydligare i rapportens diskussions del. Där sammanfattas intervjusvaren från samtliga medverkande företag och de mest väsentliga intervjusvaren belyses i en tabell. Tabell 2 visar hur
9
presentationstabellen i rapportens diskussionsdel är utformad med samtliga rubriker. I denna tabell presenteras alla medverkande företag utifrån de aspekter som rubricerats.
En tabell används som presentationsmetod för att tabeller underlättar vid jämförelser på grund av att de är väldigt överskådliga. Med tabeller är det även möjligt korta ner innehållet och slippa använda ord som inte bidrar till informationen man vill förmedla (Sandin 2014).
Tabell 2. Presentationstabellens rubriker.
Företag
Kön på ledaren Bransch
Könssammansättning i styrelsen Arbete med hållbar utveckling Kontakt med FN:s mål Används FN:s mål medvetet Ansvar som ledare
Ålder på ledaren
Ledare på företaget sedan
Tabellen förklaras och diskuteras i löpande text för att ge läsaren en förståelse över vad tabellerna innefattar och betyder. Användning av tabeller är inte en metod som används istället för text utan snarare ett komplement. Tabeller bör användas för att illustrera, förtydliga eller exemplifiera det som nämns i löpande text (Chalmers skrivguide 2016).
Ytterligare presentation och diskussion görs av studiens mest betydelsefulla aspekter för att belysa studiens resultat utifrån syfte och frågeställningar.
2.8 Studiens kvalitet
De metoder som använts anses vara de mest realistiska för denna typ av studie med de aktuella frågeställningarna. Svensson (2015) beskriver möjliga nackdelar med fallstudier. Han nämner bland annat att de är svåra att generalisera och överbetonar enskilda aktörers roll. Generaliserbarheten för en fallstudie är alltså låg.
Generaliserbarheten i denna studie ökar genom den tydliga beskrivningen av hur studien genomförts. Genom de öppna kvalitativa intervjuerna framkom genuina svar som inte kunnat riktas eller förberetts för att tillfredsställa intervjuaren. Att intervjuerna till största del genomförts via telefon är inte optimalt då det inte tar hänsyn till kroppsspråk
10
och situation som en fysisk intervju gör (Bjereld, Demker & Hinnfors 2002). Men utifrån de flesta företagens förutsättningar och längden på intervjuerna var telefonintervjuer det mest önskvärda. Att använda tabeller som presentationsmetod anses vara det optimala på grund av tydligheten. Det blir enkelt att följa resultatet utifrån frågeställningarna och intervjusvaren.
I kvalitativa undersökningar och speciellt vid intervjuer är etiska aspekter mycket viktiga, på grund av det begränsade antalet respondenter och den stora andel information varje respondent delar med sig av (Martin 2011). De främsta etiska aspekterna vid genomförande av intervjuer är att skydda respondenterna, försäkra sig om att respondenterna inte kommer till någon skada efter sin medverkan i studien och översätta svaren till text på ett korrekt sätt (Kvale 1997). Dessa aspekter ses inte som något problem i denna studie då intervjuerna generellt inte genererar information som kan leda till konsekvenser för varken respondenterna eller företagen. Denna studie innefattar inte namnen på medverkande företag eller dess ledare, just för att skydda både företagen och ledarna från eventuella konsekvenser. Att varken namn på företagen eller ledarna framgår i studien påverkar inte resultatet då det inte anses vara relevant utifrån studiens frågeställningar och syfte. Att intervjusvaren översätts till text på ett sätt som inte är helt korrekt utifrån respondenten är alltid en risk med intervjuer, med tanke på den mänskliga faktorn och andra påverkande faktorer till exempel stress och missförstånd. Huvudfrågorna i denna intervju är konstruerade på ett sätt som framhäver ja/nej-svar med möjliga följdfrågor vilket reducerar risken för grova missförstånd.
Validiteten och reliabiliteten är något som en forskare bör ha i åtanke genom hela arbetet vid en kvalitativ ansats, såväl datainsamling som analys berörs av begreppen. I en kvalitativ ansats handlar begreppen om att kunna argumentera för att använda metoder medför en hög validitet och reliabilitet (Gunnarsson 2002).
