Syftet med denna studie var att undersöka den sociala interaktionens karaktär i de asynkrona diskussionsforumen i xMOOCar och hur dis-kussionsforumen används och skulle kunna användas i framtiden som ett verktyg för att främja lärande. Resultatet från studien visar att den sociala interaktionen är opersonlig men att den följer sociala normer och att den består av frågor från kursdeltagare och svar från huvud-sakligen lärare. Frågorna rör både kursernas ämnesinnehåll och logis-tisk problematik kopplad till kurserna. Därav används diskussionsfo-rumen i lärandesyfte av kursdeltagarna för att få svar på frågor och frågorna som hörde till kursinnehållet gällde hur man gör saker eller förståelsen av ämnesinnehållet. Lärarna använde diskussionsforumen för att främja lärande genom att framförallt instruera eller informera kursdeltagarna och deras svar inbjöd sällan till vidareutveckling av in-teraktionen. Studien visar även att den kognitiva närvaron är av de lägre nivåerna och att det sällan fördes resonemang om idéer och lösning-ar på problem. Med bakgrund i tidiglösning-are forskning och lärandeteorier där social interaktion framförs som viktigt för att främja lärande fö-reslås att lärarna i framtida xMOOCar använder diskussionsforumen på ett annat sätt för att ytterligare främja lärande och öka nivån hos den kognitiva närvaron. Istället för att lärare instruerar och informerar rekommenderas att lärare i xMOOCar arbetar för att engagera kurs-deltagarna i diskussioner och att möjligheter till diskussioner inom mindre studiegrupper bör möjliggöras. Denna studie bidrar därmed med ny kunskap om hur diskussionsforum i xMOOCar används av kursdeltagare och lärare för att främja lärande och ger även förslag på förändringar i hur diskussionsforum kan används i framtiden för att ytterligare främja lärande.
Litteratur
Andersen, R. K., Garp, K., Nellemann, K., Nielsen, M. F. & Ørngreen, R. (2014 oktober). A framework for the analysis of collaborative and interactive elements in MOOCs. I 13th european conference on e-learning (ECEL) (s. 19–28). Proceedings on the European Confe-rence of e-Learning. Academic ConfeConfe-rences International Limi-ted.
Anderson, A., Huttenlocher, D., Kleinberg, J. & Leskovec, J. (2014). En-gaging with massive online courses. I Proceedings of the 23rd in-ternational conference on world wide web - WWW ’14 (s. 687–698).
ACM Press. doi:10.1145/2566486.2568042
Anderson, T., Rourke, L., Garrison, R. & Archer, W. (2001). Assessing teaching presence in a computer conference environment. Journal of asynchronous learning networks, 5(2), 1–17.
Andresen, M. A. (2009). Asynchronous discussion forums: success factors, outcomes, assessments, and limitations. Educational Technology &
Society, 12(1), 249–257.
Arbaugh, J. B., Cleveland-Innes, M., Diaz, S. R., Garrison, D. R., Ice, P., Richardson, J. C. & Swan, K. P. (2008 januari). Developing a community of inquiry instrument: testing a measure of the com-munity of inquiry framework using a multi-institutional sample.
The Internet and Higher Education, 11(3-4), 133–136. doi:10.1016/j.
iheduc.2008.06.003
Arbetsmarknadsdepartementet & Utrikesdepartementet. (2018-01-16).
Framtidens arbetsmarknad. Hämtad 5 maj 2018, från http : / /
www.regeringen.se/regeringens-politik/nordiska-ministerradet-for-arbetsliv--sveriges-ordforandeskap-2018/framtidens-arbetsmarknad/
107
108 LITTERATUR
Bates, A. W. (2015). Chapter 5: MOOCs. I Teaching in a digital age: guide-lines for designing teaching and learning (Vol. 1, 3, s. 173–218). Van-cover BC: Tony Bates Associates Ltd. Hämtad 5 juni 2018, från https://opentextbc.ca/teachinginadigitalage/
Baxter, J. A. & Haycock, J. (2014 januari). Roles and student identities in online large course forums: implications for practice. The Inter-national Review of Research in Open and Distributed Learning, 15(1).
doi:10.19173/irrodl.v15i1.1593
Bozkurt, A., Akgün-Özbek, E. & Zawacki-Richter, O. (2017 augusti).
