Utifrån studiens resultat kan vi se att medielogiken styr svensk rapportering om bränder i Australien. Det har identifierats i både användningen av berättartekniker, rapportering på nationell nivå, fokuset på människor och att rapporteringen avtog när den akuta krisen var över. Därmed drar vi den generella slutsatsen att även en kris som har så tydliga kopplingar till ett globalt problem faller under medielogikens lagar.
Vidare kan vi se att rapporteringen ser annorlunda ut beroende på om branden har skett i det egna landet eller i ett annat land. Framför allt påverkas vilka aktörer som får komma till tals, men även om ett skuldbeläggande förekommer eller inte. När bränderna sker i det land som mediet är verksamt i så är ett skuldbeläggande mer relevant. Här får även fler drabbade komma till tals, medan i rapporteringen om kriser i andra länder får andra nyhetsmedier stor plats. Därmed drar vi slutsatsen att det geografiska avståndet påverkar rapporteringen, speciellt de aspekter som vi precis nämnt. Dock är rapporteringarna om bränder även lika ur en aspekt. Den är nästan alltid människofokuserad och beror på medielogikens krav.
Hittills har vi beskrivit generella mönster för svensk rapportering, men låt oss ändå titta på vilka skillnader vi kan dra slutsatser kring utifrån studiens resultat. De båda kvällstidningarna gav oftast ingen orsak till bränderna och berättartekniken personifiering var vanligare i kvällstidningarna än i dagstidningarna där istället berättartekniken “konflikt” var vanligare.
Värt att notera är att det är framför allt är DN som bidrog med en rapportering inom den globala ramen. De kopplade orsaken till global uppvärmning, angav drabbade av en transnationell karaktär och rapporteringen skedde oftare på en global nivå jämfört med de andra tidningarna. Det var vanligare för dagstidningarna att nämna klimatförändringarna och vanligare för kvällstidningarna att nämna Sverige. Men det sammantagna intrycket som får representera svensk mainstream jounrnalistik: är att rapporteringen sker på en nationell nivå där människofokuserade gestaltningsformer användes tillsammans med framför allt
berättartekniken konkretisering.
Vad det gäller omnämnandet av klimatförändringar i rapporteringen om bränderna i Australien så drar vi slutsatsen att det beror på ett flertal saker. Det ena är att Sverige är ett
land där klimatförändringar accepteras som riktiga, men också att den vetenskapliga datan är tydlig. Dock kan även rapporteringen av bränder i ett annat land påverkas av det geografiska avståndet och det politiska klimatet i landet där kriserna sker. Det ger, i detta fall,
konsekvenser i form av att klimatförändringar i många fall inte nämns i den svenska rapporteringen.
Vidare drar vi slutsatsen att, även om det förekommer i viss mån, så misslyckas de svenska medierna överlag att i detta fall skapa en global utblick och därmed tillämpa en global
journalistik. Det visar sig dels i att rapporteringen till största del sker på en nationell nivå och att rapporteringen i många fall misslyckas med att knyta samman bränderna med den större diskussionen om klimatförändringar. Det är endast ett fåtal artiklar som exempelvis använder sig av den “globala ramen” eller diskuterar att hela mänskligheten är delaktig i vad som händer i Australien. Rapporteringen misslyckas också med att implementera den form av
“domesticering” som är ett symtom på global journalistik. Även här har rapporteringen fallit inom medielogikens ramar och väljer att nämna Sverige för att skapa en igenkänning hos svenska läsarna, inte för att dra kopplingar mellan Sveriges aktivitet och vad som händer i Australien.
Avslutningsvis råder det större konflikt i Australien kring brändernas koppling till
klimatförändringarna. Även om vi inte har några variabler som kan visa att landets osäkerhet också speglar sig i svenska medier. Upptäckte vi tendenser av att det förekom en diskussion huruvida Australiens premiärminister Morrisson ska agera gentemot bränderna och landets kolindustrier kontra klimatförändringarna. Som Djerf-Pierre och Olausson (2019) nämnt så kan diskussionen om klimatförändringar påverkas av att landet har en kolberoende ekonomi.
Även om vi i Sverige har en accepterad syn på att klimatförändringar existerar och är en konsekvens av människans verksamheter fanns det alltså inslag av kritik mot Morrison och hans kolpositiva uttalande. Hur klimatrapporteringen ser ut i kolberoende länder versus icke-kolberoende länder kan därmed vara intressant att studera närmare i vidare forskning. Vidare forskning kan även vara att bygga vidare på vår studie och undersöka varför skillnader i rapporteringen om bränderna i Australien 2019/2020 uppstår mellan dags- och
kvällstidningarna.