Validitet avser att metoden mäter det man vill mäta (Metoddoktorn 2014), att studien mäter rätt saker och att rätt metod används vid rätt tillfälle (Gunnarsson 2002).
Validiteten för detta arbete är beroende av relevansen i intervjufrågorna. Tanken med intervjufrågorna är att de ska vara relaterade och riktade till FN:s 17 globala mål, inte att ställas ordagrant beroende på de globala målen. Denna utformning av intervjufrågor leder till att validiteten är stark, men samtidigt finns alltid risken att frågorna misstolkas eller att svaren inte stämmer in med FN:s globala mål. Intervjuer med förutbestämda
11
huvudfrågor som ger möjlighet till spontana följdfrågor stärker validiteten genom att intervjuaren kan styra intervjun om den går mot fel riktning, samtidigt som respondenten har möjlighet att berätta om sin egen uppfattning (Martin 2011). Genom att göra en multifallstudie ökar validiteten för arbetet, på grund av högre antal beviskällor (Tellis 1997).
Reliabilitet handlar främst om pålitlighet, är studiens resultat så pålitligt att upprepade studier skulle ge samma resultat (Gunnarsson 2002; Metoddoktorn 2012). Arbetets reliabilitet bygger på antalet intervjuer som genomförs men även på frågornas utformning. Målet har genom hela arbetet varit att genomföra tillräckligt många intervjuer för att resultatet ska bli trovärdigt. Fyra stycken intervjuer genomfördes, vilket kanske inte är optimalt. En jämförelse mellan företagen utifrån studiens önskvärda aspekter har kunnat genomföras. Däremot påverkas möjligheten att upprepa denna studie och få samma resultat. Möjligheten för detta kan enbart anses vara stor om samma företag medverkar i studien. Oavsett hur många företag som medverkat i studien hade detta varit en risk.
Genom semistrukturerade intervjufrågor som främjar besvararens egna uppfattningar ges mer trovärdiga svar vilket stärker resultatet. Att intervjuer görs stärker reliabiliteten ytterligare genom att ge upphov till fler egna åsikter än vad en enkät skulle göra. I enkäter är det enklare att svara vad man tror att den som frågar vill höra, intervjuer främjar inte detta lika starkt. Däremot finns det en liten risk för detta ändå, då telefonintervjuer inte medför tolkningar av kroppsspråk. Intervjuer ansikte-mot-ansikte hade stärkt reliabiliteten på grund av dessa faktorer. Reliabiliteten för studien ökar genom det faktum att resultatet från en multifallstudie anses vara starkt och pålitligt (Gustafsson 2017).
12
3. Teoretisk referensram
3.1 Miljökonsekvenser
Vi människor är en stark bidragande faktor till dagens klimat- och miljöförändringar, genom bland annat utsläpp av växthusgaser (Dankelman 2002). Några följder av de miljö- och klimatförändringar som sker i dagens samhälle är att glaciärer smälter, havsnivåer stiger, väderförhållanden blir mer extrema och stora naturkatastrofer inträffar oftare. Det finns ytterligare problem med miljöförstöring i fattiga delar av världen där företag nyttjar resurser utan att tänka långsiktigt på miljön och invånarna (Globalportalen 2018). Vi människor arbetar mer och mer med hållbar utveckling men de fattiga som inte kan påverka de negativa förändringarna är oftast de som drabbas hårdast av konsekvenserna (Dankelman 2002).
En hållbar utveckling grundar sig på att mänsklighetens sätt att förbruka naturresurser håller sig inom planetens gränser (Raworth 2012). För att motverka klimatförändringarna är det viktigt att hitta nya energilösningar och att stora företag tänker mer hållbart, samtidigt som ett internationellt samarbete med gemensamma mål för att minska utsläppen behövs (Globalportalen 2018). En hållbar utveckling handlar lika mycket om de fattiga länderna och deras problem som de rika ländernas fortsatta samhällsförändring (WWF 2008).
3.2 Hållbarhet
Hållbarhet kan definieras som: ”Att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov” (Brundtland- kommissionen 1987).