Trends and patterns in massive open online courses: review and content analysis of research on MOOCs (2008-2015). The Interna-tional Review of Research in Open and Distributed Learning, 18(5), 118–147. doi:10.19173/irrodl.v18i5.3080
Breslow, L., Pritchard, D. E., DeBoer, J., Stump, G. S., Ho, A. D. & Sea-ton, D. T. (2013). Studying learning in the worldwide classroom:
research into edX’s first MOOC. Research & Practice in Assessment, 8, 13–25.
Brinton, C. G., Buccapatnam, S., Wong, F. M. F., Chiang, M. & Poor, H. V. (2016 april). Social learning networks: efficiency optimiza-tion for MOOC forums. I IEEE INFOCOM 2016 - the 35th annu-al IEEE internationannu-al conference on computer communications. IEEE.
doi:10.1109/infocom.2016.7524579
Brinton, C. G., Chiang, M., Jain, S., Lam, H., Liu, Z. & Wong, F. M. F.
(2014 oktober). Learning about social learning in MOOCs: from statistical analysis to generative model. IEEE Transactions on Le-arning Technologies, 7(4), 346–359. doi:10.1109/tlt.2014.2337900 Chounta, I.-A., Hecking, T. & Hoppe, H. U. (2015). Every answer has
a question: exploring communication and knowledge exchange in MOOCs through learning analytics. I Lecture notes in compu-ter science (s. 140–147). Springer Incompu-ternational Publishing. doi:10.
1007/978-3-319-22747-4_11
Coppola, N. W., Hiltz, S. R. & Rotter, N. G. (2002 mars). Becoming a virtual professor: pedagogical roles and asynchronous learning networks. Journal of Management Information Systems, 18(4), 169–
189. doi:10.1080/07421222.2002.11045703
LITTERATUR 109
Crossley, S., Paquette, L., Dascalu, M., McNamara, D. S. & Baker, R. S.
(2016). Combining click-stream data with NLP tools to better un-derstand MOOC completion. I Proceedings of the sixth international conference on learning analytics & knowledge - LAK ’16. ACM Press.
doi:10.1145/2883851.2883931
Daniel, J. (2012 december). Making sense of MOOCs: musings in a ma-ze of myth, paradox and possibility. Journal of Interactive Media in Education, 2012(3). doi:http://doi.org/10.5334/2012-18
DeBoer, J., Ho, A. D., Stump, G. S. & Breslow, L. (2014 mars). Chan-ging ’course’: reconceptualizing variables for massive open on-line courses. Educational Researcher, 43(2), 74–84. doi:10 . 3102 / 0013189x14523038
DeBoer, J., Stump, G. S., Breslow, L. & Seaton, D. (2013 juni). Diversity in MOOC students’ backgrounds and behaviors in relationship to performance in 6.002x. I Proceedings of the sixth learning inter-national networks consortium conference (Vol. 4, s. 16–19).
Deci, E. L. (1975). Conceptualizations of intrinsic motivation. I Intrinsic motivation (Kap. 2, s. 23–63). US, Boston, MA: Springer. doi:10 . 1007/978-1-4613-4446-9_2
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga forsknings-projekt inom samhällsvetenskaperna (3. utg.) (P. Larsson, Övers.).
Lund: Studentlitteratur.
Downes, S. (2005-12-22). An introduction to connective knowledge.
Hämtad 5 maj 2018, från https://www.downes.ca/post/33034 Downes, S. (2012 maj). Connectivism and connective knowledge: essays on
meaning and learning networks. National Research Council Cana-da. Hämtad 28 april 2018, från https://www.downes.ca/files/
books/Connective_Knowledge-19May2012.pdf
EdX. (u. å). About edX. Hämtad 4 juni 2018, från https://www.edx.
org/about-us
EdX. (2014-10-22). Privacy Policy. Hämtad 17 april 2018, från https : //www.edx.org/edx-privacy-policy
EdX. (2018-01-29). What is self paced and Instructor paced? Which is my course? Hämtad 9 februari 2018, från https://support.edx.