Referenslista
Vetenskapliga artiklar
Anderson, B. Chubb, P. & Djerf-Pierre, M. (2018). Fanning the Blame: Media
Accountability, Climate and Crisis on the Australian “Fire Continent”. Environmental Communication, Vol.12(7), s. 928-941.
Altheide, D.L. (2016). Media logic.
https://www.researchgate.net/publication/313386386_Media_Logic [2020-12-17].
Altheide, D.L. & Snow, R.P. (1979). Media logic. Beverly Hills: Sage.
Anderson, A. (2011). Sources, media and modes of climate change communication: The role of celebrities. Wiley Interdisciplinary Reviews: Climate Change, 2, s. 535–546.
Anderson, A. (2016). Source influence on journalistic decisions and news coverage of climate change. Oxford Encyclopedia of Climate Change Communication, s. 1-34.
Bainbridge, J. & Galloway, C. (2010). Communicating catastrophe: Blame, Black Saturday and newspaper constructions of bushfire risk. Media international Australia incorporating culture and policy, Vol.137, s. 100-108.
Bates, B.C. Hope, P. Ryan, B. Smith, I. & Charles, S. (2008) Key findings from the Indian Ocean Climate Initiative and their impact on policy development in Australia. Climatic Change 89, s. 339–354.
Berglez, P. (2008). What is global journalism? Journalism Studies, Vol.9(6), s. 845-858.
Berglez, P. (2011). Inside, outside, and beyond media logic: journalistic creativity in climate reporting. Media, Culture & Society, Vol.33(3), s. 449-465.
Berglez, P. & Lidskog, R. (2019). Foreign, domestic, and cultural factors in climate change reporting: Swedish media’s coverage of wildfires in three continents. Environmental Communication: A Journal of Nature and Culture, Vol.13(3), s. 381-394.
Bowman, D.M.J.S. Moreira-Muñoz, A. & m.fl. (2019). Human–environmental drivers and impacts of the globally extreme 2017 Chilean fires. Ambio, Vol.48(4), s. 350–362.
Bradstock, R. (2010). A biogeographic model of fire regimes in Australia: current and future implications. Global Ecology and Biogeography, Vol.19(2), s. 145–158.
Carvalho, A. (2008). Media(ted) discourse and society. Journalism Studies, Vol.9(2), s. 161-177.
Cohen, E. Hughes P. & White, P. (2007). Media and bushfires: A community perspective of the media during the Grampians Fires 2006. Environmental Hazards, Vol.7(2), s. 88-96.
Enright, N.J. & Fontaine, J.B. (2014). Climate Change and the Management of Fire-Prone Vegetation in Southwest and Southeast Australia. Geographical Research, Vol.52(1), s. 34-44.
Entman, R.M. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. Journal of Communication, Vol.43(4), s. 51-58.
Entman, R.M. (2007). Framing bias: Media in the distribution of power. Journal of Communication, Vol.57, s. 163-173.
Färm, K-A. Bystedt, A-L. Nyström, K. & Nord, L. (2016). “Det brinner överallt”:
Medierapporteringen om skogsbranden i Västmanland. Mittuniversitetet: Sundsvall.
Galtung, J. & Ruge, M.H. (1965). The structure of foreign news. Journal of Peace Research, Vol.2, s. 64–90.
Gill, A.M. Stephens, S.L. & Cary, G.J. (2013). The worldwide “wildfire” problem. Ecol.
Appl., Vol.23, s. 438–454.
Harcup, T. & O’Neill, D. (2001). What is news? Galtung and Ruge revisited. Journalism Studies, 2, s. 261–280.
Hennessy, K.J. Lucas, C. Nicholls, N. Bathols, J. Suppiah, R. & Ricketts, J. (2005). Climate Change Impacts on Fire-Weather in South-East Australia. CSIRO and Bureau of
Meteorology, Melbourne. s. 3-88.
Houston, B. Pfefferbaum, B. & Rosenholtz, C. (2012). Disaster News: Framing and Frame Changing in Coverage of Major U.S. Natural Disasters, 2000–2010. Journalism & Mass Communication Quarterly, Vol.89(4), s. 606-623.
IPCC. (2018). “Framing and Context.” I: Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty. Kapitel 1, s. 49-91. https://www.ipcc.ch/sr15/ [2020-11-16].