Begreppet hållbarhet härstammar enligt Kuhlman och Farrington (2010) ursprungligen från skogsbruket där det handlade om att inte förbruka mer än skogens nya tillväxt. Idag är begreppet uppdelat i tre olika dimensioner: ekologi, samhälle och ekonomi. Dessa tre dimensioner är inte beroende av varandra men det bör finnas en tanke på samtliga vid arbete med hållbar utveckling. Ett arbete som leder till en ekonomisk vinst ska inte påverka samhället eller ekologin negativt för att gynna hållbarheten (Kuhlman &
Farrington 2010).
13
Den ekologiska dimensionen är relaterad till att bevara naturen och landskapet (Pawlowski 2008). För att skydda naturen har skyddade områden implementerats på jorden. Dessa områden är däremot inte en lösning för miljöproblemen. Globala miljöproblem utgör ett hot överallt på jorden, oavsett naturligt värde och skyddade områden. Den ekologiska dimensionen i hållbar utveckling går inte bara att relatera till att bevara naturen. Indirekt handlar det om att forma en rumslig ordning, att skapa och upprätthålla områden som människor kan befinna sig på (Pawlowski 2008). Detta går att koppla till den andra dimensionen av hållbarutveckling: samhället.
Samhällsdimensionen handlar om den sociala miljön. Social miljö innefattar fler faktorer till exempel traditioner, kultur och levnadsvillkor. De fundament som bygger på individens existens både materiella och andliga aspekter bör skyddas av den sociala miljön (Pawlowski 2008). Mänskliga relationer till miljön är också en del av samhällsdimensionen. Dålig respekt för andra människor går att likna med dålig respekt för miljön (Pawlowski 2008).
Mycket av fokuset låg på den ekonomiska utvecklingen till en början men detta har förändrats. Den ekonomiska dimensionen innefattar faktorer gällande produktivitet för att tillhandahålla sysselsättning samt öka konsumtion och rikedom (Kates, Parris &
Leiserowitz 2016).
3.2.1 FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling
Tillsammans har samtliga medlemsländer i FN kommit fram till 17 globala mål (se bilaga 2) för att uppnå fyra tillstånd gällande hållbar utveckling till år 2030. Dessa fyra tillstånd är att: avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter i världen, lösa klimatkrisen samt främja fred och rättvisa (Globala målen 2018). De kan sammankopplas och arbetas med genom någon eller några av de 17 uppsatta målen. För att de globala målen ska uppnås krävs att samtliga delar av samhället involveras. Alla måste aktivt delta i genomförandet av målen för att vi ska lyckas (Globala målen 2018).
Alla FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling har underliggande delmål vilket ger upphov till mer påtagliga och mätbara mål samt möjlighet till egna tolkningar (Product Social Impact Assessment 2017).
14
Figur 1. ”Hållbarhetstårtan.” (International Aid Cooperation Organization 2017).
FN:s 17 globala mål kan struktureras upp liknande en tårta, se figur 1. Denna struktur visar att målen inte bara kan delas upp i tre nivåer, utan även att alla delar är beroende av varandra för att en hållbar utveckling ska uppnås (International Aid Cooperation Organization 2017; Product Social Impact Assessment 2017). Tårtstrukturen ger illustrerar att vi måste övergå till ett arbetssätt där ekonomin samverkar med samhället för att utvecklas inom planetens gränser snarare än att ekonomi, samhälle och ekologi är tre enskilda delar av hållbar utveckling (International Aid Cooperation Organization 2017). Rockström et al. (2009) beskriver planetens säkra gränser som det säkra driftsutrymmet för mänskligheten i förhållande till planetens biologiska subsystem.
3.3 Jämställdhet
Det finansiella gapet avseende på resurser i förhållande till jämställdhet var under 2015, 23,8 miljarder dollar. Med tanke på dessa uppgifter är finansieringen av kvinnors rättigheter otillräcklig (Rosche 2016). Verkligheten är också någonting som står i strid med det finansiella gapet. Att förvänta en samhällelig, politisk och ekonomisk omvandling som uppnår jämställdhet att vara kostnadsneutral är orealistiskt (Rosche 2016).