110 LITTERATUR
org/hc/en-us/articles/115011202847-What-is-self-paced-and-
Instructor-paced-Which-is-my-course-Ekström, A. (2017-09-07). Lärcentrum för livslångt lärande i hela lan-det. Hämtad 5 maj 2018, från http : / / www . regeringen . se / artiklar/2017/09/larcentra-for-livslangt-larande-i-hela-landet/
Faure, E., Herrera, F., Kaddoura, A.-R., Lopes, H., Petrovsky, A. V., Rahnema, M. & Ward, F. C. (1972). Learning to be: The world of education today and tomorrow. UNESCO.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstu-dier (4. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.
Garrison, D. R., Anderson, T. & Archer, W. (1999 mars). Critical inquiry in a text-based environment: computer conferencing in higher education. The Internet and Higher Education, 2(2-3), 87–105. doi:10.
1016/s1096-7516(00)00016-6
Garrison, D. R., Anderson, T. & Archer, W. (2001 januari). Critical thin-king, cognitive presence, and computer conferencing in distan-ce education. American Journal of Distandistan-ce Education, 15(1), 7–23.
doi:10.1080/08923640109527071
Gaševic, D., Kovanovic, V., Joksimovic, S. & Siemens, G. (2014 okto-ber). Where is research on massive open online courses headed?
a data analysis of the MOOC research initiative. The International Review of Research in Open and Distributed Learning, 15(5), 134–176.
doi:10.19173/irrodl.v15i5.1954
Gillani, N. & Eynon, R. (2014 oktober). Communication patterns in massively open online courses. The Internet and Higher Education, 23, 18–26. doi:10.1016/j.iheduc.2014.05.004
Gillani, N., Yasseri, T., Eynon, R. & Hjorth, I. (2014 september). Structu-ral limitations of learning in a crowd: communication vulnerabi-lity and information diffusion in MOOCs. Scientific Reports, 4(1).
doi:10.1038/srep06447
Gunawardena, C. N., Lowe, C. L. & Anderson, T. (1997 december).
Analysis of a global online debate and the development of an interaction analysis model for examining social construction of knowledge in computer conferencing. Journal of Educational
Com-LITTERATUR 111
puting Research, 17(4), 397–431. doi:10 . 2190 / 7mqv x9uj c7q3 -nrag
Hecking, T., Chounta, I.-A. & Hoppe, H. U. (2015 september). Analysis of user roles and the emergence of themes in discussion forums.
I 2015 second european network intelligence conference. IEEE. doi:10.
1109/enic.2015.24
Hellmark Knutsson, H. (2016-01-19). Livslånga lärandet ska stärkas.
Hämtad 5 juni 2018, från http://www.regeringen.se/debattartiklar/
2016/01/livslanga-larandet-ska-starkas/
Hew, K. F. & Cheung, W. S. (2014 juni). Students’ and instructors’ use of massive open online courses (MOOCs): motivations and chal-lenges. Educational Research Review, 12, 45–58. doi:10 . 1016 / j . edurev.2014.05.001
Hill, P. (2012-07-24). Four barriers that MOOCs must overcome to build a sustainable model. Hämtad 5 februari 2018, från https://mfeldstein.
com / four barriers that moocs must overcome to become -sustainable-model/
Ho, A. D., Reich, J., Nesterko, S. O., Seaton, D. T., Mullaney, T., Waldo, J. & Chuang, I. (2014). HarvardX and MITx: the first year of open online courses, fall 2012-summer 2013. SSRN Electronic Journal.
doi:10.2139/ssrn.2381263
HOME, Higher education Online: MOOCs the European way. (2015-03-12). Definition massive open online courses (MOOCs). Häm-tad 8 februari 2018, från https://www.openuped.eu/images/
docs/Definition_Massive_Open_Online_Courses.pdf
Hsieh, H.-F. & Shannon, S. E. (2005 november). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277–
1288. doi:10.1177/1049732305276687
Huang, J., Dasgupta, A., Ghosh, A., Manning, J. & Sanders, M. (2014 mars). Superposter behavior in MOOC forums. I Proceedings of the first ACM conference on learning scale conference - ls ’14 (s. 117–
126). ACM Press. doi:10.1145/2556325.2566249
Illeris, K. (2007). Lärande (2. utg.) (S. Andersson, Övers.). Lund: Stu-dentlitteratur.
