Studien har genom analys av samtalsinteraktion belyst hur en grupp unga vuxna definierar konflikt och konflikthantering på en arbetsplats samt hur de använder tidigare arbets- och livserfarenheter i samtal om konflikt och konflikthantering. Det går att konstatera att det är svårt att definiera konflikt. En konflikt definieras främst handla om när ena parten går ifrån respekt och förståelse för den andra parten. Resultatet av studien visar däremot att konflikter kan ha olika dimensioner och att vissa konflikter är mer värda att ta än andra beroende på hur påverkade inblandade parter och arbetsklimatet blir av konflikten. De unga vuxna anser uppgiftskonflikter som lättare att agera utifrån än relationskonflikter eftersom det vid uppgiftskonflikter finns riktlinjer, regelverk och arbetsuppgifter att referera till.
På arbetsplatser anses konflikthanteringsmetoder att föredra vara öppna samtal och förenklad kommunikation med tydliga riktlinjer och visioner. Vidare synliggörs vikten av ledarens roll i konflikthantering med dess beteende och agerande för ett gott arbetsklimat. Om en ledare ska fungera som konflikthanterare menar gruppen att det är viktigt att denne ser opartiskt på konflikten och är lyhörd för alla parter. I situationer där en ledare inte fungerar som en konflikthanterare bör en neutral part som saknar känslomässig förankring vägleda konflikten. Vidare visar studien att konflikthantering spelar olika viktig roll beroende på om konflikten sker på eller utanför arbetsplatsen. Respondenterna använder arbets- och livserfarenheter för att besluta om vilka konflikter som är värda att ta men också för hur de kan lösas. En övervägande aspekt i om en konflikt är värd att ta på arbetsplatsen styrs av vilken relation som finns till övriga parter, om det gäller vänskapsrelationer eller enbart arbetsrelationer och vilka konsekvenser konflikten kan leda till. Konflikthanteringen beror främst på situation, relation, hur de inblandade parterna beter sig och hur långt konflikten är kommen.
Slutligen visar studien att de unga vuxna i fokusgruppen har en tendens till att ändra åsikter och bredda synsätt gällande konflikt och konflikthantering i samtalsinteraktion med varandra. Bland annat hade respondenterna från början olika syn på om en konflikt kunde vara konstruktiv eller inte, men efter diskussioner i gruppen var gruppen enade om att konflikter kan ha en positiv inverkan på en arbetsplats. På liknande vis utvecklades resonemang om konflikthantering beroende på individerna i gruppens olika arbets- och livserfarenheter. Studiens resultat kan inte dra några generella slutsatser eftersom den är gjord med ett fåtal respondenter i en fokusgrupp och av anledning att respondenternas svar är påverkade av varandra. Studien kan däremot användas som underlag för att få en djupare förståelse i hur en grupp unga vuxna personer
resonerar kring konflikt och konflikthantering i arbetslivet samt vilka viktiga aspekter som spelar in.
6.1
Förslag till vidare forskning
Som ett förslag till vidare forskning vore en studie med samma syfte aktuellt eftersom en sådan skulle kunna bidra till att stärka eller i motsatt fall försvaga studiens teorier som ligger till grund för resultatet. I forskningssyfte vore en annan aspekt att undersöka om det finns eventuella skillnader mellan individer som har varit längre på arbetsmarknaden. För att undersöka hur studiens metod har påverkat resultatet skulle en komparativ studie vara aktuell att ställa emot en intervjustudie, det för att blottlägga eventuella skillnader som uppstår när individen diskuterar konflikt och konflikthantering med andra gentemot en studie där den inte interagerar med andra. En snarlik studie på en arbetsgrupp på ett företag skulle eventuellt generera förståelse för hur en sådan arbetsgrupp resonerar kring konflikt och konflikthantering. Fördelen med att göra studien i en existerande arbetsgrupp är att man skulle kunna undersöka hur gruppens konflikthantering sett ut innan och efter studien för att se om arbetsgruppens konflikthantering påverkats av den öppna diskussionen.
Referensförteckning
Abrahamsson, B. och Andersen, J.A. (2010) Organisation: att beskriva och förstå organisationer. 4., utök. och [rev.] uppl. Malmö: Liber
Andersen, J.A. (2009). Skick och oskick på jobbet: konfliktbearbetning på arbetsplatsen. Stocksund: Idrinia
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl., Malmö: Liber Chef (2010). Svenskar är mest konflikträdda. [nerladdad 171230]
https://chef.se/konfliktraedslan-stoerst-i-sverige/
Cloke, K. & Goldsmith, J. (2011). Resolving conflicts at work: ten strategies for everyone on the job. San Fransisco: Wiley & Sons
Eklund, S. och Fältsjö, J. (2013) Konflikt!: Ska det vara något att bråka om? Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5., uppl. Stockholm: Wolters Kluwer
Galtung, J. (2004) Transcend and Transform: An Introduction to Conflict Work. Pluto Press. Goffman, E. (2013). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 6 uppl.