Kvinnan och hälsan har en avgörande betydelse för att främja såväl global som nationell hållbar utveckling. Kvinnor påverkas av många ojämlikheter bland annat
15
könsdiskriminering och fattigdom. Samtliga dessa ojämlikheter försämrar kvinnornas förmåga att bidra till en hållbar utveckling (Langer et al. 2015). En positiv hållbar utveckling kan uppnås när regeringen arbetar för jämställdhet och en förändring av kvinnornas befintliga ställning (Bayeh 2016). För att försvara den befintliga grund för kvinnors rättigheter och jämställdhet i de globala hållbarhetsmålen krävs ett stort engagemang för dessa rättigheter (Esquivel & Sweetman 2016).
3.4 Kommunens betydelse vid arbete med hållbar utveckling
I Kommunallagen 2 kap. 1 § (10) står det: Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Detta innebär att kommunerna har ansvar för tillexempel vatten och avlopp, fjärrvärme och energiförsörjning (Axelsson & Strömberg 2005)
Axelsson och Strömberg (2005) visar att kommuner generellt anser att näringslivet kräver ett visst stöd vid arbete med hållbar utveckling. Bland annat framkommer att förslag på stöd som krävs är:
Information och utbildning
Stöd att införa ett förenklat ledningssystem för företagetsarbete för en hållbar utveckling.
Att kommunen själv föregår med ett gott exempel och anpassar sin verksamhet till en hållbar utveckling. Det är viktigt att genom handling visa att kommunen prioriterar dessa frågor för att motivera företagen.
En funktion som hjälper företagen att hitta rätt person för sitt ärende och att representanter från kommunen finns tillgängligt vid behov.
Representanter från näringslivets har liknande önskemål på vilket stöd som önskas från kommunen gällande arbetet med hållbar utveckling.
3.5 Män, kvinnor och miljöförändringar
Enligt Dankelman (2002) finns det både positiva och negativa kopplingar gällande miljön och de två könen: man och kvinna. Synen vi människor har på miljöförändringarna kan vara beroende av bland annat religion, kön, ålder, generation och samhällsklass. Detta kan även vara ett faktum vid skillnader mellan människor med
16
samma kön. I vissa fall kan det vara lika stor skillnad mellan två kvinnor som det är mellan en man och en kvinna (Dankelman 2002).
Dankelman (2002) skriver att klimatförändringar har en lika stor emotionell påverkan på både män och kvinnor. År av uppdelade hushållssysslor har dock gett upphov till att kvinnor känner ett större ansvar till att hushålla med befintliga resurser. Kvinnornas hushållssysslor har varit mer kopplade till miljön bland annat genom arbeten mot en hållbar matförsörjning med befintliga resurser. Trots att kvinnor nu anses använda mest energi och leda fler industrier anses de påverkas mer direkt av miljön och miljöförstörelser än vad männen gör. Vid klimatförändringar kan Dankelman (2002) även se att kvinnor självmant organiserar sig vid arbeten gällande hållbar utveckling, samtidigt som de även utifrån medfödd kunskap leder ett land med klimatförändringar annorlunda än vad män gör (Dankelman 2002). En studie på universitetsstudenter påvisar att den enda faktorn som inte skiljer män och kvinnors beteende avseende miljö är attityden (Vicente-Molina, Fernández-Sainz & Izagirre-Olaizola 2018). Däremot påvisar studien ingen skillnad mellan könen när det gäller uppbyggnadsprofilen för miljöbeteenden, återvinning eller miljövänliga inköpskomponenter.
EU-snittet för andelen kvinnor i börsbolagensstyrelser är 25 procent (Galte-Schermer 2018a). I de största svenska börsbolagen är 36 procent kvinnor, vilket leder till att Sverige är ett av de länder med högst andel kvinnor i börsbolagens styrelser (Galte- Schermer 2018a). Al-Shaer och Zaman (2016) har i en studie undersökt om könsskillnader i styrelsen påverkar hållbarhetsrapporteringens kvalitet. Denna undersökning visar att könsspecifika styrelser speciellt med oberoende kvinnliga ledamöter har en positiv koppling till hållbarhetsrapportering. Även Nadeem, Zaman och Saleem (2017) har kommit fram till att könsskillnader i styrelsen har en positiv inverkan på företagets hållbarhetsmässiga resultat. Resultatet stödjer tanken att kvinnornas närvaro i styrelser påverkar företagen genom att implementera miljövänliga metoder. Utöver dessa resultat leder könsskillnader i styrelsen till konkurrensfördelar genom en effektiv styrning samt ökad kunskap, innovation och kreativitet (Nadeem, Zaman & Saleem 2017). Sila, Gonzalez och Hagendorff (2015) skriver att könssammansättningen i styrelsen inte bestämmer företagets risktagande. En mansdominerad styrelse kan vara lika risktagande som en kvinnodominerad styrelse.