112 LITTERATUR
Jordan, K. (2015-06-12). MOOC completion rates: the data. Hämtad 11 april 2018, från http : / / www. katyjordan . com / MOOCproject . html
Kahan, T., Soffer, T. & Nachmias, R. (2017 september). Types of par-ticipant behavior in a massive open online course. The Interna-tional Review of Research in Open and Distributed Learning, 18(6).
doi:10.19173/irrodl.v18i6.3087
Kahlroth, M., Ejsing, C., Herjevik, M. & Karlsson, N. (2016). Öppna nät-baserade kurser (moocs) i svensk högskola - redovisning av ett rege-ringsuppdrag (Rapport Nr 1). Universitetskanslersämbetet 2016.
Kellogg, S., Booth, S. & Oliver, K. (2014 oktober). A social network per-spective on peer supported learning in MOOCs for educators.
The International Review of Research in Open and Distributed Lear-ning, 15(5). doi:10.19173/irrodl.v15i5.1852
Kizilcec, R. F., Piech, C. & Schneider, E. (2013 april). Deconstructing di-sengagement: analyzing learner subpopulations in massive open online courses. I Proceedings of the third international conference on learning analytics and knowledge - LAK ’13 (s. 170–179). ACM Press.
doi:10.1145/2460296.2460330
Klackenberg, J. (2016-01-21). Startskott för öppna online-kurser. Häm-tad 8 februari 2018, från https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/
startskott-for-oppna-online-kurser-1.620304
Kop, R., Fournier, H. & Mak, J. S. F. (2011 november). A pedagogy of abundance or a pedagogy to support human beings? participant support on massive open online courses. The International Review of Research in Open and Distributed Learning, 12(7), 74–93. doi:10.
19173/irrodl.v12i7.1041
Kop, R. & Hill, A. (2008 oktober). Connectivism: learning theory of the future or vestige of the past? The International Review of Research in Open and Distributed Learning, 9(3). doi:10.19173/irrodl.v9i3.523 Kovanovi´c, V., Joksimovi´c, S., Poquet, O., Hennis, T., ˇCuki´c, I., de Vries,
P., . . . Gaševi´c, D. (2018 april). Exploring communities of inquiry in massive open online courses. Computers & Education, 119, 44–
58. doi:10.1016/j.compedu.2017.11.010
LITTERATUR 113
Kozan, K. & Caskurlu, S. (2018 juli). On the n th presence for the com-munity of inquiry framework. Computers & Education, 122, 104–
118. doi:10.1016/j.compedu.2018.03.010
KTHx. (2018-01-03). Att läsa en MOOC via KTHx. Hämtad 19 februari 2018, från https://www.kth.se/utbildning/kurser/mooc/att-lasa-en-mooc-via-kthx-1.739281
KTHx. (2018-02-06). MOOC:s via KTHx. Hämtad 8 februari 2018, från https://www.kth.se/utbildning/kurser/mooc/mooc- s- via-kthx-1.739261
KTHx. (2018-04-03). Reliable Distributed Algorithms I och II. Hämtad 17 april 2018, från https : / / www. kth . se / utbildning / kurser / mooc/reliable-distributed-algorithms-i-och-ii-1.759073
KTHx. (2018-04-10). High Performance Finite Element Modeling I och II. Hämtad 17 april 2018, från https://www.kth.se/utbildning/
kurser / mooc / high performance finite element modeling i -och-ii-1.758778
Littlejohn, A., Hood, N., Milligan, C. & Mustain, P. (2016 april). Lear-ning in MOOCs: motivations and self-regulated learLear-ning in MOOCs.
The Internet and Higher Education, 29, 40–48. doi:10.1016/j.iheduc.