IPCC. (2018). “Impacts of 1.5ºC global warming on natural and human systems”. I: Global Warming of 1.5°C”. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty. Kapitel 3, s. 175-311.
https://www.ipcc.ch/sr15/ [2020-11-16].
IPCC. (2019). “Land–Climate interactions”. I: Climate Change and Land: an IPCC special report on climate change, desertification, land degradation, sustainable land management, food security, and greenhouse gas fluxes in terrestrial ecosystems. Kapitel 2, s. 131-247.
https://www.ipcc.ch/srccl/ [2020-11-16].
IPCC. (2019). “Desertification”. I: Climate Change and Land: an IPCC special report on climate change, desertification, land degradation, sustainable land management, food security, and greenhouse gas fluxes in terrestrial ecosystems. Kapitel 3, s. 249-343.
https://www.ipcc.ch/srccl/ [2020-11-16].
Jarlbro, G. (2004). Krisjournalistik eller journalistik i kris? en forskningsöversikt om medier, risker och kriser. Krisberedskapsmyndigheten, Vol.2004(1), s. 5-72.
Konieczna, M. Mattis, K. Tsai, J-Y. Liang, X. & Dunwoody, S. (2014). Global journalism in decision-making moments: A case study of Canadian and American television coverage of the 2009 United Nations framework convention on climate change in Copenhagen,
Environmental Communication. Vol.8(4), s. 489-507.
Landerer, N. (2013). Rethinking the logics: A conceptual framework for the mediatization of politics. Communication Theory, Vol 23(3), s. 239-258.
Lewis, J. Williams, A. & Franklin, B. (2008). Four rumours and one explanation. A political economic account of journalists’ changing news gathering and reporting practices.
Journalism Practice, Vol.2(1), s. 27–45.
Matthews, S. Sullivan, A.L. Watson, P. & Williams, R.J. (2012). Climate change, fuel and fire behaviour in a eucalypt forest. Global Change Biology 18, s. 3212–3223.
McDougall, D. (2020). Australia’s bushfire crisis. The Round Table, Vol.109(1), s. 94-95.
McKay, J.M. (1983). Newspaper reporting of bushfire disaster in south eastern Australia-Ash wednesday. Disasters, Vol.7(3), s. 283–291.
McKay, J.M. (1996). Reflecting the hazard or restating old views: newspapers and bushfires in Australia. International Journal of Mass Emergencies and Disasters, Vol.14(3), s. 305–
319.
Olausson, U. (2009). Global warming—global responsibility? Media frame of collective action and scientific certainty. Public Understanding of Science, Vol.18(4), s. 421–436.
Olausson, U. (2011). “We're the ones to blame”: Citizens’ representations of
climate change and the role of the media. Environmental Communication, Vol.5(3), s. 281-299.
Olausson, U. (2014). The Diversified Nature of “Domesticated” News Discourse. The case of climate change in national news. Journalism Studies, Vol.15(6), s. 711-725.
Penman, T.D. Clarke, H. Cirulis, B. Boer, M.M. Price, O.F. & Bradstock, R.A. (2020). Cost-Effective Prescribed Burning Solutions Vary Between Landscapes in Eastern Australia.
Frontiers in Forests and Global Change. Front. For. Glob. Change, Vol.3(79), s. 1-16.
Pickrell, J. & Pennisi, E. (2020). Record U.S. and Australian fires raise fears for many species. Science, Vol.370(6512), s. 18-19.
Schmidt, A. Ivanova, A. & Schäfer, M.S. (2013). Media attention for climate change around the world: A comparative analysis of newspaper coverage in 27 countries. Global
Environmental Change, Vol.23(5), s. 1233-1248.
Sharples, J.J. Cary, G.J. Fox-Hughes, P. Mooney, S. Evans, J.P. Fletcher, M-S. Fromm, M.
Grierson, P.F. McRae, R. & Baker, P. (2016). Natural hazards in Australia: extreme bushfire.
Springer Science & Business Media Dordrecht, Vol.139: s. 85–99.
Silva, L. Doyle, K. Duffy, D. Humphries, P. Horta, A. & Baumgartner, L. (2020). Mortality events resulting from Australia's catastrophic fires threaten aquatic biota. Global Change Biology, Vol.26(10), s. 5345-5350.
Syphard, A.D. & Keeley, J.E. (2019). Factors Associated with Structure Loss in the 2013–2018 California Wildfires. Fire, Vol.2(49), s. 1-15.