17
3.6 Ledarstilar
Att tänka globalt är något som många ledare i industrier har insett är en förutsättning för fortsatta konkurrensfördelar i den föränderliga världsekonomin (Vredenburg & Westley 1999). Ledare måste inte bara besitta effektiva ledaregenskaper utan även sociala och känslomässiga egenskaper (Mandell & Pherwani 2003). En ökad oro för de globala miljö- och samhällsriskerna har en betydande roll för företags strategiska beslutsfattande. För att uppnå en högre konkurrenskraft genom att sträva efter internationella standarder måste ledaren uttrycka de miljö- och samhällsmässiga konsekvenserna av verksamheten (Vredenburg & Westley 1999).
Enligt Galte-Schermer (2018b) utnämndes 14 000 personer till chefer under 2016, och 41 procent av dessa var kvinnor. Detta leder till att könsfördelningen bland chefer blir allt jämnare, dock skiljer sig fördelningen i olika sektorer (Galte-Schermer 2018b). Ett ökat antal kvinnor tillsätts vid ledarroller som traditionsenligt blivit besatta av huvudsakligen män, vilket medför att skillnaderna mellan män och kvinnors ledarstilar diskuteras (Eagly & Johannesen-Schmidt 2001). Frågan om kvinnor och män har olika ledarstilar är mycket debatterad men det finns inte mycket kunskap om beteendet hos de olika könen när de sitter på en ledningsroll (Eagly & Johannesen-Schmidt 2001). Burke och Collins (2001) hävdar att det under tidigt 90-tal inte fanns någon skillnad mellan män och kvinnors ledarstilar. Eagly och Johannesen-Schmidt (2001) har dock kommit fram till att ledarstilarna ofta skiljer sig genom att kvinnor ofta tänker mindre hierarkiskt, främjar samverkan och förbättrar arbetarnas självkänsla. Kvinnor anses även avancera i karriären genom att följa en interaktiv ledarstil som passar dem själva.
Denna ledarstil går att koppla till ledningsfärdigheter sammanhörande med framgång, till exempel starkare möjligheter att utvecklas än män (Burke & Collins 2001). En studie gjord av Mandell och Pherwani (2003) visar att kvinnor har en högre känslomässig intelligens än männen. Forskarna menar att kvinnor kan vara bättre på att styra sina och andras känslor, däremot visar samma studie att det inte råder någon skillnad mellan manliga och kvinnliga ledares känslomässiga förstånd när det kommer till transformerande ledarskap. Transformerande ledarskap innebär att ledaren fokuserar på människorna och anpassar arbetarnas behov till organisationens mål. Denna typ av ledarskap har en positiv effekt på arbetarnas engagemang (Tyssen, Wald & Spieth 2013). Enligt Burke och Collins (2001) undersökning anses kvinnor även vara bättre på att coacha och utveckla samt kommunicera, vilket är två framgångsfaktorer för en
18
ledare. Det går dock inte att förutse att en kvinna och en man med samma roll skulle uppträda på samma sätt, då det finns stereotypiska skillnader i beteendet mellan de båda könen.
3.6.1 Följare
Enligt Milikic, Sandberg och Tran (2016) kännetecknas det traditionella ledarskapet med att genom produktion av någonting få eventuella följare att agera på önskvärt sätt och på så sätt producera arbete. Ett ledarskap är inte betydelsefullt om följare inte existerar. Ledarskap innebär att ledaren agerar och följarna svarar och följer beroende på hur ledarskapet utformar sig (Sveningsson & Alvesson 2010). Utan följare är ett ledarskap inte nödvändigt då en relation krävs. Denna typ av följare-ledare relation kräver att man aktivt väljer bort de man inte vill följa eller leda (Maroosis, 2008).