2015.12.003
Liyanagunawardena, T. R., Adams, A. A. & Williams, S. A. (2013 ju-li). MOOCs: A systematic study of the published literature 2008-2012. The International Review of Research in Open and Distributed Learning, 14(3), 202–227. doi:10.19173/irrodl.v14i3.1455
Martin-Monje, E., Castrillo, M. D. & Manana-Rodriguez, J. (2017 okto-ber). Understanding online interaction in language MOOCs through learning analytics. Computer Assisted Language Learning, 31(3), 251–
272. doi:10.1080/09588221.2017.1378237
Mazzolini, M. & Maddison, S. (2003 april). Sage, guide or ghost? the effect of instructor intervention on student participation in online discussion forums. Computers & Education, 40(3), 237–253. doi:10.
1016/s0360-1315(02)00129-x
Mazzolini, M. & Maddison, S. (2007 september). When to jump in: the role of the instructor in online discussion forums. Computers &
Education, 49(2), 193–213. doi:10.1016/j.compedu.2005.06.011
114 LITTERATUR
McAuley, A., Stewart, B., Siemens, G. & Cormier, D. (2010). The MOOC model for digital practice. University of Prince Edward Island.
Mezirow, J. (2009). An overviw on transformative learning. I K. Illeris (Red.), Contemporary theories of learning: learning theorists... in their own words (Kap. 6, s. 90–105). New York: Routledge.
Najafi, H., Rolheiser, C., Håklev, S. & Harrison, L. (2017 september).
Variations in Pedagogical Design of Massive Open Online Cour-ses (MOOCs) Across Disciplines. Teaching & Learning Inquiry, 5(2), 47–64. doi:10.20343/teachlearninqu.5.2.5
Nevo, O., Nevo, B. & Yin, J. L. S. (2001 april). Singaporean Humor: A Cross-Cultural, Cross-Gender Comparison. The Journal of General Psychology, 128(2), 143–156. doi:10.1080/00221300109598904 Onah, D. F. O., Sinclair, J. E., Boyatt, R. & Foss, J. (2014). MASSIVE
OPEN ONLINE COURSES: LEARNERS PARTICIPATION. I L. G.
Chova, A. L. Martinez & I. C. Torres (Red.), Iceri2014: 7th Inter-national Conference of Education, Research and Innovation (s. 2348–
2356). ICERI Proceedings. Valenica: Iated-Int Assoc Technology Education a& Development.
Onah, D. F. O., Sinclair, J. & Boyatt, R. (2014). Exploring the use of MOOC discussion forums. I Proceedings of London International Conference on Education (s. 1–4).
Piazza. (2016-12-24). Privacy policy. Hämtad 24 april 2018, från https:
//piazza.com/legal/privacy
Qiu, J., Tang, J., Liu, T. X., Gong, J., Zhang, C., Zhang, Q. & Xue, Y.
(2016). Modeling and predicting learning behavior in MOOCs. I Proceedings of the ninth ACM international conference on web search and data mining - WSDM ’16 (s. 93–102). ACM Press. doi:10.1145/
2835776.2835842
Richardson, P. L. m. fl. (1978). Lifelong learning and public policy. Washing-ton: DC. US. Government Printing Office.
Rodriguez, C. O. (2012). MOOCs and the AI-Stanford like courses: two successful and distinct course formats for massive open online courses. European Journal of Open, Distance and E-Learning, 15(2).
LITTERATUR 115
Rourke, L., Anderson, T., Garrison, D. R. & Archer, W. (2001). Asses-sing social presence in asynchronous, text-based computer con-ferencing. Journal of Distance Education, 14(3), 51–70.
Schrire, S. (2006 januari). Knowledge building in asynchronous discus-sion groups: going beyond quantitative analysis. Computers &
Education, 46(1), 49–70. doi:10.1016/j.compedu.2005.04.006 Seaton, D. T., Bergner, Y., Chuang, I., Mitros, P. & Pritchard, D. E. (2014
april). Who does what in a massive open online course? Commu-nications of the ACM, 57(4), 58–65. doi:10.1145/2500876
Siemens, G. (2005a). Connectivism: a learning theory for the digital age. International Journal of Instructional Technology & Distance Le-arning, 2(1).
Siemens, G. (2005b augusti). Connectivism: learning as network-creation.
Hämtad 2 februari 2018, från http : / / www. elearnspace . org / Articles/networks.htm
Siemens, G. (2013). Massive open online courses: innovation in educa-tion. Open educational resources: Innovation, research and practice, 5, 5–15.
