Slutsats

I Lgr 11 (Skolverket, 2011, s.8) under ”En likvärdig utbildning för alla” står att läsa ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” Kan vi då enkelt uttrycka huruvida det är till fördel eller nackdel med nivågruppering i skolan? Vårt svar måste bli nej och vi menar att det är situationen som får avgöra. Vår slutsats stämmer överens med tidigare forskning gjord av Karlsson och Lundstedt (2006), som i sin studie kommit fram till att det var svårt att avgöra om det var till fördel eller nackdel med nivågruppering i den undersökta gruppen. Även Wallby et al. (2001) poängterar ovissheten kring huruvida nivågrupperingar är till fördel eller nackdel för elevernas utveckling. Utifrån vår studie finns ett antal resultat som ger oss belägg för att det skulle kunna vara en fördel med heterogena grupper. Vi kommer nu att redogöra för några av dem här. Ett av resultaten vi syftar på är att den lågpresterande gruppen inte löser uppgiften på ett korrekt sätt och dessutom inte förstod att så var fallet. Vi menar att heterogena grupper hade kunnat ge dessa elever en större möjlighet att utveckla djupare kunskaper. Vår tolkning grundar sig i Vygotskijs (1934) teori om den närmaste utvecklingszonen. Vidare menar vi att även de högpresterande grupperna, där det förekom få diskussioner, hade kunnat utveckla djupare kunskaper. Om de hade deltagit i en heterogen grupp finns, enligt oss, möjligheten att de hade behövt förklara för de lågpresterande eleverna hur de hade tänkt och på så sätt utvecklat sina färdigheter att översätta det inre språket till ett yttre. Lester (1988) menar att eleverna tränas i att använda sig av i sammanhanget korrekta ord och begrepp när de utmanas att berätta för varandra. Vidare hävdar vi att de lågpresterande kommer få svårigheter att uppnå samtliga mål i Lgr11 (Skolverket, 2011) om de alltid kommer vara indelade i grupper med endast andra lågpresterande. Leonard (2001) menar att låg- och medelpresterande elever utvecklar en bättre förståelse i de heterogena grupperna än i de homogena. Med tanke på att författaren vidare hävdar att de högpresterandes förståelse inte påverkas signifikant av att de ingår i heterogena grupper, måste vi dra slutsatsen att i vissa situationer kan det vara en större fördel att arbeta utifrån heterogena grupper.

Fördelarna med homogena grupper är, enligt oss, att eleverna får arbeta med andra elever som innehar ungefär en lika stor förståelse som de själva. Detta kan leda till att de högpresterande eleverna får mer utmaning och att det bidrar till att vidareutveckla

40

deras förståelse. Studier visar dock att de högpresterandes prestationsutveckling inte hade en kraftig förbättring i homogena nivågrupper (Linchevski & Kutscher, 1998) och därför bör fördelarna, enligt oss, inte överskattas. Om läraren väljer att arbeta med homogena grupper menar vi att det är en fördel om grupperna får redovisa sina lösningar för varandra efteråt. På så sätt får samtliga elever ta del av en mängd olika lösningar som de kan använda sig av nästa gång de arbetar med problemlösning. Det är viktigt att eleverna får delge sina tankar till andra som lyssnar för att de ska nå förståelse inom ett ämne (Leonard & McElroy 2009). Eleverna tränas samtidigt i att använda sig av i sammanhanget korrekta ord och begrepp när de utmanas att berätta för varandra (Lester 1988). Ytterligare en betydelsefull del vid problemlösning i grupp är att lyfta fram gruppernas tillvägagångssätt i en gemensam klassdiskussion (Hagland et al. 2005; Lester 1988; Gunnarsson, 2009). Då menar vi att likheter och skillnader i gruppernas metoder och strategier kan synliggöras och diskuteras. Vi anser, i likhet med författarna, att då de olika grupperna får presentera sitt tillvägagångssätt inför de övriga i klassen skapas förutsättningar för att alla elever, oavsett kunskapsnivå, ska bli medvetna om olika strategier och metoder.

Vi anser att vår studie är en kvalitativ undersökning som visar hur det skulle kunna vara i en klass. Men den utgör ingen övergripande syn för hur det fungerar i alla klassrum. Vi menar att det hade varit bra om vi hade haft fler lågpresterande grupper för att kunna dra fler slutsatser. En av orsakerna till att det endast blev en sådan grupp var att det inte var fler lågpresterande som deltog. Det i sin tur berodde antingen på att de inte ville delta eller på att de inte fick för sina föräldrar. Eftersom vi hade begränsad tillgång till tid beslöt vi oss för att inte ta kontakt med ytterligare klasser för att försöka hitta fler lågpresterande.

Vi använde oss av muntlig beskrivning till eleverna och det visade sig att det inte särskilt bra i alla situationer. Fördelen var att eleverna kunde fråga oss innan de började arbeta med uppgiften om det var något som var oklart. Nackdelarna var att samtliga grupper inte har fått exakt samma beskrivning. Innehållet var detsamma men formuleringen skiljde sig åt. Vilken påverkan det kan ha haft på våra resultat har vi ingen vetskap om och det kommer vi förmodligen heller aldrig att få. Om vi hade gjort om studien skulle vi använt oss av en skriftlig beskrivning där eleverna hade fått möjlighet att fråga kring oklarheter innan de började med uppgiften.

Eftersom eleverna hade raster under dagen finns möjligheten att grupperna kan ha prata med varandra och på så sätt påverkat utgången av arbetet. Vid intervjun efteråt satt

41

övriga i gruppen utanför och väntade medan vi pratade med en i taget. Även här skulle de ha kunnat påverka varandras svar. Vi har dock inte sett något tecken på dessa företeelser.