Relationen mellan en ledare och dess följare måste vara byggt på ömsesidigt följarskap.
Ledaren måste ta hänsyn till följarnas viljor och önskemål. Det är vanligt att även ledare agerar följare till andra som inspirerar ledarens tankesätt. På så sätt tilldelas ledare rollen som vägvisare för sina följare med uppgiften att visa sina följare hur man tänka och agera utifrån den ledaren själv influeras av (Milikic, Sandberg & Tran 2016).
Att vara en följare innebär enligt Lotta Lindgren AB (2014): att åsidosätta sina egna mål och istället anta ledarens mål. Kärnan i relationen följare-ledare är att som följare ge upp sin självständighet till någon annans favör. Följare vill visa sin inspiration och viljan att vara en del av sin ledares framgång. Som följare har man möjlighet att motsätta sig ledarskapet men även att välja att själv leda. Det är också vanligt att följare öppet kritiserar sin ledare och dennas beslut (Milikic, Sandberg & Tran 2016).
3.6.2 Förebild
Enligt Milikic, Sandberg och Tran (2016) kan en ledare som agerar förebild kopplas till ett transformativt ledarskap. En transformativ ledare kan kännetecknas genom att vara genuin, visa omsorg för andra, stärka potential, integritet och trovärdighet, vara tillgänglig samt förmågan att inspirera. Enligt Sveningsson och Alvesson (2010) kan ett transformativt ledarskap definieras som: förmågan att motivera och inspirera, utmana traditionella antaganden och visa respekt för följarnas värdighet och intressen.
Sveningsson och Alvesson (2010) menar även att syftet med ett transformativt
19
ledarskap är att fungera som en förebild och inspirera följare till egna prestationer genom att ta efter ledarens framgångar.
Det transformativa ledarskapet handlar om att ledaren agerar mentor för att stödja följarnas utveckling. Enligt Bass och Riggio (2006) är transformativt ledarskap det bäst lämpade ledarskapet. Boerner, Eisenbeiss och Griesser (2007) visar att det finns positiva kopplingar mellan transformativt ledarskap och organisationers prestationer.
Enligt synonymer.se definieras en förebild som: någon eller något som man bör vara eller göra som (synonymer.se). Nilsson (2007) skriver att det sällan räcker med att ledare hänvisar till riktlinjer eller ordningsregler, utan att man som förebild kan behöva ställa frågor bakom frågorna, tillexempel varför-frågor.
3.7 Drivkrafter och hinder
De största hindren för företag gällande genomförandet av miljöstrategier är brist på kunskap och information med avseende på miljöpåverkan samt brist på befintliga resurser (Bey, Hauschild & McAloone 2013).
För att motarbeta könsskillnader med avseende på klimatförändringar kan en lösning enligt Resurrección (2013) vara att ta itu med drivkrafterna för de könsspecifika och andra typer av sårbarheter snarare än att sträva efter fokuserade mål för till exempel kvinnors deltagande i projekt. Författaren menar att företag bör fokusera på att få bort den praxis som skapar ojämlikheter och sårbarheter. Ett klimatprogram kan användas för att bättre betjäna med mer förståelse av män, kvinnor och deras erfarenheter samt anpassning till ett förändrat klimat. Utifrån detta kan en klimatförändringspolitik dra mindre nytta av arbetarnas illusioner, och istället ta mer nytta från analyser av till exempel miljö, klimat och människor (Resurrección 2013).
Drivkrafter för arbete med hållbar utveckling kan vara interna, externa eller anslutna.
De anslutna drivkrafterna innefattar organisationen och dess förutsättningar, till exempel tillgång till resurser, miljökriser, marknadsposition och sociala kriser (Lozano
& Von Haartman 2017). De vanligaste drivkrafterna för företag att implementera miljöstrategier är lagstiftningskrav, kundkrav och förväntade konkurrensfördelar (Bey, Hauschild & McAloone 2015). För att göra en organisation hållbar krävs kunskap om vilken drivkraft som är viktigast och har störst inflytande för varje typ av organisation.