Siemens, G. (2017-09-14). Learning as artifact creation. Hämtad 23 maj 2018, från http : / / www. elearnspace . org / blog / 2017 / 09 / 14 / learning-as-artifact-creation/
Sverige. (2013). Skollagen (2010:800) : med lagen om införande av skollagen (2010:801) (3., [rev.] uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.
Swan, K., Garrison, D. R. & Richardson, J. (2009 januari). A constructi-vist approach to online learning: the community of inquiry fram-ework, 43–57. doi:10.4018/978-1-60566-654-9.ch004
Tseng, S.-F., Tsao, Y.-W., Yu, L.-C., Chan, C.-L. & Lai, K. R. (2016 april).
W. Research and Practice in Technology Enhanced Learning, 11(1), 1–
11. doi:10.1186/s41039-016-0033-5
UNPD, United Nations Development Programme. (2015). Mål 4: god utbildning för alla. Hämtad 14 februari 2018, från http://www.
globalamalen . se / om globala malen / mal 4 sakerstalla god -undervisning/
116 LITTERATUR
Utbildningsdepartementet. (2018). Validering i högskolan – för tillgodo-räknande och livslångt lärande [elektronisk resurs]. ID-nummer: SOU 2018:29. Regeringskansliet. Hämtad 5 juni 2018, från http : / /
www.regeringen.se/4969b2/contentassets/1d1527350efd47f992fb690abb72e84f/
delegationen-forslag-och-bedomningar-sou-2018_29.pdf
Verhagen, P. (2006 november). Connectivism: a new learning theory?
Hämtad 23 maj 2018, från https : / / web . archive . org / web / 20081210214143/http://www.surfspace.nl/nl/Redactieomgeving/
Publicaties/Documents/Connectivism%20a%20new%20theory.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- sam-hällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk (K. Öberg Lindsten, Övers.).
Göteborg: Daidalos.
Watson, S. L., Watson, W. R., Richardson, J. & Loizzo, J. (2016 maj). In-structor’s use of social presence, teaching presence, and attitudi-nal dissonance: a case study of an attitudiattitudi-nal change MOOC. The International Review of Research in Open and Distributed Learning, 17(3), 54–74. doi:10.19173/irrodl.v17i3.2379
Wenger, E. (2009). A social theory of learning. I K. Illeris (Red.), Con-temporary theories of learning: learning theorists... in their own words (Kap. 15, s. 209–218). New York: Routledge.
Wise, A. F., Cui, Y. & Vytasek, J. (2016). Bringing order to chaos in MOOC discussion forums with content-related thread identifi-cation. I Proceedings of the sixth international conference on learning analytics & knowledge - LAK ’16 (s. 188–197). ACM Press. doi:10.
1145/2883851.2883916
Zhang, J., Skryabin, M. & Song, X. (2016 september). Understanding the dynamics of MOOC discussion forums with simulation inve-stigation for empirical network analysis (SIENA). Distance Educa-tion, 37(3), 270–286. doi:10.1080/01587919.2016.1226230
Zhu, J., Warner, J., Gordon, M., White, J., Zanelatto, R. & Guo, P. J.
(2015 oktober). Toward a domain-specific visual discussion fo-rum for learning computer programming: an empirical study of a popular MOOC forum. I 2015 IEEE symposium on visual
lan-LITTERATUR 117
guages and human-centric computing (VL/HCC) (s. 101–109). IEEE.
doi:10.1109/vlhcc.2015.7357204
Zhu, M., Bergner, Y., Zhang, Y., Baker, R., Wang, Y. & Paquette, L.
(2016). Longitudinal engagement, performance, and social con-nectivity. I Proceedings of the sixth international conference on le-arning analytics & knowledge - LAK ’16 (s. 223–230). ACM Press.
doi:10.1145/2883851.2883934
Bilaga A
Tabeller över resultat
A.1 Beskrivning av tabeller
I tabell A.1 finns data över ämnesinnehållet i diskussionstrådarna och data för de tre övergripande kategorierna, administrativa-, återkopplings-och kursinnehållstrådar. Antalet återkopplings-och andelen diskussionstrådar tillika diskussionsinlägg och antalet och andelen aktiva kursdeltagare och lä-rare i de olika kategorierna framgår av tabellen. Även det totala antalet trådar, diskussionsinlägg, kursdeltagare och lärare i de båda kurserna presenteras i tabellen.
