Vidare forskning

I vår studie framkom några situationer där elevernas kommentarer och erfarenheter avviker från de matematiska begreppens korrekta syfte. Som förslag på vidare forskning menar vi att det hade varit intressant att titta på vanligt förekommande avvikelser bland elever inom matematikens olika områden. Det hade inneburit en förenkling vid planeringen av undervisningen genom att läraren hade kunnat utgå från dessa avvikelser.

Vi valde att utföra studien i en klass med god vana för problemlösning, med tanke på den korta tid som vi hade till vårt förfogande. Men vi anser att det hade varit intressant att göra studien i en klass som inte har lika stor vana för att se om resultaten skiljer sig åt.

Det finns få studier kring hur mycket av samtalen som innehåller matematik, vid nivågruppering. Vi menar att det hade varit intressant att forska kring detta område för att kunna optimera lärandet i ett grupparbete.

42

Referenser

Artefakt. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig på Internet:

http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/artefakt (17.10.2012).

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Björkqvist, Ole (2001). Matematik och problemlösning. I: Barbro Grevholm(red.),

Matematikdidaktik – ett nordiskt perspektiv. Lund, Studentlitteratur.

Boaler, Jo (1993). The Role of Contexts in the Mathematics Classroom: Do they Make Mathematics More ”Real”?. Learning fo Matheamatics (13:2, s.12-17).

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2011).

Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf (17.10.2012).

Gooding, Anne & Stacey, Kaye (1993). Characteristics of Small Group Discussion Reducing Misconceptions. Mathematics Education Research Journal (5:1, s.60-73).

Gunnarsson, Ulrika (2009). Problemlösning med olika representationsformer.

Nämnaren (3, s.32-43).

Hagland, Kerstin, Hedrén, Rolf & Taflin, Eva (2005). Rika matematiska problem –

inspiration till variation. Stockholm.

Häggblom, Lisen (2000). Räknespår: barns matematiska utveckling från 6 till 15 års

ålder. Åbo: Åbo Akademis förlag.

Høines, Marit, Johnsen (1997). Matematik som språk. Verksamhetsteoretiska

perspektiv. Malmö: Liber.

Jaworski, Barbara (1998). Att undervisa i matematik: ett social-konstruktivistiskt perspektiv. I Arne Engström (red.). Matematik och reflektion (s.97-123). Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, Caroline & Lundstedt, Helena (2006). Hur stimulerar och utmanar vi elever i

matematik? En undersökning om olika grupperingar i matematik. Växsjö: Växsjö

university.

Kontext. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig på Internet:

http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/kontext/229449 (17.10.2012).

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig

43

Leonard, Jacqueline (2001). How Group Composition Influenced the Achievement of Sixth-Grade Mathematics Students. Mathematical Thinking and Learning (3:2 s.175- 200).

Leonard, Jacqueline & McElroy, Keith (2009). What One Middle School Teacher Learned About Cooperative Learning. Journal of Research in Childhood Education (14:2 s.239-245).

Lester, Frank (1988). Teaching mathematical problem solving. Nämnaren (3 s.32-43). Lester, Frank & Lambdin, Diana (2006). Undervisa genom problemlösning. I Jesper

Boesen, Göran Emanuelsson, Anders Wallby & Karin Wallby (red.), Lära och

undervisa i matematik – internationella perspektiv (s.95-108). Göteborg: Nationellt

centrum för matematikutbildning, NCM.

Linchevski, Liora & Kutscher, Bilha (1998). Tell Me With Whom You’re Learning, and I’ll Tell You How Mutch You’ve Learned: Mixed-Ability Versus Same-Ability Grouping in Mathematics. Journal for Research in Mathematics Education (29, s.533-554).

Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet (översättning av Vygotskijs texter: Lennart Magnusson). Lund: Studentlitteratur.

Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med

inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Möllehed, Ebbe (2001). Problemlösning i matematik: en studie av påverkansfaktorer i

årskurserna 4-9. Malmö: Institutionen för pedagogik, Malmö Lärarhögskola.