20
Varje organisation bör sedan definiera hållbarhet utifrån relationen mellan de interna, externa och anslutna drivkrafterna (Lozano & Von Haartman 2017). En studie gjort av Biscotti & D’Amico (2016) visar ett resultat som tyder på ledarnas benägenhet att ta uti med miljöfrågor påverkas mycket av ledarnas vilja att etablera eller bekräfta sin egen enskilda status, men även viljan att överensstämma med gruppnormer. Samma studie visar även att yngre ledare visar en högre miljöbenägenhet än de äldre ledarna (Biscotti
& D’Amico 2016).
21
4. Resultat
4.1 Företag 1
Företag 1 är ett kommunägt företag med en 44-årig kvinnlig ledare. Denna kvinna har varit ledare på företaget sedan april 2012. Företaget har 35 stycken anställda, där övergripande mängden är män. Företaget har som uppgift att förse närsamhället med rent och drickbart vatten. Arbetet med hållbar utveckling sker genom att på ett hållbart sätt arbeta för att samtliga människor ska ha tillgång till rent vatten och sanitet.
Drivkraften för att genomföra detta arbete mot en hållbar utveckling är just det uppdrag man har, att tillförse samhället med ett bra omhändertagande av avlopp och vatten.
Företaget ser sitt uppdrag som en samhällsinsats vilket ger ytterligare en drivkraft.
Företag 1 uttalar sig arbeta utifrån FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling, där målen diskuteras i styrelsen samt på konferenser och möten. Det var även så man först kom i kontakt med målen. Arbetet med hållbar utveckling grundar sig på existerande policys. Företaget arbetar aktivt med mål 5: jämställdhet, mål 6: rent vatten och sanitet, mål 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur, mål 13: bekämpa klimatförändringen samt mål 14: hav och marina resurser. Mål 6 är ett är företagens mest relevanta och viktiga mål att arbeta mot, genom sin uppgift. Företagets huvudsakliga uppgift är att säkerställa tillgång till rent vatten- och sanitetsförvaltning för alla, vilket ordagrant är vad FN:s mål syftar till. Även mål 13 är viktigt och relevant för företaget då processen skulle kunna medföra vissa risker för klimatet. Med tanke på detta mål arbetar företaget för att vidta åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser, bland annat genom valet av kemikalier, elförbrukning samt val är färd- och drivmedel. Mål 5 är inte lika relevant för företagets process eller uppgift men det anses ändå vara viktigt att arbeta för att uppnå jämställdhet, samt alla kvinnors och flickors egenmakt. Detta sker genom jämställdhetsplaner. Mål 9 som innebär att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation anser ledningen sammanfaller med företagets uppgift. Genom processens medvetenhet för en hållbar utveckling förbättras dessa faktorer. Att bevara och utnyttja haven och de marina resurser på ett hållbart sätt (mål 14) kan även det kopplas till företagets process för att tillförse samhället med rent vatten. De kemikalier och liknande medel som används för att producera rent dricksvatten till samhället kommer förr eller senare att hamna i havet, vilket leder till att företagen bör ha detta i åtanke för att uppnå en hållbar utveckling. Dessa fem mål som företaget anser sig arbeta aktivt med är även de mål som anses vara mest relevanta och
22
viktiga. Däremot vet ledaren på företaget att det möjligtvis finns fler mål som företaget skulle kunna arbeta med men det är ingenting det finns någon kunskap om i dagsläget.
Ledaren anser även att det finns mål som inte är relevanta för det arbete som utförs på företaget.
Ledaren på företag 1 anser sig vara en förebild, snarare än en följare, som lever efter och sprider vidare betydelsefull kunskap om FN:s 17 globala mål samt betydelsen av arbetet med hållbar utveckling. Hon anser sig få mycket hjälp av personal med miljöfrågor som huvuduppgift, samt att samtliga medarbetare medverkar för att föra vidare denna kunskap i den mån varje enskild arbetare kan. Det är däremot möjligt att ledaren inte belyser att kunskapen härstammar från FN:s 17 globala mål utan snarare hänvisar till kommunala bestämmelser, trots att dessa bestämmelser även går att koppla till FN:s mål.