I tabell A.2 presenteras data över olika kursdeltagares aktivitet i dis-kussionstrådar av olika kategorier. Antalet skapade diskussionsinlägg och antalet personer som har skapat en specifik mängd diskussionsin-lägg framgår av tabellen. Enbart data över diskussionsindiskussionsin-lägg skapade av kursdeltagare och lärare där det framgår vem som har skapat dis-kussionsinlägget presenteras i tabellen. Därav innehåller inte tabellen någon information om de diskussionsinlägg som skapats anonymt.
I tabellerna A.3, A.4 och A.5 presenteras data över de administrativa trådarna, återkopplingstrådarna respektive kursinnehållstrådarna. I tabel-lerna framgår även data för deras eventuella delkategorier. Data över antal trådar, diskussionsinlägg, medelantal användare (både kursdel-tagare och lärare) och medellängd hos trådarna (antal diskussionsin-lägg) presenteras i tabellerna. För RDA finns även data över antalet visningar presenterat i tabellerna. I alla diskussionstrådar där det har förekommit diskussionsinlägg skapade av anonyma kursdeltagare har
119
120 BILAGA A. TABELLER ÖVER RESULTAT
det för författaren varit möjligt att ifrån kontexten avgöra huruvida de anonymt skapade diskussionsinlägget ifråga är skapat av en ny per-son i diskussionstråden eller av en perper-son som redan har uttalat sig.
Därmed har det varit möjligt att beräkna det exakta antalet kursdelta-gare som har skrivit ett inlägg i alla trådar.
I tabell A.6 finns data kring antalet och andelarna av diskussionsinläg-gen som är frågor och svar och antalet svar ifrån kursdeltagare respek-tive lärare i kategorierna administrativa trådar och kursinnehållstrådar.
Dessutom framgår antalet obesvarade frågor i respektive kategori och kurs.
I tabell A.7 framgår data inom kategorin kursinnehåll för hur interaktio-nen ser ut i trådarna. I tabellen framgår antal och andel frågor som har kategoriserats som triggande respektive drivande samt antal och andel respons som har kategoriserats som sluten respektive öppnande. Även antal och andel av de triggande frågorna som är skapade som ett startin-lägg i de två kurserna framgår av tabellen. Dessutom presenteras hur många av de olika kategorierna som är skapade av kursdeltagare re-spektive lärare.
I tabell A.8 framgår data över socialiseringsinteraktionen i de olika sor-ternas diskussionstrådar. Antal och andel inlägg med starthälsning, av-slutningshälsning, tack, som är riktade samt antal och andel rent sociala diskussionsinlägg framgår av tabellen.
I tabell A.9 framgår data över antalet diskussionsinlägg som innehåller andra saker än ren text, kod skriven som text, felmeddelanden skrivna som text och bilder av olika slag.
I tabell A.10 presenteras resultatet av den styrda innehållsanalysen med avseende på lärandeteorin undersökande gemenskap. I tabellen framgår antal och andel av diskussionsinläggen i kursinnehållstrådarna som har uppvisat tecken på olika kategorier av kognitiv, social respektive lärar-närvaro. Även antal dubbel- respektive trippelkodningar framgår inom de olika elementen och dessutom redogörs antal och andel av social närvaro som finns i diskussionsinlägg skapade av kursdeltagare. För lärarnärvaro framgår istället antal och andel diskussionsinlägg skapa-de av lärare av skapa-de olika unskapa-derkategorierna till lärarnärvaro. Anskapa-delarna
BILAGA A. TABELLER ÖVER RESULTAT 121
är beräknade av det totala antalet diskussionsinlägg inom de olika ka-tegorierna. Exempelvis, för HPFEM är det 45,9 % av alla inlägg som helt saknar tecken på kognitiv närvaro och av diskussions-inlägg skapade av kursdeltagare i HPFEM är det 21,4 % som saknar tecken på social närvaro.