Oakes, Jeannie, Gameron, Adam & Page, Reba N. (1992). Currriculum differentiation: Opportunities, outcomes and meanings. In Philip W. Jackson (red): Handbook of

research on curriculum. New York: McMillan.

Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens – att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Riesbeck, Eva (2000). Interaktion och problemlösning. Att kommunicera om och med

matematik. Linköping: Linköpings universitet.

Riesbeck, Eva (2008). Det hänger på decimalen! Om hur vi formar och bygger meningsmönster i vår omvärld. I Eva Riesbeck. På tal om matematik. Linköping: Linköpings universitet.

44

Sjödin, Sture (1991). Problemlösning i grupp. Betydelsen av gruppstorlek,

gruppsammansättning, gruppnorm och problemtyp för grupprodukt och individuell kunskapsbehållning. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Skolverket (2011). Läroplan för förskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Taflin, Eva (2007). Matematikproblem i skolan – för att skapa tillfällen till lärande. Umeå, Print & Media.

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vygotskij, Lev S (1934). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Wallby, Karin, Carlsson, Synnöve & Nyström, Peter (2001). Elevgrupperingar – en

kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning. Stockholm: Liber.

Webb, Noreen M. (1991). Task-related verbal interaction and mathematics learning in small groups. Journal for Research in Mathematics Education (22, s.366-389). Wistedt, Inger (1996). Matematiska samtal. I Göran Emanuelsson, Karin Wallby, Bengt

Johansson & Ronny Ryding (red.), Matematik – ett kommunikationsämne. (s. 65-68). Göteborg: Nationellt Centrum för Matematik, NCM.

45

Bilaga 1

Elevuppgift

Vi utgick från Strävorna, Vilken burk rymmer mest?, när vi utvecklade uppgiften som eleverna skulle arbeta med. Eftersom vi ansåg att den inte riktigt stämde med våra tankar kring uppgiften modifierade vi den enligt nedan.

Samtliga grupper fick reda på att de först skulle uppskatta hur mycket de fem olika glasburkarna rymde och därefter storleksordna dem. De skulle därefter ta reda på om deras uppskattning stämde och till sin hjälp hade de en hink med vatten, linjal, måttband, några mindre ograderade plastburkar i olika storlekar, en tvåliters glassburk och tre halvliters glassburkar. Efter mätningen skulle de storleksordna dem igen för att se om det var någon skillnad. De fick information om att vi ville prata med var och en efter försöket men de visste inte vad samtalet skulle handla om.

46

Bilaga 2 Hej barn och föräldrar i 4X!

Vi heter Anna Iveberg och Anna Takkula och går sista terminen på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. Till vår utbildning hör att vi ska skriva ett examensarbete inom vårt huvudämne, som är matematik. Syftet med studien är att undersöka hur elever i skolår 4 kommunicerar kring ett matematiskt problem i mindre grupp. Vid

undersökningen riktas uppmärksamheten mot vilka matematiska ord och begrepp samt vilka språkliga strategier eleverna använder sig av när de löser problemet

Först kommer vi att observera eleverna när de löser ett matematiskt problem tillsammans i grupper om tre och sedan kommer samtliga elever att bli intervjuade enskilt kring gruppens svar. Både vid observationerna och vid intervjuerna kommer vi att använda oss av videoinspelning för att dokumentera elevernas kommentarer.

Inspelningarna kommer sedan transkriberas och analyseras utifrån våra frågeställningar. Samtliga elevers namn kommer att presenteras anonymt. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas.

Vänligen fyll i lappen och lämna snarast till klassläraren.

Har ni några frågor kring undersökningen går det bra att kontakta oss Anna Iveberg xxxx-xxxxxx

Anna Takkula xxxx-xxxxxx

Med vänliga hälsningar Anna Iveberg och Anna Takkula

Mitt barn vill och får medverka i undersökningen.

Mitt barn vill/får inte medverka i undersökningen.

Elevens namn:

Ort och datum