Walter, C. Schneider-Futschik, E. Knibbs, L. & Irving, L. (2020). Health impacts of bushfire smoke exposure in Australia. Asian Pacific Society of Respirology, Vol.25, s. 495–501.
Wasserman, H. (2011). Global journalism studies: Beyond panoramas. Communicatio. South African Journal for Communication Theory and Research, Vol.37(1), s. 100–117.
Zarqa, A.S. (2013). Media myths and realities in natural disasters. European Journal of Business and Social Sciences, Vol.2(1), s. 125-133.
Litteratur
Andersson, U. (2019). Journalistiken och organisationen. I: Karlsson, M & Strömbäck, J.
(red.) Handbok i journalistikforskning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 117-129.
Asp, K. (1986). Mäktiga massmedier. Studier i politisk opinionsbildning. Stockholm:
Akademilitteratur.
Berglez, P. (2019). Den globala journalistiken. I: Karlsson, M & Strömbäck, J. (red.) Handbok i journalistikforskning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 433-446.
Berglez, P. (2013). Global journalism. Theory and practice. New York: Peter Lang.
Berglez, P. Olausson, U. & Ots, M. (2017). What is sustainable journalism? An introduction. I:
Berglez, P. Olausson, U. & Ots, M. (red.) What is sustainable journalism: Integrating the environmental, social, and economic challenges of journalism, 1. uppl. New York: Peter Lang, (s. xi-xvi).
Boykoff, M.T. (2012). Who speaks for the climate? Making sense of media reporting on climate change. Cambridge: Cambridge University Press.
Djerf-Pierre, M. & Olausson, U. (2019). Miljöjournalistik. I : Karlsson, M & Strömbäck, J.
(red.) Handbok i journalistikforskning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 227-239.
Esser, F. (2013). Mediatization as a challenge: Media logic versus political logic. I: Kriesi, H.
Lavenex, S. Esser, F. Matthes, J. Bühlmann, M. & Bochsler, D. (red.) Democracy in the age of globalization and mediatization. Basingstoke: Palgrave Macmillan, s. 155-176.
Ghersetti, M. & Odén, T. (2019). Krisjournalistik. I: Karlsson, M. & Strömbäck, J. (red.)
Handbok i journalistikforskning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 269-281.
Ghersetti, M. (2012). Journalistikens nyhetsvärdering. I: Nord, L. & Strömbäck, J. (red.) Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur, s. 205-232.
Hernes, G. (1978). Det mediavridde samfunn. I: Hernes, G. (red.) Forhandlingsøkonomi og blandadministrasjon. Oslo: Univsersitetsforlaget, s. 181-195.
Karlsson, M. & Johansson, B. (2019). Kvantitativ innehållsanalys. I: Ekström, M. &
Johansson, B. (red.) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur, s. 171-191.
Neuendorf, K.A. (2017). The Content Analysis Guidebook. 2. Uppl. Los Angeles: SAGE.
Nohrstedt, S.A. & Nordlund, R. (1993). Medier i kris. En forskningsöversikt över mediernas roll vid kriser. Stockholm: Tryckeri Balder AB.
Shehata, A. (2019). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I: Karlsson, M. &
Strömbäck, J. (red.) Handbok i journalistikforskning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 337-350.
Strömbäck, J. (2019). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I: Karlsson, M. &
Strömbäck, J. (red.) Handbok i journalistikforskning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 171-183.
Strömbäck, J. (2014): Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Volkmer, I. & Sharif, K. (2018). Risk journalism between transnational politics and climate change. Palgrave Macmillan: London.
Internetkällor
Australian Government. (u.å). Bushfire. https://www.ga.gov.au/scientific-topics/community-safety/bushfire [2020-11-25].
National Geographic Society. (2019). Wildfires.
https://www.nationalgeographic.org/encyclopedia/wildfires/ [2020-11-25].
New South Wales Government. (2020). Premier declares third State of Emergency.
https://www.nsw.gov.au/media-releases/premier-declares-third-state-of-emergency [2020-10-29].
Richards, L. Brew, N. & Smith, L. (2020). 2019-20 Australian bushfires-frequently asked questions: a quick guide.
https://www.aph.gov.au/About_Parliament/Parliamentary_Departments/Parliamentary_Librar y/pubs/rp/rp1920/Quick_Guides/AustralianBushfires [2020-10-29].
Världsnaturfonden. (2020). Biologisk mångfald.
https://www.wwf.se/utbildning/larare/biologisk- mangfald/?gclid=Cj0KCQiAoab_BRCxARIsANMx4S6uX1M8OW2bAo_8hwMMye-MiPTEdi6WxPlR0odOf3F3KUJJSBRcoKIaApaYEALw_wcB [2020-12-28].
