Resultatet av studien visar fyra pedagoger med fyra olika förhållningssätt. Det är konstaterat att läroplanen är tolkningsbar och därmed även arbetet med den. Det finns inget rätt eller fel. En pedagogs arbetssätt kan diskuteras men den anpassas hela tiden efter den barngrupp och verksamhet en bedriver. Det viktiga är att hela tiden ställa sig de didaktiska frågorna och besvara dem i ens pedagogiska planeringar. Det handlar egentligen inte om hur en går tillväga eller vilka medel som används utan det handlar om vad som krävs för att barnet på bästa sätt ska utvecklas och att en som pedagog hela tiden ställer sig frågan; varför?
Studiens syfte och frågeställning handlar om pedagogers förhållningssätt, tolkning och förståelse för förskolans läroplan. Vi tog förgivet att alla inblandade hade läst läroplanen. Eftersom vi inte var beredda på att Greta inte hade läst läroplanen blev vi överraskade. Detta ledde till att Greta svarade på frågorna utifrån egna erfarenheter och inte utifrån läroplanens direktiv. Greta bjöd på ett synsätt som glömts bort eftersom förskolan blivit mer influerad av läroplanen och dens ”kraft”. Hennes enkla synsätt på att bara låta barn vara barn försvinner lätt i försöken till att uppfylla läroplanen. Även om läroplanens intentioner är goda är det lätt att det kan slå fel. Utmaningarna kan bli för stora och istället för att barnen ska utvecklas och lära i sin egen takt kan de lustfyllda miljöer som läroplanen talar om, bli konstlade. Men vi måste ändå vara medvetna om barns lärande och var det sker. Alltså, som Greta släppa på tyglarna i barngrupperna men i våra tankesätt ändå ha en förståelse för vad våra handlingar betyder för verksamheten. Studien kan fastlås att barn lär bäst i en förskola av hög kvalitet med hjälp av pedagoger som har en förståelse för läroplanen men även passion för barn och barnets glädje. Läroplanen ska inte helt ta över ens arbete utan stödja det vi gör för att på olika sätt göra det arbete som sker dagligen på verksamheterna verkligt.
Informanterna har en gemensam syn på hur viktig leken är för barns utveckling. De talar om att man erövrar lärande genom lek. Dock måste leken problematiseras, prövas och reflekteras över för att skapa en förståelse för vikten av alla sorters lek i ett barns liv. Alltså måste det på
43
verksamheterna råda ett medvetet bruk av lek. Skillnaden mellan Greta och de andra informanterna är att de andras svar är mer nyanserade än Gretas. Hon har en sund inställning till barndomen. Det som saknas i hennes uttalanden är reflektionen kring hennes handlingar. Alltså ett ”varför?”. Lena, Emma och Agneta utvecklar sina exempel med att förklara varför deras handlingar är betydelsefulla för barnen på verksamheterna. Vi kan omöjligtvis veta om denna reflektion finns hos Greta eller inte. Vi kan endast utgå ifrån de svar vi fick under intervjuns gång. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att i slutändan kan pedagogers arbete aldrig bli desamma. Det som måste finnas är en förståelse för att en barngrupp aldrig ser likadan ut och inte har samma behov som den förra. Därför måste pedagoger utvärdera, reflektera över och problematisera sitt arbete och värdegrund kontinuerligt efter den tiden vi lever i. Verktygen finns där, vi måste bara lära oss att se dem och implementera dem i vår vardag. Man kan dra lärdom av varandra genom att lyssna och ta del av varandras kunskaper och samtidigt se till barnens intressen. Allt på verksamheten; pedagogerna, barnen, förskolechefen, miljön och redskapen medverkar i att göra läroplanen verklig.
Vidare forskning kan vara att se på hur en förskolan tar vara på erfarenheterna som finns på verksamheterna och belysa kommunikationen som råder mellan pedagoger på en och samma verksamhet. På vilket sätt detta kan bidra till individuell kompetensutveckling samt hur detta påverkar arbetet med barnen och verksamhetens miljö.
Studien hade en kvalitativ ingång där syftet var att belysa enskilda pedagogers tolkning av läroplanen. I och med att intervjufrågorna var öppna tilläts informanterna att gå en annan riktning och med det utvecklades syfte och frågeställningar. Frågorna skickades ut till informanterna innan intervjuerna tog plats. Detta kan ha lett till att svaren vi fått var genomtänkta och formulerade i förväg istället för spontana. Eftersom undersökningen skedde i liten skala under korta perioder är studien inte generaliserbar. Men åsikter och tankar framförs på ett naturligt sätt där problematiken kan kännas igen av andra aktiva pedagoger. Denna studie utgick från början från ett lek- och lärande perspektiv på den reviderade läroplanen. En av de nuvarande frågeställningarna har funnits med hela tiden men syftet har förändrats och en frågeställning har lagts till. Vi har istället valt att endast inrikta oss på den reviderade läroplanen och det syfte och de frågeställningar som har präglat arbetet. Detta har medfört en klarar bild av läroplanen överlag. Istället för att endast inrikta oss på en del av läroplanen valde vi att inrikta oss på hela. Dock kommer en inte ifrån lekens betydelse för lärandet i läroplanen och därför har leken fortfarande en betydande roll i studien.
44
Avsikten med denna studie är att belysa betydelsen av pedagogers förståelse för läroplanen och dess intentioner för förskolans verksamhet samt vikten av pedagogers kunskaper kring barns utveckling och lärande. Det är genom detta som pedagoger kan skapa en miljö som bidrar till att lägga en grund för lustfyllt lärande och god utveckling för barn. Studien ger även insikt i pedagogernas olika erfarenheter på samma förskola. Vetskapen om detta bidrar till att erfarenheter som finns till hands på verksamheterna kan gå till spillo om de inte värderas och omhändertas pedagoger emellan. Detta kan endast ske om det finns en kommunikation och en vilja hos pedagogerna på verksamheterna att både dela med sig och ta del av varandras erfarenheter.
45
Referenslista
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Textens makt och mening – Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
Campner, Eva & Persson, Elsie (2000). Vardagsperspektiv – pedagogens syn på läroplanen
för förskolan. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB
Denscombe, Martyn (1998). Forskningshandboken - för småskaliga projekt inom
samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Hangård Rasmusen, Torben (1983). Lekens betydelse. Lund: Liber
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Lek och läroplan – Möten mellan
barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS
Ladberg, Gunilla & Nyberg, Ola (1996). Barnen och språken – Tvåspråkighet och
flerspråkighet i familj och förskola. Lund: Studentlitteratur
Olofsson Knutsdotter, Birgitta (1992). I lekens värld. Arlöv: Almqvist & Wiksell Förlag AB Piaget, Jean (1948). To understand is to invent - The future of education: UNESCO 1948, 1972
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet –
i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur
Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande- fokus i
kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98- reviderad 2010. Stockholm: Edita
Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB
Wiklund-Dahl, Eva & Jancke, Harriet (2007). Förskolans läroplan - analys och tolkning av
46
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i
pedagogiskt arbete