Stockholm: Studentlitteratur
Jehn, K.A. (1995). Multimethod examination of the benefits and detriments of intragroup conflict. Administrative Science Quarterly, 40, 256-282
Jordan, T. (2015). Konflikthantering i arbetslivet: förstå, hantera förebygg. 1., uppl. Malmö: Gleerups Utbildning
Kaufmann, G. & Kaufmann, A. (2016). Psykologi i organisation och ledning. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Ledarna (2011). Chefen i siffor. Stockholm: Ledarna. Sveriges cheforganisation
Lennéer Axelsson, B. och Thylefors, I. (2013). Konflikter: uppkomst, dynamik och hantering. 2. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Lennéer Axelsson, B. och Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. 4., [omarb.] utg. Stockholm: Natur & Kultur
Ljungström, K. och Sagerberg, T. (2004). Konflikter på jobbet?: Om vardagslivets konflikter på arbetsplatsen och hur de kan hanteras. 2., [rev.] uppl. Uppsala: Konsultförlag/Uppsala Pub. House
Martin, C. A., & Tulgan, B. (2002). Managing the Generation Mix: From Collision to Collaboration. Amherst, Mass: HRD Press.
McCabe, D. M. (2017). Conflict Resolution and Organizational Justice in the Workplace - Evidence Based Research. Competition Forum, 15(2), 248-250
Svedberg, L. (2012). Gruppsykologi: inom grupper, organisationer och ledarskap. 6., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Torpey, M. J. & Johnsson, N. H. (2012). Goffman’s theory of self and the social order: Trust and conflict in an intercultural education workplace. In N.C. Candlin & J. Crichtion (Eds.), Discourses of Trust. Houndmills UK: Palgrave Macmillian. 133-148
Vetenskapsrådet. (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab
Västsvenska Handelskammaren. (2017). Livskarriäristen. [nerladdad 170103]
https://www.vastsvenskahandelskammaren.se/globalassets/formular/kompetensforsorjning/rapp orter/rapport-livskarriaristerna-2017-av-vastsvenska-handelskammaren.pdf
Webel, C. & Galtung, J. (2007). Handbook of peace and conflict studies. London: Routledge Weick, K.E. (1995) Sensemaking in organizations. Thousand Oaks, Calif.: Sage
Weisel, O. & Zultan, R. (2016) Social motives in intergroup conflict: Group identity and perceived target of threat. European Economic Review. 90, 122-133
Ödman, P-J. (2017). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. 3., oförändr. uppl., Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1. Intervjufrågor
Fokusgrupps-tillfälle 1 - tema definiera konflikt
1. Vad är en konflikt för dig? Hur definierar du ordet konflikt?
2. Vad tycker ni om definitionen att en konflikt är en oenighet som individen investerar energi i grundat på fantasier och hur resultatet kan påverka våra liv, vårt
välbefinnande och vår effektivitet. (Ljungström och Sagerberg, 2004) 3. Anser du att det finns olika faser i en konflikt? I så fall, vilka? 4. När kan man säga att en diskussion faktiskt gått över till en konflikt? 5. Kan det handla om respekt? Om öppenhet?
6. Kan det vara så att man har en konflikt med sig själv? Snarare än med gruppen? 7. Finns inre konflikter i sammanhang med andra i en konflikt?
8. Hur skulle du lösa en uppstående konflikt på arbetsplatsen?
9. Om ni har varit i en konflikt, har ni haft en neutral person som kommit in? Har någon någon erfarenhet av detta?
10. Hur definierar ni om konflikten har ett positivt värde eller ett negativt? Kan en konflikt ha ett positivt värde?
Fokusgrupps-tillfälle 2 - tema förebygga konflikt 11. Varför uppstår konflikter?
12. Kan effekten av en konflikt vara positiv?
13. Kan man förebygga konflikter? Hur kan man göra det?
14. Så vissa åsikter behöver man inte ha respekt för? Är det också i ett sånt läge som konflikter uppstår?
15. Orkar man stå upp för sina åsikter om man inte delar syn redan från början? 16. Vad kännetecknar god kommunikation?
17. Finns det verktyg för att lösa konflikter? Saknas det verktyg att lösa konflikter på arbetsplatser och i skolmiljö?
18. Påverkar en ledare en arbetsgrupps konflikthantering eller uppkomsten till konflikter? 19. Om man utgår från att en konflikt uppstår trots att det finns riktlinjer, på vems axlar
ligger det då på att lösa problemet? Fokusgrupps-tillfälle 3 - tema konflikttyper
20. Anser du det finnas olika typer av konflikttyper? I så fall, ge gärna exempel.
21. Styrkor och svagheter är något ni lyfter i olika konflikttyper, kan ni berätta om det finns några dimensioner däremellan?
22. Vilken konflikttyp anser du dig själv vara?
23. Hur resonerar du kring en sammansättning av lika alternativt olika konflikttyper? 24. Hur anser ni personliga egenskaper spelar en roll in en konflikttyp?
25. Hur resonerar ni gällande konflikter i temporära eller långsiktiga grupper? 26. Vad är det som gör att en viss konflikt är värd att ta och inte en annan?