Rapporter
The New South Wales (NSW) Bushfire Inquiry. (2020). Final Report of the NSW Bushfire Inquiry. https://www.dpc.nsw.gov.au/assets/dpc-nsw-gov-au/publications/NSW-Bushfire-Inquiry-1630/Final-Report-of-the-NSW-Bushfire-Inquiry.pdf Australien: NSW Bushfire Inquiry, s. iv-436.
Victorian Bushfire Reconstruction & Recovery Authority. (2011). Legacy report. State Government of Victoria. s. 1-56.
WWF Australia. (2020). Australia's 2019-2020 bushfires: the wildlife toll (Interim report).
Publicerad på www.wwf.org.au [2020-10-26].
Bilagor
1. Kodbok
V1 ID-nummer för artikeln 1:xx = Dagens Nyheter 2:xx = Svenska Dagbladet 3:xx = Aftonbladet
4:xx = Expressen
V2 Publiceringsmånad: 1) November 2) December 3) Januari 4) Februari
Kodinstruktion: Koda vilken månad analysenheterna är publicerade.
V3 Gestaltningsformer: a) Global ram b) Antropocentrisk ram c) Människor som offer d) Human interest e) Domesticering f) Övrigt
0 = Förekommer inte 1 = Förekommer
Kodinstruktion:
För att en gestaltningsform ska kodas som förekommer, måste den finnas i brödtexten och inte endast i exempelvis en faktaruta eller i bildtexter. För att det ska kodas som förekommande måste även symtom på gestaltningsformen förekomma mer än en gång i rapporteringen.
En global ram tar upp bränderna i en global kontext där bränderna inte tas upp som en engångsföreteelse i endast ett land, utan som ett globalt problem som är angeläget för alla.
En antropocentrisk ram uttrycks genom att det huvudsakliga fokuset i rapporteringen endast ligger på mänskliga angelägenheter, men fokuserar på annat eller sträcker sig längre än att endast porträttera människor i rollen som offer. Således ligger även väldigt lite eller ingen fokus på natur eller djur.
Människor som offer: När vildmarksbränderna spred sig blev många medborgare offer i dess väg, exempelvis genom att fly sina hem eller oroa sig för sina egendomar, vänner och samhälle.
Human interest: Denna gestaltningsform går in närmare än “människor som offer”.
Journalisten går mer på djupet och historien tar sig tiden att berätta om exempelvis en persons eller en familjs historia. Läsaren har lättare att sympatisera med dem.
Antingen genom intervjuer eller reportageliknande artikel. Under vildmarksbränderna kan det handla både om en person som påverkas av branden eller brandmannen mitt bland lågorna.
Domesticering av bränderna i Australien kommer kodas om artikeln drar flera eller tydliga kopplingar mellan vad som sker i Australien med Sverige. Det räcker inte att enbart en enstaka gång jämföra exempelvis en branddrabbad yta med en plats i Sverige.
V4 Central aktör: a) Politiker b) Räddningstjänsten c) Civilsamhället d) Myndighet e) Expert f) Nyhetsmedier g) Privatpersoner h) Aktivist i) Företag j) Intresseorganisation k) Övrigt l) Ingen
Kodinstruktion: De centrala aktörerna valdes utifrån kriteriet att de kunde förväntas spela en central roll i rapporteringen av vildmarksbränderna. För att räknas som källa behöver man enbart förekomma i texten (exempelvis “Enligt polisen”) men blir inte refererad/citerad. Och för att räknas som aktör krävs det att man blir citerad eller refererad. Civilsamhället innebär att det är civila som frivilligt bekämpar branden och dess effekter på olika vis. Till exempel tar hand om djur som skadats i bränderna eller delar ut filtar till drabbade. Expert innefattar både forskare och rapporter som tagits fram av en forskare eller en grupp av forskare eller liknande. Privatpersoner är med som en aktör men kan inte ses som en hel grupp på samma sätt som de andra aktörerna.