Trots att företaget anser sig aktivt arbeta mot mål 5: jämställdhet, är största delen av arbetarna män och så även i styrelsen. Styrelsen består av åtta personer där sju av medlemmarna är män och en av dem kvinna. Ledaren på företaget anser att detta är lite av ett problem för företaget men att det är lågt prioriterat av politikerna. Problemet med detta är att styrelsen representeras av politiker och alltså är beroende av valresultat. Det kan därför vara svårt för företaget att förändra eller bestämma medlemmarna i denna styrelse. Ledaren på företaget tror att allt arbete förbättras av jämställdhet och skulle därför önska en ökad jämställdhet bland både medarbetare och styrelsemedlemmar på företaget.
Vid frågan om yngre ledare tänker mer på hållbar utveckling än vad äldre ledare gör är ledaren på företag 1 beredd att hålla med. Hon har svårt att veta om hon själv tillhör yngre eller äldre ledare men håller med om att yngre ledare generellt tänker mer på hållbar utveckling. Detta är ett fenomen som hon även ser bland sina anställda. Hon tror att det kan bero på uppväxten. Att medvetenheten för arbete med hållbar utveckling och de eventuella riskerna med att inte arbeta med hållbar utveckling är större hos de yngre medarbetarna och ledarna på grund av att det på ett annat sätt funnits med hela uppväxten. Detta är ett fenomen som ledaren på företaget tror kommer leva med hela tiden men att det inte behöver vara negativt. Det kan vara nyttigt för alla företag att få in lite nytänkande i form av yngre förmågor.
23
4.2 Företag 2
Företag 2 är ett kommunägt företag med en 53-årig manlig ledare och 80 stycken anställda. Ledaren på företaget har varit ledare sedan juni 2013. Företaget har som uppgift att tillförse sina kunder och samhället med bland annat fjärrvärme, elnät, bredband och vatten samt avlopp, med andra ord är företaget ett energibolag. Företaget arbetar främst med hållbar utveckling genom ägardirektiv. Drivkrafterna för arbetet med hållbar utveckling är just ägardirektiven, men även kommunen och företagets vilja att vara långsiktigt hållbara. Ledaren på företaget anser inte att det finns några hinder för arbetet med hållbar utveckling. Ägardirektiven är tillräckligt tydliga och stöds av samtliga inblandade parter.
Arbetet med hållbar utveckling sker enligt ledaren på företag 2 utifrån FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling. Ledaren kom i kontakt med målen genom, vad han själv kallar, den massiva informationsdelningen kring dessa mål under de senaste åren. Detta har företaget tagit del av genom bland annat utbildningar samt kunskapsdelning från ägarsidan och kommunen. Företaget arbetar aktivt med att minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning samt säkerhet. Detta kan kopplas till mål 6, 7, 13, 14 och 15. Mål 6 innebär att företaget säkerställer att alla har tillgång till rent vatten och sanitet. Det mest aktuella målet för företag 2 är mål 7 som syftar till att säkerställa att samtliga människor har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till ett överkomligt pris. Mål 13 handlar om att vidta åtgärder för att bekämpa klimatförändringar och eventuella konsekvenser. Både mål 14 och 15 handlar om att bevara jordens befintliga resurser.
Mål 14 om att bevara haven och marina resurser på ett hållbart sätt och mål 15 att främja till ett hållbart utnyttjande av ekosystemet för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Utöver de mål företaget arbetar aktivt med ses även de samhällsmässiga målen som relevanta och viktiga. Det är mål: 4, 5 och 10, vilka handlar om att säkerställa en jämlik utbildning för alla, jämställdhet mellan kvinnor och män samt att minska ojämlikhet inom och mellan länder. Ledaren på företaget kan däremot inte uttala sig om hur företaget arbetar mot dessa mål.
Ledaren på företaget anser sig ha som uppgift att se till att företaget lever upp till befintliga ägardirektiv. Han anser sig själv vara en blandning mellan en förebild och en följare när det gäller arbetet med hållbar utveckling, beroende på varje enskilt arbetes effekt. Han anser att hans inblandning krävs vid arbete som kan leda till ekonomiskt resultat, för att till exempel genom kundnöjdhet generera högre inkomster till företaget.