V5 Drabbad: a) Natur b) Djur c) Människor d) Hem e) Infrastruktur f) Ekonomi g) Transnationell karaktär h) Övrigt i) Ingen
0 = Förekommer inte
1 = Förekommer
Kodinstruktion: Om något har skadats eller riskerat att skadas fysiskt av bränderna eller dess effekter inkluderas det i denna variabel. Med natur inkluderas även om skribenten tydligt skriver att bränderna har drabbat en yta. Hem då behöver det uttryckligen stå hem eller boende eller liknande synonym för privatpersoners egendom. Medan infrastruktur berör det som är byggt av människan och inte
specificerat till hem, exempelvis byggnader, kollektivtrafik, samhällen. Transnationell karaktär är om det i rapporteringen exempelvis inkluderar att hela mänskligheten är drabbade, alltså att människor som art är drabbade, världsekonomin eller ett globalt företag. Till exempel om det globala företaget är placerad i ett område där de hotas av branden eller att röken spridit sig till andra länder. På så sätt drabbar fler parter än Australien. Vidare transnationell karaktär innebär alltså drabbad på ett sätt som är oberoende av nationsgränser.
V6 Antalet gånger Sverige nämns
Kodinstruktion:Ange, i förekommande fall, hur många gånger Sverige, begreppen
“svenska/svensk” eller platser i Sverige som nämns i artikeln (koda antalet omnämningar 0 eller 13 eller 52 etc.).
V7 Orsak till brandens start och/eller omfattning: a) Torrt klimat b) Starka vindar c) Branden skapar sitt eget väder d) Blixtnedslag e) Mänsklig aktivitet f) Antropocen h) Global uppvärmning i) Övrigt j) Ingen
0 = Förekommer inte 1 = Förekommer
Kodinstruktion: Huruvida vildmarksbrandens orsak till uppkomst eller omfattning förekommer eller inte. I torrt klimat inkluderas exempelvis hög temperatur och begränsad nederbörd. Det är inte ovanligt att bränder kan skapa ett slags eget väder som bildar eldtornados eller blixtar och kodas således som “Branden skapar sitt eget väder”. Värdet blixtnedslag syftar dock på åskväder som inte är skapat av bränderna i sig, utan som skett externt och skapat eller förvärrat en redan pågående brand.
Mänsklig aktivitet kan exempelvis vara eldning utomhus eller antändning efter en cigarettfimp. Om mänsklig aktivitet benämns som en av anledningarna till exempelvis klimatförändringarna och att det i sin tur påverkar vildmarksbränderna så kodas det som antropocen, alltså att människans verksamhet globalt har påverkat jordens klimat
och ekosystem. I värdet global uppvärmning inkluderas förekomsten av till exempel förbränning av fossilt bränsle, växthusgasutsläpp och en förhöjd medeltemperatur eller överlag nämner klimatförändringar, utan att nämna människor som delaktiga i det.
V8 Nämns ordet klimatförändringar i rapporteringen?
0 = Nej 1 = Ja
Kodinstruktion: Används ordet klimatförändringar eller tydliga synonymer till detta exempelvis klimatkris.
V9 Berättartekniker a) Personifiering b) Konkretisering d) Konflikt e) Stereotypisering
Kodinstruktion: Personifiering i detta fall innebär att det finns någon privatperson som läsaren kan identifiera sig med eller förmänskligar en auktoritet så att det är lättare för läsaren att identifiera sig med denne, exempelvis genom fritidsaktiviteter eller religiös anknytning. Konkretisering innebär i denna uppsats om det tas det upp konkreta exempel på exempelvis vad som hänt eller hur många som drabbats skrivet i siffror. Det kan även innebära att journalisten genom att zooma in på en konkret händelse påvisar hur omfattande bränderna och dess effekter är. Konflikter innebär i denna uppsats att en konflikt målas upp mellan två sidor. Det kan exempelvis vara olika förslag på att bekämpa branden eller mellan olika sidors syn på orsaker till bränderna. När journalisten försöker måla upp en konflikt mellan branden och människorna har vi inte kodat det som konflikt i denna uppsats. Stereotypisering är i denna uppsats att journalisten t.ex. målar upp någon som hjälte, alltså att man konkret kopplar vissa egenskaper till en grupp eller en person.
V10 Nivå a) Lokal b) Nationell c) Global 0 = Förekommer inte
1 = Förekommer
Kodinstruktion: Den övergripande nivån i texten. En global nivå kan visa sig genom att bränder porträtteras som en global företeelse där journalisten även nämner bränder som sker/har skett på flera olika platser. Det är inte endast fokus på vad som sker i
Kodinstruktion: Den övergripande nivån i texten. En global nivå kan visa sig genom att bränder porträtteras som en global företeelse där journalisten även nämner bränder som sker/har skett på flera olika platser. Det är inte endast fokus på vad som sker i